@museumwnf/islamicart-data 1.0.39 → 1.0.43

package/translations/collections.se.json

@@ -1 +1 @@
-{"ba6e5443-d6c5-5620-916d-366e3adb48bc":{"title":"Al-Raqqa: kalifen Harun al-Rashids huvudstad i Syrien","description":"Regeringen återvände till Bagdad efter Harun al-Rashids död år 192 e.H. /809 e.Kr. Men al-Raqqa fortsatte ändå att vara en betydelsefull stad genom sitt strategiska läge på tröskeln till det bysantinska väldet. Al-Raqqa blev säte för guvernören i al-Jazira-området, det vill säga nordöstra Syrien och nordvästra Irak mellan floderna Eufrat och Tigris. Under kalifen al-Mutasim - som grundade staden Samarra i Irak - upplevde al-Raqqa en ny period av upprustning och byggande, med arkitektur som var mycket påverkad av hur man byggde och dekorerade i Samarra. Al-Raqqas egen glas- och keramikindustri blomstrade också under denna period, påverkad av den keramik som samtidigt gjordes i Damaskus och i olika irakiska städer.","quote":"'Al-Raqqas egen glas- och keramikindustri blomstrade också under denna period.'"},"b3513528-5861-5dfd-a473-0f15c92c8f94":{"title":"Keramik med geometrisk dekor","description":"De geometriska motiven i keramiken utgår ofta från förenklingar av växtmotiv som med tiden har blivit schematiserade och geometriserade.  Det är en abstraktionsprocess som är lätt att se på vissa tallrikar och skålar där geometrisk växtdekor strålar ut från mitten. Formerna utvecklar sig från motiv som från början avbildar naturen (som till exempel en blomma med rundade kronblad) och som till sist når ett stadium av absolut förenkling, med radierande linjer som bildar triangulära sektioner.","quote":"'De naturalistiska motiven får med tiden ett alltmer reducerat och förenklat uttryck.'"},"c5fe097b-ce23-566c-9ba9-78fa3ca5eb00":{"title":"Syrien","description":"De välförmögda familjerna i Damaskus, inspirerade av det osmanska rikets huvudstad Istanbuls prakt vilken i sin tur var inspirerad av Europa, renoverade sina hem på ottomanskt vis. Till exempel avspeglar Beit Nizams kraftigt förgyllda interiörer och speglar smaken för den europeiska barocken, medan Beit Baroudis stora väggmålningar visar de internationella stadsbilderna av Mecka och Medina, Istanbul vid Bosporen, Paris Place de la Concorde och Venedigs bifloder. Ångfartyg och lokomotiv förekommer i målningarna med orden 'Sham Sheriff' – ‘Ärbara Syrien' som anger tågets slutdestination. Termen \"Ärbara Syrien\" kommer från stadens roll som samlingsplats för pilgrimer och är därför symboliskt för det vackra äktenskapet mellan öst och väst, som representerar integration och bevarande av kulturarvet.","quote":"”De välförmögda familjerna i Damaskus, inspirerade av det osmanska rikets huvudstad Istanbuls prakt vilken i sin tur var inspirerad av Europa, renoverade sina hem på ottomanskt vis.”"},"804d4535-4e46-51c6-8a4c-6dcc2261f2d1":{"title":"Vattnet och vardagslivet"},"ed71c8d2-a286-5d34-ad28-4352240ff03d":{"title":"Mudejaryrken","description":"Mudejarernas hantverkare åtog sig allt slags träarbete, från takkonstruktioner till möbelsnickeri. De var kända för sin stora skicklighet i träsnideri som har givit eftervärlden några av de mest genuina spanska konstverken i form av dörrar och tak av vinkelrät hopfogat och snidat trä. Där används geometrin som bas både för konstruktion och dekoration. Mudejarernas mästerskap blir tydligt genom det perfekta samspelet mellan konstruktion och dekor.","quote":"'Mudejarernas mästerskap på det här området syns tydligt i det perfekta samspelet mellan konstruktion och dekor.'"},"96e50aab-a868-5824-b376-8cdd7e37d384":{"title":"Föreställande konst","description":"'I islamisk konst och arkitektur har det överallt förekommit bilder av människor, djur och fåglar, i alla tider och i olika material och tekniker.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nManal BASYOUNI, Aqaba  \nGhazi BISHEH Amman  \nJens KRÖGER, Berlin  \nAida NAGHAWI DODO, Amman  \nMohammad NAJJAR, Amman  \nSamarah WOROUD, Irbid  \n  \nCoordination  \nGhada AL-YOUSEF, Amman  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"I islamisk konst och arkitektur har det överallt förekommit bilder av människor, djur och fåglar, i alla tider och i olika material och tekniker. I den islamiska konsten blev det föreställande, det figurativa inte så dominerande som det hade varit under den närmast föregående perioden, den senantika. Men föreställande konst har ändå förekommit i olika former som måleri och skulptur - både reliefer och rundskulptur - och i många olika material: sten, mosaik, gips eller stuck, elfenben, glas, keramik, metall, trä, textil, läder och papper.  \nMotivkretsen är bred i den islamiska föreställande konsten: från religiösa ämnen (som *Isra*, Profetens mystiska resa från Mekka till Jerusalem eller hans himmelsfärd, *Mirai*) till världsliga (som scener från hovet med musicerande, banketter och jakter). Islam har alltid avstått från att använda föreställande konst i religiösa sammanhang. Där skiljer sig islam från kristendomen. Det kan verka som om den islamiska konsten har reducerat de figurativa inslagens betydelse som konstnärligt uttrycksmedel. Men tvärtemot vad många tror har det aldrig funnits något förbud i Koranen mot föreställande konst. Det är bara det att det var, och är, otillåtet med bilder av människor eller djur i religiösa byggnader som moskéer.  \nDen islamiska konsten tog under sin första tid emot och assimilerade impulser och förebilder från klassisk konst och från de senantika, bysantinska och sassanidiska stilarna. Senare tillkom ytterligare andra konstnärliga traditioner från Centralasien, Indien, Kina och Europa. Resultatet blev en rik syntes som trots sitt blandade ursprung ändå har en klar islamisk prägel.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/figural/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/20/portal_image/1.jpg","display_order":12}}},"a63d73d1-ce20-5a6f-9699-40bef46f5a8e":{"title":"Smycken: rikedom, prestige och beskydd","description":"Muslimska kvinnor bar smycken livet igenom: som barn bar de profylaktiska smycken - smycken som skulle skydda dem från det onda ögat - och som förlovade fick de smycken av föräldrarna tillsammans med hemgiften. Också äktenskapet innebar en möjlighet för kvinnorna att samla på sig smycken. Brudgummen gav smycken i gåva åt bruden, för att hon på bröllopsdagen skulle kunna framträda på hedersplatsen med sina vackraste prydnader.  \nDetta, tillsammans med andra smycken som hon fick efterhand, utgjorde kvinnans personliga egendom.","quote":"Kvinnans personliga egendom"},"566203f6-e2ac-5a67-8b5e-89d63a01d16e":{"title":"Muslimska kvinnor som mecenater","description":"Inflytelserika muslimska kvinnor engagerade sig i välgörenhetsarbete och gav stöd till goda ändamål. Det var möjligt för dem att göra det eftersom den islamiska lagen klart angav att de hade rättigheter i fråga om arv och inkomster, och ganska många kvinnor förfogade därför över stora summor som de kunde använda som de själva önskade. Genom att stödja solidaritet mellan olika sociala grupper kom de att spela en viktig roll i den islamiska samhällsuppbyggnaden. Många av dem lät bygga moskéer och andra offentliga inrättningar för eftervärlden. På 200-talet / 800-talet byggdes i Marocko både Qarawiyin-moskén och Andalusiska moskén  i Fez av systrarna Fihri. I Turkiet lät Nilüfer Hatun, Murad I:s mor, uppföra en religiös byggnad i Iznik år 789 / 1388, och sultanen Abdulaziz' mor byggde moskéanläggningen Pertevniyal i Istanbul 1288 / 1871. Det innehöll helgedom, fontän, skola och bibliotek.","quote":"'Inflytelserika muslimska kvinnor engagerade sig i välgörenhetsarbete och gav stöd till goda ändamål.'"},"7f42af49-7560-50da-88eb-23e32df201f3":{"title":"Sökandet efter välsignelse, *baraka* och pilgrimsfärder till Jerusalem och Palestina","description":"Även om muslimska pilgrimsresor i första hand går till de heliga städerna Mekka och Medina i Saudi-Arabien så har Palestina, och i synnerhet Jerusalem, alltid varit ett viktigt pilgrimsmål för muslimerna. Jerusalem (al-Quds) intar tredjeplatsen bland islams heliga städer. Allah själv välsignade staden i Koranen och utnämnde den till islams första *qibla*. Det betydde att det var Jerusalem, inte Mekka, som under islams första tid var riktpunkten för muslimernas böner.","quote":"'Palestina, och i synnerhet Jerusalem, har alltid varit ett viktigt pilgrimsmål för muslimerna.'"},"fad5c96e-5e8e-5b67-81cc-5c34e034bb09":{"title":"Muslimska yrkeskvinnor som konsthantverkare, musiker och dansare","description":"De muslimska kvinnorna arbetade också praktiskt med olika hantverk. En viktig verksamhet var produktion av vardagskeramik för hushållsbruk. I botten på ett mamlukiskt keramikfat från Fustat i Egypten står det inristat 'amal Khadija' ('gjort av Khadija'). Mattvävning var ett annat traditionellt kvinnligt hantverk, och där fackkunskaperna fördes vidare från mor till dotter till kommande generationer. Broderi var också en betydelsefull aktivitet. Familjens kvinnor la många timmar på att försköna textilier för hemmabruk och - ännu viktigare - för försäljning.","quote":"'De muslimska kvinnorna arbetade med olika hantverk  som krukmakeri och  mattvävning.'"},"c8537387-383b-5275-8627-e7e6711be5ec":{"title":"Saladin i det Heliga Landet","description":"Under påverkan från Saladin växte stödet till arkitektur och konsthantverk. Han bidrog till många byggnadsprojekt, och till renoveringen av viktiga religiösa monument som al-Aqsamoskén och Klippdomen i Jerusalem, och Ibrahimimoskén i Hebron.","quote":"'Under påverkan från Saladin växte stödet till arkitektur och konsthantverk.'"},"57abcad0-a4a6-59e5-ab3f-6bbbc8cfa027":{"title":"Moskén: en plats för bön","description":"Moskén är islams viktigaste religiösa byggnad. Den har kvadratisk eller rektangulär plan och den består huvudsakligen av tre rum: bönerum, innangård och minaret.  \nBönerummet är indelat i skepp som är parallella med (eller vinkelräta mot) *qibla,* den vägg som vetter mot Mekka och som i sin tur definieras av *mihrab*. Det är den bönenisch som ofta är inramad av en hästskoformad valvbåge och ibland också rikt dekorerad.  \nStora moskén i Cordoba var den första som byggdes på detta sätt som sedan kom att bli det vanliga i de almohadiska moskéerna.","quote":"Stora moskéer och kvartersmoskéer."},"5fece024-c74e-561d-b95d-491951907de9":{"title":"Kairo, Damaskus och Jerusalem: Centrum för det intellektuella livet i mamlukväldet"},"e2009245-e11e-522b-9c3a-48771cd25259":{"title":"Pilgrimsresan till det Heliga Landet","description":"Det Heliga Landet var pilgrimsmål för både muslimer och kristna. Muslimerna brukade göra uppehåll där under sin viktigaste pilgrimsfärd (*haij*), till Mekka; de besökte Jerusalem med Klippdomen och al-Aqsamoskén innan de fortsatte. För de kristna var det Heliga Landet slutmålet för resan, med Jerusalem, Betlehem och Hebron som de viktigaste pilgrimsstäderna.","quote":"'Det Heliga Landet var pilgrimsmål för både muslimer och kristna.'"},"a04edab2-8889-509d-8f02-71d9be653c47":{"title":"Kungliga damer: Fatima al-Zahras barnbarn","description":"De fatimidiska prinsessorna lät bygga palats och religiösa institutioner i hela riket. Vi vet att i Kairo var en sal i Västra Palatset tillägnad Sitt al-Mulk, kalifen al-Hakims syster, och vi vet också att väggarna var täckta med snidade träpaneler som visade jaktscener och bilder från hovlivet. Sayyida Ulam al-Ameriyya som var gift med kalifen al-Amir bi-Ahkam Allah, som regerade 495-524 e.H./ 1101-30 e.Kr., lät bygga ett mausoleum över den vördade Sayyida Ruqayya, dotter till imamen Ali Ibn Abi Talib, den fjärde Rätt Ledde Kalifen (Rashidun). Det var dekorerat med kufisk skrift som hyllade hennes goda gärningar. Där fanns också en magnifik skulpterad pulpet som var gjord av indiskt teakträ.","quote":"'De fatimidiska prinsessorna lät bygga palats och religiösa institutioner i hela riket.'"