scylla 0.8.32 → 0.9.0

Sign up to get free protection for your applications and to get access to all the features.
Files changed (67) hide show
  1. data/lib/scylla/generator.rb +6 -2
  2. data/lib/scylla/lms/arabic.lm +318 -318
  3. data/lib/scylla/lms/bulgarian.lm +326 -326
  4. data/lib/scylla/lms/chinese.lm +399 -399
  5. data/lib/scylla/lms/french.lm +302 -302
  6. data/lib/scylla/lms/greek.lm +119 -119
  7. data/lib/scylla/lms/hebrew.lm +168 -168
  8. data/lib/scylla/lms/hindi.lm +108 -108
  9. data/lib/scylla/lms/japanese.lm +65 -65
  10. data/lib/scylla/lms/kannada.lm +147 -147
  11. data/lib/scylla/lms/korean.lm +151 -151
  12. data/lib/scylla/lms/marathi.lm +133 -133
  13. data/lib/scylla/lms/persian.lm +107 -107
  14. data/lib/scylla/lms/polish.lm +108 -108
  15. data/lib/scylla/lms/portuguese.lm +221 -221
  16. data/lib/scylla/lms/romanian.lm +132 -132
  17. data/lib/scylla/lms/russian.lm +82 -82
  18. data/lib/scylla/lms/thai.lm +119 -119
  19. data/lib/scylla/resources.rb +0 -1
  20. data/test/helper.rb +0 -1
  21. metadata +40 -55
  22. data/Gemfile +0 -23
  23. data/Gemfile.lock +0 -53
  24. data/Rakefile +0 -52
  25. data/VERSION +0 -1
  26. data/lib/scylla/lms/afrikaans.lm +0 -400
  27. data/pkg/scylla-0.5.0.gem +0 -0
  28. data/scylla-0.8.29.gem +0 -0
  29. data/scylla-0.8.31.gem +0 -0
  30. data/scylla.gemspec +0 -24
  31. data/source_texts/afrikaans.txt +0 -363
  32. data/source_texts/arabic.txt +0 -718
  33. data/source_texts/bulgarian.txt +0 -601
  34. data/source_texts/catalan.txt +0 -435
  35. data/source_texts/chinese.txt +0 -625
  36. data/source_texts/czech.txt +0 -237
  37. data/source_texts/danish.txt +0 -268
  38. data/source_texts/dutch.txt +0 -503
  39. data/source_texts/english.txt +0 -673
  40. data/source_texts/finnish.txt +0 -939
  41. data/source_texts/french.txt +0 -896
  42. data/source_texts/german.txt +0 -1236
  43. data/source_texts/greek.txt +0 -488
  44. data/source_texts/hebrew.txt +0 -638
  45. data/source_texts/hindi.txt +0 -353
  46. data/source_texts/icelandic.txt +0 -342
  47. data/source_texts/indonesian.txt +0 -509
  48. data/source_texts/italian.txt +0 -1066
  49. data/source_texts/japanese.txt +0 -1220
  50. data/source_texts/kannada.txt +0 -340
  51. data/source_texts/korean.txt +0 -343
  52. data/source_texts/marathi.txt +0 -237
  53. data/source_texts/norwegian.txt +0 -555
  54. data/source_texts/persian.txt +0 -886
  55. data/source_texts/polish.txt +0 -1014
  56. data/source_texts/portuguese.txt +0 -690
  57. data/source_texts/romanian.txt +0 -436
  58. data/source_texts/russian.txt +0 -1128
  59. data/source_texts/slovak.txt +0 -575
  60. data/source_texts/slovenian.txt +0 -354
  61. data/source_texts/spanish.txt +0 -1017
  62. data/source_texts/swedish.txt +0 -558
  63. data/source_texts/tagalog.txt +0 -426
  64. data/source_texts/thai.txt +0 -312
  65. data/source_texts/turkish.txt +0 -665
  66. data/source_texts/vietnamese.txt +0 -300
  67. data/source_texts/welsh.txt +0 -332
@@ -1,558 +0,0 @@
1
-
2
-
3
-
4
- | befolkningstäthet_rank = 153:a
5
- | folkmängd_år =
6
- | invånare/km2 = 21
7
- | högstapunkt =
8
- | högstapunkt_meter = 2 104
9
- | störstasjö =
10
- | störstasjö_yta = 5 648
11
- | längstaflod = –
12
- | längstaflod_längd = 720
13
- | bnp_totalt = 346 miljarder
14
- | bnp_rank = 34
15
- | bnp/invånare = 37 526 USD
16
- | år = 2008
17
- | hdi = 0,885
18
- | hdi_rank = 9:e
19
- | hdi_år = 2010
20
- | gini = 0.320
21
- | gini_rank = ?
22
- | gini_år = 2009
23
- | valuta =
24
- | valutakod = SEK
25
- | tidszon = (+1)
26
- | nationaldag =
27
- | nationalsång = ''()
28
- | landskod = SE, SWE
29
- | landsdomän =
30
- |demokratiindex = 9,50
31
- | landsnummer = 46
32
- | fotnot = 1'''' är antaget som kungligt valspråk av Carl XVI Gustaf (jämför artikeln om ). 2 Svenska har formellt utnämnts som . En lag som utser svenska till "huvudspråk" i Sverige och officiellt språk i internationella sammanhang trädde i kraft 1 juli 2009http://www.sprakforsvaret.se/sf/fileadmin/PDF/spraklagen_200509.pdf (läs mer i artikeln ). är sedan år 2000: , , , och
33
- }}
34
- '''Sverige''' (officiellt ) är ett land på i . Sverige har landgräns i väst med () och i nordost med , samt direktförbindelse över havet med via i sydväst.
35
-
36
- Med en area på 449 964 km² anger: "Arealen (inkl. större insjöar men exkl. vatten utanför kustlinjen) är 450 295 km², därav landareal 410 335 km². Arealen vatten mellan kustlinjen och territorialgränsen är 81 499 km²." Källa: ''Statistisk årsbok för Sverige 2010'', , Statistiska centralbyrån, Stockholm 2010 ISBN 978-91-618-1496-1, s. 9 är Sverige det storleksmässigt femte största landet i och har en befolkning på drygt 9,4 miljoner människor. Sverige har en låg med 21 invånare per km² men med en betydligt högre täthet i södra halvan av landet. Omkring 85 % av befolkningen lever i er och denna andel förväntas öka. Sveriges är , som är landets största stad med /1e6 round 1)}}}} miljoner invånare i tätorten och totalt /1e6 round 1)}}}} miljoner invånare i t. Sveriges näst största stad är med round -4)}}}} invånare i tätorten och totalt cirka round -4)}}}} invånare i storstadsområdet. Den tredje största staden är med round -4)}}}} invånare i tätorten och round -4)}}}} i storstadsområdet.
