language_detector 0.1.0

Sign up to get free protection for your applications and to get access to all the features.
Files changed (172) hide show
  1. data/README.rdoc +24 -0
  2. data/Rakefile +18 -0
  3. data/VERSION +1 -0
  4. data/lib/language_detector.rb +232 -0
  5. data/lib/model-fm.yml +52504 -0
  6. data/lib/model-tc.yml +53985 -0
  7. data/lib/textcat_ngrams/afrikaans.lm +400 -0
  8. data/lib/textcat_ngrams/albanian.lm +400 -0
  9. data/lib/textcat_ngrams/amharic-utf.lm +400 -0
  10. data/lib/textcat_ngrams/arabic-iso8859_6.lm +400 -0
  11. data/lib/textcat_ngrams/arabic-windows1256.lm +400 -0
  12. data/lib/textcat_ngrams/armenian.lm +400 -0
  13. data/lib/textcat_ngrams/basque.lm +400 -0
  14. data/lib/textcat_ngrams/belarus-windows1251.lm +400 -0
  15. data/lib/textcat_ngrams/bosnian.lm +400 -0
  16. data/lib/textcat_ngrams/breton.lm +400 -0
  17. data/lib/textcat_ngrams/bulgarian-iso8859_5.lm +400 -0
  18. data/lib/textcat_ngrams/catalan.lm +400 -0
  19. data/lib/textcat_ngrams/chinese-big5.lm +400 -0
  20. data/lib/textcat_ngrams/chinese-gb2312.lm +400 -0
  21. data/lib/textcat_ngrams/croatian-ascii.lm +400 -0
  22. data/lib/textcat_ngrams/czech-iso8859_2.lm +400 -0
  23. data/lib/textcat_ngrams/danish.lm +400 -0
  24. data/lib/textcat_ngrams/dutch.lm +400 -0
  25. data/lib/textcat_ngrams/english.lm +400 -0
  26. data/lib/textcat_ngrams/esperanto.lm +400 -0
  27. data/lib/textcat_ngrams/estonian.lm +400 -0
  28. data/lib/textcat_ngrams/finnish.lm +400 -0
  29. data/lib/textcat_ngrams/french.lm +400 -0
  30. data/lib/textcat_ngrams/frisian.lm +400 -0
  31. data/lib/textcat_ngrams/georgian.lm +400 -0
  32. data/lib/textcat_ngrams/german.lm +400 -0
  33. data/lib/textcat_ngrams/greek-iso8859-7.lm +400 -0
  34. data/lib/textcat_ngrams/hebrew-iso8859_8.lm +400 -0
  35. data/lib/textcat_ngrams/hindi.lm +400 -0
  36. data/lib/textcat_ngrams/hungarian.lm +400 -0
  37. data/lib/textcat_ngrams/icelandic.lm +400 -0
  38. data/lib/textcat_ngrams/indonesian.lm +400 -0
  39. data/lib/textcat_ngrams/irish.lm +400 -0
  40. data/lib/textcat_ngrams/italian.lm +400 -0
  41. data/lib/textcat_ngrams/japanese-euc_jp.lm +400 -0
  42. data/lib/textcat_ngrams/japanese-shift_jis.lm +400 -0
  43. data/lib/textcat_ngrams/korean.lm +400 -0
  44. data/lib/textcat_ngrams/latin.lm +400 -0
  45. data/lib/textcat_ngrams/latvian.lm +400 -0
  46. data/lib/textcat_ngrams/lithuanian.lm +400 -0
  47. data/lib/textcat_ngrams/malay.lm +400 -0
  48. data/lib/textcat_ngrams/manx.lm +400 -0
  49. data/lib/textcat_ngrams/marathi.lm +400 -0
  50. data/lib/textcat_ngrams/mingo.lm +400 -0
  51. data/lib/textcat_ngrams/nepali.lm +400 -0
  52. data/lib/textcat_ngrams/norwegian.lm +400 -0
  53. data/lib/textcat_ngrams/persian.lm +400 -0
  54. data/lib/textcat_ngrams/polish.lm +400 -0
  55. data/lib/textcat_ngrams/portuguese.lm +400 -0
  56. data/lib/textcat_ngrams/quechua.lm +400 -0
  57. data/lib/textcat_ngrams/romanian.lm +400 -0
  58. data/lib/textcat_ngrams/rumantsch.lm +400 -0
  59. data/lib/textcat_ngrams/russian-iso8859_5.lm +400 -0
  60. data/lib/textcat_ngrams/russian-koi8_r.lm +400 -0
  61. data/lib/textcat_ngrams/russian-windows1251.lm +400 -0
  62. data/lib/textcat_ngrams/sanskrit.lm +400 -0
  63. data/lib/textcat_ngrams/scots.lm +400 -0
  64. data/lib/textcat_ngrams/scots_gaelic.lm +400 -0
  65. data/lib/textcat_ngrams/serbian-ascii.lm +400 -0
  66. data/lib/textcat_ngrams/slovak-ascii.lm +400 -0
  67. data/lib/textcat_ngrams/slovak-windows1250.lm +400 -0
  68. data/lib/textcat_ngrams/slovenian-ascii.lm +400 -0
  69. data/lib/textcat_ngrams/slovenian-iso8859_2.lm +400 -0
  70. data/lib/textcat_ngrams/spanish.lm +400 -0
  71. data/lib/textcat_ngrams/swahili.lm +400 -0
  72. data/lib/textcat_ngrams/swedish.lm +400 -0
  73. data/lib/textcat_ngrams/tagalog.lm +400 -0
  74. data/lib/textcat_ngrams/tamil.lm +400 -0
  75. data/lib/textcat_ngrams/thai.lm +400 -0
  76. data/lib/textcat_ngrams/turkish.lm +400 -0
  77. data/lib/textcat_ngrams/ukrainian-koi8_u.lm +400 -0
  78. data/lib/textcat_ngrams/vietnamese.lm +400 -0
  79. data/lib/textcat_ngrams/welsh.lm +400 -0
  80. data/lib/textcat_ngrams/yiddish-utf.lm +400 -0
  81. data/lib/training_data/ar-utf8.txt +54 -0
  82. data/lib/training_data/bg-utf8.txt +26 -0
  83. data/lib/training_data/cs-utf8.txt +48 -0
  84. data/lib/training_data/da-utf8.txt +159 -0
  85. data/lib/training_data/de-utf8.txt +569 -0
  86. data/lib/training_data/el-utf8.txt +48 -0
  87. data/lib/training_data/en-utf8.txt +81 -0
  88. data/lib/training_data/es-utf8.txt +185 -0
  89. data/lib/training_data/et-utf8.txt +50 -0
  90. data/lib/training_data/fa-utf8.txt +42 -0
  91. data/lib/training_data/fi-utf8.txt +83 -0
  92. data/lib/training_data/fr-utf8.txt +191 -0
  93. data/lib/training_data/fy-utf8.txt +22 -0
  94. data/lib/training_data/ga-utf8.txt +109 -0
  95. data/lib/training_data/he-utf8.txt +116 -0
  96. data/lib/training_data/hi-utf8.txt +49 -0
  97. data/lib/training_data/hr-utf8.txt +80 -0
  98. data/lib/training_data/hu-utf8.txt +87 -0
  99. data/lib/training_data/io-utf8.txt +41 -0
  100. data/lib/training_data/is-utf8.txt +94 -0
  101. data/lib/training_data/it-utf8.txt +228 -0
  102. data/lib/training_data/ja-utf8.txt +200 -0
  103. data/lib/training_data/ko-utf8.txt +147 -0
  104. data/lib/training_data/nl-utf8.txt +215 -0
  105. data/lib/training_data/no-utf8.txt +281 -0
  106. data/lib/training_data/pl-utf8.txt +120 -0
  107. data/lib/training_data/pt-utf8.txt +214 -0
  108. data/lib/training_data/ro-utf8.txt +66 -0
  109. data/lib/training_data/ru-utf8.txt +310 -0
  110. data/lib/training_data/sl-utf8.txt +263 -0
  111. data/lib/training_data/sv-utf8.txt +174 -0
  112. data/lib/training_data/th-utf8.txt +49 -0
  113. data/lib/training_data/tk-utf8.txt +101 -0
  114. data/lib/training_data/todo/af.txt +114 -0
  115. data/lib/training_data/todo/amharic-utf.txt +95 -0
  116. data/lib/training_data/todo/arabic-windows1256.txt +157 -0
  117. data/lib/training_data/todo/armenian.txt +86 -0
  118. data/lib/training_data/todo/basque.txt +136 -0
  119. data/lib/training_data/todo/belarus-windows1251.txt +97 -0
  120. data/lib/training_data/todo/bosnian.txt +97 -0
  121. data/lib/training_data/todo/breton.txt +159 -0
  122. data/lib/training_data/todo/bulgarian-iso8859_5.txt +115 -0
  123. data/lib/training_data/todo/catalan.txt +93 -0
  124. data/lib/training_data/todo/croatian-ascii.txt +104 -0
  125. data/lib/training_data/todo/esperanto.txt +95 -0
  126. data/lib/training_data/todo/estonian.txt +218 -0
  127. data/lib/training_data/todo/frisian.txt +99 -0
  128. data/lib/training_data/todo/georgian.txt +86 -0
  129. data/lib/training_data/todo/greek-iso8859-7.txt +139 -0
  130. data/lib/training_data/todo/hawaian.txt +108 -0
  131. data/lib/training_data/todo/hebrew-iso8859_8.txt +79 -0
  132. data/lib/training_data/todo/hindi.txt +77 -0
  133. data/lib/training_data/todo/hungarian.txt +102 -0
  134. data/lib/training_data/todo/icelandic.txt +131 -0
  135. data/lib/training_data/todo/indonesian.txt +93 -0
  136. data/lib/training_data/todo/irish.txt +209 -0
  137. data/lib/training_data/todo/latin.txt +120 -0
  138. data/lib/training_data/todo/latvian.txt +126 -0
  139. data/lib/training_data/todo/lithuanian.txt +99 -0
  140. data/lib/training_data/todo/malay.txt +108 -0
  141. data/lib/training_data/todo/manx.txt +78 -0
  142. data/lib/training_data/todo/marathi.txt +100 -0
  143. data/lib/training_data/todo/mf.txt +100 -0
  144. data/lib/training_data/todo/middle_frisian.txt +102 -0
  145. data/lib/training_data/todo/mingo.txt +146 -0
  146. data/lib/training_data/todo/nepali.txt +131 -0
  147. data/lib/training_data/todo/persian.txt +73 -0
  148. data/lib/training_data/todo/quechua.txt +108 -0
  149. data/lib/training_data/todo/romanian.txt +103 -0
  150. data/lib/training_data/todo/rumantsch.txt +110 -0
  151. data/lib/training_data/todo/sanskrit.txt +135 -0
  152. data/lib/training_data/todo/scots.txt +490 -0
  153. data/lib/training_data/todo/scots_gaelic.txt +93 -0
  154. data/lib/training_data/todo/serbian-ascii.txt +121 -0
  155. data/lib/training_data/todo/slovak-ascii.txt +102 -0
  156. data/lib/training_data/todo/slovak-windows1250.txt +115 -0
  157. data/lib/training_data/todo/slovenian-ascii.txt +100 -0
  158. data/lib/training_data/todo/slovenian-iso8859_2.txt +96 -0
  159. data/lib/training_data/todo/sq.txt +110 -0
  160. data/lib/training_data/todo/swahili.txt +120 -0
  161. data/lib/training_data/todo/tagalog.txt +135 -0
  162. data/lib/training_data/todo/tamil.txt +123 -0
  163. data/lib/training_data/todo/turkish.txt +117 -0
  164. data/lib/training_data/todo/ukrainian-koi8_r.txt +214 -0
  165. data/lib/training_data/todo/vietnamese.txt +92 -0
  166. data/lib/training_data/todo/welsh.txt +148 -0
  167. data/lib/training_data/todo/yiddish-utf.txt +83 -0
  168. data/lib/training_data/uk-utf8.txt +75 -0
  169. data/lib/training_data/vi-utf8.txt +47 -0
  170. data/lib/training_data/zh-utf8.txt +228 -0
  171. data/test/language_detector_test.rb +78 -0
  172. metadata +232 -0
@@ -0,0 +1,174 @@
1
+ Andra världskriget bestod av flera större och mindre konflikter, där de dominerande stod mellan å ena sidan axelmakterna Tyskland, Italien och Japan, och å andra sidan de allierade Storbritannien, Frankrike, Kina och, under senare delen av kriget, Sovjetunionen och USA. Enligt västerländsk tradition anses kriget ha börjat den 1 september 1939 när Nazityskland invaderade Polen. Men då hade de andra axelmakterna redan börjat krig, 1931 hade Japan erövrat Manchuriet, och 1935 Italien Etiopien. 1938 gjorde Japan en offensiv mot Sovjet, och i april 1939 erövrade Italien Albanien. Till skillnad mot Polen hade dessa länder dock inga allierade och därför kom ingen till deras försvar när de anfölls.