},"b6146a5e-8a97-5fec-bf52-891c57ea0891":{"title":"Kalligrafiska stilar eller skolor","description":"Under de första århundradena efter islams uppkomst utvecklades olika stilar eller skolor inom den arabiska kalligrafin eller skönskriften. Till de viktigaste och mest utbredda skrivstilarna hör den *kufiska* samt *naskhi* och *thulut*. Den kufiska var den tidigaste av de tre och användes för skönskrift, men inte till vardags. Därför utvecklades *naskhi*\\-skrift som fick en bred användning på olika områden i det dagliga livet.","quote":"'Till de viktigaste och mest utbredda typerna av kalligrafisk skrift hör den *kufiska* samt *naskhi* och *thuluth*.'"},"1621eaac-22de-5ea2-a831-558356a3e6df":{"title":"Enskilda blommors och växters betydelse"},"40ddc7cc-dac9-5a21-9c8d-53bd6111238c":{"title":"Hovlivet","description":"Mycket av det som fanns inne i palatsen var gåvor från andra adliga familjer eller regenter. Att byta gåvor med varandra stärkte förbindelserna mellan de konkurrerande härskarna och grannområdena. Artuqiderna - turkar från Mindre Asien - bosatte sig i Diyarbakir i Norra Jazira i slutet av 400-talet / 1000-talet. De blev mer och mer oberoende under 500-talet / 1100-talet, de präglade sina egna mynt och de stärkte banden med härskarna i grannskapet genom att sända dem gåvor.","quote":"'Att byta gåvor med varandra stärkte förbindelserna mellan de konkurrerande härskarna och grannområdena.'"},"aa7dbfdb-56bd-59fa-98ce-c5b08de806c5":{"title":"Kufisk skrift"},"2fa2a75e-bc46-5e82-b436-df6b6e337b65":{"title":"Abbasidernas keramik","description":"Det är först under den abbasidiska tiden som det utvecklas en typ eller stil inom keramiken som i egentlig mening kan kallas 'islamisk'.  Skillnaden, i förhållande till de förislamiska formerna och mönstren, blir synlig från mitten av tredje / nionde århundradet i samband med försöken att härma det kinesiska porslinet. Nya tillverkningsmetoder utvecklades. Förnyelsen av dekorations- och glasyrteknikerna  - tillsammans med många nya former och motiv som dittills inte hade setts på marknaden - gjorde att det dök upp ett brett spektrum av keramik som kunde tillfredställa den lokala smaken, och också möta efterfrågan när det gällde den kinesiska stilen. Bland de motiv som användes under denna period fanns palmblad och andra stiliserade bladmotiv, och kalligrafiska inskriptioner.","quote":"'Många olika sorters keramik kunde nu tillfredställa den lokala smaken och också möta efterfrågan när det gällde den kinesiska stilen.'"},"b4082e27-2852-5968-8ae5-6d5eb32f370a":{"title":"Att förvalta välståndet"},"43615e87-18d1-5224-8dc6-625f716cafe7":{"title":"Kufisk skrift","description":"Den *kufiska* skriften är en arabisk kalligrafisk skrivstil som är vitt utbredd över hela den islamiska världen, från Spanien i väster till Uzbekistan i öster. Den anses vara den äldsta arabiska skriften och den dominerade kalligrafin under de tvåhundra första åren av islam.  \nSå småningom tog andra stilar över, bland dem *naskhi* och *Maghreb*\\-stil. Men ingen av de nya stilarna kom att bli använd över ett lika stort område som den *kufiska*.","quote":"'Den *kufiska* skriften är en arabisk kalligrafisk skrivstil som är vitt utbredd över hela den islamiska världen.'"},"a54056db-53e8-5044-b4c1-ab40a258ab5b":{"title":"Konsten i bönens rum","description":"Solljuset sken in genom fönstrens glasmålningar som lyste upp moskéns inre med sina många färgrika blomstermotiv. Oljelamporna av glas som hängde där och som pryddes av härskarsymboler och verser ur Koranen bidrog till effekten. Motiven på bönemattorna kom från palatsateljéerna, och de liknade mycket de mönster som fanns på kaklen runt väggarna. Också i *minbar* och i de ställningar och träskrin där Koranen förvarades fick det konstnärliga mötet mellan islam och själva platsen för bönen sitt uttryck.","quote":"'Också i *minbar* och i de ställningar och träskrin där Koranen förvarades fick det konstnärliga mötet mellan islam och själva platsen för bönen sitt uttryck.'"},"bc3059aa-db7e-5ab4-ae05-77999d031552":{"title":"Hovets ceremonier och förströelser","description":"Från andra / åttonde århundradet riktade det umayyadiska kalifatet uppmärksamheten österut, som reaktion på ett antal misslyckade försök att erövra Konstantinopel. Denna förändring ledde till ett närmande till Iran som återspeglas i konst och arkitektur och, inte minst, i hovceremonierna.  \nDet uppstod detaljerade ceremonier för mottagningar och audienser som betonade härskarens särställning i förhållande till undersåtarna. De umayyadiska palats som idag finns kvar, med sina rika dekorationer i olika tekniker och material, och de litterära källorna från denna period, låter oss ana hur fritiden och hovlivets ceremonier kunde se ut för den regerande eliten.","quote":"'Detaljerade ceremonier för mottagningar och audienser utvecklades.'"},"ca4e1fb9-a323-523f-bcbb-6c6de8cefb05":{"title":"Palatset och konsten","description":"Många av palatsateljéernas konstnärer kallades *nakkas*, eller formgivare. Deras skisser och modeller kunde användas i alla möjliga konstnärliga sammanhang: böcker, kalligrafi (skönskrift), mattor, keramik, träsniderier och stenarbeten. På så sätt blev form och motiv enhetliga i olika konstnärliga material som metall, trä eller sten.  \nFormgivarnas arbeten användes inte bara i palatsmiljön, utan också till exempel i kakelateljéerna i Iznik och i mattväverierna i Usak. Det som gjordes där såldes sedan inom riket, eller exporterades.","quote":"'Samma former kunde användas i alla möjliga konstnärliga sammanhang, från böcker till stenarbeten.'"},"c2dbf4ef-9ab1-5dca-9ef4-37ca6225e91e":{"title":"Makten och kulturen","description":"Umayyadpalats som Minya kallades också för 'ökenslott'. De har dragit till sig stort forskarintresse. Att en del av dem ligger på stora välbevattnade landområden tyder på att de också har varit centrum för jordbruksproduktion. Vissa forskare anser att de har byggts för att upprätthålla nära kontakter med de lokala arabiska stammarna, som var starka anhängare av Umayyaddynastin.","quote":"'Umayyadpalatsen som också kallas 'ökenslott' har dragit till sig stort forskarintresse.'"},"1aa59d36-2ef4-55a4-9987-3abbfd0f309c":{"title":"Syrien"},"7fc6e76a-c529-5929-9940-9de5218a34cb":{"title":"Bilder av djur","description":"Ett kategoriskt förbud mot bilder som föreställde människor eller djur rådde i religiösa sammanhang, men på alla andra områden spelade verkliga och mytiska djur en viktig roll i den islamiska konsten. Fåglar och behornade djur, drakar och gripar är vanliga. Dragdjur och andra husdjur syns mera sällan, mest i bilder med anknytning till folklivet.","quote":"'Både verkliga och mytiska djur spelade en viktig roll i den islamiska konsten.'"},"afba56c6-390e-5231-9951-6321bf20581e":{"title":"Kalligrafiska stilar eller skolor"},"0be5386c-7187-5f14-a5c9-e9d7972aaa20":{"title":"Kulturen i korsfararnas kungarike i Jerusalem","description":"Lokala konsthantverkare gjorde stora förtjänster i de verkstäder som korsfararna etablerade för olika renoverings- och restaureringsprojekt., liksom av det stora inflödet av europeiska föremål. Och trots ett permanent krigstillstånd fortsatte ändå kulturutbytet mellan de nya frankiska invånarna i kungariket och muslimerna i staden och på landsbygden.","quote":"'Lokala konsthantverkare gjorde stora förtjänster i de verkstäder som korsfararna etablerade.'"},"beaed359-49db-5b82-b5ab-00d242347b19":{"title":"Muslimska kvinnors privatliv","description":"Besöket i hammam en gång i veckan var ett välkommet tillfälle för kvinnorna i en storfamilj eller ett grannskap att mötas och ägna sig åt sig själva en stund och utbyta nyheter med varandra. Äktenskapsmäklande och diskussioner om hemgift kunde också äga rum i *hammam*. *Hammam* var inrättade så att de badande stegvis rörde sig från de heta utrymmena till de svalare. I många badanläggningar fanns freskmåleri med scener ur vardagslivet och andra motiv som bidrog till det andliga och kroppsliga välbefinnandet.","quote":"'Äktenskapsmäklande och diskussioner om hemgift kunde också äga rum i *hammam*.'"},"d7c23444-3d3f-5267-ac39-29110a7751ab":{"title":"Kulturen i korsfararnas kungarike i Jerusalem"},"2aca10e0-7f13-5d99-b5ac-513f7ea5b271":{"title":"Det religiösa livet","description":"Många av de muslimska immigranter som sökte religiös kunskap och fromhet, för att inte tala om *jihad* (heligt krig), drogs till Syrien, särskilt till Aleppo och Damaskus. Exempelvis Salihiyya-kvarteret i Damaskus var ett centrum för propagandan mot korstågen. Där höll Banu Qudama till. De var religiösa lärjungar av palestinskt ursprung som spelade en nyckelroll vid Saladdins seger över korsriddarna i det avgörande slaget vid Hattin (583 AH / 1187 e.Kr.).","quote":"'Salihiyya-kvarteret i Damaskus var ett centrum för propagandan mot korstågen.'"},"0d96fdda-709f-55ff-974d-36ce25e67b8e":{"title":"Vardagslivet i mamlukernas sultanat"},"093d3b04-a322-5303-baa3-da0aa80dad8f":{"title":"Ottomanernas huvudstad: Istanbul"},"da493358-92ba-5a20-8866-fa30fb03bfb2":{"title":"Abbasiderna","description":"'De lokala abbasidiska kulturernas stora variationsrikedom var också berikande för den islamiska konsten och arkitekturen.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMohammad ABBAS, Cairo  \nNoorah AL-GAILANI, Glasgow  \nDina BAKKOUR, Damascus  \nJamila BINOUS, Tunis  \nAicha BENABET, Tunis  \nElsayed HAMAD, Cairo  \nTaha KHECHINE, Kairouan  \nMourad RAMMAH, Kairouan  \nSalah SAYAOUR, Cairo  \nTarek TORKY, Cairo  \n  \nCoordination  \nSaloua ZANGAR, Tunis  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Den abbasidiska dynastin kom till makten år 132 efter *Hegira* / 750 e.Kr., och hovet inrättades i Bagdad. Abbasidernas regim sträckte sig från Centralasien i öster till Tunisien i väster, och deras välde varade i 508 år. Det var en tid som utmärktes av strävan att utjämna skillnaderna mellan olika etniska och sociala grupper i samhället. Abbasiderna tillsatte regionala guvernörer som skulle se till att det rådde lugn och ordning i de enorma landområden som riket omfattade. I Medelhavsområdet regerades Tunisien av aghlabiderna och Egypten av tuluniderna, för abbasidernas räkning.  \nAbbasidernas gyllene tidsålder var 200- till 300-talet / 800- till 900-talet. Då skedde en stor förändring i Mellanöstern och Nordafrika: övergången från jordbrukskultur till en kultur som baserades på handel. Resultatet blev ett välstånd som jämnade ut sociala skillnader mellan arabiska och icke-arabiska samhällen, och som också ledde till utveckling på många hantverksområden, framför allt när det gällde tillverkningen av glas, keramik och tyger. Produkterna exporterades ända till Kina och Afrika söder om Sahara.  \nVetenskap och forskning uppmuntrades av abbasiderna, och många skolor inrättades i Bagdad och ute i provinserna. Konsten att översätta böcker upplevde en blomstringsperiod och många grekiska, persiska och indiska verk bevarades genom att de blev översatta till arabiska. Det skedde också en viktig utveckling på det vetenskapliga området, inom matematik, medicin och filosofi.  \nNedgången för abbasiderna började på 400-talet / 1000-talet, när delar av riket började bryta sig loss eller blev självstyrande regioner. Fatimiderna (297-567 / 909-1171) etablerade en rivaliserande dynasti i Egypten, och år 447 / 1055 tog Tughrul Beg - en av abbasidernas turkiska officerare - egen kontroll över Bagdad som var säte för abbasiderna. Flera misslyckade försök gjordes senare för att återetablera den abbasidiska suveräniteten, men dödsstöten kom när mongolerna svepte fram genom Mellanöstern och erövrade Bagdad år 656 *e.H./* 1258 e.Kr.