37
-
38
- Sverige är en med ett och en utvecklad ekonomi. Sverige rankas som fyra i världen i s "" och kommer på nionde plats i s "". Landet har varit medlem i (EU) sedan 1 januari 1995.
39
-
40
- Sverige urskiljde sig som en oberoende och enad stat under . Under expanderade landet kraftigt under vad som har kommit att kallas . Större delen av de erövrade nationerna utanför skandinaviska halvön förlorades under och . Den östra delen av Sverige, idag , förlorades till . Det senaste kriget som Sverige direkt var delaktigt i var , när Sverige med militära medel tvingade in i , en som varade till . Sedan dess har Sveriges officiella utrikespolitik varit i fred, syftande till i krigstider. Ännu 2009 framhålls den militära alliansfriheten som en central del i Sveriges utrikespolitik, samtidigt som medlemskapet i Nato-samarbetet lett till att Sverige skickar styrkor utomlands.Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap ''Militär alliansfrihet'' (läst 2010-10-04) Sverige deltar även i EU:s .
41
-
42
- Sverige hade den , den högsta graden av . The Innovation Union's performance scoreboard for Research and Innovation. (PDF) 1 February 2011. ec-europa.eu. Retrieved on 2011-08-17. och den mest ekonomin i under 2010.Klaus Schwab (Ed.) . weforum.org]. (PDF) . World Economic Forum (2010). Geneva. ISBN 92-95044-87-8. Retrieved on 2011-08-17.
43
-
44
- Se '''' för ursprunget till namnet Sverige.
45
-
46
- == Historia ==
47
-
48
- valdes till kung av Sverige den 6 juni 1523, ett datum som nu är .]]
49
-
50
- Sedan drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika generationer. Landet var splittrat i flera olika maktcentra, främst baserade i - där nas land låg - samt och . Den första kända gränsdragningen med ett annat land (Danmark) ägde rum på 1000-talet. Det var kung som under sin regeringstid (1050-60) gjorde denna gränsdragning med den danske kungen . Som stat utökades Sveriges administration under 1200-talet när landskapslagar och rikslagar införs, bland annat av .
51
-
52
- Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet. Övre Norrlands kustland koloniserades och försvenskades. Norden förenades i år 1397. Av flera anledningar splittrades denna och efter kunde år 1523 besegra danskarna och ta makten i Sverige. Den första riksdagen brukar säges vara år 1435, även om kungarna redan tidigare samlat råd av representanter från rikets mäktiga. Riksdagens funktion och makt har senare varierat avsevärt; under lång tid var den en . Fram till 1680 delades den utövande makten mellan kungen och högadeln, vilket ledde till mäktigare adelsmän. I samband med infördes 1680 enväldig monarki. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att behålla alla besittningar. 1809 förlorades den östra rikshalvan av Sverige, som i huvudsak motsvarade dagens , till .
53
-
54
- Som en reaktion på nederlaget i det började år 1719, vilket ledde till skapandet av konstitutionell monarki, enligt olika 1772, 1789 och 1809, där den sista införde flera medborgerliga rättigheter. Under Gustaf III:s regering stärktes dock kungamakten temporärt. Under Napoleonkrigen erövrade svenskarna Kiel sedan de genomfört ett anfall från Svenska Pommern. År 1814 skulle Danmark egentligen överlämna Norge till Sverige i utbyte mot de svenska besittningarna i Tyskland. Norge accepterade dock inte svenskt styre, skrev och valde prins Christian Fredrik til kung. När Karl XIII kom hem och hörde detta anföll Sverige Norge. Kriget varade inte länge och resulterade i att Karl XIII valdes til norsk kung, men också att Norge fick bevara författningen och at de två riken blev formellt jämställde. Det nya avtalet var således olikt det ursprungliga avtalet från Kiel. Efter detta har Sverige inte varit huvudpart i något .
55
-
56
- Industrialiseringen under 1800-talet kom sent till Sverige jämfört med Storbritannien, men mycket tidigt jämfört med världen som helhet. Byggandet av järnvägar från 1860-talet var av stor betydelse. Företag inom elektronik och kemi som och fick en internationellt betydelsefull ställning mot seklets slut. Under var Sverige neutralt.
57
-
58
- Det medborgerliga politiska inflytandet förstärktes gradvis under 1800-talet. En första rösträttsreform beslöts år , vilket införde rösträtt för alla män, med graderad rösträtt, och ett . År fattades riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt i Sverige, sedan kung accepterat att utnämna Sveriges regering utifrån riksdagens flertal år . Lika rösträtt tillämpades första gången i , som ledde till en sk regering under . Under 1920-talet växlade regeringsmakten, men vid valet 1932 kom socialdemokraterna i regeringsställning och förutom sommaren 1936 förblev partiet vid makten fram till 1976. Under andra världskrigets samlingsregering och 1950-talets koalitionsregering med nuvarande centerpartiet delades dock regeringsmakten med andra partier.
59
-
60
- Även under hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala, men denna förhoppning gick i kras genom s anfall på Finland och s anfall på Danmark och Norge, vilket tvingade Sverige att föra en pragmatisk politik mot omvärlden. Efter krigsslutet avvecklades samlingsregeringen och en rent socialdemokratisk regering tillträdde. Under 1950- och 1960-talen genomfördes omfattande reformer inom socialpolitiken och under tidigt 1970-tal genomfördes en omreglering av arbetsmarknaden. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.
61
-
62
- Den svenska säkerhetspolitiken byggde på alliansfriheten i fredstid syftande till neutralitet i händelse av krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med . Statsminister drev dock en offensiv utrikespolitik med kritik mot bland annat och i . År 1971 ersattes dessutom den tidigare en med en . År 1974 kom en omfattande grundlagsreform. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.
63
-
64
- s fall 1989, s fall 1991 och det s slut ledde till en omprövning av den tidigare majoritetsuppfattning att den svenska alliansfriheten förhindrande ett närmare svenskt deltagande i den europeiska integrationsprocessen. ansökte därför om medlemskap för Sverige i (EU), efter att ha varit med i sedan organisationen bildades 1960. Efter förhandlingar blev Sverige medlem den 1 januari 1995, efter en majoritet på 52,3 procent i den 13 november 1994.
65
-
66
- == Geografi ==
67
-
68
-
69
-
70
- Sverige ligger i norra , på östra delen av den och sträcker sig över ungefär 14 latituder (breddgrader) och 13 longituder (meridianer),, GPS-koordinater. Den longitudiella skillnaden motsvarar 52 minuter skillnad i soltid (mellan Haparanda i öster och Strömstad i väster). Till ytan är Sverige det 5:e . Landet gränsar till i väster, i nordost, samt i sydväst via . Landet har också maritima gränser till , , , , samt ( och fasta Ryssland). De omgivande vattnen är och som utgör en del av , samt i sydväst , och . Sverige utgör en del av det geografiska området .