2
+ Krigets slutpunkt inföll den 2 september 1945, med Japans totala nederlag efter atombombningen av Hiroshima och Nagasaki. Tyskland hade den 7 maj 1945 kapitulerat efter de allierades invasion av Berlin.
3
+ Medan första världskriget i huvudsak utspelade sig i Europa var andra världskriget verkligen ett globalt krig. Förutom Europa fördes kriget i Nordafrika, Ost- och Sydostasien, Atlanten, och Stilla havet. Uppskattningsvis 80 % av alla strider fördes dock i Europa, där de två största motståndarna var Tyskland och Sovjetunionen. De krigförande staterna satte också in alla tänkbara resurser för att vinna. Kriget led till umbäranden utan motstycke för civilbefolkningen och avslutades med att ett nytt fruktansvärt vapen – atombomben – presenterades för världen. Över 60 miljoner människor dödades i andra världskriget, vilket gör kriget till den dödligaste konflikten i mänsklighetens historia.
4
+ Innehåll [göm]
5
+ 1 Bakgrund
6
+ 1.1 Första världskrigets och fredsdiktatets följder
7
+ 1.2 Depressionen
8
+ 1.3 Hitler vid makten
9
+ 1.4 Andra områden
10
+ 1.5 Den tyska utrikespolitiken
11
+ 1.6 Hade andra världskriget kunnat undvikas?
12
+ 1.7 Molotov-Ribbentroppakten
13
+ 2 Sammanfattning av krigsförloppet
14
+ 3 Inledande fas: Tyskland och Sovjetunionen delar upp Europa mellan sig
15
+ 3.1 Baltikum och Finland
16
+ 3.2 "Låtsaskriget"
17
+ 3.3 Slaget om Frankrike
18
+ 4 Avgörandets tid: Tyskland anfaller Sovjet och USA dras in i kriget
19
+ 4.1 Operation Barbarossa
20
+ 4.2 Pearl Harbor
21
+ 4.3 Nordafrika
22
+ 4.4 Stalingrad och vändpunkten
23
+ 5 Slutfas: Axelmakternas nederlag
24
+ 6 Översikt
25
+ 6.1 Allierat samarbete
26
+ 6.2 De neutrala staternas situation
27
+ 6.3 Gerillaaktiviteter
28
+ 6.4 Civilbefolkningen
29
+ 6.5 Tabell över antalet döda i respektive land
30
+ 7 Frederna
31
+ 8 Krigets följder
32
+ 9 Viktiga inslag
33
+ 10 Se även
34
+ 11 Litteratur
35
+ 12 Källor
36
+ 13 Externa länkar
37
+ Bakgrund [redigera]
38
+
39
+ Första världskrigets och fredsdiktatets följder [redigera]
40
+ Efter första världskrigets slut stod Tyskland som förlorare. Vid fredskonferensen i Versailles 18 januari 1919 ansågs Tyskland som ansvarigt för kriget, och ett enormt krigsskadestånd utkrävdes. Tyskarna förbjöds att ha militärflygplan och stridsvagnar, flottan begränsades och armén fick bestå av maximalt 100 000 man och Rhenlandet skulle demilitariseras. Detta resulterade i hög arbetslöshet.
41
+ En något förenklad beskrivning av konsekvensen av Versaillesfreden för Tyskland var att fredsvillkoren var så hårda att den väckte revanschlust i Tyskland, men inte tillräckligt hårda för att knäcka den tyska industrin. Bland annat fick Tyskland avträda alla sina kolonier. Vidare skars krigsmakten ner till ett minimum. Dessutom dömdes Tyskland att betala ett jättelikt krigsskadestånd[1] och fick ta på sig hela skulden för kriget. I synnerhet det sistnämnda, den så kallade krigsskuldsparagrafen orsakade en stor bitterhet hos många tyskar. Bland extremister på högerkanten samt inom militären föddes också "dolkstötslegenden", det vill säga att orsaken till förlusten var att soldaterna blivit svikna av politikerna på hemmaplan. En av många som framförde detta var Adolf Hitler, som 1921 blev ledare för Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP), mer känt som nazistpartiet.
42
+ År 1923 drabbades Tyskland av en extrem inflation (se inflationen i Weimarrepubliken) som ruinerade många människor men landet fick 1924–1925 ordning på ekonomin och mot slutet av 1920-talet fungerade den unga demokratin relativt bra. Levnadsstandarden steg och stödet för NSDAP var ganska lågt. Snart skulle emellertid förutsättningarna bli annorlunda och Hitler ges möjlighet att vinna stöd från breda befolkningslager.
43
+ Depressionen [redigera]
44
+ Den ekonomiska depressionen i början av 1930-talet medförde att Tyskland drabbades av massarbetslöshet. Krisen ledde till ett allmänt politikerförakt och tron på demokratin sjönk till bottennivåer hos många tyskar. Många såg Hitlers nazistparti som räddningen, en stark man som visste vad han ville och inte bara ägnade sig åt politiskt "käbbel". Hitler lovade att utplåna arbetslösheten och att få Tyskland på fötter igen. I riksdagsvalet 1932 blev Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) största partiet med 40 % av rösterna. I januari 1933 utsågs Hitler till rikskansler (regeringschef). En utbredd myt är att det var speciella grupper vilka röstade på Hitler, det var dock människor från alla samhällsklasser som valde Nationalsocialisterna. De såg i Hitler en "räddande ängel" som kunde återupprätta Tysklands ära samtidigt som han lovade en god ekonomisk framtid.
45
+ Hitler vid makten [redigera]
46
+
47
+
48
+ Från vänster, Benito Mussolini och Adolf Hitler
49
+ Väl utnämnd till rikskansler förbjöd Hitler snabbt alla partier utom NSDAP och gjorde sig själv till diktator, från och med 1934 både som regeringschef och statschef (Führer). Under åren som följde inleddes ett arbete för att återta i Versailles-freden förlorade områden. En återupprustning av landet startades och allmän värnplikt återinfördes (vilka båda stred mot Versaillesfredens diktat).
50
+ 1938–1939 anslöts Österrike med Tyskland (Anschluss) och Versailles-konstruktionen Tjeckoslovakien upplöstes. De tjeckiska delarna (Böhmen och Mähren och tjeckiska Schlesien) delades mellan Tyskland, Polen och det av Tyskland beroende Protektoratet Böhmen-Mähren (se Nazityskland), medan Slovakien blev självständigt samtidig som områden med ungersk befolkningsmajoritet återfördes till Ungern.
51
+ Västmakterna protesterade (gränserna efter första världskriget var ju deras skapelse) men ville inte ha ett nytt storkrig. Inte heller Nationernas förbund (NF), FN:s föregångare, fungerade som det var tänkt (att bevara status quo). Det berodde delvis på att USA, trots huvudarkitekten och dåvarande presidenten Woodrow Wilsons önskan aldrig gått med i organisationen utan dragit sig tillbaka. Hitler uppfattade västmakternas brist på agerande som ett tecken på svaghet och fortsatte förberedelserna för krig.
52
+ Andra områden [redigera]
53
+ Under tiden blev läget allt oroligare i Ostasien. Japan hade redan i början av 1930-talet inlett en aggressiv utrikespolitik. 1931, i och med första sino-japanska kriget, införlivades Manchuriet i Japan (från och med 1932 en japansk lydstat). 1937 invaderade japanska trupper resten av Kina och andra sino-japanska kriget inleddes vilket så småningom blev en del av andra världskriget. Även här stod NF maktlöst.
54
+ I Afrika hade Italien 1936 invaderat Abessinien (Etiopien) och 1936–1939 rasade spanska inbördeskriget med inblandning från både Tyskland och Italien. Även Albanien blev invaderat och ockuperat av Italien. NF införde vissa restriktioner mot de aggressiva staterna men dessa var ej tillräckliga för att förhindra en eskalerande utveckling.
55
+ Den tyska utrikespolitiken [redigera]
56
+ En av orsakerna till andra världskrigets utbrott var den aggressiva tyska utrikespolitiken under Adolf Hitlers ledning med bland annat planer på utökat tyskt territorium, så kallat Lebensraum (tyska "livsutrymme"). Den utlösande faktorn var den tyska invasionen av Polen den 1 september varpå Storbritannien och Frankrike den 3 september förklarade krig mot Tyskland i enlighet med tidigare givna löften. Härledningen av detta var Tysklands krav på en "passage" mellan det tyska Ostpreussen och Stortyskland i väst. Ostpreussen var nämligen helt avskuret av den så kallade polska korridoren, ett landområde som hade tilldelats Polen i första världskriget för att landet skulle ha tillträde till Östersjön.
57
+ Vid sidan av den aggressiva tyska utrikespolitiken bör även nämnas Japans imperialistiska ambitioner som på allvar inleddes med invasionen av Manchuriet. Även här drevs militären (Japan var i praktiken en militärdiktatur från slutet av 1920-talet) av nationalistiska mål för sin politik. Japan hade redan 1936 närmat sig Tyskland, och 1940 slöts en allians mellan Japan och Tyskland. När Japans ambitioner att skapa ett imperium i Östasien till slut kolliderade med de västerländska staterna vilka hade kolonier i området var kriget oundvikligt. Det finns en del som menar att andra världskriget redan inleddes med andra sino-japanska kriget när Japan invaderade det egentliga Kina 1937.
58
+ Till skillnad från första världskriget, då alla Europas stormakter var indragna redan efter en vecka, utvecklades andra världskriget successivt till en global konflikt där nästan samtliga stater i världen var involverade. Först när Japan attackerade USA den 7 december 1941 och Tyskland och Italien förklarade krig mot USA fyra dagar senare blev kriget verkligen en global konflikt. Japans krig mot Kina, dess krig mot USA och de europeiska kolonialmakterna och kriget i Europa vävdes nu samman.
59
+ Hade andra världskriget kunnat undvikas? [redigera]
60
+ En del historiker (även om de är i minoritet) menar att västmakterna också har en stor del i skulden då de hade kunnat stoppa Hitler tidigare istället för att göra eftergifter åt Tyskland. På sätt och vis var andra världskriget en fortsättning på första världskriget. De bakomliggande orsakerna till krigsutbrottet kan lätt spåras till följderna av första världskriget. Många historiker menar att de hårda villkoren i Versaillesfreden som avslutade första världskriget var ett stort misstag, och i hög grad bidrog till att Adolf Hitler fick så stort stöd.
61
+ Även om Tyskland startade det som kallas andra världskriget, så bedrev Japan och Italien redan i praktiken erövringskrig. Tyskland hade även sovjetiskt stöd när de anföll Polen, veckan innan hade de i Molotov-Ribbentrop-pakten kommit överens om hur de skulle dela upp Polen, Baltikum och Finland mellan sig.
62
+ När Hitler sommaren 1939 ställde krav på Polen var måttet rågat för Frankrike och Storbritannien och de förklarade att de skulle gå i krig om någon anföll Polen. Det fanns dock ett hemligt tillägg som undantog sovjetunionen.