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/the_abbasids/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/13/portal_image/1.jpg","display_order":2}}},"5462090c-84a2-599b-95ad-c52278086f8c":{"title":"Muslimska kvinnors privatliv","description":"Ibland hände det att man tillbringade hela dagen i *hammam* och njöt av massage eller bastubad. Kvinnorna gav tips åt varandra om kosmetik och hudvård, om sminkning och om fuktbevarande krämblandningar med malet mineralsalt och alun. De utbytte recept och leverantörsadresser för aromatiska essenser och parfymer, gjorda på djurprodukter som ambra eller olika blommor och växter. En persisk resenär, Nassir Khusraw, som var på besök i Egypten under fatimidperioden la märke till att köpmännen sålde violer, narcisser, iris och liljor till parfymtillverkare. Stor omsorg las på att sköta håret, och utsirade kammar finns kvar. De har ofta lustiga inskriptioner som till exempel: 'Jag vill inte frisera något annat hår än det som tillhör en skönhet.'","quote":"'Ibland hände det att man tillbringade hela dagen i *hammam* och njöt av massage eller ett bastubad.'"},"51fbd90e-6be2-5b7d-985d-95a359d424a3":{"title":"Två mamluksultaner mot frankerna","description":"Två mamluksultaner var ledare för ett antal segerrika fälttåg mot korstågsstaterna, al-Zahir Baybars (658–76 / 1260–77) och al-Mansur Sayf al-Din Qalawun (678–89 / 1279–90). Efter deras framgångar var det under mamluksultanen al-Ashrafs regeringstid (689–93 / 1290–93) som den segerrika kampanjen vid Acre ägde rum. Den aviserade att korsfararnas tid nu var förbi.","quote":"'Det var al-Ashraf som ledde den segerrika kampanjen vid Acre som aviserade att korsfararnas tid var förbi.'"},"017e4b3b-5dc4-5b40-a034-7dbccb14bb54":{"title":"Den turkisk-islamiska konsten i Anatolien före ottomanernas tid","description":"Efter slaget vid Manzikert växte det fram en ny politisk, religiös och social kraft i Anatolien intill det urgamla bysantinska riket. Det var turkarna, som hade börjat sin resa från Asiens stepper, grundat det stora Seldjukriket i Iran och sedan bosatt sig i Anatolien.","quote":"'Efter slaget vid Manzikert växte det fram en ny politisk, religiös och social kraft i Anatolien.'"},"37af7457-871b-5f72-898f-77f35e43c973":{"title":"Det religiösa livet","description":"Städerna i Syrien, Palestina och Egypten upplevde en renässans för *sunni-*islam under atabegerna och ayyubiderna. Båda dynastierna återuppbyggde Stora Umayyadmoskén efter två katastrofbränder, och de gav bidrag till hundratals andra religiösa institutioner som moskéer, bönekapell, *madrasa, khanga* och helgedomar. Samtida historiker berättar att det fanns 242 moskéer bara i Damaskus.","quote":"'Samtida historiker berättar att det fanns 242 moskéer bara i Damaskus.'"},"faf029c1-2130-55ac-8ebd-77f3acfeea29":{"title":"De heliga platserna längs pilgrimsvägarna","description":"Mot slutet av den ayyubidiska tiden (mitten av 600-talet / 1200-talet) började pilgrimer från Egypten och Nordafrika att använda landvägen. Det sägs att år 645 /1247 förklarade sultanan Shajar al-Durr, som var änka efter den siste ayyubidiske härskaren över Egypten, att hon skulle resa landvägen för att uppfylla sin religiösa plikt som pilgrim. Man tror därför att hon var den första som använde landvägen för *Hajj*. Landvägen blev också från och med mamluksultanen al-Zahir Baybars den officiella pilgrimsvägen. Baybars bekostade en karavan som sändes iväg till Mekka med en *kiswa* (ett täcke) som han hade låtit tillverka för *Kaba*, tillsammans med den symboliska nyckeln till *Kaba*. Denna *Hajj*\\-karavan startade från Suez och kom till Aqaba där den mötte *Hajj*\\-karavanerna som kom från Bilad-al-Sham.","quote":"'Mot slutet av den ayyubidiska tiden började pilgrimer från Egypten och Nordafrika att använda landvägen.'"},"75d461b2-226f-594c-ab20-e9b5b2e58ad5":{"title":"Den turkisk-islamiska konsten i Anatolien före ottomanernas tid","description":"Den seldjukiska överhögheten i Anatolien kollapsade till följd av mongolernas invasion. I de anatoliska emirat som sedan uppstod fortsatte man att arbeta i den seldjukiska stilen, och på basis av seldjukernas konst utvecklades sedan i det osmanska emiratet en ny stil.","quote":"'I de anatoliska emiraten utvecklades en konstnärlig stil som baserade sig på den seldjukiska kulturen.'"},"227f3bb2-60fb-58e2-b42c-bcec823faca6":{"title":"Skräddarkonst på toppnivå: Tiraz och den samtida klädedräkten","description":"Vid speciella tillfällen brukade fatimidernas kalifer välja ut de praktfullaste *tiraz*\\-textilierna till praktmantlar som belöning åt chefstjänstemän och hovfunktionärer. Premiärministern kunde till exempel få 30 kompletta utstyrslar som han fritt kunde dela ut till sina anställda. Dräkter kunde också ges till de mest framstående gästerna vid hovet eller - vid jubileer och andra festligheter - rentav till representanter för den breda allmänheten. *Tiraz*\\-dräkternas stil och utseende varierade alltefter mottagarnas ställning. Siden med invävda guldtrådar var för dignitärer som hade prinsars rang, och för regeringstjänstemännen fanns det många olika slags sidentyger.","quote":"'Fatimidernas kalifer kunde välja ut de praktfullaste tiraz-textilierna för att belöna sina chefstjänstemän och hovfunktionärer.'"},"119e81e9-24c1-5c11-8732-14582e47e370":{"title":"Kungliga damer: Fatima al-Zahras barnbarn","description":"Välutbildade och kultiverade kvinnor inom den nordafrikanska ziridiska (Sanhaja berber) dynastin ville gärna efterlikna sina kungliga motsvarigheter i Egypten. På 400-talet / 1000-talet lät en ziridisk prinsessa bygga en moské i den *ribat* (fästningsområde) som fanns i Monastir; den fick heta al-Sayyida-moskén till minne av hennes goda gärning. I biblioteket i Kairouan finns flera Koran-manuskript som har utförts på uppdrag av ziridiska prinsessor för att användas i Stora Moskén, däribland Umm Milals Koran och Umm al-Ilus. Den sistnämnda var syster till ziridprinsen al-Muizz. Ett tredje manuskript var en gåva från Fatima som var guvernant åt prinsen Badis Bin al-Mansur.","quote":"'Välutbildade och kultiverade kvinnor inom Ziriddynastin ville gärna efterlikna sina kungliga motsvarigheter i Egypten.'"},"8328accb-dce9-5333-9598-eb8502278b59":{"title":"Konsten utanför huvudstaden","description":"Integrationspolitiken som gick ut på att inlemma de vandrande turkiska folkstammarna i de nyligen erövrade områdena tillämpades inte i de regioner där befolkningen mest bestod av araber. Men lokala samhällen formade sig efterhand där de turkiska invånarna bildade elit. Tjänstemän och soldater kom att integreras. De gifte sig med kvinnor från trakten och en ny samhällsklass bildades som kallades *Kuloğlu,* speciellt i Mahgrebområdena. Där, längst bort från rikets centrum var också det spanska (andalusiska) inflytandet mycket påtagligt.","quote":"'I Maghrebområdena längst bort från rikets centrum var det spanska (andalusiska) inflytandet påtagligt.'"},"f70d4425-5bc1-5d34-bbc8-8c1e22ee9757":{"title":"Kunglig konst och arkitektur","description":"*Tiraz*\\-ateljén, en kunglig ateljé för framställning av dyrbara konstföremål och textilier låg i närheten av det kungliga palatset. Den var ett viktigt instrument för att bredda urvalet av mönster och modeller i den islamiska kulturen, och för att sprida kunskap om tillverkningsmetoder.","quote":"'*Tiraz*\\-ateljén var ett viktigt instrument för att bredda urvalet av mönster och modeller.'"},"7458975b-fc3b-5c26-8fde-fb0c9b93214e":{"title":"Den turkisk-islamiska konsten i Anatolien före ottomanernas tid"},"c667dbde-a90a-50a0-a246-daedc5e094da":{"title":"Pilgrimsresan till det Heliga Landet","description":"Ibn Jubayr (539–613 / 1145–1217), en muslim från Valencia i Spanien, skrev en reseberättelse från Mellanöstern. Han beskriver i detalj Stora moskén i Damaskus och andra helgedomar i staden och dess omgivningar. När han lämnar Damaskus i september 580 / 1184 med en karavan av köpmän på väg mot den gamla staden Acre (Akko) i nuvarande Israel skriver han: \"Det underliga är att muslimska karavaner obehindrat kan färdas genom frankernas land medan frankiska fångar kommer in i muslimernas land.\"","quote":"\"...muslimska karavaner kan färdas obehindrat genom frankernas land medan frankiska fångar kommer in i muslimernas land.\""},"ca354990-79c2-5bab-83fc-460c8bcc911e":{"title":"Moské och palats","description":"När general Jahwar hade erövrat Egypten åt kalifen al-Muizz år 358 e.H. / 969 e.Kr. byggdes en ny huvudstad. Den hette al-Qahira (Den Segerrika) och den fick en stadsmur med åtta portar. Kalifens imponerande palatsanläggning, *al-Sharqi* eller Östra Palatset, låg mitt i den nya huvudstaden - Kairo - och täckte över åtta hektar vilket var en femtedel av hela stadens yta. Så småningom byggdes mitt emot detta det så kallade Västra Palatset, och ett torg anlades där emellan. Idag finns inte mycket kvar av palatsen, och vi vet inte heller särskilt mycket. Men historiska källor nämner att det fanns begravningsplatser för fatimidiska kungligheter inuti anläggningen, något som kan ha stärkt den känsla av helighet som omgav kalifatet. Palats i fatimidisk stil kom att byggas i många städer och så långt bort som på Sicilien fortsatte stilen att inspirera den kungliga arkitekturen långt efter den normandiska erövringen.","quote":"'En ny huvudstad byggdes, al-Qahira. Den omgavs av en stadsmur med åtta portar.'"},"1a1a6170-d33d-5774-bbd8-19cce2b88392":{"title":"En islamisk *minbars* resa","description":"*Minbars* förflyttning till Hebron gav staden en särskild religiös betydelse som gjorde att den drog till sig både muslimer, kristna och judar. Med besökarna följde generösa gåvor, donationer och frikostiga bidrag - inte bara till moskén och helgedomen, utan också till själva staden. Moskélampan av glas, mässingsljusstakarna och sidorna ur Koranen i den här utställningen är bevis på givarnas generositet.","quote":"'Med besökarna följde generösa gåvor, donationer och frikostiga bidrag.'"},"dfe11212-0dd1-5b88-8c67-bc7d735d4c2c":{"title":"Keramik med geometrisk dekor","description":"Islamisk keramik är ofta dekorerad med extremt enkla geometriska mönster eller med starkt schematiserade växtmotiv som ser ut som geometriska figurer. Motiven är i förväg valda och utformade så att de ska passa föremålets form och framhäva den. Därför har kärl med öppen form - skålar, fat och tallrikar - ofta mönster som strålar ut från mitten, medan horisontala linjer används på slutna kärl som vaser, koppar och kannor.","quote":"'Motiven är i förväg valda och utformade så att de ska passa föremålets form.'"},"134ba250-63fa-595c-a880-46d56bae5a59":{"title":"En islamisk *minbars* resa"},"9d1ba52c-7e9b-5e9d-9ef2-729fa7e30e96":{"title":"Aghlabiderna: den abbasidiska dynastins sköldar","description":"Aghlabiderna uppförde flera stora byggnadsverk i Kairouan, Monastir, Sousse och Tunis. Ifriqiya kom att bli huvudförbindelsen för handeln mellan Öst och Väst, och mellan al-Andalus (Spanien) och Sudan. Jordbruk och andra näringar, exempelvis väverier och keramikverkstäder, frodades. Nedgången för abbasiderna berodde huvudsakligen på utsvävningar och slöseri under Ziyadat Allah III:s regering (290–6 / 903–9). Det ledde till att folket i Ifriqiya slutade stödja regimen, vilket i sin tur gjorde att Ifrigyia utan motstånd föll i fatimidernas händer.","quote":"'Ifriqiya kom att bli huvudförbindelsen för handeln mellan Öst och Väst, och mellan al-Andalus och Sudan.'"