71
-
72
- Öster om Sverige ligger och och den långa kustlinjen påverkar klimatet. I väster ligger den skandinaviska fjällkedjan som såsom bergskedja benämns , sedan gammalt också kallad Kölen på både svenska och norska (kjølen). Den skiljer Sverige från . Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva n i denna bergskedja. i norra Sverige flyter alltså som regel österut från bergskedjan och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna).
73
-
74
- Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark. Totalt sett täcks dock 60 % av totalytan och 75 % av landarean av . Sveriges skogsland tillhör den västra ytterkanten av den . Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum främst i , , och i . I södra rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Vattendragen i södra Sverige blir vanligen heller inte lika långa och stora som i norr. I mellersta Sverige och i Götaland finns dock Sveriges största älv när det gäller och : -, som bland annat inkluderar sjön . Sverige är ovanligt tätt på sjöar av olika storlek.
75
-
76
- Sveriges högsta berg är , på 2 104 meter över havet. De två utmärkande största öarna är och , de två största sjöarna är och . Sverige är 1 572 km från norr till söder och den största bredden är cirka 500 km (se även ).
77
-
78
- , och är viktiga ar, liksom i Östersjön, , , , , , , , och .
79
-
80
- === Klimat ===
81
-
82
-
83
- Sverige har ett oftast milt med stora temperaturskillnader, trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från . I södra Sverige är d dominerande, i norr ar, med och , och härdiga vilka dominerar landskapet. I Sveriges nordligaste del, som präglas av , har landet ett . Det betyder längre, kallare och snösäkra vintrar. Under delar av sommaren är det (solen går inte ner) i allra nordligaste Sverige (norr om n), medan det under delar av vintern är totalt mörker. Midvinternatten avbryts då endast av några timmars gryning och skymning. ligger normalt runt 700 mm, med relativt stora mängder den västra fjällkedjan. i januari varierar mellan cirka 0 grader i söder, några minusgrader i mellersta Sverige och ner till -16 °C i norr. I juli är temperaturskillnaderna mellan norr och söder avsevärt mindre än på vintern. Dygnsmedeltemperaturen ligger nära 17 °C i både Götaland (något lägre på ) och Svealand (med undantag av de västra delarna). I Norrland avtar dygnsmedeltemperaturen längs kusten från c:a 17 °C vid Gävle ner till 14 °C vid Haparanda. I fjällen stannar emellertid dygnsmedeltemperaturen för juli strax över 10 °C. Sveriges lägsta temperatur uppmättes den 2 februari 1966 i Vuoggatjålme, Lappland, med -52,6 grader. Den högsta registrerade temperaturen, 38 C, noterades i Ultuna, Uppland (9 juli 1933) och Målilla, Småland (29 juni 1947).
84
-
85
- '''''' (Norra Norrland/nordligaste Sverige):
86
-
87
- '''''' (Östra Svealand/södra Mellansverige)
88
-
89
-
90
- '''''' (Västra Götaland):
91
-
92
- '''''' (Skåne, sydligaste Sverige):
93
-
94
-
95
- == Statsskick ==
96
-
97
- entré i Stockholm. är Sveriges viktigaste politiska instans och beslutar om alla lagar.]]
98
-
99
- Sverige är en och och styrs av en ledd av en . Lagarna i riket stiftas av en – ett – med 349 direktvalda ledamöter, som väljs i fria val. Riksdagen består av en kammare. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och utses av det politiska block som fick majoritet i det senaste riksdagsvalet. Nya lagförslag läggs vanligen fram av regeringen men kan också läggas fram av riksdagsledamöterna. Riksdagens ledamöter – riksdagsmännen – väljs vart fjärde år enligt ett . Valdagen är tredje söndagen i september, och då väljs också ledamöter och ledamöter. Riksdagsledamöter och alla andra politiker väljs genom att väljarna röstar på olika , som i sin tur representerar olika politiska idériktningar. Alla medborgare över 18 år får rösta i riksdagsvalen, samt fritt grunda partier eller kandidera till politiska poster. Det svenska politiska systemet bygger i hög grad på och på att politikerna skall återspegla befolkningens sammansättning så representativt som möjligt.
100
-
101
- Sverige har : , , och . har status mellan grundlag och vanlig lag. Regeringsformen inleds med följande portalparagraf:
102
-
103
-
104
-
105
- Grundlagarna kan endast ändras genom två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Vidare kan, om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i grundlagen, en folkomröstning hållas innan det andra beslutet. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Lagrådet kontrollerar nya lagförslag. Det granskar hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen, rättssäkerhetens krav och till EU-rätten samt hur föreskrifterna förhåller sig till varandra.
106
- och .]]
107
-
108
- Formellt är Sverige samtidigt en , där monarken – kung – är . innehar inte längre någon egentlig makt, monarkin har istället en symbolisk statschefsfunktion med nästan uteslutande ceremoniella uppgifter. Grundlagen skrevs delvis med syftet att "med ett penndrag" kunna avveckla monarkin, och flera partier har införandet av inskrivet i sina . Kungahuset har dock fortsatt åtnjuta hög popularitet, så frågan väcks inte av pragmatiska skäl.
109
-
110
- Regeringen styr riket. Den tillsätts efter riksdagsvalen genom förhandlingar som leds av riksdagens . Talmannen föreslår en statsminister på grundval av vem som har det starkaste stödet i den nyvalda riksdagen. På talmannens förslag utser riksdagen statsministern. Statsministern utser i sin tur ministrarna i regeringen. Regeringen måste stödjas eller tolereras av en majoritet riksdagens ledamöter. Riksdagen har även en kontrollerande funktioner, både av regeringen och av myndigheterna; regeringen kontrolleras bland annat av riksdagens . Riksdagen kan också när den vill pröva om regeringen fortfarande har stöd av riksdagen. Riksdagen kan på så sätt tvinga regeringen att avgå; det kan ske genom att minst 35 ledamöter går ihop och föreslår en omröstning om .
111
-
112
- Sveriges styrelse bygger därutöver på långtgående . Kommuner och myndigheter har en ovanligt stark ställning som enskilda instanser, och kommunernas självstyre är inskrivet i grundlagen. I Sverige finns sammanlagt runt 380 olika statliga myndigheter och bolag. En ovanlig politisk institution – och som uppfanns i Sverige – är nainstitutionen. Sverige har flera ombudsmän som tillgodoser enskildas rättigheter mot myndigheter, organisationer och företag. (JO) heter den främsta ombudsman som värnar medborgarnas rätt att bli behandlade på rätt sätt av myndigheterna.