63
+
64
+
65
+ I Molotov-Ribbentrop-pakten delade Nazityskland och Sovjet upp östra Europa mellan sig.
66
+ Molotov-Ribbentroppakten [redigera]
67
+ Hitler ville till varje pris undvika ett tvåfrontskrig och valde i detta läge att underteckna en icke-aggressionspakt med Sovjetunionen, Molotov-Ribbentroppakten, som även innehöll en hemlig del om uppdelning av Baltikum, Öst- och Centraleuropa. Fransmännen och britterna gav då Polen garantier att militärt stödja landet om Tyskland skulle anfalla.
68
+ Sammanfattning av krigsförloppet [redigera]
69
+
70
+ Se Tidsaxel över andra världskriget.
71
+ Inledande fas: Tyskland och Sovjetunionen delar upp Europa mellan sig [redigera]
72
+
73
+
74
+
75
+ En tysk Heinkel He 111 bombar Warszawa 1939
76
+ Den 1 september 1939 inledde den tyska armén ett anfall mot Polen. Därmed hade Andra världskriget inletts - enligt de västliga allierade. (Enligt Sovjetunionen började dock det stora, "fosterländska" kriget först i juni 1941, då de själva anfölls av Nazityskland.) Den 3 september förklarade Frankrike och Storbritannien krig mot Tyskland. Europa hade återigen drabbats av ett storkrig som skulle bli mycket större och blodigare än första världskriget. Samtidigt som Polen fortfarande befann sig i krig med Tyskland i väst, invaderades Polen i öst av Sovjetunionen den 17 september i enlighet med Molotov-Ribbentroppakten. Efter ungefär fyra veckor var det polska militära motståndet brutet.
77
+ Baltikum och Finland [redigera]
78
+ Nästa fas i kriget blev den 3 oktober Sovjetunionens annektering av Litauen, Lettland och Estland. Övertagande av de baltiska länderna skedde efter överenskommelse mellan Josef Stalin och Adolf Hitler vid Ribbentrops besök i Moskva den 27 september. Därefter inleddes, den 30 november 1939, det finska vinterkriget med Sovjetunionens invasion av Finland. Finland blev till slut tvunget att acceptera de sovjetiska villkoren och fred undertecknades 1940 i Stockholm. Finland avträdde stora delar av Karelen till Sovjetunionen, men till skillnad från de baltiska staterna och Polen lyckades landet värja sig tillräckligt bra för att behålla sin självständighet. Samtidigt kom Ungern, Rumänien och Bulgarien att sluta pakt med Tyskland. Sovjetunionen förklarade sig neutralt mot Storbritannien och Frankrike, men var knuten till axelmakterna genom Molotov-Ribbentroppakten med tillhörande handelsavtal. I praktiken var dock Sovjetunionen militärt helt neutralt då den rysk-tyska pakten inte innebar att landet skulle stödja Tyskland militärt i händelse att den sistnämnda nationen hamnade i krig med en tredje makt.
79
+ I början av 1941 slöt Finland upp på Tysklands sida för att anfalla Sovjetunionen Finska fortsättningskriget. Kriget pågick i fyra år; den finska armén gjorde stora förluster, och tvingades till sist att sluta fred på hårda villkor den 19 september 1944.
80
+ "Låtsaskriget" [redigera]
81
+ Den 9 april 1940 invaderade tyskarna Danmark och Norge för att säkerställa att järnmalmstransporterna från Sverige inte upphörde och samtidigt etablera fördelaktiga flottbaser längs den norska kusten. "Operation Weserübung" blev en tysk framgång trots att man förlorade en stor del av sin flotta längs Norges västkust där bland annat den tunga kryssaren Blücher sänktes i Oslos inlopp av norskt kustartilleri. De båda nordiska länderna ockuperades.
82
+ Under tiden stod västfronten stilla (Låtsaskriget, på tyska kallat Sitz-krieg och på engelska The Phony War) medan de allierade förlitade sig på blockadvapnet som hade varit så framgångsrikt under första världskriget. Frankrikes armé intog en defensiv strategi bakom Maginotlinjen.
83
+ Slaget om Frankrike [redigera]
84
+ Se även: Andra världskriget: Frankrikes nederlag
85
+ Adolf Hitler lät sina trupper överskrida Beneluxländernas gränser i maj 1940 (jämför med Schlieffenplanen från första världskriget). De allierade trupperna gick därefter in i Belgien för att uppta kampen på belgiskt territorium, varpå tyskarna intog delar av Nederländerna genom överraskande luftlandsättning men satte in sitt huvudanfall genom Ardennerna, ut mot Engelska kanalen. Anfallet splittrade de allierade arméerna, som tvingades evakuera den europeiska kontinenten (Dunkerque). När de drog sig ut ur Belgien, så gick Tyskland in ifrån öst. Frankrike stod inom kort besegrat. I detta läge den 10 juni hade Mussolinis Italien gått med i kriget på axelmakternas sida och gick nu till anfall mot Frankrike.
86
+ Den nye brittiske premiärministern Winston Churchill fortsatte dock kampen och Storbritannien uthärdade ett fruktansvärt tyskt luftkrig mot öarna. Under slaget om Storbritannien lyckades brittiska RAF, Royal Air Force stå emot Hermann Görings Luftwaffe. Med hjälp av ny förbättrad radarteknik kunde det brittiska flygvapnet sätta in sina numerärt underlägsna flygplan vid de ställen de verkligen behövdes. Detta ledde till att Hitler tvingades skjuta upp den planerade invasionen av Storbritannien (Operation Sjölejon) på obestämd tid, då ett sådant företag bedömdes vara alltför riskfyllt utan absolut tyskt luftherravälde över Engelska kanalen och södra Storbritannien.
87
+ Mellan juni 1940 och juni 1941 såg det mörkt ut för alliansen. Belgien, Danmark, Frankrike, Luxemburg, Grekland, Nederländerna, Jugoslavien, Norge, Tjeckoslovakien och Polen hade besegrats av axelmakterna. Till sjöss hade Kriegsmarines ubåtar övertaget med en stor mängd sänkt handelstonnage. Sovjetunionen, USA och Japan stod fortfarande utanför kriget.
88
+ Avgörandets tid: Tyskland anfaller Sovjet och USA dras in i kriget [redigera]
89
+
90
+
91
+
92
+ Tysk offensiv 1941 mot Sovjetunionen
93
+ Utan att ha lyckats besegra Storbritannien vände Nazityskland istället krigsmaskinen österut. Ett anfall på Sovjetunionen hade förberetts till 15 maj 1941, men de tyska arméerna var först tvungna att besätta Jugoslavien och Grekland. Den tyska och italienska ockupationen av Jugoslavien bottnade i att den för axelmakterna vänliga, sittande regeringen hade avsatts. Grekland befann sig sedan hösten 1940 redan i krig med Italien, nu öppnades en ny front efter att tyska trupper tillåtits utnyttja bulgariskt territorium. Det har hävdats att dessa offensiver blev orsaken till att Operation Barbarossa sköts upp från 15 maj till 22 juni.
94
+ Operation Barbarossa [redigera]
95
+ Den 22 juni 1941 satte Adolf Hitler igång Operation Barbarossa, det storskaliga anfallet på Sovjetunionen. Samtidigt anföll Finland Sovjetunionen i sitt så kallade fortsättningskrig. Kriget på östfronten hade börjat, Josef Stalin blev överraskad av anfallet. Trots flera underrättelserapporter om tysk uppladdning vägrade han tro att Hitler skulle bryta ickeangreppspakten och skulle anfalla, under flera dagar rådde handlingsförlamning i Kreml. Trots att Sovjet var numerärt överlägset hade överraskningen i kombination med Stalins tidigare utrensningar bland de militära befälen en negativ effekt.
96
+ Den tyska belägringen av Leningrad påbörjades den 21 augusti 1941 och var också en slutpunkt för den tyska offensiven på den norra delen av fronten. Efter fem månader stod tyskarna utanför Moskva. Offensiven var till en början framgångsrik. Sedan 2/3 miljoner ryssar kapitulerat i dubbelslaget vid Brjansk och Vjazma vid mitten av oktober och Kalinin fallit i ryska händer, föranledde Moskvas utsatta läge regeringen att tillfälligt flytta till Kujbysjev. Från tyskt håll hävdades, att den ryska krigsmakten var likviderad och att endast rensningsoperationer återstodo. Här kom krigets första vändpunkt. Sovjeterna lyckades stoppa tyskarna framför sin huvudstad och de tyska trupperna körde fast i den begynnande ryska vintern. Förbindelselinjerna var uttänjda till bristningsgränsen och talrika sovjetiska förstärkningar anlände alltjämt till fronten.
97
+
98
+
99
+ USS Arizona på väg att sjunka i Pearl Harbor
100
+ Pearl Harbor [redigera]
101
+ Den 7 december 1941 anföll Japan den amerikanska flottbasen vid Pearl Harbor på Hawaii. 2403 personer dog den dagen och 1178 stycken skadades. Fyra dygn efter anfallet förklarade Tyskland och Italien krig mot USA. På detta sätt drogs även USA in i det andra världskriget på de allierades sida.
102
+ Nordafrika [redigera]
103
+ I den nordafrikanska öknen kämpade italienarna tillsammans med Erwin Rommel mot britterna under en serie av generaler. 1942 lyckades Bernard Law Montgomery slutligen tillfoga Rommel och hans italienska allierade ett avgörande nederlag vid el-Alamein. 1943, efter amerikanska och brittiska landstigningar i de Vichy-trogna kolonierna Marocko och Algeriet, tvingades de tyska och italienska styrkorna i Nordafrika slutgiltigt att kapitulera, efter att med viss framgång ha försvarat sig i Tunisien.
104
+ Stalingrad och vändpunkten [redigera]
105
+ I slutet av 1942 ryckte framskjutna tyska trupper in i Stalingrad, men blev slutligen omringade där efter en sovjetisk motoffensiv. Trots fältmarskalk Erich von Mansteins försök att bryta belägringen av Stalingrad, hölls tyskarna under befäl av fältmarskalk Paulus alltjämt instängda där. Den 2 februari 1943 kapitulerade tyskarna i Stalingrad, vilket blev ännu en vändpunkt i kriget. Paulus, som hade blivit befordrad till fältmarskalk en kort tid före kapitulationen, förväntades att begå självmord av Hitler men gav sig istället till ryssarna och visades senare upp som en trofé.
106
+ Slutfas: Axelmakternas nederlag [redigera]
107
+
108
+
109
+
110
+ Sovjetisk offensiv 1943–1944
111
+ 1943 utkämpades också världens största pansarslag, slaget vid Kursk, med över 2 miljoner soldater och 6 000 stridsvagnar inblandade. Detta var den sista större offensiven från axelmakternas sida. Nu skulle ett nytt mönster formas, ett av konstant reträtt på östfronten. Efter Kursk var axelmakterna alltid i reträtt på östfronten. Och genom hela kriget förbättrade röda armén sina strategier, taktiker och strukturer. 1943 var de på samma nivå som tyskarna.
112
+ På sommaren 1944 genomförde ryssarna operation Bagration (uppkallad efter en general från 1808 års svenska krig), där tyskarna blev totalt överrraskade (de hade väntat en operation mot Ukraina) och kördes ut ur Vitryssland. Röda Armén kom fram till Warszawas portar på bara någon månad. Röda armen slutade aldrig att förbättra sig och lära sig av tyskarna och sina egna misstag. 1944 och 1945 hade dess kompetens växt något oerhört sedan 1941.
113
+ År 1943 hade slutligen slaget om Atlanten avgjorts och stora mängder amerikanska förstärkningar och materiel transporterades över till Storbritannien. Terrorbombningarna av Tyskland kom även igång på allvar. De allierade invaderade Italien och Mussolini tvingades avgå.