},"c891e7d0-4fed-5c58-96cf-57ac94c648f4":{"title":"Handel och resor","description":"Muslimska köpmän reste med samma karavaner som pilgrimerna. På natten stannade man i någon av de *karavanseraljer* eller *khan* som brukade finnas längs vägen eller i de större städerna. Där kunde de resande och deras djur få tak över huvudet, mat och vatten. Och i städerna kunde de resande också finna *suqer* med ett stort utbud av varor som sidentyger, parfymer, guld och smycken, kryddor, glasvaror, metallarbeten och keramikkärl. I Aleppos *suq*, till exempel, fanns *khan*, *hammam* och en moské för att tillgodose de resandes alla behov.","quote":"'Som resande kunde man finna suqer med ett stort utbud av varor som sidentyger, parfymer, guld och smycken.'"},"ecc4b251-5132-548b-b9cd-828061e0469f":{"title":"Vardagslivet i mamlukernas sultanat","description":"Islam var visserligen den tongivande religionen i riket, men det fanns också stora kristna församlingar, katolska och ortodoxa, och särskilt den koptiska kyrkan i Egypten. De bidrog till det andliga och kulturella livet, i likhet med olika judiska grupper.  Båda dessa religiösa minoriteter skyddades av direktiv i den Heliga Koranen och kunde för det mesta leva i frid och ro jämsides med sina muslimska landsmän.  Kopterna i Egypten bidrog särskilt mycket till den ekonomiska, kulturella och konstnärliga blomstringen under mamlukperioden.  De var sedan gammalt speciellt kunniga i arkitektur och textilkonst, keramik och trähantverk.","quote":"'Religiösa minoriteter skyddades av direktiv i den Heliga Koranen.'"},"8ba9ac70-d9d1-566c-a0f5-e8b951a601fd":{"title":"Moské och palats","description":"Ute i de fatimidiska provinserna var moskéernas interiörer påkostade och inredningarna rikt utsmyckade med eleganta religiösa inskriptioner och sirliga arabiska ornament, arabesker. Bidragen från kungahuset säkerställde att dynastins religiösa och ideologiska övertygelse fick sitt konstnärliga uttryck.","quote":"'Att dynastins religiösa och ideologiska övertygelse fick ett konstnärligt uttryck säkrades via det kungliga beskyddet.'"},"f4035718-d69a-5c0e-b8cf-7d6e57c6114f":{"title":"Det kristna Sicilien och den islamiska figurativa kulturen: grunden och kontinuiteten","description":"Inflytandet från den islamiska konsttraditionen, så som den hade övertagits av normanderna, går fortfarande att se på en grupp av lyxföremål som tillverkades under det följande seklet (1200-talet). Bland dem finns flera ytterst raffinerade ting av elfenben.","quote":"'Inflytandet från den islamiska konsttraditionen går fortfarande att se på föremål som tillverkades under det följande seklet.'"},"9925ba99-2ee6-5c86-a78c-af21daac6624":{"title":"Turkiet"},"8c63340a-4f5b-5eea-b058-3a168de8b461":{"title":"Den folkliga och religiösa mudejarstilen","description":"Vid sidan av den aristokratiska och borgerliga konsten fanns en *mudejar*konst som var folklig och religiös. Den kan ses i de helgedomar som användes av folket, som församlingskyrkor och kloster. Den religiösa mudejarstilen kombinerade islamiska konstruktioner och dekorer med romanska och gotiska stilar. Så till exempel byggde man i tegel istället för i sten, och med trätak istället för valv. Mudejarstilen visar också regionala särdrag som beror på att olika områden erövrades vid olika tidpunkter av de kristna kungarna.","quote":"Mudejarstilen i Kastilien och Leon: 'tegelstensromanik.'"},"8fc8d244-2d43-5bf9-99f7-fd9e84dcf3eb":{"title":"Jordanien","description":"Jordaniens historia under den osmanska perioden är koncentrerad på tre huvudämnen; administration, Hajj-fort och stationer; Hijazjärnvägen.  \nDet administrativa systemet i Jordanien bestod specifikt under den andra fasen av det osmanska styret (1864 – 1918) av två huvudsakliga geografiska distrikt; Ajlun & Irbid i norr; Salt, Kerak, Ma'an & Tafileh i söder. Alla följer guvernören i Syrien som var Bilad al Shams högsta administrativa myndighet. 1878 introducerade ottomanerna de cirkassiska emigranterna till de arabiska länderna, som etablerade nya byar och städer influerade av olika kulturer i Jordanien.","quote":"Jordaniens historia under den osmanska perioden är koncentrerad på tre huvudämnen; administration, Hajj-fort och stationer; Hijazjärnvägen."},"fc6af4b9-28ef-546f-9551-69c5530a82db":{"title":"Fester och nöjen vid hovet","description":"Schack spelades allmänt vid hovet, trots att al-Hakim, som regerade 386-411 / 996-1021,förbjöd det spelet år 403 /1012. Astronomi och astrologi var populära tidsfördriv, och kalifer som t ex al-Muizz och al-Hakim var själva astrologer.  \nVid sidan av de mer privata förströelserna utspelade sig vid festerna - både de världsliga och de religiösa - ett lysande hovliv. Där förekom omsorgsfullt iscensatta processioner som skulle visa fatimidernas makt och sprida den ismaeliska gudsläran. Efterlängtade årliga banketter och gåvoceremonier hölls för offentliganställda, för generalerna och för de styrande inom domstolsväsendet och det religiösa livet.","quote":"'Ett lysande hovliv utspelade sig vid festerna, både de världsliga och de religiösa.'"},"710d70c6-b797-5eef-a871-46a1465067fa":{"title":"Mamluksystemet","description":"Ayyubidsultanen Naim al-Dins (637-47 / 1240-49) mamluker tränades och var placerade i baracker på ön Roda i Nilfloden. Det arabiska ordet för en stor flod är *al-bahr* och därför var denna elitkår känd som al-Bahriyya. När sultanen hade dött kom maktstrukturen i ett oklart läge, vilket utnyttjades till Bahri-mamlukernas fördel av en överkommendant, Baybars I al-Bundugdari som regerade 658-76 / 1260-77. Efter att ha kastat ut mongolerna 658 / 1260 blev han den förste store mamluksultanen i ett expanderande rike. Bahri-mamlukerna styrde nu fram till 784 / 1382, när de i sin tur måste överlämna makten till en annan mamlukgrupp som kallades al-Burjiyya, efter tornet *(al-burj)* i Kairos citadell där de var inkvarterade.","quote":"'Baybars, som var en av mamlukernas överkommendanter, kom att bli den förste store  mamluksultanen.'"},"a4a1d940-8c79-56af-9276-3b8d7e1c6911":{"title":"Konsten utanför huvudstaden","description":"Ottomansk konst ser litet olika ut beroende på var i det stora riket den kommer från. Medan anatolisk konst framför allt visar stildrag med turkiskt ursprung, så utvecklade sig längre söderut olika blandstilar som var ett resultat av de osmanska (ottomanska) och de rika lokala traditionerna. De icke-muslimska minoriteterna bidrog också på ett märkbart sätt. Ottomanpalatsets konstnärliga och arkitektoniska 'kanon' kom att smälta samman med kulturarvet från umayyader, abbasider, ayyubider, fatimider och mamluker.","quote":"'Stilelementen i ottomanernas  konst kom att smälta samman  med kulturarvet från umayyader, abbasider, ayyubider, fatimider och mamluker.'"},"df28fd23-6a70-55b8-9302-7d8b3b1968ac":{"title":"Måltidskulturen","description":"De rika inrättade välgörenhetsstiftelser som kallades *imaretan* som skulle servera mat åt de fattiga. Maten lagades i stora grytor och serverades i skålar som kallades *imaret.* Människor som inte själva kunde ta sig dit kunde få maten hemskickad i matlådor.  \nDet bröd som de flesta åt var ett platt bröd som var bakat antingen på en välvd metallplåt över öppen eld, eller i en *tandoor*\\-ugn. Man åt med höger hand och började måltiden med att ropa Guds namn och avslutade den med tacksägelsebön. På ett tyg utlagt på golvet stod en bricka på en träställning. Familjen satt runt brickan och åt med träskedar.","quote":"'De rika inrättade välgörenhetsstiftelser som kallades imaretan som skulle servera mat åt de fattiga.'"},"ee5d09b5-f282-551a-ad6c-510a7a1d4b9d":{"title":"Konsten i bönens rum"},"80b0b3fa-f2d0-572d-870a-09008ef28789":{"title":"Förvaltningsreformer","description":"Under Abd al-Malik bin Marwans kalifat (65-86 / 685-705) började förvaltningen och politiken att centraliseras. Ett standardiserat arabiskt myntsystem utvecklades som skulle ersätta de arabisk-bysantinska och arabisk-sassanidiska mynttyper som dittills hade använts.","quote":"'Ett standardiserat arabiskt myntsystem utvecklades som skulle ersätta de arabisk-bysantinska och arabisk-sassanidiska mynttyperna.'"},"23c5c103-e3d9-5951-b584-74137065c95f":{"title":"Konsten i bönens rum","description":"I egenskap av muslimska heliga platser har moskéerna bevarat sin karaktär genom århundradena, både när det gäller arkitekturen och i de olika delar som ingår i den inre rumsbildningen och dekorationen.  \nIslams 'Gud' har ingen konkret form och enligt traditionen är det olämpligt att avbilda levande varelser i en moské. Tillsammans med bönen var det Koranen som inspirerade konstnärerna till de heliga byggnadernas dekorationer och inredningar, med Guds ord och hans lära.","quote":"'Enligt traditionen är det olämpligt att avbilda levande varelser i en moské.'"},"955c7ce6-0ff9-5519-9478-5130c4e3d1c8":{"title":"Vattenbruk: att dricka och tvätta sig","description":"Att dricka och tvätta sig är viktigt för de flesta levande varelser. För en muslim är det nödvändigt att tvätta sig rituellt före bön. Därför finns det tvättfat i moskéerna, och en del av dem är dekorerade med inskrifter och växtornament. En vattenflaska av keramik var också en av de mycket få saker som en pilgrim brukade bära med sig, för att inte törsta under sin långa resa.","quote":"'En vattenflaska var en av de mycket få saker som en pilgrim brukade bära med sig.'"},"252b7a7e-7c1d-559c-8738-0be280a6547c":{"title":"Bilder av djur","description":"Under umayyadisk tid var det vanligare med djur i konsten och arkitekturen, särskilt i form av mosaik och freskmåleri, både i palatsen och i kyrkor som tillhörde lokala kristna församlingar. Under en period i slutet av 900-talet och början av 1000-talet tillverkades det i Spanien smyckeskrin av elfenben med skuren dekor av scener från hov och nöjesliv där det ingår jaktscener. Det finns snidade träpaneler från fatimidernas tid i Egypten med en mängd djurmotiv. Fasaderna på en del byggnader i Anatolien, och egyptiska tornbyggnader från ayyubid- och mamlukperioden dekorerades ofta med naturalistiska och heraldiska djurmotiv.","quote":"'Smyckeskrin av elfenben med snidad dekor av scener från hov och nöjesliv.'"},"5c573dd8-51de-5a6c-9717-09f9aa851b0e":{"title":"Vattnet och vardagslivet","description":"*Sabil* byggdes ofta i närheten av moskéerna och var bekostade av välgörenhetsinrättningar, *waqf*. En gång om året i Kairo, när det var högvatten i Nilen, bars vattnet i lädersäckar på kameler och åsnor och tömdes i stencisterner längst ned i *sabil*\\-byggnaderna. Därifrån kunde vattnet delas ut i koppar till alla som var törstiga. En *sabil* var ibland konstruerad så att vattnet i cisternen försörjde en fontän, där det sprutade ut i en bassäng.","quote":"'En gång om året när det var högvatten i Nilen bars vattnet i lädersäckar på kameler och åsnor till cisternerna.'"},"e402578d-fdef-5abf-8357-26ca4fc3ddd5":{"title":"Kalligrafin och arkitekturen","description":"För kalligrafin kunde många olika slags underlag användas, som sten eller gips, trä eller kakel. Kalligrafi på stenarbeten var mycket vanligt i Turkiet, Syrien, Egypten och Tunisien. Enastående exempel på kalligrafi i trä finns i Stora moskén i Kairouan och på Klippdomen i Jerusalem.","quote":"'För kalligrafin kunde många olika slags underlag användas,  som sten eller gips, trä eller kakel.'"},"a919029f-a759-5c31-89dc-8db0585bcd4c":{"title":"Bilder av människor","description":"Även om människogestalter förekommer också längre fram i tiden händer det inte lika ofta som under den umayyadiska epoken. Under abbasiderna (132-750 / 923-1517), fatimiderna och de senare dynastierna träffar vi på figurativ konst främst i bokillustrationer och på keramik. Där är en mängd ämnen och motiv representerade, både världsliga och religiösa. Bland de religiösa finns Profetens mystiska resa och hans himmelsfärd och bland de profana märks scener ur vardagslivet och framställningar som ska understryka prakten och storslagenheten runt härskaren.","quote":"'Längre fram i tiden förekommer figurativ konst främst i bokillustrationer och på keramik.'"