113
-
114
- Sverige är medlem i och Sveriges grundlag är underordnad Europeiska unionens, men förhållandet mellan dessa är inte klarlagt exakt.Lagrådet (2005). .Justitiekanslern (2005). . Beslut 2005-03-22, Dnr 4506-04-80.. Omkring 80 procent av alla nya lagar som stiftas i Sverige är från början direktiv som har fattats inom EU. Sverige har 18 av 785 mandat i och tio av 345 röster i . I sitter svenskan (), men representerar inte Sveriges, utan Europas, intressen. Sverige tillhörde länge de länder som hade den allra högsta åtföljnadsgraden av EU:s direktiv.Falkner et al (2004). . West European Politics 27(3):452-473.Europeiska kommissionen (2002). . Reference date 10/06/2002. De senaste åren har dock implementationsprocenten minskat en aning.Europeiska kommissionen (2009). . Reference date 26/06/2009. Som följd av EU-medlemskapet utformas Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik delvis i samarbete med andra länder. Regeringen representerar Sverige i EU, men förutsätts representera riksdagens ståndpunkter i genom att regeringen kontinuerligt konsulterar i riksdagen.
115
-
116
- == Politik ==
117
-
118
- (längst till vänster) är sedan 2006, i spetsen för en koalitionsregering med fyra partier.]]
119
- och och vid i den 23 september 2009.]]
120
- Under större delen av 1900-talet har Sverige i huvudsak haft fem olika partier i parlamentet, , som grovt uppräknat har representerat , , , samt . På senare tid har (1988) och (1991) samt (2010) nått över den sk. 4 %-spärren och valts in i riksdagen. I röstades in i riksdagen, men kom efter valet 1994 att nästan försvinna helt ur svensk politik. Sedan är de största partierna utanför riksdagen , , samt .
121
-
122
- I representeras Sverige av de sju riksdagspartierna och, sedan i juni 2009, . Åren 2004-2009 hade först tre sedan två mandat i EU-parlamentet.
123
-
124
- Socialdemokraterna har sedan 1930-talet dominerat svensk politik och satt närmast oavbrutet i regeringsposition från 1932 fram till 1976 med egen majoritet 1968-1970. Sedan slutet av 90-talet har socialdemokratiska regeringar förlitat sig på stöd från miljöpartiet och vänstern för att bilda regering. De senaste decennierna har socialdemokratins dominans luckrats upp av återkommande borgerliga valsegrar. resulterade i att den borgerliga alliansen () bestående av Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kunde bilda en majoritetskoalition. Moderaternas partiledare innehar sedan dess posten som Sveriges statsminister, dock efter som ledare för en minoritetsregering.
125
-
126
- I samband med riksdagsvalen hålls också val till och . De partier som nu är representerade i riksdagen är också representerade på de flesta håll lokalt. Därtill är det också vanligt med rent kommunala eller regionala partier samt mer eller mindre rikstäckande småpartier som ställer upp i lokala val. , , och är exempel på partier utanför riksdagen som finns representerade lokalt.
127
-
128
- Nuvarande statschef är konung och nuvarande regeringschef är statsminister .
129
-
130
- Utrikespolitiskt tillhör Sverige de stater som är medlemmar i flest internationella organisationer och som är mest positiva till multilateralt samarbete. Sverige ger ett av världens högsta bistånd i förhållande till BNP och ett av de största bidragen till . Sverige ger även ett av de högsta bidragen till och det högsta per capita till . Tidigare var Sverige starkt engagerat i fredsbevarande FN-operationer, men bidrag med manskap har minskat kraftigt på senare år. I stället samarbetar Sverige mer och mer med , bland annat genom över 500 man i .
131
-
132
- == Rättsväsen ==
133
-
134
- .]]
135
- Ett utmärkande drag för en i Sverige är att hela polisväsendet, som 2007 omfattade 17 866 poliser, är statligt, även om länspolisen i varje län utgör en egen myndighet.
136
-
137
- är uppdelat i , och ar. De allmänna domstolarna handlägger och dömer i både civilmål (tvister mellan enskilda) och brottmål medan förvaltningsdomstolarna dömer i tvister mellan enskilda och myndigheter. Verksamheten i de allmänna domstolarna är uppdelad i olika er. Dessa är lokala er och , vars domar eller beslut kan överklagas till regionala ar, er och er, med och (tidigare Regeringsrätten), som högsta instans i respektive system.
138
-
139
- Vissa mål avgörs i specialdomstolar. Hit hör , , , arna, arna och arna. Vissa arbetsrättsliga mål, som handläggs i tingsrätt som första instans, överklagas till Arbetsdomstolen. En dom i Arbetsdomstolen eller Marknadsdomstolen kan inte överklagas.
140
-
141
- == Försvar ==
142
- Beteckningen totalförsvar används i Sverige som en samlingsbeteckning på militärt och civilt försvar., läst 31 juli 2008
143
-
144
- Sverige var under merparten av 1900-talet militärt alliansfritt men har nu ett nära samarbete med , via medlemskapet i , och deltar i försvarssamarbetet inom EU. Ordet neutralitet försvann från Sveriges säkerhetspolitiska linje 2007.Henrik Brors - Allt talar för svensk insats. DN 2011 03 21 s.10
145
-
146
- Försvarets andel av Sveriges var år 1,48 procent.
147
- från svenska flygvapnet. Stridsflygplanet är utvecklat och tillverkat i Sverige.]]
148
-
149
- === Militärt försvar ===
150
-
151
- Sveriges försvar består av försvarsgrenarna , och . Marinen består i sin tur av vapenslagen och . Samtliga försvarsgrenar ingår i myndigheten . Under 1990-talet, några år efter s slut inleddes en långvarig period av successiv minskning av Sveriges försvar. Sverige tillämpade under lång tid , men sedan början av 1990-talet har uttaget av värnpliktiga sjunkit kraftigt. ryckte 32 547 personer in i värn- eller civilpliktsutbildning, år var antalet personer nere i 5 119 stycken. Värnplikten avskaffades den 1 juli 2010 och ersattes av en frivillig militär grundutbildning.
152
-
153
- Internationella insatser har kommit att få successivt ökad betydelse relativt den tidigare dominerande uppgiften försvar av det egna territoriet mot invasion.