114
+
115
+
116
+ Andra världskriget slutade den 2 september 1945, då Japan kapitulerade
117
+ Den 6 juni 1944 – "Dagen D" – landsteg de allierade i Normandie och öppnade därmed en andra front mot Tyskland. Tyskarna drevs under sommaren ut ur Frankrike och framåt hösten var så gott som hela landet befriat. Vid slutet av 1944 genomförde den tyska armén sin sista stora motoffensiv mot de västallierade, den så kallade Ardenneroffensiven. Men Tysklands dagar var räknade, man kunde helt enkelt inte ersätta förlorad materiel och manskap lika mycket som de allierade kunde.
118
+ I Stilla havet hade hårda strider rasat under hela kriget, men nu stod de allierade och knackade på Tokyos dörr. USA:s president Franklin D. Roosevelt dog före krigsslutet och den nye presidenten, Harry S. Truman, gav order om att det nya vapnet, atombomben, skulle fällas över Japan, ca 200 000 människor dör dom närmsta timmarna och mellan 150 000 och 200 000 till dör av svält törst och brännskador främst kvinnor och barn. Efter atombombningarna av städerna Hiroshima och Nagasaki samt Sovjetunionens krigsförklaring och snabba erövringar av japanska besittningar i Kina och Korea kapitulerade även Japan inför övermakten, den 15 augusti 1945, men kapitulationen skrevs på först 2 september av den japanske generalen Umezu.
119
+ Det andra världskriget var den mänskliga historiens största konflikt. Det har beräknats att 40–50 miljoner människoliv gick förlorade[2], däribland alla de som dog på grund av terrorn (koncentrationsläger, terrorbombningar och andra krigshandlingar). Förenta nationerna bildades den 24 oktober 1945 som följd av en konferens i San Francisco under perioden april–juni.
120
+ Andra världskriget avlöstes av kalla kriget, konflikten och maktkampen mellan främst USA och Sovjetunionen under den senare halvan av 1900-talet.
121
+ Översikt [redigera]
122
+
123
+ Allierat samarbete [redigera]
124
+
125
+
126
+ Mörkgrön: Allierade före Attacken mot Pearl Harbor, kolonier och ockuperade stater inkluderade. Ljusgrön: Allierade länder som gick med i kriget efter attacken mot Pearl Harbor. Blå: Axelmakterna Grå: Neutrala länder under kriget.
127
+ Storbritannien och Frankrike hade gått ut i krig mot Nazityskland två dagar efter att Nazityskland invaderade Polen 1 september 1939. Men efter att Frankrike besegrats av Tyskland 1940 stod Storbritannien i princip ensamt i kampen mot Tyskland. USA stod ännu så länge utanför kriget och även om oron i USA blev större efter Frankrikes fall var motståndet hos den amerikanska befolkningen stort mot att gå med i kriget. USA stödde ändå Storbritannien genom vapenförsäljning. Från och med våren 1941 fick britterna hjälp med bland annat vapen genom Lend-Lease Act. När USA slutligen blev indraget i kriget i december 1941 utsträcktes denna hjälp till samtliga krigförande stater på den allierade sidan.
128
+
129
+
130
+ Churchill och Roosevelt vid tecknandet av Atlantdeklarationen
131
+ Den 9–12 augusti 1941 möttes USA:s president Franklin D. Roosevelt och Storbritanniens premiärminister Winston Churchill första gången. Där utfärdade de den så kallade Atlantdeklarationen som talade om alla folks rätt till självbestämmande, en framtid där konflikter skulle lösas utan våld samt den nazistiska statens totala oskadliggörande.
132
+ En följd av alliansen med Sovjetunionen blev att Stalin gick med att låta 10 000 polska svältfödda GULAG-slavarbetare och krigsfångar utvandra i mars 1942 över Persien/Iran och mellanöstern, för att senare i Montgomerys 8:e armé sättas i krig vid Tobruk (1943), Monte Cassino (1944) och slaget om Bologna (1945) [3]. Från den återstående stora mängden polska GULAG- och krigsfångar i Sovjetunionen lyckades ytterligare ca 70 000 ta sig ut ur landet och av resten bildades senare två polska folkarméer underställda rysk kommando. Vid västfronten hade Polen 228 000 soldater 1945.
133
+ Churchill ogillade egentligen Stalin och den politik han stod för men efter att Nazityskland angripit Sovjetunionen 1941 inleddes ett nära samarbete mellan britterna och ryssarna. Båda parter förband sig att inte sluta separatfred, utan tillsammans besegra den gemensamma fienden. USA:s roll kan trots att landet formellt var neutralt fram till anfallet på Pearl Harbor sägas vara allierad eftersom de försåg de andra allierade med stora kvantiteter vapen, råvaror och livsförnödenheter. Strax efter nyår 1942 utformade amerikaner och britter den strategi som skulle besegra axelmakterna. Tyskland, som ansågs vara den farligaste motståndaren, skulle besegras först. Största resurserna skulle således läggas på att besegra Hitler innan alla resurser riktades mot Japan. En rad andra länder (vid sidan om de tre stora plus Kina) åtog sig nu att gå i krig mot axelmakterna. Det slutliga målet med kriget var axelmakternas villkorslösa kapitulation.
134
+ Sovjetunionen som redan innan USA:s inträde i kriget tagit emot omfattande hjälp från USA fick nu ännu mer hjälp från amerikanarna med både vapen och livsmedel. Visserligen var inte vapenbiståndet i närheten av de enorma volymer som den ryska industrin producerade från och med 1943 men den anses ändå ha bidragit starkt till den ryska krigsinsatsen. Av ännu större betydelse var de leveranser av råvaror, livsmedel, lastbilar och lokomotiv som amerikanarna sände.
135
+
136
+
137
+ Operation Overlord, Dagen-D, den 6 juni 1944 vid Omaha Beach
138
+ Churchill besökte Stalin i Moskva sommaren 1942 för att förankra de västallierades strategi för att vinna kriget. Stalin var inte nöjd och krävde att en västfront skulle upprättas så fort som möjligt genom en invasion i Frankrike. Det var krav som han envist reste resten av 1942 och 1943. De västallierades svar var att de inte var redo för ett så stort företag än. Viss tillfredsställelse fick Stalin sommaren 1943 då amerikaner och britter invaderade Sicilien och södra Italien och därigenom skapade en europeisk sydfront. Sovjetunionens diktator var ändå inte nöjd då den stora majoriteten av den tyska krigsmakten fortfarande opererade i Sovjetunionen.
139
+ De tre stora bland de allierade – Roosevelt, Stalin och Churchill – möttes första gången i Irans huvudstad Teheran 28 november – 1 december i Teherankonferensen. Där fick Stalin löfte om att en västfront skulle upprättas i maj följande år Operation Overlord. Landstigning skulle ske även i Sydfrankrike och ryssarna skulle ungefär samtidigt inleda stora offensiver på Östfronten. Stalin blev också lovad att Sovjetunionens gräns efter kriget skulle flyttas längre västerut. Detta gick ut över Polen som i sin tur skulle kompenseras med att få tidigare tyska områden längre västerut. Relationen mellan Stalin och Churchill var spänd, däremot kom diktatorn bra överens med Roosevelt som Stalin hade stor respekt för. Stalin själv blev under kriget mycket populär i USA och kallades av amerikanarna för "Uncle Joe".
140
+ Något möte mellan de tre stora förekom inte under 1944. Däremot drogs under året planerna upp för den nya internationella fredsorganisation som efter kriget skulle ersätta NF, det vill säga FN, Förenta nationerna. Världsbanken och Internationella valutafonden grundades också.
141
+
142
+
143
+ "De tre stora": Winston Churchill, Franklin D. Roosevelt och Josef Stalin vid Jaltakonferensen
144
+ Den 4–11 februari 1945 möttes Roosevelt, Stalin och Churchill igen i Jaltakonferensen. Tyskland var i praktiken besegrat och förhandlingarna gällde nu hur efterkrigstidens Europa skulle se ut. De enades om att Tyskland efter kriget tills vidare skulle delas i fyra ockupationszoner. Stalin krävde att det besegrade Tyskland skulle demilitariseras och betala ett enormt krigsskadestånd. Någon enighet nåddes inte här utan frågorna sköts på framtiden. De enades dock om att Sovjetunionen skulle gå med i kriget mot Japan 3 månader efter att Tyskland kapitulerat. Sovjetunionen lovade också att bli medlem i FN som grundades i San Francisco i slutet av april 1945.
145
+ Nästa stora möte var Potsdamkonferensen 17 juli – 2 augusti. Kriget i Europa var över men fortfarande hade inte Japan kapitulerat. Roosevelt hade avlidit och efterträtts av Harry S. Truman. Även Churchill var borta efter att ha förlorat parlamentsvalet. Ny brittisk premiärminister var labourledaren Attlee. Frågorna var densamma men någon enighet om en långsiktig lösning på Tysklandsfrågan kom inte, något fredsavtal blev det inte heller. De tre allierade enades dock om att rättegångar skulle hållas mot ledande nazistiska krigsförbrytare (Nürnbergprocessen). Motvilligt accepterade britter och amerikaner att Polens nya gränser skulle bli permanenta. Som avtalats redan i Jalta förklarade Sovjetunionen krig mot Japan 8 augusti, exakt 3 månader efter att Tyskland kapitulerat. Japan kapitulerade 15 augusti (kapitulationen undertecknades 2 september) efter att Hiroshima och Nagasaki förstörts av atombomber. Japan blev efter kapitulationen ockuperat av de allierade. Ett gemensamt allierat råd skulle styra landet men i praktiken var det USA och general Douglas MacArthur som styrde landet och Japan återfick sin självständighet först 1951. Även här hölls rättegångar mot de främsta krigsförbrytarna.
146
+ För USA:s del avslutades andra världskriget först klockan 12.30 (lokal tid) den 28 april 1952, i samband med att USA:s utrikesminister Dean Acheson överlämnade ratifikationsurkunderna till det japanska fredsfördraget, som då trädde i kraft. Därmed upphörde det formella krigstillståndet mellan USA och Japan.
147
+ De neutrala staternas situation [redigera]
148
+ När kriget inleddes i början av september 1939 var bara fyra stater direkt inblandade i kriget, förutom Tyskland och Polen även Storbritannien och Frankrike. Merparten av världens stater förklarade sig vara neutrala, inklusive USA som efter första världskriget bedrivit en isolationistisk politik. Sovjetunionen var fram till sommaren 1941 neutralt mot västmakterna men angrep Polen (se Molotov-Ribbentroppakten) i slutet av september 1939 och senare på hösten Finland – finska vinterkriget. Gentemot Japan skulle Sovjetunionen förbli neutrala fram till början av augusti 1945.
149
+ Andra världskriget skulle visa sig orsaka mycket stora problem för de mindre länderna. Båda parter i kriget visade sig hysa obefintlig respekt för att mindre stater ville stå utanför kriget. Europeiska länder som Sverige, Finland, Norge, Jugoslavien, Nederländerna, Luxemburg, Belgien, Spanien, Portugal och Schweiz förklarade sig neutrala i krigets inledning. Samtliga stater utom Portugal, Spanien, Sverige och Schweiz blev indragna i kriget. Även de baltiska staterna blev indragna. I samtliga fall beroende på att nämnda länder blev angripna. I Sveriges fall kan landets roll under finska vinterkriget beskrivas som "icke krigförande". (se vidare Sverige under andra världskriget)
150
+ USA hade förklarat sig neutralt men gav trots detta som nämnts omfattande militärt bistånd till Storbritannien från och med 1940 och från hösten 1941 även till Sovjetunionen. President Franklin D Roosevelt ansåg att landet måste gå med i kriget men hade svårt att ändra det amerikanska folkets inställning till kriget. Först efter det japanska anfallet mot Pearl Harbor 7 december 1941 vände opinionen. Huruvida USA skulle engagera sig i både det asiatiska och europeiska kriget "löstes" 11 december då Tyskland och Italien förklarade krig mot USA.