},"028edd35-2131-5178-a3ea-7b1699bc9592":{"title":"Gravvårdar: minnesmärken i sten","description":"Det var vanligtvis härskarna eller deras familjer som lät anlägga nya begravningsplatser. Det ansågs vara en from handling, som skulle glädja Gud. En del begravningsplatser omgavs av en låg mur, men det vanligaste var att de inte var inhägnade. Själva gravarna arrangerades inte i någon särskild ordning, och de var inte nödvändigtvis markerade med gravstenar eftersom sådana minnesanordningar var beroende av vilken ställning som de avlidnas familjer hade och hur förmögna de var.","quote":"Gravstenen, en statussymbol."},"198c176f-a670-5331-b416-a7ecc59e7ceb":{"title":"Konsthantverket"},"6cd83239-a26e-5c98-bcfb-6a0737411c89":{"title":"Exporten av lyxvaror","description":"En stor del av den ottomanska ekonomin utgjordes av textilier, och ett viktigt skäl till detta var att stora delar av den urgamla Sidenvägen gick genom ottomanskt område. Och bland det finaste som ottomanerna exporterade var mattorna. Deras vackra mönster och enastående kvalitet gjorde att de blev eftersökta hos de mer välbeställda grupperna i Europa. Det går att se bevis för detta i europeiska målningar som är samtida med den klassiska ottomanska perioden. Konstnärer som Hans Holbein och Lorenzo Lotto avbildar rika och högättade personer (inklusive den engelske kungen Henrik VIII) omgivna av symboler för rikedom och lyx, och där ingår mattor med utpräglat ottomanska mönster. Sådana mattor brukar idag kallas för \"Holbeinmattor\" och \"Lottomattor\".","quote":"'Mattorna var bland det finaste som ottomanerna exporterade'"},"ab8c2fe1-9836-5c36-9b9a-179e2f8b07fb":{"title":"Geometrisk dekor i arkitekturen","description":"Det är de geometriska mönstren som dominerar dekorationerna i arkitekturen. Upprepandet och den lineära karaktären i den geometriska dekoren gjorde det lätt för hantverkarna att troget efterbilda även komplicerade mönster. Resultatet blev en formmässig kontinuitet över tiden, och i de olika landområdena. Den stora variationsrikedomen hos de geometriska motiven och att det gick att anpassa dem till så många olika material - kakel, stuck, tegel och trä - gjorde att de kom att användas i hela byggnaden, på golv och väggar, socklar, överkanter och innertak.","quote":"' Eftersom kompositionerna innehöll många upprepningar var det inte så svårt för hantverkarna att troget efterbilda dem. '"},"79a58714-659c-5509-a4f9-b9359b2829ae":{"title":"Geometrisk dekor i arkitekturen"},"e3075285-c16a-5607-8854-92c2e7fc9d89":{"title":"Det abbasidiska Egypten","description":"År 254 e.H. / 868 e.Kr. skickades Ahmad Ibn Tulun, en 33-årig turkisk soldat i abbasidernas armé i Samarra i Irak, till Egypten som biträdande guvernör med en armé på ca 100 000 man.  Egypten hade då en mängd problem, orsakade av politisk oro och ständig avtappning av resurser efter Harun al-Rashids död år 193 / 809. Ibn Tulun, (254–270 / 868–84) lyckades stabilisera regionen och såg till att penningflödet kom igång igen. Från 256 / 870, när han väl hade utnämnts till Egyptens guvernör, började han hålla inne en del skattemedel och återinvesterade dem i jordbruksreformer och industri. Han lät renovera Nilometern, bygga området al-Qatai - som var av Samarra-modell - där han inkvarterade sin armé, och han byggde en moské i sitt namn inne i stadens centrum.","quote":"'Ibn Tulun började behålla en del av skatterna och investerade dem i jordbruksreformer och industri.'"},"8fb7d82f-7aa1-51a8-a1b6-61a100dee9f6":{"title":"Maktens bildspråk"},"9faade38-b220-5c24-8c3c-705dc77ce345":{"title":"De muslimska kvinnornas dräkter och smycken","description":"Många plagg måste sättas fast och slutas till. Rika kvinnor hade råd med fina guld- och silverhakar och spännen som var både funktionella och vackra.  \nSmycken användes ofta för att förstärka klädernas effekt, och oavsett sin bakgrund ville de flesta kvinnor gärna ha på sig smycken i offentliga sammanhang, både för att de var vackra och för att de visade att man hade det gott ställt. Smyckena samlades som ett kapital som vid behov kunde omsättas i pengar. En del smycken är prydda med verser ur Koranen, böner eller talismaner till skydd mot 'onda ögat.'","quote":"'Smycken användes ofta för att förstärka klädernas effekt.'"},"7e1dd92e-fca9-5d89-aaaf-7b9903fb14af":{"title":"Vardagslivet i mamlukernas sultanat","description":"I det mamlukiska sultanatets samhällshierarki utgjorde mamlukerna eliten. De bodde avskilt från den övriga befolkningen i städerna och på landsbygden. Den tidens samhälle var förvånansvärt heterogent, både etniskt, religiöst och språkligt. I Egypten fanns - utom mamlukerna som ju själva hade utländskt ursprung och kom från Turkiet eller Kaukasien - stora mängder infödda egyptier och araber, armenier, syrier och greker. Men tyvärr vet vi inte mycket om vanliga människor i mamlukriket, eftersom de historiska källorna från den tiden för det mesta handlar om de stordåd som utförts av mamluksultanerna själva och deras elit.","quote":"'Den tidens samhälle var förvånansvärt heterogent, både etniskt, religiöst och språkligt.'"},"28ed3f37-70c7-5e87-9d40-6eef902eb3ee":{"title":"De heliga platserna längs pilgrimsvägarna"},"0e91bb3e-a45f-5595-9dcf-c2ad2c8547a9":{"title":"Vattnet och vardagslivet","description":"Skyldigheten att förse stadens befolkning med färskvatten ledde till att en särskild byggnadstyp kom att utvecklas: brunnshuset eller *sabil.* Under mamluktiden (648-923 / 1250-1517) byggdes ett antal *sabil* i Kairo och Jerusalem. De bestod av en underjordisk cistern och i anslutning till den en liten byggnad på marknivån med ett rum med en galleröppning mot gatan. Bakom gallret satt en anställd person och delade ut koppar med vatten till de förbipasserande. *Sabil-kuttab* hade liknande brunnsarrangemang och en loggia på övervåningen som användes som grundskola för barn (*kuttab).*","quote":"'Bakom gallret satt en anställd och delade ut koppar med vatten.'"},"0d399303-e091-5249-87cf-68e9ac89a080":{"title":"Kunglig konst och arkitektur","description":"Roger II som just hade blivit kung av Sicilien började 1130 att beställa konst för hovet som kombinerade de normandisk-romanska stildragen i den lokala konsten och arkitekturen med påverkan från islam och Bysans. Detta förstärktes också av Roger II:s framgångsrika fälttåg längs kusterna i Nordafrika och den bysantinska Balkanhalvön som gjorde att många hantverkare där blev tvungna att arbeta för Sicilien. Resultatet är en konst och en arkitektur där de beställningsarbeten som är gjorda för hovet är lätta att känna igen, både de religiösa och de profana.","quote":"'Till hovet beställde Roger II konst som kombinerade de normandisk-romanska stildragen med påverkan från islam och Bysans.'"},"60261853-a266-5a82-958e-d10b6269bdca":{"title":"Bosättning och vardagsliv","description":"Städernas bostäder var mer anpassade till den muslimska känslan för intimitet än landsbygdens. Den öppna innangården med sin arkadomgång och brunn eller vattencistern i mitten var samlingspunkt för familjen. Runt innangården låg vardagsrum, sovrum, kök och latrin. Den senare var placerad över en kloakbrunn eller, vanligare, försedd med ett rör som ledde till en kloakbrunn i gatan utanför.","quote":"Städernas bostäder, privatlivets intimitet."},"4c42f69a-1a67-5fc7-9eb0-b5ed2c633802":{"title":"Visioner av den Himmelska Trädgården och Livets Träd"},"66042ec5-c370-5352-acd8-d82b98d67a73":{"title":"Hovlivet","description":"I Enderun fanns mindre byggnader (kiosker) och strandpalats. Vid ingången var Arz Odasi (audienshallen), där sultanen tog emot ambassadörer, visirer och andra höga ämbetsmän.  \n*Harem* var en helgad och privat del av palatset och förutom härskarfamiljen var det bara personalen som hade tillträde dit. Den som styrde där var Valide Sultan (sultanens mor). Hon bodde där tillsammans med sultanens barn, favorithustrur och älskarinnor (som kallades ikbal och odalisker). Alla levde i materiell lyx, men ingen av dem fick sitta bredvid sultanen och de fick inte lämna palatset utan hans tillstånd.","quote":"'*Harem* var en helgad och privat del av palatset och förutom härskarfamiljen var det bara personalen som hade tillträde dit.'"},"4d695d55-b515-5453-b09f-f1d34f603388":{"title":"Aghlabiderna: den abbasidiska dynastins sköldar"},"09bdd05c-c517-5715-b216-1c3b6562ce92":{"title":"Visioner av den Himmelska Trädgården och Livets Träd","description":"Det är sällsynt med bilder som gör anspråk på att verkligen avbilda Paradiset. Men ett exempel på det är den enastående mosaiksviten som finns runt den inre gården i umayyadmoskén i Damaskus och som är från andra århundradet e.H. / 700-talet e.Kr. Den visar ett ideallandskap med slottsliknande byggnader och en slingrande flod. Att denna bildsvit verkligen baserar sig på beskrivningar i Koranen vet vi genom att en av mosaikläggarna har lämnat efter sig ett uttalande där han säger: 'I mosaikerna avbildade vi vad vi fann i Koranen om Paradisets träd och palats. Och när en arbetare hade gjort ett särskilt vackert träd brukade han få 30 *dirham* i belöning av kalifen Umar.'","quote":"'...vi avbildade vad vi fann i Koranen om Paradisets träd och palats...'"},"6cde84c3-7f28-5ff8-88ec-3cf31d5516fb":{"title":"Sökandet efter välsignelse, *baraka* och pilgrimsfärder till Jerusalem och Palestina","description":"Förutom Jerusalem är det i Palestina som det största antalet heliga platser för muslimer finns. Många platser har att göra med profeter och personligheter som äras inte bara av muslimer, utan också av judar och kristna. Exempel på det är Haram al-Ibrahim (Abrahams helgedom). Abraham var profeternas patriark och räknas som den första muslimen. Det finns också platser som associeras med Jesus Kristus. Inom islam är han en viktig och högt respekterad profet.","quote":"'Största antalet heliga platser för muslimer finns i Palestina.'"},"1968b4ad-376a-5733-96cc-b0a0f079ea39":{"title":"De tre religionernas heliga land","description":"Palestina och särskilt Jerusalem har i tusentals år varit mål för pilgrimsresor. För judarna är Jerusalem Guds stad och den vördade platsen för Hans tempel. Alla judar ber med ansiktet vänt mot Jerusalem, och staden står än i dag i centrum för judisk religion och för det judiska andliga och intellektuella livet. De kristna har åtminstone sedan 300-talet e.Kr. följt sina kyrkofäders uppmaningar att göra pilgrimsresor till Jerusalem och det Heliga Landet för att besöka de platser som har anknytning till Jesu liv. Enligt kristen tradition var det i Jerusalem Jesus levde, predikade och botade sjuka. Det var här han höll Nattvarden, arresterades, dömdes och korsfästes. Heliga Gravens kyrka står i dag på den plats där Jesus anses ha begravts och varifrån han uppsteg till himlen.","quote":"'Palestina och särskilt Jerusalem har i tusentals år varit mål för pilgrimsresor.'"},"52ba552e-fa0a-5682-9bec-459980b75df8":{"title":"De heliga platserna längs pilgrimsvägarna","description":"Koranen säger: ' Förkunna *al-Hajj* för människorna. Till fots skall de komma till dig, och ridande på sina kameler, från alla djupa dalar skall de komma' (XXII:27-8). Varje år strömmar pilgrimer till Mekka från den muslimska världens alla hörn. Ansvaret för att sköta och underhålla pilgrimsvägarna med sina vilostationer, vattenreservoarer och vakttorn låg på de lokala muslimska guvernörerna eller makthavarna.","quote":"'Varje år strömmar pilgrimer till Mekka från den muslimska världens alla hörn.'"