154
-
155
- == Demografi ==
156
-
157
-
158
-
159
- Sverige hade 9 340 000 invånare i början av januari 2010 enligt . Befolkningen ökar med 60–80 000 personer per år varav tre fjärdedelar beror på invandringsöverskottet. Landet har en folktäthet på 21,9 invånare per kvadratkilometer. Det är därmed det land med det 84:e högsta invånarantalet, men med endast den 152:a högsta befolkningstätheten. Befolkningstätheten är i allmänhet större i de södra delarna i Sverige. Såsom exempel kan nämnas att det i landskapet bor 100 980 invånare; Lapplands yta är 109 702 km²; i bor det fler, 102 257 invånare; Lunds kommun har en yta på endast 442,87 km². År 2006 var en 83 år för kvinnor och 79 år för män. Åldersstrukturen är jämförelsevis rak upp till 64 års ålder och andelen gamla är hög; 21 % av befolkningen är yngre än 17 år och 17,5 % äldre än 65 år (2007). en är en av de lägsta i världen, 2,5 barn per 1 000 födda. Den summerade fruktsamheten var 1,88 år 2007.
160
- De första förfäderna till dagens anlände till Sverige för 12–13 000 år sedan. Dessa grupper av följde inlandsisen och bosatte sig först i Skåne.Andersson, M. & Knarrström, B. (1999). Senpaleolitikum i Skåne. En studie av materiell kultur och ekonomi hos Sveriges första fångstfolk. Lund UV-Syd, Riksantikvarieämbetet. Samtida forskning tyder på ett flertal forntida invandringsvågor; från Mellanöstern via Balkan ( I), från Centralasien via Sydeuropa (haplogrupp R1b), från Centralasien västerut (haplogrupp R1a), från Sydostasien via Sibirien (haplogrupp N), samt neolitiska jordbrukare som bör ha anlänt någon gång under neolitikum, från och med 4200 f.Kr (haplogrupper E,G,J).Karlsson et al (2006). Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective, European Journal of Human Genetics, 14, 963–970. Malmström (2007). Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic. Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala. Ytterligare forskning tyder på att etniska svenskar till största delen (ca 80 procent) är ättlingar till de tidigare jägare-samlarna och endast i mindre grad (20 procent) till de senare neolitiska bondefolken.Bergman et al (2004). Deglaciation and Colonization: Pioneer Settlements in Northern Fennoscandia. Journal of World Prehistory, Vol. 18, No. 2, June 2004.
161
-
162
- na har status som och invandrade från öster för mellan 8000 och 5000 år sedan. Det finns idag uppemot 17 000 i Sverige. I norr invandrade tidigt även folk ifrån öster, vilka inte minst blev . Bland de senare etniska minoriteter märks (i till exempel och ), och ; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen och i något större antal från 1800-talet. Upp till tusen invandrade på 1600-talet.Nationalencyklopedin: ''Valloner'' Efter har växande grupper av framförallt , , , , , , , , , , ier, , , , , nare, och invandrat till Sverige. Det fanns 633 292 utländska medborgare i Sverige år 2010, 6,7 % i jämförelse med befolkningen. Samma år var 1 384 929 personer födda i utlandet (14,7 %). Sammanlagt 19,1 % av befolkningen är födda utomlands eller har föräldrar som båda är födda utomlands.
163
-
164
- === Språk ===
165
- Sedan 1 juli 2009 är officiellt stadfäst som huvudspråk för Sverige och samma lag anger att svenska skall vara officiellt språk för Sverige i internationella sammanhang. De erkända inhemska är , , , och . Romani chib och jiddisch är så kallade extraterritoriella minoritetsspråk, vilket betyder att de inte är bundna till en viss region eller ett visst område. Övriga minoritetsspråk har en starkare ställning än de extraterritoriella språken, vilket bland annat yttrar sig i att minoritetsspråkbrukare i vissa er har rätt till myndighetskontakter och äldrevård på sitt eget språk. Akademisk forskning och undervisning kring samtliga fem minoritetsspråk ska enligt lag ske vid minst ett svenskt universitet.
166
-
167
- === Invandring och utvandring ===
168
-
169
-
170
-
171
- Medeltidens invandring till Sverige var blygsam som andel av hela befolkningen och skedde främst i form av tyska hantverkare och köpmän till städerna. Från 1600-talet till tidigt 1800-tal fanns restriktioner mot invandring av personer som inte var protestanter (vilket vid den tidpunkten i praktiken främst innebar katoliker och judar).
172
-
173
-
174
-
175
- Efter andra världskriget ökade invandringen till Sverige kraftigt. Under 1950- och 60-talen invandrade många från Sydeuropa till Sverige för att arbeta. Under perioden 1941-2005 har Sverige tagit emot totalt 2 455 665 invandrare, men samtidigt har 1 410 063, människor flyttat från Sverige. Under åren 1980-2009 har sammanlagt 365 523 asylsökande beviljats permanent uppehållstillstånd. Toppnoteringarna för enskilda år under denna intervall var 1993 och 1994, då 36 482 respektive 44 875 asylsökande beviljades permanent uppehållstillstånd; majoriteten av dessa flyktingar från olika länder i forna . Under efterkrigstiden fram till omkring 1980 kom många invandrare från , , , , det forna , , , och till landet. Senare har många invandrare varit , , , , marockaner med flera från länderna i . År fick 20 663 asylsökande permanent
176
- i Sverige, och beviljades 18 290 asylsökande permanent uppehållstillstånd. År 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige, vilket är rekord för Sverige. Till den här gruppen räknas emellertid 15 949 svenska återvändare, som utgör den största enskilda gruppen, följt av irakier (15 200) och människor från de nordiska grannländerna (10 464).
177
-
178
- Antalet utvandrare har ökat från 20 - 30 000 per år under 1970-talet, till över 40 000 per år i dag. År 2007 utvandrade 45 418 personer.
179
-
180
- === Religion ===
181
-
182
- , säte för .]]
183
- , är en av de större svenska moskéerna.]]
184
- Sverige är ett av världens minst religiösa länder. Religionssociologiska undersökningar visar att 46–85% av Sveriges befolkning kan kategoriseras som , eller icketroende (på Gud).Zuckerman, Phil (2007), i ''Cambridge Companion to Atheism''. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-60367-6 År 2008 var ändå 72,9 % procent av alla svenskar formellt sett medlemmar i den a . Svenska kyrkan var tidigare statskyrka i Sverige och dess villkor och existens fastställs ännu i från 1998. Lagen trädde i kraft , då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. Trots s höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (besöken) inte särskilt omfattande. Totalt 65 procent av de som föds i Sverige inom Svenska kyrkan. En knapp majoritet av vigslarna sker utanför Svenska kyrkan, men nästan 84 procent av begravningarna sker inom den. Ungefär 0,7% av Svenska kyrkans medlemmar utträder varje år.Svenska kyrkan (2008). '''' I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, bland annat till följd av från andra delar av världen. Romerska , den kristna ortodoxa kyrkan, och protestanter är vanliga religiösa inriktningar. Den muslimska gruppen, som enligt lösa definitioner uppgick till 400 000 personer år 2006, har den högsta tillväxten av alla religiösa grupper. Av muslimerna uppskattas 5%, eller 25 000, vara praktiserande (de deltar i fredagsbönen och ber fem gånger om dagen). Det finns även mindre grupper av , , och . Bland de övriga finns enstaka som praktiserar och traditionell samisk .