151
+ Sovjetunionen var alltså neutralt i kriget även om man exporterade stora mängder olja, legeringsmetaller, gummi (importerat för ändamålet) och spannmål till Tyskland under krigets första två år. Västmakterna tog Stalins invasion av Polen, som var västs allierad, och Finland som en förtäckt allians med Hitler och planerade ett tag till och med att gå i krig med Sovjetunionen. Man umgicks med planer på att bomba Baku och skicka en armé till Skandinavien för att hjälpa Finland. Först efter att Tyskland invaderade Sovjetunionen 22 juni 1941 slöts en allians med britterna och efter USA:s inträde även med amerikanarna. De latinamerikanska staterna var från början neutrala men med några få undantag engagerade de sig så småningom i kriget på de allierades sida.
152
+ Spanien och Portugal förblev neutrala hela kriget. Det kan tyckas överraskande att de inte ställde upp för Tyskland då landets regimer ideologiskt stod mycket närmare Nazityskland än de västerländska demokratierna. I Spaniens fall kan det emellertid sannolikt förklaras av att landet var "utmattat" efter tre års blodigt inbördeskrig. I Portugals fall så var landet traditionellt allierat med Storbritannien och kom senare att stöda allierade ansträngningar genom att tillåta militärbaser på Azorerna.
153
+ Schweiz neutralitet var visserligen garanterad av alla stormakter men det torde knappast hindrat Hitler att invadera landet om han ansett det nödvändigt.
154
+ Turkiet förklarade sig neutralt och förblev så under nästan hela kriget.
155
+ Iran var i princip neutralt tills det blev ockuperat sensommaren 1941 av Sovjetunionen och Storbritannien som båda var intresserade av att säkra transportvägen över Kaukasus för att skicka Lend-lease till den förra. 1943 förklarade Iran krig mot Tyskland och gick därmed in i Andra världskriget på de allierades sida.
156
+ Gerillaaktiviteter [redigera]
157
+ På många ställen bakom fronten och på alla sidor fanns beväpnade irreguljära enheter, gerilla eller partisaner. Till dem kopplas störningen av en ockupation av en segerrik armé, men också många grymheter och brott mot krigets lagar.
158
+ På den allierade sidan finns många välkända exempel: Den aktiva motståndsrörelsen i Danmark var till exempel anledningen till att Danmark av de allierade våren 1945 erkändes som stridande part mot Nazityskland. I Norge utfördes ett lyckat attentat i Rjukan där tyskarna framställde tungt vatten för att kunna bygga atombomber.
159
+ De mest kända är Titos partisaner i Jugoslavien och partisanerna i Sovjetunionen. I båda fallen band de upp stora tyska truppstyrkor. Četnici var en annan motståndsrörelse som utgjordes av serbiska nationalister som dock periodvis krigade även mot Titos styrkor.
160
+ I Polen har partisanförband verkat under hela kriget. Warszawaupproret 1943 i Warszawas ghetto och Warszawaupproret 1944 fick båda en mycket blodig upplösning, det sista med att stora delar av staden lades i ruiner och upp till 200 tusen civila dödsoffer.
161
+ I Frankrike fanns det olika motståndsrörelser, bland annat en kommunistisk, som dock alla samlades under gemensam ledning underställda det Fria Frankrike från 1943. Motståndsrörelsen i västländerna fick efterhand stöd på olika sätt från de allierade styrkorna.
162
+ Men även på andra sidan fanns motståndsrörelser även om de är mindre kända - som i Baltikum och Ukraina mot Sovjet eller i Tyskland (Werwolf) under de allierades ockupation.
163
+ Dessa aktiviteter bekämpades skoningslös på alla sidor, med avrättningar och hämnd på civilbefolkningen.
164
+ Civilbefolkningen [redigera]
165
+ I alla stora internationella konflikter före andra världskriget hade antalet stupade soldater alltid varit större än antalet civila offer. I andra världskriget var förhållandet det motsatta och det är ett mönster som upprepats sedan dess, i alla konflikter, och har till och med förstärkts ytterligare. Av cirka 60 miljoner dödsoffer (möjligen så många som 70 miljoner) var "bara" cirka 19 miljoner stupade soldater (döda krigsfångar oräknade)[källa behövs]. Resten var civila. Massbombningar mot städer, tortyr, slavarbete, våldtäkter, svält, massavrättningar och ren utrotning orsakade ett ofattbart lidande för civilbefolkningen i de drabbade länderna.
166
+ 1940–41 regnade bomberna ner över de engelska städerna under Blitzen och tiotusentals människor omkom. Från och med 1943 var förhållandet det omvända. Nu angrep allierat flyg tyska städer i en bomboffensiv utan motstycke, i slutet av kriget var samtliga tyska storstäder helt sönderbombade och hundratusentals civila hade dödats. Över Japan var situationen liknande. Terrorbombningarna mot de japanska städerna kulminerade först med atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki. "Little Boy" och "Fat man", bomberna som släpptes över Hiroshima och Nagasaki dödade tillsammans omedelbart 130 000–150 000 människor. Senare skulle hundratusentals människor avlida av brännskador och olika strålningsrelaterade skador och sjukdomar. Än idag så föds det barn med Utvecklingsstörning/missbildningar på grund av atombomberna. (Se vidare atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.)
167
+
168
+
169
+ Lik i koncentrationsläger, andra världskriget.
170
+ Medan de tyska ockupanterna var relativt återhållsamma i Västeuropa, inklusive Norden, förutom mot den som råkade vara jude, rom eller tillhörde motståndsrörelsen, så var förhållandet det rakt motsatta i Östeuropa. Förutom den totala utrotningen av Europas judar, romer och aktiva kommunister, planerade Hitler och hans hantlangare också en drastisk minskning av de slaviska befolkningsgrupperna i Östeuropa. I Polen och Sovjetunionen skulle den civila befolkningen (judar och romer oräknade) antingen förslavas, deporteras bortom Uralbergen eller masslikvideras. Medan Sovjetunionen var det land som hade de allra högsta totala dödstalen var Polen ännu hårdare drabbat i förhållande till folkmängden. Av cirka 35 miljoner invånare dog cirka 6 miljoner, nästan var sjätte invånare. Av dessa var cirka 3 miljoner judar, nästan 90 % av Polens judiska befolkning.
171
+
172
+
173
+ Hiroshima efter atombomben
174
+ Även i Ostasien och Stilla havet innebar kriget fruktansvärda umbäranden för civilbefolkningen. Någon motsvarighet till Hitler "Endlösung" (förintelsen) fanns inte (åtminstone inte lika systematisk) men den japanska krigföringen var ändå oerhört brutal och tog föga hänsyn till Genèvekonventioner. Värst drabbades Kina där många miljoner, kanske så många som 20 miljoner civila[källa behövs] föll offer för japansk terrorkrigföring, svält, med mera.
@@ -0,0 +1,49 @@
1
+ {{โครง}}
2
+
3
+ '''คลื่นสึนามิ''' (จาก[[ภาษาญี่ปุ่น]] 津波 แปลว่า ''คลื่นที่ท่าเรือ'' หรือ ''คลื่นชายฝั่ง'') คือ คลื่นหรือกลุ่มคลื่นที่จุดกำเนิดจากทะเลลึก ซึ่งมักปรากฏหลัง[[แผ่นดินไหว]]ขนาดใหญ่, , [[ภูเขาไฟระเบิด]], [[ดินถล่ม]], [[แผ่นดินทรุด]], หรือ[[อุกกาบาต]]ขนาดใหญ่ตกลงในทะเล คลื่นสึนามิสามารถเข้าทำลาย[[พื้นที่ชายฝั่ง]] ทำให้เกิดการสูญเสียทั้งชีวิตและทรัพย์สินได้
4
+
5
+ == ชื่อเรียก ==
6
+ ชาวประมง[[ประเทศญี่ปุ่น|ญี่ปุ่น]]เป็นผู้ที่คิดคำเรียกนี้ขึ้น ภายหลังจากที่เขากลับเข้าท่าเรือและพบว่าทุกอย่างถูกทำลายสิ้น โดยไม่ได้สังเกตพบคลื่นดังกล่าวที่บริเวณน้ำลึกเลย ทั้งนี้เนื่องจากคลื่นสึนามิไม่ใช่ปรากฏการณ์ระดับผิวน้ำที่เขตน้ำลึก คลื่นจะมี[[แอมพลิจูด]]ต่ำ และมีความยาวคลื่นสูง ทำให้คลื่นสามารถวิ่งผ่านผู้สังเกตการณ์ที่ผิวน้ำ ซึ่งอาจจะเห็นเป็นเพียงแค่เนินต่ำๆ ในน้ำเท่านั้น
7
+
8
+ == สาเหตุ ==
9
+ คลื่นสึนามิเกิดขึ้นจากการกระทบกระเทือนที่ทำให้น้ำปริมาณมากเกิดการเคลื่อนตัว เช่นแผ่นดินไหว, แผ่นดินถล่ม, หรืออุกกาบาตพุ่งชน
10
+
11