},"d691a9e4-feba-58bc-947e-a2528e1d9adb":{"title":"De kristna invånarna under umayyadiskt styre","description":"I och med det nya socio-religiösa läget blev det en del förändringar i de kristna samhällenas traditioner. Det var väl bekant att Islam förbjöd föreställande bilder i de religiösa sammanhangen. Det gjorde att kristna samhällen avsiktligt förstörde bilder av människor och djur i kyrkorna och ersatte dem med kors eller andra geometriska former, eller med blomstermotiv. Ibland plockades avbildningarna isär och sattes sedan ihop på ett annat sätt.  \nMosaikgolven förstördes omsorgsfullt och kyrkorna fortsatte sedan att användas. Det tyder på att bilderna förstördes av kyrkan, eller åtminstone att bildförstöringen skedde under kyrkans överinseende.","quote":"'Det var väl bekant att islam förbjöd föreställande bilder i de religiösa sammanhangen.'"},"d4324e40-dd9c-55ae-bca3-245862dcd559":{"title":"Kungliga damer: Fatima al-Zahras barnbarn"},"a83b5614-7afc-5fae-8115-5fbbcede5144":{"title":"Att förvalta välståndet","description":"Ungefär samtidigt gav den abbasidiska kalifen al-Mutawakkil, som regerade 232-47 / 847-61, order om att anlägga en annan genialisk konstruktion: Nilometern. Den byggdes ute i Nilfloden och användes för att mäta vattennivån under de återkommande översvämningarna.  \nPå så sätt kunde jordbruksmyndigheterna förutsäga och räkna ut storleken på de skördar som förväntades, och hur hög skördeskatt som då skulle betalas. Nilometern hjälpte också folket i Nildalen att förbereda sig inför matbrist och ransonering i torrtider och den bidrog på så sätt till egyptiernas hälsa och välstånd.","quote":"'Nilometern hjälpte befolkningen i Nildalen att förbereda sig inför  matbrist och ransonering i torrtider.'"},"2402e680-efca-5518-8365-20a53e16a37c":{"title":"Att förvalta välståndet","description":"Hälsa och välstånd i ett samhälle beror till stor del på skicklig förvaltning av befintliga resurser som mat och vatten, och en duglig regering. Abbasiderna utformade många tekniska lösningar för att underhålla och förbättra jordbrukssystemen och tillgången på vatten. Medicinska framsteg förbättrade också folkhälsan. Aghlabiderna byggde till exempel år 248 e.H. / 862 e.Kr. en serie vattenreservoarer i Kairouan som främst skulle användas för att samla upp regnvatten från dalgångarna i närheten. Det fiffiga med dessa byggnadsverk var att de både samlade upp vattnet, renade det och lagrade det. Sedan tillhandahölls det fritt, utan några kostnader för stadsinvånarna, herdarna i området och de karavaner som passerade.","quote":"'Aghlabiderna i Kairouan byggde vattenreservoarer som skulle samla upp regnvatten från dalgångarna i närheten.'"},"11f82e3d-c59a-5f69-a3bc-b5b190e3aaa1":{"title":"Livet vid hovet","description":"Monarkerna i det muslimska västerlandet lyckades både efterlikna och, ibland, överträffa sina motsvarigheter i öst när det gällde prakt och raffinerad elegans. De omgav sig med en liten krets högt uppsatta personer som de litade på och som också, precis som de själva, spelade med i de hovceremonier som skulle inge folket vördnad genom att understryka deras storhet och suveränitet.  \nDenna lilla klick av utvalda följde med härskaren på hans offentliga uppdrag, de var med på officiella middagar och mottagningar och assisterade i olika regeringssammanhang. De var en del av uppvaktningen runt härskaren när han reste och bidrog till den beundran som han väckte där han drog fram.","quote":"Den militära uppvaktningen."},"b2dfb887-c592-5972-be84-da52442aac78":{"title":"En islamisk *minbars* resa","description":"Det här är berättelsen om hur en islamisk *minbar* (predikstol) räddades från att falla i korsfararnas händer. Denna *minbar* gjordes från början för *magam* (helgedomen) i Ashkelon över den store muslimske martyren al-Husayn, som var barnbarn till Profeten. Precis som *mihrab* (bönenischen) hör *minbar* till det viktigaste i en moské, men i motsats till *mihrab* går *minbar* vanligtvis att flytta på. Koranen och *minbar* är därmed faktiskt de enda heliga föremålen i en moské som kan tas därifrån.","quote":"'Det här är berättelsen om hur en islamisk *minbar* räddades från att falla i korsfararnas händer.'"},"c120081f-2000-5d9f-bbc8-dc8089955a17":{"title":"Utbildning och *madrasa*"},"6a3348dc-029d-59c2-af77-31ec3a3dfe2f":{"title":"Hovlivet"},"a787ec88-bc49-5171-bf60-265ba0253dd4":{"title":"Kalligrafin och arkitekturen"},"7b2c2d23-dc2f-50d9-92cf-f23ca9c8f4ce":{"title":"Omvärlden: diplomatiska kontakter och internationell handel","description":"Glaset kom att utvecklas till en berömd specialitet inom mamlukisk konst. En viktig del av glasproduktionen utgjordes av moskélamporna. Mamlukernas Egypten blev också känt för produktion och export av textilier som siden och tryckta bomullstyger. Keramikverkstäderna gav upphov till en mängd olika slags gods, allt strålande vackert och av hög kvalitet. En del av detta imiterade det kinesiska blåvita och celadongröna godset. Och arkitektoniska detaljer, inredningar och gravmonument pryddes med trähantverkarnas sirligt snidade och inlagda geometriska stjärnmönster.","quote":"'Mamlukernas Egypten var känt för textilier som siden och tryckta bomullstyger.'"},"343a2d67-cc5d-51cf-b046-7beee7e64193":{"title":"Den heliga Koranen","description":"Utskrifter av Koranen producerades i olika storlekar och för att användas i olika sammanhang. En del skulle användas i moskéer och *madrasa*, andra gjordes på beställning av enskilda människor, för välsignelse och beskydd. Det ansågs vara en hedervärd religiös handling, för den som hade råd till det, att bekosta utsmyckning och kopiering av Koran-handskrifter. Mecenatsystemet var mycket utbrett i den islamiska världen och mecenaterna brukade ge utskrifter av Koranen till moskéer, helgedomar och skolor vid särskilda tillfällen. Och för att de religiösa byggnaderna ännu bättre skulle kunna tjäna utbildning och tro var också väggarna av sten eller kakel prydda med citat ur Koranen, liksom textilierna och de andra inredningsdetaljerna.","quote":"'Mecenater brukade ge utskrifter av Koranen till moskéer, helgedomar och skolor vid särskilda tillfällen.'"},"7dc9303d-b5b2-5fef-b408-8178d88f89d2":{"title":"Bosättning och vardagsliv","description":"I det muslimska hushållet ansvarade kvinnorna för matlagningen och skötseln av barnen. De använde stora krukor för förvaring av vatten, olja och säd. I mindre kärl lagrades fisk, kött och frukt. Av mjölk gjorde de olika mejeriprodukter, och de lagade maten på traditionellt vis på spisar som eldades med träkol. Maten serverades på tallrikar, särskilt vid familjefesterna, där kvinnorna kunde visa sin kokkonst.","quote":"Hemlivet: kvinnors arbete för familjens bästa."},"217482b1-7626-531f-8ca9-51c2f680fe3d":{"title":"Mamlukerna","description":"'Mamlukerna, som från början var militärslavar till muslimska härskare, upprättade ett rike som blev en islamisk stormakt och som kom att vara i nästan tre hundra år.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMohammad ABBAS, Cairo  \nUlrike AL-KHAMIS, Edinburgh  \nElsayed HAMAD, Cairo  \nYousef NATSHEH, Jerusalem  \nSalah SAYAOUR, Cairo  \nTarek TORKY, Cairo  \n  \nCoordination  \nEnaam Selim, Cairo  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"I nästan tre hundra år var mamlukernas *sultanat* en stormakt inom islam. Det arabiska ordet *Mamluk* betyder egentligen \"ägd\", och i den arabiska historien står det för en utländsk militärslav som var köpt för att göra tjänst som elitsoldat direkt under sultanen. De flesta mamluker var turkar och tjerkesser från Kaukasus som var omvända till islam och hade tränats för att bli skickliga krigsmän. Vid ett tillfälle när det var oklart vilken av de arabiska härskarna som egentligen hade makten, 648 efter *Hegira* / 1250 e.Kr., passade mamlukerna på att etablera sin egen regim. Från och med nu började mamlukerna bygga upp ett rike som sträckte sig från Egypten, Palestina och Syrien till Hijazområdets heliga städer Mekka och Medina, ett rike som de styrde enväldigt ända fram till år 922 *e.H.* / 1517.  \nI början var riket ständigt hotat utifrån, men mamlukerna lyckades slå tillbaka både mongolerna - efter ett avgörande slag vid Ayn Jalut i Palestina 658 / 1260 - och korsriddarna år 690 / 1291.  \nMamlukerna var riktiga förkämpar för islam. De inrättade ett nytt kalifat i Kairo 659 / 1261 sedan det första kalifatet, det i Bagdad, hade fallit för mongolerna år 656 / 1258. De satte igång med ett enastående byggnadsprogram med ståtliga moskéer och religiösa stiftelsebyggnader (*waqf*) runtom i riket - anläggningar som drog till sig forskare och andra intellektuella och religiösa krafter.  \nNär det gällde utrikespolitiken såg mamlukerna till att knyta starka band med andra muslimska makter i Fjärran Östern, Bysans, Frankrike, Kastilien, Sicilien, Genua och Venedig. Kairo blev centrum för utrikeshandeln, och på Kairos specialiserade varumarknader *(suq)* köptes och såldes exotiska varor och konsthantverk från öst och väst, varor som också inspirerade de lokala hantverkarna.  \nMen till slut började det mamlukiska herraväldet att försvagas. Det berodde både på att européerna hade upptäckt nya handelsvägar runt Godahoppsudden och på att den ottomanska makten expanderade. Den gjorde till sist slut på mamlukernas styre i början av 900-talet / 1500-talet.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/the_mamluks/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/17/portal_image/1.jpg","display_order":5}}},"00c4ec24-eae3-5f50-b012-fca1d0fc4b8b":{"title":"Skräddarkonst på toppnivå: Tiraz och den samtida klädedräkten"},"a1627728-24d7-5242-9f95-1b065c869096":{"title":"Fester och nöjen vid hovet","description":"Fatimiderna tyckte om att vistas utomhus och hade välskötta trädgårdar med blommor och fruktträd. Där inbjöds gästerna att promenera och njuta av ljudet från rinnande vatten i de dekorativa fontänerna. Till en del kungliga bostäder hörde också djurgårdar, med exotiska djur och olika slags fåglar. Utanför palatsgrindarna roade sig hovet och den egyptiska överklassen med sporter som jakt och ridning. Fågel, hjort och hare jagades med hjälp av hästar, hundar och jaktfalkar. Andra omtyckta sporter var hästpolo, kamp med stridsklubbor och spjutkastning.","quote":"'Fatimiderna tyckte om att vistas utomhus och hade välskötta trädgårdar med blommor och fruktträd.'"},"a52fece5-e533-5203-bd90-001ae174dfca":{"title":"Kunglig konst och arkitektur"},"746b43e3-b5fd-5bfd-8ecf-f3e9560860b0":{"title":"Palatset: maktens centrum","description":"Innanför palatsets murar disponerades utrymmena enligt en hierarkisk ordning som bestämdes av om de var offentliga eller privata. I de privata utrymmena ingick den kungliga bostaden. Den låg längst in i palatsområdet och var den del som var svårast att nå. Där bodde också regentens familj som kunde vara väldigt stor. Bostäderna var samlade kring ett antal inre borggårdar med portiker som ledde in till de privata rummen. Där fanns alltid en stor sal som var omgiven av sovrum. Alla rummen var rikt möblerade och dekorerade för att kunna ta emot gäster och för att privata fester skulle kunna hållas där.","quote":"Palatsets privata utrymmen."},"e6ad56f0-f7ef-58c5-8cd7-b611edb41a00":{"title":"Hovlivet","description":"När Nur al-Din Mahmud bin Zangi hade erövrat Damaskus 547 / 1154 blev Syrien enat och många städer blev politiska, ekonomiska och kulturella centra - vart och ett med sitt eget blomstrande hovliv. Atabegerna och ayyubiderna var hängivna mecenater som stödde byggnadskonst och restaurering av stadsmurar och citadell, som lät bygga nya *madrasa*, *bimaristan, hammam, suq* (saluhallar eller gallerior) och moskéer. Palatsen inreddes med utsökta mattor, vackra glaskärl och metallarbeten.","quote":"'Palatsen inreddes med utsökta mattor, vackra glaskärl  och metallarbeten.'"