185
-
186
-
187
-
188
- == Ekonomi ==
189
-
190
-
191
-
192
-
193
- Sveriges valuta är (SEK). Sveriges uppskattades 2005 till 270,5 miljarder . (2005) - BNP per capita var 36 578 us dollar år 2007. (2008) - Medelbruttoinkomsten per invånare var 28 400 svenska kronor i månaden under år 2010.http://www.scb.se/Pages/PressRelease____314918.aspx I november 2011 var arbetslösheten i Sverige på 6,7 procent http://www.ekonomifakta.se/sv/stand-alone/Indikatorer/Arbetsloshet/ Störst var arbetslösheten i med 7,7 procent, minst i med 2,9 procent (2011, november). Ungdomsarbetslösheten (åldern 15-24 år) uppmättes till 20,5 procent, vilket är under EU-genomsnitt som ligger på 21,4 procent. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/ Sverige har den nionde lägsta arbetslösheten i och bland de a länderna har Sverige den näst lägsta arbetslösheten efter .http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet---internationell-jamforelse/ När det gäller löneskillnader, har Sverige det minsta lönespridningen bland -länderna. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneskillnader-i-olika-lander/ Sverige har en mycket hög tillväxt jämfört med de andra europeiska länderna, under fjärde kvartalet 2010 växte BNP med rekordstarka 7,3 procent. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4376225http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/10253.jpg
194
-
195
- Viktiga näringar i Sverige innefattar , , samt gruvdrift (se ). Andra näringar av betydelse inkluderar (viktiga jordbruksprodukter är , , , ) och . er, , , , , liksom elektronik och telekommunikationsprodukter utgör viktiga exportprodukter för Sveriges ekonomi. Sveriges ekonomi är mycket starkt orienterad mot export och handel med utlandet, exporten har de senaste åren utgjort över 50 % av BNP.SCB (2008) . Statistiska Centralbyrån. Sveriges industristruktur består i ovanlig hög grad av stora internationellt inriktade koncerner. Den svenska huvudstaden Stockholm, med och flera bankers huvudkontor, är Nordens främsta finanscentrum. har haft ett inom industriländer unikt stort inflytande på den svenska börsen, stundtals har de kontrollerat över 30 % av börsvärdet.
196
-
197
- Sveriges ekonomi är en med en omfattande skattefinansierad sektor och av inkomster. Privata företag står för cirka 90 procent av landets industriella produktion. Landets tjänsteproduktion utgör cirka 70 procent av BNP. Lantbruket utgör endast 2 procent av och sysselsätter också endast 2 procent av arbetsstyrkan.Uppslagsordet ''Sverige - näringsliv - jordbruk'' från Nationalencyklopedins internettjänst; "Sysselsättningen har minskat från ca 25 % av landets förvärvsarbetande 1950 till 2 % 2000". Hämtat 17 december 2008. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Handel med andra länder utgör en betydande del av Sveriges utrikeshandel där är landets viktigaste handelspartner. Verkstadsvaror stod för 47,5 procent av exportvärdet 2007. Landet är sedan medlem i :s interna marknad, men efter ett nej vid en folkomröstning deltar Sverige inte fullt ut i samarbetet kring .
198
-
199
- Sverige har varit medlem i den ekonomiska samarbetsorganisationen från det att organisationen bildades 1961.
200
-
201
- === Offentliga finanser ===
202
- Sveriges utbud av offentliga insatser och socialförsäkringar ett av världens mest omfattande. Det gör också att skattenivån som andel av BNP är en av världens högsta. Den offentliga sektorn har de senaste åren genomgått en aggressiv bolagisering och privatisering. I den nära historien har de offentliga finanserna inte alltid balanserat. Sverige har, särskilt sedan mitten av , ackumulerat en motsvarande drygt 1093 er kronor. Detta skapar en ''bruttoskuld'' på drygt 35 procent av Sveriges BNP.https://www.riksgalden.se - Information om Sveriges statsskuld Sedan sent 1990-tal har dock bruttostatsskuldens andel av BNP minskat kraftigt, från ca 80 procent. Statskulden utslaget per invånare blir ca 130 000 kr per individ.https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____587.aspx - Fakta om Sveriges statsskuld Staten äger samtidigt stora finansiella tillgångar. Då tillgångarna överstiger skulderna har Sverige ingen offentlig ''nettoskuld'', utan förvaltar istället ett överskott. Den svenska offentliga sektorn har därmed år 2008 en finansiell nettofordran på 24 % av BNP gentemot omvärlden. Överskottet är följden av att den offentliga sektorn det senaste decenniet har gjort stora budgetöverskott, i genomsnitt ca två procent av BNP per år. År 2008 var överskottet 135 miljarder kronor, vilket främst berodde på försäljningar av statliga bolag. Som en följd av finansiella överskott utan motsvarande ökning av inhemska investeringar, har Sverige använt sju procent av landets samlade resurser till kapitalexport under de senaste tio åren. En så stor kapitalexport är unik bland industriländer.Lindbeck, Assar (2008). . IIES, Stockholms Universitet.
203
-
204
- Den svenska nationalbanken — — för en inflationsstabiliserande politik med en målsättning på en årlig på 2 procent.http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Pressmeddelanden/930115.pdf Riksbankens beslut får inte påverkas av de valda politikerna och är starkt beroende av ränteutvecklingen i euro- och dollarområdena.
205
-
206
-
207
- === Sociala förhållanden ===
208
- Sverige har världens sjunde högsta enligt , med en poäng på på 0.958 av 1.0. På lång sikt ( - ) har Sverige haft en ganska normal ökning jämfört med andra länder. På medellång sikt ( - ) har Sverige har en relativt hög ökning, men däremot på kort sikt ( - ) har vi haft en ytterst liten ökning. Även i många andra välfärdsindex hamnar Sverige mycket högt upp vid rankningar. Sverige har världens fjärde jämnaste , med en på 25 (år 2000). Även i snivån i Sverige är en av världens allra lägsta, oavsett om man avser relativ eller absolut fattigdom. Inkomstojämlikheten har dock ökat i Sverige under mer än ett decennium. I december 2008 offentliggjorde en rapport som visar att var tredje arbetslös i Sverige saknar och därmed bara har en garanterad inkomst motsvarande .'''', svt.se 17 december 2008. Hämtat 17 december 2008.
209
-
210
- === Socialt kapital och korruption ===
211
- Sverige är ett av de länder i världen som har det högsta . Med det menas att tilliten mellan medborgarna som individer och till myndigheter är mycket hög. En effekt av högt socialt kapital är låg .