+ เมื่อแผ่นดินใต้ทะเลเกิดการเปลี่ยนรูปร่างอย่างกระทันหัน จะทำให้น้ำทะเลเกิดเคลื่อนตัวเพื่อปรับระดับให้เข้าสู่จุดสมดุลย์และจะก่อให้เกิดคลื่นสึนามิ การเปลี่ยนรูปร่างของพื้นทะเลมักเกิดขึ้นเมื่อเกิดแผ่นดินไหวเนื่องจากการขยับของ[[เปลือกโลก]] ซึ่งจะเกิดบริเวณที่ขอบของเปลือกโลกหลายอันเชื่อมต่อกัน ที่เรียกว่า "faults" เช่น บริเวณขอบของมหาสมุทรแปซิฟิก นอกจากแผ่นดินไหวแล้ว ดินถล่มใต้น้ำที่มักเกิดร่วมกับแผ่นดินไหวสามารถทำให้เกิดคลื่นสึนามิได้เช่นกัน
12
+
13
+ นอกจากการกระทบกระเทือนที่เกิดใต้น้ำแล้ว การที่พื้นดินขนาดใหญ่ถล่มลงทะเล หรือการตกกระทบพื้นน้ำของเทหวัตถุ ก็สามารถทำให้เกิดคลื่นได้ คลื่นสึนามิที่เกิดในรูปแบบนี้จะลดขนาดลงอย่างรวดเร็วและไม่มีผลกระทบต่อชายฝั่งที่อยู่ห่างไกลมากนัก อย่างไรก็ตาม ถ้าแผ่นดินมีขนาดใหญ่มากพอ อาจทำให้เกิด [[เมกะสึนามิ]] ซึ่งอาจมีความสูงร่วมร้อยเมตรได้
14
+
15
+ ลักษณะการเกิดของสึนามิ]]
16
+
17
+ == ลักษณะของคลื่นสึนามิ ==
18
+ คลื่นสึนามิแตกต่างจากคลื่นธรรมดามาก ตัวคลื่นนั้นสามารถเดินทางได้เป็นระยะทางไกลๆ โดยไม่สูญเสียพลังงาน และสามารถเข้าทำลายชายฝั่งที่อยู่ห่างไกลจากจุดกำเนิดหลายพันกิโลเมตรได้
19
+ โดยทั่วไปแล้วคลื่นสึนามิซึ่งเป็นคลื่นในน้ำ จะเดินทางได้ช้ากว่าการสั่นสะเทือนของแผ่นดินไหวที่เป็นคลื่นที่เดินทางในพื้นดิน ดังนั้น คลื่นอาจเข้ากระทบฝั่งภายหลังจากที่ผู้คนบริเวณนั้นรู้สึกว่าเกิดแผ่นดินไหวเป็นเวลาหลายชั่วโมง
20
+
21
+ คลื่นโดยทั่วไปจะมีคุณสมบัติสำคัญที่วัดได้อยู่สองประการคือ ''คาบ'' ซึ่งจะเป็นเวลาระหว่างลูกคลื่นสองลูก และ ''ความยาวคลื่น'' ซึ่งเป็นระยะห่างระหว่างลูกคลื่นสองลูก
22
+ ในทะเลเปิด คลื่นสึนามิมีคาบที่นานมาก โดยเริ่มจากไม่กี่นาทีถึงชั่วโมง ในขณะเดียวกันก็มีความยาวคลื่นที่ยาวมาก โดยอาจยาวถึงหลายร้อยกิโลเมตร ในขณะที่คลื่นทั่วไปที่เกิดจากลมที่ชายฝั่งนั้นมีคาบประมาณ 10 วินาที และมีความยาวคลื่นประมาณ 150 เมตรเท่านั้น ความสูงของคลื่นในทะเลเปิดมักน้อยกว่าหนึ่งเมตร ซึ่งทำให้ไม่เป็นที่สังเกตของผู้คนบนเรือ คลื่นจะเคลื่อนที่ด้วยความเร็วตั้งแต่ 500 ถึง 1,000 กิโลเมตรต่อชั่วโมง อย่างไรก็ตาม เมื่อเข้าสู่ชายฝั่งที่มีความลึกลดลง คลื่นจะมีความเร็วที่ต่ำลงและเริ่มก่อตัวเป็นคลื่นสูง โดยอาจมีความสูงได้ถึง 30 เมตรหรือมากกว่านั้น
23
+
24
+ คลื่นจะมีพฤติกรรมเป็น "คลื่นน้ำตื้น" เมื่ออัตราส่วนระหว่างความลึกของน้ำและความยาวคลื่นนั้นมีค่าต่ำ ดังนั้น เนื่องจากมีความยาวคลื่นที่สูงมาก คลื่นสึนามิจึงมีคุณสมบัติเป็นคลื่นน้ำตื้นแม้อยู่ในทะเลลึกก็ตาม คลื่นน้ำตื้นนั้นมีความเร็วเท่ากับรากที่สองของผลคูณระหว่างความเร่งจากสนามแรงโน้มถ่วง (9.8 เมตร/วินาที^2) และความลึกของน้ำ ตัวอย่างเช่น ในมหาสมุทรแปซิฟิกที่มีความลึกประมาณ 4,000 เมตร คลื่นจะเคลื่อนที่ด้วยความเร็วประมาณ 200 เมตรต่อวินาที หรือ 720 กิโลเมตรต่อชั่วโมง ส่วนที่ชายฝั่งที่มีความลึก 40 เมตร คลื่นจะมีความเร็วช้าลงเหลือ 20 เมตรต่อวินาที หรือ 72 กิโลเมตรต่อชั่วโมง
25
+
26
+ คลื่นสึนามิจะเคลื่อนตัวออกจากแหล่งกำเนิด ดังนั้น ชายฝั่งที่ถูกกำบังโดยแผ่นดินส่วนอื่นๆ มักปลอดภัยจากคลื่น อย่างไรก็ตาม ยังมีโอกาสที่คลื่นจะสามารถเลี้ยวเบนไปกระทบได้ นอกจากนี้ คลื่นไม่จำเป็นต้องมีความแรงเท่ากันในทุกทิศทุกทาง โดยความแรงจะขึ้นกับแหล่งกำเนิดและลักษณะของภูมิประเทศแถบนั้น
27
+
28
+ == เมกะสึนามิ และ เซชิ ==
29
+ มีหลักฐานว่าเมกะสึนามิที่มีความสูงมากกว่า 100 เมตรนั้นเกิดขึ้นได้ เหตุการณ์นี้จะเกิดขึ้นจากเนื้อที่ขนาดใหญ่บางส่วนของเกาะพังทลายลงสู่ทะเล หรืออุกกาบาตตกลงสู่ทะเล เมกะสึนามิจะสามารถทำอันตรายอย่างใหญ่หลวงต่อพื้นที่ชายฝั่งที่อยู่ห่างไกลออกไปได้
30
+
31
+ ปรากฎการณ์ที่เกี่ยวข้องกับสึนามิคือ [[เซชิ]] แผ่นดินไหวที่รุนแรงมักทำให้เกิดทั้งสึนามิและเซชิ มีหลักฐานว่าเซชิอาจเกิดจากสึนามิได้เช่นกัน
32
+
33
+ คลื่นสึนามิที่สูงที่สุดที่เคยมีการบันทึกไว้มีความสูงกว่า 500 เมตร โดยเกิดจากแผ่นดินถล่มที่[[มลรัฐอะแลสกา|อะแลสกา]]ในปี [[พ.ศ. 2501]] (ค.ศ. 1958) อย่างไรก็ตาม เมื่อคลื่นไปถึงทะเลเปิดมันได้สลายตัวไปอย่างรวดเร็ว ความสูงของคลื่นสึนามินั้นถูกกำหนดโดยลักษณะของพื้นที่มากกว่าพลังงานที่เกิดจากแผ่นดินถล่ม
34
+
35
+ == การศึกษา, สัญญาณเกิดเหตุ, และระบบเตือนภัย ==
36
+ ''(รอการเพิ่มเติมเนื้อหา)''
37
+
38
+
39
+ == ประวัติ ==
40
+ มีข้อมูลเก่าแก่หลายอันเกี่ยวกับคลื่นฉับพลันที่มีอำนาจทำลายล้าง โดยเฉพาะที่แถบเมดิเตอเรเนียน ชาว[[ประเทศโปรตุเกส|โปรตุเกส]]ที่รอดชีวิตจากแผ่นดินไหวในปี [[พ.ศ. 2298]] (ค.ศ. 1755) เสียชีวิตด้วยคลื่นสึนามิที่ตามมาในเวลาไม่นานนัก ก่อนที่คลื่นยักษ์จะเข้าฝั่ง น้ำทะเลที่ท่าเรือลดลงจนซากเรือเก่าๆ โผล่ขึ้นมาให้เห็น
41
+
42
+ ภูเขาไฟระเบิดครั้งใหญ่ที่เกาะ[[การากาตัว]] ([[:en:Krakatoa|Krakatoa]]) ที่[[ประเทศอินโดนีเซีย|อินโดนีเซีย]]เมื่อปี [[พ.ศ. 2426]] (ค.ศ. 1883) ทำให้เกิดคลื่นสึนามิขนาดใหญ่ที่มีความสูงเกิน 40 เมตรจากระดับน้ำทะเล คลื่นสึนามิถูกสังเกตพบทั่วทั้ง[[มหาสมุทรอินเดีย]], [[มหาสมุทรแปซิฟิก]], ชายฝั่งตะวันตกของอเมริกา, อเมริกาใต้, หรือไกลถึง[[ช่องแคบอังกฤษ]]
43
+
44
+ [[แผ่นดินไหวมหาสมุทรอินเดีย พ.ศ. 2547|เหตุการณ์ล่าสุด]] กลุ่มของคลื่นยักษ์เกิดขึ้นเมื่อวันที่ [[26 ธันวาคม]] [[พ.ศ. 2547]] (ค.ศ. 2004) ทำให้มีผู้เสียชีวิตล่าสุดกว่า 68,000 ศพ โดยมีตั้งแต่ผู้ที่อยู่ใกล้บริเวณที่เกิดแผ่นดินไหว เช่น [[ประเทศอินโดนีเซีย|อินโดนีเซีย]]และ[[ประเทศไทย]] ไปจนถึงผู้ที่อยู่ห่างไกลนับพันกิโลเมตรใน[[ประเทศบังกลาเทศ|บังกลาเทศ]], [[ประเทศอินเดีย|อินเดีย]], [[ประเทศศรีลังกา|ศรีลังกา]], [[หมู่เกาะมัลดีลฟ์]], และแม้กระทั่ง[[ประเทศโซมาเลีย|โซมาเลีย]]ที่อยู่ในแถบ[[ทวีปแอฟริกา|แอฟริกา]]ตะวันออก ซึ่งประเทศในแถบนี้ยังไม่มีระบบเตือนภัยคลื่นสึนามิที่สมบูรณ์พอ ทั้งนี้เนื่องจากไม่มีภัยพิบัติที่เกิดจากคลื่นยักษ์มานานตั้งแต่ปี [[พ.ศ. 2426]] (ค.ศ. 1983) และการมุ่งเน้นการพัฒนาระบบเตือนภัย[[พายุโซนร้อน]]
45
+
46
+ == อันตรายในอนาคต ==
47
+ ''(รอการเพิ่มเติมเนื้อหา)''
48
+
49
+ == ดูเพิ่มเติม ==
@@ -0,0 +1,101 @@
1
+ İkinci Dünya Müharibəsi - 1939-cu il sentyabrın 1-də almanların Polşaya hücumu ilə başlayan dünya tarixində ən qlobal müharibə.
2
+ 1939-cu ildə başlamış İkinci dünya müharibəsi daha geniş miqyas alaraq, demək olar ki, bütün ölkə və kontinentləri əhatə etmişdir. 2 sentyabr 1945-ci il tarixində sona yetən müharibə özü ilə zülm, 10 milyonlarla insanın ölümünə səbəb oldu: döyüş meydanlarında, əsirlikdə, konslagerlərdə 27 milyon hərbi xidmətçinin həyatı sona yetmişdi. Bundan başqa müharibə 25 milyona yaxın dinc əhalinin həyatına qəsd eləmişdi.
3
+ Bu müharibə dünya siyasətinin dönüm nöqtəsi oldu. Dünya arenasında qüvvələrin yeni paylaşması meydana çıxdı. Təkcə Almaniya və Yaponiya yox, həmçinin koalisiyanın tərkibinə daxil olan İngiltərə və Fransa da öz beynəlxalq mahiyyətini itirdi. Müharibədən sonra avtoritet mövqeyini bərpa edən ABŞ dünyada aparıcı ölkələrin başında dururdu. Almaniya qarşı müttəfiq olan SSRİ və ABŞ müharibədən sonra 50 ilə qədər davam edən “soyuq müharibə”yə başladılar. İkinci Dünya Müharibəsi milyonlarla Avropa yəhudisi üçün əsl faciəyə döndü. Belə ki, öz irqi üstünlük nəzəriyyəsini reallaşdıran almanlar 6 milyon yəhudinin həyatına son qoydular.
4
+ İkinci dünya müharibəsinin xroniki ardıcıllıqda davam tarixi aşağıdakı kimidir: 1937 7 iyul tarixində aqressiv yönələnmiş Yaponiyanın hakim qüvvələri müharibəyə təkan vermək məqsədilə Çin və Yaponiya arasında atışmalara başladırlar.
5
+ Mündəricat [gizlə]
6
+ 10 Həmçinin bax
7
+ [redaktə / تحریر]1938
8
+
9
+ 15 iyul-10 avqust Xasan gölü ərazisində Sovet-yapon silahlı qarşıdurması yarandı.
10
+ [redaktə / تحریر]1939
11
+
12
+ 23 avqust Moskvada Almaniya və SSRİ arasında hücum etməmə haqqında saziş imzalandı. Məhz həmin bu saziş Almaniyanın Polşanı işğalını asanlaşdıran addım oldu.
13
+ 1 sentyabr Polşaya hücum olundu İkinci dünya müharibəsi başlandı.
14
+ 3 sentyabr İngiltərə və Fransa Almaniyaya müharibə elan elədilər.
15
+ 5 sentyabr ABŞ öz neytrallığını elan etdi.
16
+ 17 sentyabr Sovet qoşunları Polşaya daxil oldular.
17
+ 27 sentyabr Varşavanın kapitulyasiya olunması və almanların Polşaya yürüşünün başa çatması.
18
+ 12 oktyabr Almaniyadan Polşaya yəhudilərin köçürülməsi. Təhlükəsizlik polisinin əmrii ilə 2 həftə sonra yəhudilər fərqləndirmə nişanı kimi sarı ulduz taxmağa başladılar.
19
+ 8 noyabr Münxendə uğursuz sui-qəsd.
20
+ 30 noyabr SSRİ Finlandiyaya müharibə elan edir.
21
+ [redaktə / تحریر]1940
22
+
23
+ 15 mart Sovet-fin müharibəsi sona yetir.
24
+ 9 aprel Alman qoşunları elan etmədən Danimarka və Norveçə soxuldular.