},"7f51c07a-1225-5789-b81c-1f76126498a2":{"title":"Palatset: maktens centrum","description":"Palatsen var representativa centra för maktutövning. Där skipade suveränen rättvisa inför sina undersåtar, och där tog han emot administratörer och ambassadörer enligt en strikt protokollsordning.  I palatsanläggningarnas monumentala och påkostade miljöer med sina stora och praktfullt utstyrda salar grupperade kring öppna platser med små trädgårdar hade varje funktion sin plats. För att hitta dit måste man gå långa och komplicerade vägar genom anläggningen. Det var inte bara en säkerhetsåtgärd, utan det var också för att understryka maktens oåtkomlighet.","quote":"Palatset, skådeplatsen för den kungliga makten."},"e227dc1b-85f9-5719-a57f-69b159c22d02":{"title":"Hovlivet","description":"Under 300-500-talet / 900-1100-talet fanns det inget centralt hov i Syrien och norra Irak, utan snarare en mängd olika små hov samtidigt, och med sinsemellan invecklade politiska allianser. Regenterna hade ofta börjat som atabeger, utnämnda av de iranska seldjukerna (429-590 e.H . / 1038-1194 e.Kr.), men de etablerade snart egna hov.  De byggde sina palats inuti citadellen för att kunna skydda sig mot de ständiga hoten från korsriddarna. Det främsta exemplet är palatset innanför Aleppos citadell.","quote":"'Det fanns en hel mängd småhov, med sinsemellan invecklade politiska allianser.'"},"18c44ba9-f8fa-5fdd-99a2-a8b6f034044a":{"title":"Visioner av den Himmelska Trädgården och Livets Träd","description":"En särskilt viktig roll i bilderna av det islamiska paradiset spelar träd med blommor som doftar gott och som har många mogna frukter. Palmen intar en särställning. Enligt en tradition är palmen människans moster/faster och skapades av den lera som blev kvar när Gud skapat Adam. Enligt en annan förknippar profeten Muhammed palmen med paradiset.  \nReferenser görs också till granatäppelträdet och till det mystiska Tuba-trädet, ett livsträd som liknade en cypress och som stod mitt inne i Paradiset.","quote":"'En särskilt viktig roll spelar träd med blommor som doftar gott och som har många mogna frukter.'"},"5143a580-5e9d-5338-aa83-89eaf0f30e05":{"title":"Borgarnas och adelns mudejarkonst","description":"Där det inte fanns något muslimskt palats att ockupera lät de kristna kungarna och adelsmännen bygga nya palats som liknade de muslimska. Kungen av Kastilien, Pedro I, kan stå som exempel på att den kristna aristokratin hade smak för en islamiserad livsstil. Palatsen i Tordesillas och Astudillo visar tydligt att kungen ville bygga dem i den stil som samtida nasridiska byggnader hade. Att han lyckades med det kan ha berott på att hans vän, kung Muhammed V, skickade över hantverkare från Granada.","quote":"De nya mudejarpalatsen"},"664da959-c73e-5c6a-8641-060470f0010e":{"title":"Mudejarkonsten","description":"Mudejarkonsten är frukten av historiska omständigheter som var unika för den iberiska halvön under medeltiden.","extra":{"credits":"Curators & authors  \nCarmen ALONSO-RODRIGUEZ, Madrid  \nMaria da Conceição AMARAL, Silves  \nGaspar ARANDA, Madrid  \nÁngela FRANCO, Madrid  \nÁngela GARCIA-BLANCO, Madrid  \nSusana GOMEZ, Mertola  \nSantiago MACIAS, Mertola  \nMargarita SANCHEZ-LLORENTE, Madrid  \nClaudio TORRES, Mertola  \n  \nCoordination  \nMiguel GARCIA, Madrid  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Det märkligaste med Mudejarkonten är just att den är så speciell. Den kan inte liknas vid någon annan konstnärlig stil - vare sig kristen eller islamisk - eftersom den uppträdde till följd av en serie historiska omständigheter som var unika för den iberiska halvön under medeltiden.  \nNär de kristna kungarna hade återerövrat Andalusien var det svårt att återbefolka landet så snabbt och därför tillät de muslimer att bo kvar i de områden som nyss hade intagits. De fick också behålla sin religion, sitt språk och sin lagstiftning. Dessa muslimer på kristen mark, mudejarer, blev en del i det nya samhället. De arbetade för landets elit och bidrog med sina seder och bruk och med sin konst, vars färgrikedom, exotiska stil, luxuösa karaktär och förfining tilltalade de kristna kungarna och adeln.  \nMudejarernas konstverk är lätta att känna igen genom att de är så perfekt anpassade efter materialet (tegel och stuck, trä och keramik) och de speciella teknikerna som används, liksom de dekorativa motiven som följer den islamiska estetiken. En del ser det som att mudejarkonsten bara är islamisk konst som har överlevt i en kristen omgivning. Men det är en tolkning enbart utifrån formella utgångspunkter. I själva verket är det som uttrycks i mudejarkonstens strukturer, former och dekorationer trots det islamiska ursprunget faktiskt kristna tankar och värderingar.  \nDelar av den islamiska konsten passade utmärkt ihop med den västliga konstnärliga traditionen och en ny konst uppstod. Den fick olika uttryck beroende på om den kombinerades med romansk, gotisk eller renässansstil. Resultatet blev att mudejarkonsten inte hör till vare sig den kristna eller den islamiska traditionen. Mudejarernas konst kom att bli det artistiska uttrycket för en blandkultur där judar, kristna och muslimer levde sida vid sida. Det är det som gör den så unik i konsthistorien.  \nUnder 900-talet / 1500-talet kom en nedgång för mudejarstilen och i och med att morerna fördrevs från den iberiska halvön år 1017 / 1609 försvann mudejarkonsten. Men mudejarkulturen fortsatte att tillfredsställa smaken för en barockartad stil i konsten fram till den 'riktiga' barockens tid.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/mudejar_art/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/26/portal_image/1.jpg","display_order":17}}},"120cbd81-d9a2-540e-a178-dc11c283fc2d":{"title":"Muslimska kvinnors privatliv"},"4a1c6f21-6004-562f-a51b-159ea077a327":{"title":"Gravvårdar: minnesmärken i sten","description":"De dödas färd till det sista vilostället präglas i det muslimska Västerlandet av enkelhet och frånvaro av ceremonier. De muslimska kyrkogårdarna ligger utanför städerna, men tillräckligt nära för att vänner och släktingar ska kunna besöka dem. Besök vid familjegravarna sker ofta inför fredagsbönen, och verser från Koranen läses då. Enda undantaget gäller medlemmarna av den kungliga familjen. De begravs innanför palatsets murar.  Alla döda läggs i graven på höger sida med ansiktet vänt mot Mekka.","quote":"Begravningsplatserna: nekropolerna."},"646ebdd8-a486-5d6b-8cd6-0d16de835996":{"title":"Kulturen i korsfararnas kungarike i Jerusalem","description":"Al-Hurawy, en annan samtida historiker och reseskildrare som dog 611 / 1215, kommer ihåg att han sett det staket av metall som korsfararna hade satt upp runt klippan där Klippdomen stod: \"Jag såg klippan på frankernas tid; den låg norr om den här domen (al-Aqsamoskén) och den var omgiven av ett galler i järnsmide, precis som ett hus brukar vara. Järngallret runt klippan var två famnar högt.\"","quote":"\"Järngallret runt klippan var två famnar högt.\""},"282bf248-cb40-5b24-9d50-166d75b8a10e":{"title":"Omvärlden: diplomatiska kontakter och internationell handel"},"f9582527-5e66-53ac-b264-520c2d4cf28b":{"title":"Abbasidernas keramik"},"7bb30298-992c-56ba-a331-b96f90384fbb":{"title":"Det kristna Sicilien och den islamiska figurativa kulturen: grunden och kontinuiteten","description":"På Sicilien är det märkligt nog det normandiska, kristna kungadömet som har lämnat kvar några av de mest värdefulla exemplen på islamisk konst (låt vara med klassiska, bysantinska och iranska drag) som finns i hela Medelhavsområdet. Istället för att inta en fientlig hållning gentemot företrädarna assimilerade de nya härskarna den islamiska kulturen och sökte sig till det bästa som den kunde ha att erbjuda. Kulturkontakterna begränsades inte bara till muslimerna på ön, utan det normandiska hovet hade också förbindelser med det fatimidiska kalifatet i Kairo. Diplomatiska relationer och handelsförbindelser visar detta, liksom utbytet av gåvor, som till exempel mellan kalifen al-Hafiz (1131-49) och Roger II. Förmodligen kom också en del av konsthantverkarna i de kungliga normandiska ateljéerna från Egypten.","quote":"'Det var normanderna som lämnade efter sig på Sicilien några av de mest värdefulla exemplen på islamisk konst.'"},"5ff53527-c223-5816-b616-a7a036304f06":{"title":"Kalligrafin och arkitekturen","description":"Den minimalistiska och kantiga *kufiska* skriften var den arabiska kalligrafistil som allra först kom att bli använd i arkitekturen. På 400-talet / 1000-talet fick den blomsterornament längst upp på bokstäverna - *kufisk* blomsterstil - som på den *maqsura* (utrymmet som var reserverat för kalifen eller imamen) som finns i Stora moskén i Kairouan. Den kufiska skriften passade med sina horisontala och vertikala linjer väldigt bra för att betona en del arkitektoniska egenskaper hos byggnaderna. Från och med 500-talet / 1100-talet pryddes märkesbyggnaderna också med inskriptioner i andra arabiska kalligrafistilar som till exempel den mjukare *naskhi* som kan ses på sultanen Baybars' *Khanqa* (klosterhem) i Egypten.","quote":"'Den minimalistiska och rätvinkliga *kufiska* skriften var den arabiska kalligrafiska stil som allra först kom att användas i arkitekturen.'"},"67d05c74-9479-5504-9b95-28708620c776":{"title":"Kairo, Damaskus och Jerusalem: Centrum för det intellektuella livet i mamlukväldet","description":"Damaskus i Syrien intog andraplatsen efter Kairo som centrum för mamluksultanatets politiska, konstnärliga och intellektuella liv; en medelpunkt för andliga samtal och vetenskaplig utveckling. Många grundläggande böcker i medicin, geografi och andra naturvetenskaper kopierades och illustrerades i de ansedda *madrasa* och andra institutioner för högre utbildning som fanns i staden.","quote":"'Damaskus intog andraplatsen efter Kairo som centrum  för mamluksultanatets politiska, konstnärliga och intellektuella liv.'"},"57d4f9c5-7846-5502-a124-d07a4d4ecfee":{"title":"Handel och resor","description":"Det var riskabelt att resa på medeltiden, och de flesta av handelsvägarna och pilgrimssträckorna mellan Medelhavsområdet, Centralasien och Arabien var mycket farliga att färdas på. Och när de frankiska korsfararna anföll blev dessa vägar ännu mer osäkra. Befästa slott och citadell byggdes upp på strategiska punkter som Karak och Shawbak i Jordanien. Men trots de politiska motsättningarna pågick handelsutbytet mellan muslimer och franker, och de betalade skatt för att resa genom varandras landområden.","quote":"'Trots de politiska motsättningarna hade muslimer och franker handelsutbyte med varandra.'"},"24dccfe7-0ad7-552e-aa3d-ebae78f613d0":{"title":"Hovlivet","description":"Topkapi-palatset var centrum för regeringen och bostad för härskarfamiljen. Det var byggt på ett område på Istanbulhalvön med utsikt över Gyllene Hornet åt ena hållet och åt det andra Bosporen och Marmarasjön. Det är en omfattande anläggning med tre delar *(birun, enderun* och *harem)* som ligger inne i ett stort trädgårdsområde. *Birun* ligger mellan den första porten, Bab-i Hümayun (Kejserliga Porten) och den tredje, Babüs-Saade (Lycksalighetens Port). Kring den första borggården låg olika servicebyggnader, sultanatets myntverk, militärförläggningar, ministerier och andra regeringsbyggnader. Den andra borggården hette Alay Meydani och där fanns Divan-i Hümayun - den kallades också \"under kupolen\" - som var skattkammaren. Där låg också köken, stallen och ingången till harem.  \nFramför Lycksalighetens Port utspelade sig de offentliga ceremonierna - olika fester, trontillträden, utfrågningar inför sultanen i speciella fall (s k stående församling eller Alay Divani). Sultanens tron var placerad nära denna port och här hissades också den heliga fanan, Sancak-i-Serif, som var själva symbolen för sultanen som kalif. Den togs ut från Den Heliga Mantelns Paviljong vid särskilda tillfällen.","quote":"'Topkapi-palatset var centrum för regeringen och bostad för härskarfamiljen.'"