212
-
213
- Sverige har låg korruption, i likhet med flera andra västeuropeiska länder. På den internationella listan som årligen publiceras av analysföretaget Gallup hamnar Sverige på en tiondeplats. Flera andra europeiska länder hamnade dock före Sverige. Enligt hamnade Sverige 2006 på en sjätteplats och ligger ungefär jämsides med . Av europeiska länder var Island, Finland och Danmark före Sverige på listan. Jämför artikeln om . Enligt Transparency International så delar Sverige 1:a platsen 2008 med Danmark och Nya Zeeland.
214
-
215
- == Infrastruktur ==
216
-
217
- '''Se även:'''
218
-
219
- === Energi ===
220
-
221
- .]]
222
- Sveriges elproduktion är baserad på och . Vattenkraftsproduktionen stod för 45,2 procent av elproduktionen år med 65 och kärnkraften för 42,2 procent med sina 64 TWh. Landet har tio kärnkraftsreaktorer fördelade på , och . Vattenkraften koncentrerad till dammbyggen vid älvar i norra delen av landet. Sverige har ingen utvinning av och är därmed beroende av av råolja och drivmedel. 2007 importerade Sverige 20 930 000 m³ råolja.
223
-
224
- === Vägar ===
225
-
226
- i Stockholm.]]
227
- Sverige har ett uppskattat vägnät på 212 000 kilometer (år 2001). De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade områden som , , samt och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara ar, detta gäller framförallt . Från går det ar till över och till , och . Från till som ligger några mil norr om Gävle är vägen helt mötesfri. Vissa delar av längre norrut har bristfällig standard. Från mot gränsen till pågår utbyggnad av motorväg. Totalt sett har Sverige i jämförelse med andra europeiska länder en förhållandevis låg vägstandard om man bortser från de nämnda motorvägsavsnitten.
228
-
229
- === Järnvägar ===
230
-
231
- -tågen togs i bruk .]]
232
- Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet, även ifall många banor, framförallt på landsbygden, lades ned under andra halvan av 1900-talet. År 2001 omfattade nätet omkring 11 106 kilometer , varav 9 400 kilometer är elektrifierad.
233
-
234
- Järnvägarna är ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till , och även, via tågfärja, . En förbindelse via Haparanda till trafikeras för närvarande endast av godstrafik. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt , och . Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framför allt i . Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem generellt sett har en bra banstandard, medan andra regioner istället har en lägre standard med följden att tågen där går långsammare.
235
-
236
- === Flyg ===
237
-
238
- .]]
239
- I Sverige finns ett antal internationella er där är den största och därefter kommer , , och . Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som till exempel och . Inrikes finns det flera alternativ förutom SAS på de större sträckorna som till exempel och lågprisflyget . De största flygbolagen på mindre sträckor är numera och som även erbjuder vidarekopplingar med SAS. Några utländska flygbolag som trafikerar och i vissa fall är , , , och . Arlanda har dessutom en som går både söderut och norrut med tät trafik.
240
-
241
- === Sjöfart ===
242
-
243
- HSS Stena Explorer.]]
244
- Svensk sjöfart har genom historien haft stor betydelse för Sveriges historia och handelsförbindelser, inte minst på grund av det geografiska läget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av sjöfarten som en . Med en av Europas längsta kuststräckor och ganska goda djupförhållanden i ar, svarar sjöfarten för en dominerande del av transporterna i Sveriges utrikeshandel —- cirka 90 procent mätt i volym. År 2007 fanns 232 fartyg registrerade i det svenska fartygsregistret. Det totala antalet svenskkontrollerade — inklusive sådana som är registrerade i utlandet — var 562 samma år. Tankfartyg och rorofartyg är de viktigaste fartygstyperna, och , , och de viktigaste sjöfartsstäderna.Näringsdepartementet (2008). .
245
-
246
- === Telefoni ===
247
- * Fast (2007): 53 abonnemang per 100 invånare (4 883 000 abonnemang).SIKA (2008). Östersund: Statens institut för kommunikationsanalys.
248
- * telefoni (2007): 113 abonnemang per 100 invånare (10 371 000 abonnemang).
249
-
250
- == Administrativ indelning ==
251
-
252
- Sverige är uppdelat i 21 . I varje län finns en , utnämnd av Sveriges regering. I varje län finns också ett som är den lokala folkrepresentationen. Varje län är vidare uppdelat i kommuner, med totalt 290 kommuner år 2004. Historiskt och traditionellt finns även uppdelning i och .
253
-
254
-
255
-
256
- === Största tätorter ===
257
-
258
-
259
-
260
- == Arkitektur ==
261
-
262
- , ett populärt turistmål.]]
263
- Innan var de flesta byggnader gjorda av , om de inte var gjorda av trä. Men en förskjutning inleddes mot sten. Tidiga svenska stenhus är romanska på landet. Många av de som byggdes i är i praktiken danska kyrkor. Detta skulle inkludera i Lund från och den något äldre kyrkan i Dalby, men även många andra tidiga kyrkor influerades av , som i , Malmö och Helsingborg.
264
- Katedraler i övriga delar av Sverige byggdes också som platser för Sveriges biskopar. I är byggt av tegel från , och Uppsala domkyrka från 1500-talet. Grunden till Linköpings domkyrka gjordes , materialet som användes var kalksten, och byggnaden tog 250 år att färdigställa.
265
-
266
- Bland äldre strukturer finns också några betydande fästningar och andra historiska byggnader så som , Halltorps gård och Eketorps fästning på Öland, Nyköpings fästning och .
267
-
268
- den högsta skyskrapan i Norden.]]
269
- Omkring , strax efter medeltiden under s regeringstid, inleddes bygget av stora herrgårdar, slott och fästningar. Några av de mer storslagna inkluderar , och slottet i .
270
- I de nästkommande två århundradena har Sveriges arkitektur dominerats av och senare . Kända projekt från den tiden inkluderar staden , som nu har också förklarat som världsarv och .
271
- 1930 var året för den stora , som innebar genombrottet för funktionalismen, eller "" som det blev känt som. Stilen kom att dominera under de följande decennierna. Några framstående projekt av detta slag var , som erbjuder prisvärda men något bissarrt snabbt konstruerade lägenhetskomplex.