25
+ 10 aprel Sovet qoşunları tərəfindən pribaltika respublikalarının tutulması.
26
+ 22 iyun Fransanın kapitulyasiyasına dair akt imzalandı.
27
+ 13 avqust Alman aviasiyası Böyük Britaniyanı bombardman etməyə başladı.
28
+ 23 sentyabr İtaliya Şərqi Afrikaya yürüş etdi.
29
+ 27 sentyabr Almaniya, Yaponiya və İtaliya arasında Üçlük hərbi sazişi bağlanır.
30
+ 2 noyabr ABŞ prezidenti Franklin Ruzvelt bütün ölkələrə aqressorlarla mübarizədə kömək təklif elədi.
31
+ 20 noyabr Macarıstan “Üçlüyə” daxil olur.
32
+ [redaktə / تحریر]1941
33
+
34
+ 1 mart Almaniya təzyiqi ilə Bolqariya da “Üçlüyə” daxil olur.
35
+ 6 aprel Alman hərbi qüvvələri Yuqoslaviya və Yunanıstana soxulur.
36
+ 9 aprel Britaniya aviasiyası Berlini bombardman edir.
37
+ 1 iyun İngiltərə ordusu Bağdada soxulur və Livan və Suriyaya hücum edir.
38
+ 16 iyun ABŞ hakimiyyəti öz ərazisində yerləşən bütün Almaniya səfirliklərinin bağlanmasını tələb edir.
39
+ 22 iyun Almaniya SSRİ-yə qarşı elan edilməmiş müharibəyə başlayır. Burda onun müttəfiqləri Rumıniya, Macarıstan, Slovakiya, İtaliya və Finlandiyadır.
40
+ 12 iyul Almaniya qarşı sovet-ingilis birliyinə dair saziş imzalanmışdır.
41
+ 11 sentyabr Amerika dəniz hərbi qüvvələri ABŞ su sərhədlərinə daxil olduqları halda Almaniya gəmilərinə hücum etmək əmrini alır.
42
+ 30 sentyabr Faşistlər Moskvaya hücuma başladılar.
43
+ 5 dekabr Sovet qoşunları Moskva ətrafındakı faşistlərə əks-hücum edərək, onları 250 kilometrədəkdək uzaqlaşdırmağa müvəffəq oldular. Böyük Britaniya Finlandiya, Macarıstan və Rumıniyaya müharibə elan etdi.
44
+ 7 dekabr Yaponlar Amerikanın Havay adalarında yerləşən Prel Harbor hərbi dəniz limanına hücum edərək, elan edilməmiş müharibəyə başladılar.
45
+ 11 dekabr Çin Almaniya və İtaliyaya müharibə elan etdi.
46
+ 20 dekabr Hitler vətəndaşlarına müraciət edərək, könüllü olaraq, Şərq cəbhəsindəki qoşunlar üçün isti geyim təmin etməyi xahiş etdi.
47
+ [redaktə / تحریر]1942
48
+
49
+ 1 yanvar Vaşinqtonda 26 ölkə “Üçlüy”ə daxil olan ölkələrlə heç bir sahədə əməkdaşlıq etməmək haqqında saziş imzalandı.
50
+ 20 yanvar Berlində “Vanzey konfransı”. Yüksək rütbəli faşist məmurları “yəhudi problemini kökündən həll etməy”ə dair müzakirələr apardılar.
51
+ 18 aprel ABŞ hava qüvvələri Tokionu havadan bombaladı.
52
+ 24 aprel Alman hava qüvvələri ingilis tarixi və mədəni obyektlərini hətta həmin obyektlərin hərbi məqsədi olmasa da bombalanması əmrini aldı.
53
+ 13 sentyabr Stalinqrad uğrunda döyüşlər başlandı.
54
+ 2 dekabr Çikaqoda yer üzündə ilk nüvə reaktoru fəaliyyətə başladı. Bu reaktorun yaradıcılarından biri də İtaliyadan emiqrasiya etmiş fizik Enriko Fermi idi.
55
+ [redaktə / تحریر]1943
56
+
57
+ Kasablankada Ruzvelt və Çerçilin iştirakıyla konfrans açıldı. Amerika və İngiltərə birgə strateji fəaliyyət haqqında və Şimali Afrikada 2 iri miqyaslı operasiya haqqında razılığa gəldilər.
58
+ 31 yanvar- 2 fevral Stalinqrad döyüşü sona yetir.
59
+ 19 Aprel Varşavada 56 min yəhudi qətlə yetirilirdi
60
+ 13 mart Şimali Afrikada bütün alman-italyan qoşunları ingilislər tərəfindən hərtərəfli mühasirəyə alınaraq təslim edildi.
61
+ 5 iyul-23 avqust Kurskda vuruşmalar. Bu vuruşmalar sovet-alman qoşunlarının cəbhədəki vəziyyətini dəyişməsi yolunda həlledici oldu.
62
+ 10 iyun Sovet qoşunları Sisiliyadadır. İtaliya krali Viktor Emmanuel Mussolinin düşmənləri arasında əlaqə axtarır.
63
+ 24 iyul İngilis aviasiyası Hamburqu fosforlu bombalarla bombardman edir. Nəticə şəhərin yarısı darmadağın edilmiş, 30 min adamın həyatına son qoyulmuşdur.
64
+ 25 iyul Benito Mussolinin yaxalanması və tutulması. İtaliya kralı Viktor Emmanuel ölkədə yeni hakimiyyətin formalaşması uğrunda əhəmiyyətli addımlar atır. 28 iyulda İtaliyanın faşist diktaturasından azad olunması elan olunur.
65
+ 13 oktyabr İtaliya Almaniyaya müharibə elan etdi.
66
+ 28 noyabr İlk dəfə Stalin, Ruzvelt və Çerçilin birgə iştirak etdiyi Tehran konfransı başlayır.
67
+ 26 dekabr Ruzvelt və Çerçilin iştrak etdiyi Qahirə konfransı. Müttəfiqlərin Türkiyəni Almaniyaya müharibə elan etməsi barədə uğursuz təklifləri.
68
+ [redaktə / تحریر]1944
69
+
70
+
71
+
72
+ Avropada müharibənin gedişatı
73
+ 6 iyun Sovet qoşunları Normandiyaya daxil olur. İkinci frontun açılması.
74
+ 20 iyul Hitlerə qarşı təşkil olunmuş uğursuz sui-qəsd.
75
+ 1 avqust Varşavada general Tadeuş Borkaevskinin başçılığı altında faşist Almaniyasına qarşı üsyan başlayır. Hitler Varşavanın yerlə bir edilməsi haqqında əmr verir. Üsyançıların SSRİ və Böyük Britaniya tərəfindən dəstək haqqındakı ümidləri boşa çıxdı. Üsyanda 200 min polyak vəfat edir. 2 oktyabrda üsyan yatırıldı.
76
+ 25 avqust Rumıniya Almaniyaya müharibə elan edir.
77
+ 19 sentyabr SSRİ və Finlandiya arasında müvəqqəti sülh sazişi imzalandı.
78
+ 21 oktyabr Amerika qoşunları ilk dəfə olaraq, iri alman şəhərlərindən biri olan Axeni aldılar.
79
+ 31 dekabr Macarıstandakı yeni hökumət Almaniyaya müharibə elan etdi.
80
+ [redaktə / تحریر]1945
81
+
82
+ 27 yanvar Qızıl Ordu Osventsim konslagerini azad edir. Bu zaman orda 7 min əsir vardı. Osventsim fən böyük lagerlərdən biri olub faşist vəhşiliyinin simvolu idi. Bu lagerdə əsirlikdə olanların sayı bir milyon üç yüz milyondan çox idi. Onlardan doqquz yüz mini qaz kameralarında boğulmuş və güllələnmişdir. İki yüz mini isə aclıq və xəstəlikdən, vəhşi qaydalardan və müxtəlif ağlasığmaz tibbi ekspertlərdən vəfat etmişdir.
83
+ 4 fevral Stalin, Çerçil, Ruzveltin iştirakı ilə Yalta konfransının açılışı. Müttəfiqlər Yaponiyaya qarşı mübarizədə birlikdə olmaq haqqında razılığa gəldilər.
84
+ 13-14 fevral Drezdenə hava hücumları edilir. Həlak olanların dəqiq sayı olmasa da, 60-245 min arasında olduğu təxmin edilir.
85
+ 2 mart Amerika qoşunları Reynə gəlirlər.
86
+ 10 mart Tokyo Amerika tərəfindən bombardman edilir. 80 min nəfər həlak olmuşdur.
87
+ 12 aprel Franklin Ruzvelt vəfat edir. Prezidenti Harri Trumen əvəz edir.
88
+ 16 aprel Sovet qoşunları Berlin üzərinə yürüş edir. 25 aprel tarixində şəhər tamamilə mühasirəyə alınır.
89
+ 25 aprel Amerikan və Sovet qoşunları Torqau şəhərində, Elba yaxınlığında görüşürlər.
90
+ 28 aprel Benito Mussoliini partizanlar tərəfindən güllələnir.
91
+ 30 aprel Adolf Hitler intihar edir.
92
+ 8 may Berlin yaxınlığında, Karlsxortda imzalanan aktda Alman qoşunlarının zərərsizləşdirilməsi və fəaliyyətinin dayandırılması şərti etiraza baxılmadan irəli sürülmüşdür.
93
+ 9 may SSRİ Berlinə daxil olur və II Dünya Müharibəsinin qələbə ilə başa çatması.Faşizmin süqut etməsi.
94
+ 16 iyul ABŞ-da Nyu- Meksiko səhrasında dünyada ilk dəfə nüvə silahı təcrübə olunmuşdur.
95
+ 17 iyul Stalin, Trumen, Çerçilin iştirakı ilə keçirilən Potsdam konfransında Almaniyanın gələcək taleyi müzakirə olunur.
96
+ 6 avqust ABŞ Xirosimaya atom bombası atır. 100 mindən çox adam vəfat edir.
97
+ 8 avqust SSRİ Yaponiyaya müharibə elan edir.
98
+ 9 avqust ABŞNaqasakiyə atom bombası atır. 36 mindən çox adamın həyatına son qoylur.
99
+ 14 avqust Yaponiya imperatoru Xiroxito kapitulyasiyanı qəbul etdiyini elan edir.
100
+ 2 sentyabr Tokioda Amerika gəmisi “Missuri”nin göyərtəsində Yaponiya nümayəndələri qoşunlarını şərtsiz geri çəkmək haqqında akt imzaladılar.
101
+ 14 noyabr Başlıca alman hərbi müqəssirlərin mühakimə olunması ilə əlaqədar Nyunberq prosesinin başlanması.
@@ -0,0 +1,114 @@
1
+
2
+ die vorm aanneem van 'n man sonder 'n gesig en 'n rooi en wit geknoopte
3
+
4
+ gaan word, kinders wat in konsentrasiekampe gevange gehou gaan word,
5
+ bestaan nie.
6
+
7
+ is om enige opdrag blindelings uit te voer, is vir enige staatsdepartement
8
+ regtig weet waar dit vandaan kom nie. En die maklikste voertuig om hierdie
9
+
10
+ Sy o� soek na die raam. Die bloedvlekke om die koe�lgat het met die jare
11
+ Moeder vertel graag van die oggend toe ek in Hillbrow verdwyn het en
12
+
13
+ klim. Wys jou net - almal is maar ewe vrot van binne.
14
+ aandag gegee het as hy praat nie, maar hy kon nie sy vinger op die probleem
15
+ word nie. Op agtien maande het sy ma geweet dat die oomblik aangebreek
16
+ begin.
17
+ SKRYWERS-INDABA
18
+
19
+ altyd iemand anders wat vir hom kon dink. Toe hy later self sekere besluite
20
+ gemaak. Ongehoorsaamheid word op een manier hanteer, en dis met die lat.
21
+ Op navraag blyk dit toe dat ek 'n meisie van my eie ouderdom raakgeloop
22
+ Oorle moeder - hoe het sy nie gesmeek nie! "Jy moet vergewe Arend".
23
+
24
+ sy absoluut rasend van bekommernis was. Blykbaar was die hele Hillbrow
25
+ bereid is om gesag te aanvaar, nie te veel vrae vra nie en boonop bereid
26
+ by iemand gesien. Dat die man nie iets vermoed het nie, gaan nog steeds
27
+ hy gaan val nie. En as hy geval het en dis mis l� jy en wag vir die volgende
28
+
29
+ newelrig suur van die halfverteerde groente, lamsboud en melk wat hy
30
+
31
+
32
+
33
+ sy kamer. Snaaks ek hoor nou nog die Herfsmusiek, en dan klok helder
34
+ sy kamer. Snaaks ek hoor nou nog die Herfsmusiek, en dan klok helder
35
+ moes neem, was hy tydelik verward. Eie denke was vir hom so totaal vreemd
36
+ oor die dieptes van korrupsie waartoe die mens in staat is. Hy het nie
37
+ te groot. Ons verleng net die lyding van vroue en kinders." Hensop sou
38
+
39
+ Skoolgaan was 'n nagmerrie. Hy het aanvanklik met die lewenslus van enige
40
+ wat onafwendbaar, eenhonderd persent seker op gereken kan word.
41
+ "Nie wat ek van weet nie. Wat beteken dit?"
42
+
43
+ in die keel waar ek vandaan kom."
44
+
45
+ of instrukteurs is nie - om hulle te probeer be�ndruk was futiel.
46
+ wat hom gebruik. nie net van Christen Afrikanres nie, en ons mo�t aanhou,
47
+ verlief geraak het. Hy onthou ook ander dinge.
48
+ "Middag Griet." Manie praat vinnig, sy stem klink vir haar soos ryk warm
49
+
50
+
51
+ verteenwoordigers van die menslike ras in die algemeen, en die manlike
52
+
53
+ veel simpatie met die mensdom nie, maar dit was tog asof die man in die
54
+ te bly. Hy kan nie stilsit en wag dat more moet kom nie. Later hou hy
55
+ Meer as drie dekades het sedertdien verloop en die newels van die tyd
56
+ teenstand, self vuil spel. Maar `n dagvaarding tot egskeiding was nie
57
+
58
+
59
+ soos om ou bedelinge die skuld te wil geen vir al die foute vir al die
60
+ die 'happening' bywoon: die nog-'n-frats-het-mos-in-Afrikaaans-gepubliseer-en-ek-was-
61
+ probeer wees.
62
+ het om hom van die doeke af te kry - tradisie, sien. Sy het halstarrig
63
+
64
+ met golwende wit hare, 'n vrouestem wat s�: Jy moet vergewe". Hy beleef
65
+
66
+ dat die pad vorentoe nie meer bestaan nie....
67
+ voortgegaan met 'n martelproses vir haarself en hom. Weke lank was hy
68
+ SKRYWERS-INDABA
69
+ daarvan sit jy nou soos 'n vo�ltjie met sy voet in 'n wip en spartel.
70
+
71
+ ooit in sy lewe gebeur sonder dat iemand anders dit nie reeds as voorbeeld
72
+ is om enige opdrag blindelings uit te voer, is vir enige staatsdepartement
73
+ gebreinspoel om te dink soos wat hy wil h� hulle moes dink, en toe, in
74
+ deur Pieter Honiball
75
+ vir 'n held, 'n klein blommetjie na my toe uitgesteek.
76
+
77
+ al die gewone skade aan my voorheen ongekompliseerde bestaan aangerig.
78
+ "Julle moet tog nooit die krag van gebed onderskat nie, selfs al is dit
79
+
80
+ "Dis sommer niks. Jy het my nou heeltemaal onkant gevang, maar dit klink
81
+ DOOD
82
+ of dertig woorde ryker geword. En ook weer armer, want ons het nie neergeskryf
83
+ aandag gegee het as hy praat nie, maar hy kon nie sy vinger op die probleem
84
+ gediskrimineer sal word. Maar in die tyd wat die seun begin skoolgaan
85
+ Skielik staan Kootjie op. "Hy's dood", s� hy eenvoudig. Hy kyk na die
86
+ Alles is dan so gou verby.
87
+
88
+
89
+ die geleidelike ontlading van die week se spanning te wyt.
90
+
91
+ die winter was al in sy doodsnikke, dan kon jy nog die herfs in sy o�
92
+ wat hy ge�et het. En hy is kwaad vir sy vrou. Hy het haar nog altyd net
93
+ Amanda Serfontein het die maatstaf geword waaraan ek alle meisies in
94
+ Ek het maar gesukkel hier. Baie moeite om aan te pas. Maar hier is ek
95
+ "Tweede opdrag se voet, wat van my eerste?" vra sy ergerlik.
96
+
97
+
98
+ hand my broer."
99
+ by skeisake kom. Hy moet met sy vrou praat om hierdie saak uit te sorteer.
100
+
101
+
102
+
103
+
104
+ ek besef het watter onreg ons ons kinders aandoen deur hulle die 'feite'
105
+ hand my broer."
106
+
107
+
108
+ deur Johan Horn
109
+ dat hy nie sy geslagsdeel met beide hande vasgehou het nie.
110
+ "Dit was my oomblik met Vreugde," glimlag hy dan en haal sy beursie uit
111
+
112
+
113
+ "Ek is 'n fee, nie 'n engel nie!" antwoord sy en vou haar arms uitdagend
114
+ Ek het maar gesukkel hier. Baie moeite om aan te pas. Maar hier is ek
@@ -0,0 +1,95 @@
1
+ ኢንቨስትሮችና የዩናይትድ ስቴትስ ዩኒቨርሲቲ
2
+ ሶፍት ዌር ለመሥራት ያነሳሳዎት ምንድን
3
+ ምን ያህል እውነት ነው?
4
+ በርካታ ሠላዮች እንዳላቸውና መረጃ አንድም
5
+ ሁለተኛ ደረጃ ት/ቤት የመማር ዕድል አግኝተዋል።
6
+ ባለፉት ወራት በሐረር፤ በድሬዳዋ እና በአዲስ
7
+ መበተን አስቀድመው የሚያውቁት ባለመኖሩ በድርጊቱ
8
+ ለውጡ አስፈላጊ የሆኑ የመገልገያ መሣሪያዎችም
9
+
10
+ ብር ኖት ውስጥ ሙሉውና አንድነታችንን የሚያጐላውን
11
+
12
+ የሚያስደንቅ ሆኖ አግኝቼዋለሁ።
13
+
14
+ ይህን ለመፈጸም መሠራት ያለባቸው የተለያዩ
15
+
16
+ በካሊፎርኒያ ዩኒቨርሲቲ (ስታኒስላውስ) መካከል
17
+ አቶ ፍቅሬ፦
18
+ ለባሾቹ ንብረቶችን ያለአግባብ ወስደዋል።
19
+ ቃኝተው እንደተመለሱ ለማወቅ ተችሏል።
20
+ የሚለወጡት የብር ኖቶች የአንድ የአምስት የአስር
21
+
22
+ ነበረው?
23
+
24
+ ክፍት የሥራ ቦታ ሌላ ቦታ ይገኛል። የኮምፒውተር
25
+
26
+ እንደነበር ተገልጧል። አቡነ ጳውሎስ ከቅርብ
27
+ በዲፕሎም የተመረቅሁት የአካውንቲንግ
28
+ መንገድ የፎንት ቴክኖሎጂ ይሆናል የሚል
29
+
30
+ ዌር ማስቀመጥ ይችላሉ። ምክንያቱም የኮምፒውተር
31
+ እንዲሰጣቸው የኢአግ ልሳን የሆነው �አድማስ�
32
+ ሆኖም በርካታ ሰው ለሥራ መቅጠር ይኖርብናል።
33
+ ከማፈራረስ ጋራ የተያያዘ ነው። በአዲሶቹ ኖቶች
34
+ ስለገንዘብ ለውጣችን ከተሰጡት ሁለት ምክንያቶች
35
+
36
+ ላይ ሂስ በመሰንዘር ለፓትርያርኩ በፃፉት ደብዳቤ
37
+ ቀን ፲፱፻፺ በደመራ በዓል ላይ የመከላከያ
38
+ መገደሉን አስታውሷል። በነዚህ ምክንያቶች
39
+
40
+
41
+ ነፃ አውጪው ሠላዮች ተይዘው ሲፈተሹ ሱዳን
42
+
43
+ ለወር አስቤዛ የጭነት መኪና ገዝቶ እንደመጠቀም
44
+ ዕድል የለውም። በማስተዳደር ላይ ያለሁት
45
+ የትግራይ ሀገረ ስብከት ሊቀጳጳስ እንዲሆኑ
46
+ ከ 29 ቀን 1990
47
+ እንዲሰጣቸው የኢአግ ልሳን የሆነው �አድማስ�
48
+ የበላይ አለቆች የእሱን ቦታ እንድተካ
49
+
50
+ በዲፕሎም የተመረቅሁት የአካውንቲንግ
51
+ በእህታቸው ልጅ ውሳኔ ከተወሰደው እርምጃ በልማት
52
+ የሚውል አዲስ የብር ኖት ማስተሙንና የለውጥ
53
+ አንድ አለቃና ሁለት ፕሮግራመሮች ነበርን።
54
+ ለማቃለል በቅርቡ በቴዎድርስ ከተማ (ሳሊያ)
55
+ ከፍተኛ ክርክርን አስነስቷል።
56
+
57
+ ያልተመቻቹና ጊዜው አስተማማኝ ስላልነበር
58
+
59
+ ለእረፍት ነው። ቢሆንም ጠቃሚ ሥራ አከናውኜ
60
+ በስራ ላይ በማዋሏ ሳቢያ መሆኑ ተገልጿል።
61
+
62
+ ከአገሬ መስከረም 30 ቀን 1990
63
+ ባለፉት ወራት በሐረር፤ በድሬዳዋ እና በአዲስ
64
+ በመቀነስ ረገድ ከፍተኛ አስተዋፅኦ እንዳለው
65
+
66
+ ይሄ በጣም ትላልቅ ለሆኑት ኩባንያዎች
67
+ ሆኖ ለመሥራት በጣም ምርታማ ለመሆንና
68
+
69
+ ሰው ፈንጂዎች መኖራቸውን ጨምሮ ገልጿል።
70
+ የአክሱም ሐውልት በቀጣዮቹ ወራት ወደ ኢትዮጵያ
71
+ ይመለሳል
72
+
73
+
74
+
75
+
76
+ አስቸጋሪ ነበር። በርካታ የሥራ መጠየቂያ
77
+
78
+ በኮምፒውተር ላይ ከዚህ ቀደም ያደረጉት
79
+ ፕሮሰሰር) ሶፍት ዌር አለ። ይህ ሥራው
80
+ ነበር። ከዚያም እንደ ዶ/ር ታዬ ችሎት ገብተው
81
+ የአክሱም ሐውልት በቀጣዮቹ ወራት ወደ ኢትዮጵያ
82
+ የነበሩት የመብራትና የኢትዮጵያ ቡና ቡድኖች
83
+
84
+
85
+ ነው ብለዋል። አያይዘውም በአሁኑ ወቅት ግልጋሎት
86
+ በሚባሉት አቶ በረከት ስምኦን መካከል የዛሬ
87
+
88
+ ነው። እንደዚህ ዓይነቱን ችግር መፍታት
89
+ ልዩ ፖስተሮችም መዘጋጀታቸውን ተመልክቷል።
90
+ ኢንቨስትሮችና የዩናይትድ ስቴትስ ዩኒቨርሲቲ
91
+ ደረጃ ት/ቤት ተማሪዎች ትርዒቱን ለማስዋብ
92
+
93
+ ደረጃ ቢያወጡልን ለአሠራራችን በጣም
94
+ እያሉ ነውና ቢያብራሩልኝ?
95
+ ዕድገት አይታይም። ያኔ እኔ ኢትዮጵያን