272
-
273
- === Skyskrapor ===
274
- De nordiska länderna är kända för att inte ha många skyskrapor, dock är Sverige det land som har byggt flest. och Stockholm har några skyskrapor på över 80 meter, men är inte tätt byggda som i ett så kallat affärsdistrikt (t.ex i eller ). Det finns ingen förklaring till varför så få höga byggnader har byggts i Sverige. i har den högsta skyskrapan i de nordiska länderna och det näst högsta bostadshuset i Europa. Malmö upplever också en byggboom sedan Turning Torso färdigställdes och många svenska städer inspireras av denna. är en ny skyskrapa som just nu är under byggnation, Malmös nya konserthus planeras att vara minst 70 meter högt och flera nya höga byggnader har föreslagits.http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1316932/Forsta-etappen-for-Malmos-Manhattan-far-ja.htmlhttp://www.sydsvenskan.se/malmo/article1234174/Malmo-far-nytt-konserthus.html
275
-
276
- == Kultur ==
277
-
278
- , instiftare av ]]
279
-
280
- Svensk kultur är en del av de , och kulturområdena. Svenska kulturuttryck inom , och ansluter sig främst till dessa traditioner. brukar ofta räknas som en av Sveriges främsta författare; internationellt är han främst känd som dramatiker. Även har haft stora internationella framgångar. Nobelprisvinnarna och är välkända. Sveriges mest kända konstnärer inkluderar målarna , och . Skulptörerna och är mycket uppskattade inom Sverige. Svensk 1900-talskultur är också känd för sitt tidiga verksamhet inom en, med personer som och . Mellan 1920- och 80-talen blev filmskapare som samt skådespelare som och internationellt kända inom filmen. Nyligen har filmer av , och mottagit internationella utmärkelser. Svensk populärmusik har periodvis haft stora framgångar, dels genom musikgrupper och dels genom framgångsrika låtskrivare och producenter. Under 1970-talet och början av 1980-talet stod för de största framgångarna, medan hade sin storhetstid under 1980-talets andra hälft samt och under 1990-talet, då i sällskap med .
281
-
282
- Det offentliga stödet till kulturen är mycket omfattande i Sverige. Folkligt deltagande är stort inom många kulturverksamheter, ett exempel på detta är sång, som engagerar tiotusentals svenskar.
283
-
284
- Värderingsmässigt skiljer sig svensk kultur starkt från världens genomsnittsvärderingar genom att vara mycket mer universalistisk, sekulär och inriktad mot postmaterialistiskt självförverkligande. Svensk kultur är starkt egalitär och mycket öppen mot omvärlden. Amerikansk kultur har ett stort inflytande. Svensk kultur är vidare starkt individualistisk och antinationalistisk, även självkritisk. Maximal jämställdhet mellan kvinnor och män är ett centralt värde, liksom tolerans.
285
-
286
- === Sverige i världen ===
287
- Som ett litet land utan större pågående konflikter är kunskapen om Sverige låg i omvärlden som helhet. De som känner till landet har dock sällan negativa uppfattningar om det. I ett index där drygt 25 000 människor världen över har rankat sin uppfattning om 40 länder hamnar Sverige på en åttonde plats, där t Sverige värderas till 464 miljarder , en uppgång med 16,5 procent sedan föregående år (2006).
288
-
289
- En av de internationellt mest kända svenska företeelserna är , som har delats ut årligen sedan 1901 och tillkom genom en donation av ens uppfinnare, ingenjör . Bland internationellt kända svenska politiker-diplomater finns , och .
290
-
291
- === Svenska köket ===
292
-
293
- .]]
294
-
295
- Det svenska köket är, liksom de övriga länderna, och , traditionellt ganska enkelt. (speciellt ), och spelar framstående roller. Kryddor används relativt sparsamt. Kända maträtter är svenska som traditionellt serveras med brunsås, kokt potatis och ; pannkakor, och . är en populär alkoholhaltig och att dricka är kulturellt viktigt. Lokalt viktig mat är bland annat i norra Sverige och i i södra Sverige.
296
-
297
- === Sveriges nationalsång ===
298
-
299
- ''Du gamla, du fria'' med text av benämns som Sveriges nationalsång och spelas när Sverige vinner idrottstävlingar, men till skillnad från många länder så har denna sång aldrig antagits officiellt, utan användandet av nationalsången vilar helt på traditioner.
300
-
301
- == Massmedier ==
302
-
303
- * innehav (2000): 943 per 1 000 invånare
304
- * -innehav (2000): 891 per 1 000 invånare
305
- * användare (2005): 9600 per 10 000 invånare
306
-
307
- == Internationella rankningar ==
308
-
309
-
310
- == Se även ==
311
-
312
- *
313
- *
314
- *
315
-
316
- == Referenser ==
317
- === Fotnoter ===
318
-
319
-
320
-
321
- == Litteratur ==
322
-
323
- * Rolf H. Lindholm, Historiska platser, 2003, ISBN 91-631-3904-9
324
- *
325
-
326
- == Externa länkar ==
327
-
328
- * - Sverigefakta i Nationalencyklopedin
329
-
330
-
331
-
332
-
333
-
334
-
335
-
336
-
337
-
338
-
339
-
340
-
341
-
342
-
343
-
344
-
345
-
346
-
347
-
348
-
349
-
350
-
351
-
352
-
353
-
354
-
355
-
356
-
357
-
358
-
359
-
360
-
361
-
362
-
363
-
364
-
365
-
366
-
367
-
368
-
369
-
370
-
371
-
372
-
373
-
374
-
375
-
376
-
377
-
378
-
379
-
380
-
381
-
382
-
383
-
384
-
385
-
386
-
387
-
388
-
389
-
390
-
391
-
392
-
393
-
394
-
395
-
396
-
397
-
398
-
399
-
400
-
401
-
402
-
403
-
404
-
405
-
406
-
407
-
408
-
409
-
410
-
411
-
412
-
413
-
414
-
415
-
416
-
417
-
418
-
419
-
420
-
421
-
422
-
423
-
424
-
425
-
426
-
427
-
428
-
429
-
430
-
431
-
432
-
433
-
434
-
435
-
436
-
437
-
438
-
439
-
440
-
441
-
442
-
443
-
444
-
445
-
446
-
447
-
448
-
449
-
450
-
451
-
452
-
453
-
454
-
455
-
456
-
457
-
458
-
459
-
460
-
461
-
462
-
463
-
464
-
465
-
466
-
467
-
468
-
469
-
470
-
471
-
472
-
473
-
474
-
475
-
476
-
477
-
478
-
479
-
480
-
481
-
482
-
483
-
484
-
485
-
486
-
487
-
488
-
489
-
490
-
491
-
492
-
493
-
494
-
495
-
496
-
497
-
498
-
499
-
500
-
501
-
502
-
503
-
504
-
505
-
506
-
507
-
508
-
509
-
510
-
511
-
512
-
513
-
514
-
515
-
516
-
517
-
518
-
519
-
520
-
521
-
522
-
523
-
524
-
525
-
526
-
527
-
528
-
529
-
530
-
531
-
532
-
533
-
534
-
535
-
536
-
537
-
538
-
539
-
540
-
541
-
542
-
543
-
544
-
545
-
546
-
547
-
548
-
549
-
550
-
551
-
552
-
553
-
554
-
555
-
556
-
557
-
558
-