},"fb7529af-c345-5f7f-84b9-097ce4ffba20":{"title":"Tyger med geometrisk dekor"},"e0fad146-3560-5ca0-86d7-06707053fbef":{"title":"Pilgrimsresorna","description":"'Pilgrimsresan är det kanske känslomässigt djupaste inslaget i religionsutövningen hos judar, kristna och muslimer. Den leder de troende till de heliga platserna och innebär att människans andliga längtan uppfylls.'","extra":{"intro_text":"Pilgrimsresan är ett viktigt inslag i religionsutövningen hos kristna, judar och muslimer.  \nI islam är pilgrimsresan (*al-Hajj*) en religiös plikt som utgör den femte och sista av islams pelare. Övriga pelare är: trosbekännelsen (*Shahada)* 'det finns ingen gud utom Allah och Muhammed är hans profet (budbärare)'; de fem dagliga bönestunderna; *zakat* som är att ge åt de fattiga; och att fasta under den muslimska månaden Ramadan. Koranen beskriver *Hajj* och säger att '*Hajj* till *Kaba* är människans skyldighet gentemot Allah' (III:97), och profetens berättelser (*Sunna*) ger detaljerade anvisningar om hur detta ska gå till. Alla muslimer som har råd och som fysiskt är i stånd till det, måste göra en *Hajj* åtminstone en gång i livet. Enligt muslimsk trosuppfattning byggdes *Haram* (helgedomen vid Mekka) från början av Abraham och hans son Ismael, som bägge vördades både före och efter islams uppkomst.  \nI samband med att den muslimska tron uppstod kom pilgrimsresorna att praktiseras enligt bestämt utformade ritualer som beskrivs i Koranen och i *Sunna*. Pilgrimsfärden ska äga rum under de två muslimska månaderna *Dhu al-Qaada* och *Dhu al-Hijja*. Resan börjar med ett tillstånd av renhet som uppnås genom att man lägger av sig sina vanliga kläder och istället tar på sig *ihram*, en enhetlig klädsel som består av två vita tygstycken som bärs av alla män. För kvinnor är tygstyckena hopsydda. Under den tid som *Haij* räcker måste den troende förbli ren, både andligt och kroppsligt. I *Haram* vid Mekka vandrar pilgrimerna runt den heliga *Kaba* sju gånger (*Tawaf =* rundvandringen), innan de gör *al-Sayi* som är en rituell vandring mellan två kullar inne i moskéanläggningen som heter *al-Safaa* och *al–Marwah*. På den nionde dagen i *Dhu al-Hijja* samlas pilgrimerna på berget Arafat för att be, och bönfalla om Allahs förlåtelse. Höjdpunkten på *Haij* är offerfesten, *Eid al-Adha*, som är den största muslimska festen och som äger rum den tionde dagen i månaden *Dhu al-Hijja*. *Hajj* är den största upplevelsen i en muslims religiösa liv. Den ger de troende en möjlighet att be om förlåtelse för sina synder, för att kunna återvända till vardagslivet stärkta och renade.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/pilgrimage/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/29/portal_image/1.jpg","display_order":8}}},"1abd2666-7a05-5c9a-8f4d-991a0fac4643":{"title":"Kulturen i korsfararnas kungarike i Jerusalem","description":"Ibn Jubayrs *Resor* och Usamah Ibn Mungidhs *Minnen* låter oss blicka in i det muslimska samhällslivet. Författaren, diplomaten och politikern Usamah (487-583 / 1095 -1188) bodde i slottet Shayzar och var personligen bekant både med Nur al-Din och Saladin och med deras frankiska motståndare. Han beskriver ett besök i Jerusalem: \"När jag kom in i al-Aqsamoskén som ju var ockuperad av mina vänner tempelriddarna, så brukade de utrymma den lilla moskén där intill, för att jag skulle kunna be där inne.\" En dag när Usamah bad där blev han avbruten av en franker som tvingade honom att be åt öster. Usamahs tempelriddarvänner knuffade undan frankern och sa ursäktande till Usamah: \"Han är en främling som helt nyligen har anlänt hit från frankernas land, och han har aldrig tidigare sett någon som ber åt ett annat håll än öster.\"","quote":"\"Tempelriddarna brukade utrymma den lilla moskén där intill, för att jag skulle kunna be där inne.\""},"fc7c939a-850e-5462-8ba3-c2aa03ed101f":{"title":"Moskén: en plats för bön"},"d0f2de47-bb3f-5401-adda-d70b0bdc2f1c":{"title":"Bilder av djur"},"c1e27de3-f47f-5dbf-a939-9b3c100f2f30":{"title":"Makten och kulturen","description":"Att stå för kostnaderna för nya byggnader var för umayyaderna ett sätt att uttrycka den nya trons makt i största allmänhet, och den egna dynastins i synnerhet. Umayyaderna gav stöd till större byggnadsverk som Klippdomen och al-Aqsamoskén i Jerusalem, liksom till Stora moskén i Damaskus.  \n  \nMed utgångspunkt i Profetens Hus i Medina kom moskén under den för-umayyadiska perioden att som byggnadstyp bli unik för islam. Umayyaderna stod för nyheter som med tiden kom att bli karakteristiska inslag i varje moskés arkitektur: *minareten* (som ska symbolisera närvaron av islam och från vilken böneropet sker); *mihrab* (symbol för Profetens närvaro) och *maqsura* (ett avskilt utrymme reserverat för *imamen*, böneledaren, eller för kalifen) intill *mihrab*.","quote":"'Att bekosta nya byggnader var ett sätt att uttrycka/visa den nya trons makt.'"},"7ca8b514-16be-5930-b8ed-1c96b7324e76":{"title":"Muslimska kvinnor som mecenater","description":"Muslimska kvinnor gav generöst stöd till de religiösa byggnadernas inredning och utsmyckning i form av vackra Koraner och andra tillbehör av hög kvalitet i moskéerna. Till de vackraste hör den fint utförda bönenischen med inläggningar i teak som gjordes för  \nSayyida Ruqayyas helgedom 527 / 1133. Givaren var hustru till den fatimidiska kalifen, al-Amir bi-Ahkam Allah. Det finns ett antal Koranhandskrifter som bekostades av ziridiska prinsessor för att användas i Stora moskén i Kairouan, bland dem Umm Milals Koran, och Koranen från Umm al-Ilu som var syster till den ziridiska prinsen al-Mu'izz ibn Badis. En tredje handskrift skänktes av Fatima, lärare för prins Badis Bin al-Mansur..","quote":"'Muslimska kvinnor gav generöst stöd till de religiösa byggnadernas inredning och utsmyckning.'"},"2fd1d033-a4f2-567f-b9d5-a05f8479663e":{"title":"Den heliga Koranen"},"f049cf8d-e79d-5896-ac15-489e32164b03":{"title":"Den folkliga och religiösa mudejarstilen","description":"I blindarkaderna av tegel visar *mudejar*arkitekturen i Toledo inflytande från Kastilien, och den har också drag av almohadisk och europeisk gotisk konst, något som också syns i mudejarkonsten i Estremadura. Karakteristiska är murarna med omväxlande sten- och tegelskikt, fasaderna med bågformer som går i varandra, de hästskoformade öppningarna och klocktornen av tegel som är byggda högst upp på fyrkantiga konstruktioner av murad sten och som ligger en bit från kyrkan, som om de vore minareter.","quote":"Mudejarstilen i Toledo: den eleganta tegelgotiken."},"42f06353-5ef7-51e7-934c-e5dc0f69f7b4":{"title":"Ottomanernas huvudstad: Istanbul","description":"Staden Bysans, som kejsar Konstantin hade valt till det romerska rikets nya huvudstad, fortsatte att utvecklas under namnet Konstantinopel. Den var huvudstad för det östromerska eller bysantinska kejsardömet. Den låg strategiskt till, och dess många fascinerande märkesbyggnader, bland dem Hagia Sophia, väckte intresse runtom i världen. Konstantinopel stod emot flera belägringar av arabiska muslimer, men staden blev svårt skadad under det fjärde korståget. Efter flera hundra års motstånd mot invasionsförsöken erövrades Konstantinopel till sist av sultanen Mehmed II år 857 e.H./ 1453 e. Kr. När ottomanerna sedan besegrade mamlukerna 923 / 1517 och antog *kalif* -titeln blev deras huvudstad centrum i den muslimska världen. Staden var känd under olika namn: Konstantiniyye, Asitane, Dersaadet och Istanbul. Istanbul var ottomanernas huvudstad fram till 1922. Under fyra hundra år gjorde alla sultanerna sitt för att försköna Istanbul genom att uppföra nya märkesbyggnader och modernisera infrastrukturen.","quote":"'Under fyra hundra år gjorde alla sultanerna sitt för att försköna Istanbul genom att uppföra nya märkesbyggnader och modernisera infrastrukturen.'"},"1b29b6a7-7dc6-567b-aaf0-cbfc9c64fc07":{"title":"Saladin i det Heliga Landet","description":"Saladin växte sig stark i samband med kampen om kontrollen över Egypten medan Nur al-Din ännu levde. Efter Nur al-Dins död 569 / 1174 tillbringade Saladin tio år med att bekämpa sina muslimska fiender och förstärka sin armé. När han hade enat Syrien och Egypten och intagit Aleppo 579 / 1183 koncentrerade han sig på att driva ut frankerna. Den första större segern mot dem vanns i slaget vid Hattin år 583 / 1187. Den öppnade vägen mot Jerusalem för hans armé, och han intog staden senare samma år.","quote":"'När Saladin hade enat Syrien och Egypten koncentrerade han sig på att driva ut frankerna.'"},"fde9c1e2-a19a-570e-98f7-a4cd5e14c12e":{"title":"Hovets ceremonier och förströelser","description":"Litterära källor tyder på att det fanns två typer av audiens (tillfälle att möta härskaren): allmän *(majlis al-àmm)* och privat *(khass)*. Den privata var bara för de närmaste medhjälparna och rådgivarna. Under audiensen satt kalifen eller hans representant på en upphöjd tron (*sarir*), medan besökarna var placerade i rangordning. I en del byggnader, som till exempel Qusayr Amra, Khirbet al-Mafiar vid Jeriko och Qasr al-Hayr al-Gharbi i Syrien finns omfattande och detaljerade bilddekorationer med musiker, dansare och kvinnor som kommer med gåvor. Nöjena var en viktig del av hovlivet.","quote":"'Under audiensen satt kalifen eller hans representant på en upphöjd tron.'"},"6e7d4f2d-b957-51ff-b7ba-274922d1bffb":{"title":"Mudejarkeramik","description":"Särskilt vackra föremål i mudejarkeramiken är en grupp fat och skålar där ytorna helt och hållet täcks av geometriska mönster och skrivtecken, godronneringar och vridna trianglar som upprepas in mot mitten av föremålet och ger intryck av rörelse. Den speciella kompositionen har sitt ursprung i en västerländsk uppfattning om enheten som en del av helheten, och den är arrangerad runt ett markerat mittparti. Fat av det här slaget, med reliefornament, framställdes genom formgjutning. De var i första hand avsedda som prydnadsföremål.","quote":"'Fat av det här slaget, med reliefornament, var enbart prydnadsföremål.'"},"17b8ce1b-11e8-500c-ba13-dd3af722e3b4":{"title":"Sultanen och hans hov","description":"Mamlukernas *sultan* var också överbefälhavare för sina arméer och han var en av huvudaktörerna inom den internationella diplomatin. Sultanens ära och höga ställning visades genom ett utarbetat ceremoniel, storslagna hovmiljöer och exklusiva tidsfördriv som drevjakt eller falkjakt.","quote":"'Sultanens höga ställning uttrycktes i ceremonier och storslagna hovmiljöer.'"},"527ffe44-a653-52d5-b537-96b6f979648a":{"title":"Syrien","description":"Under 1800-talet behövde det osmanska riket möta utmaningen med ett allt mäktigare, mer välmående och industriellt Europa. Traditionella *madrasor* och moskéer ansågs inte längre tillräckliga som utbildningsinstitutioner för ett modernt samhälle. Madrasa Jaqmaqiyya, till exempel, förvandlades till en ny sorts civil förberedelseskola som kallades Maktab Rushdiyya. Den lärde ut osmansk och europeisk historia, litterär och officiell skrift, och en mängd olika språk inklusive franska, osmanska och persiska, men varken det arabiska språket eller arabisk historia erbjöds.  \nI början av 1900-talet började dessa reformer slå tillbaka när kristna minoriteter och icke-turkiska muslimska majoriteter krävde individuation och yttrandefrihet snarare än enhet och lydnad. I Damaskus blev Maktab Anbar ett nytt utbildningscentrum och en samlingspunkt för arabiskt politiskt uppvaknande.","quote":"“Under 1800-talet behövde det osmanska riket möta utmaningen med ett allt mäktigare, mer välmående och industriellt Europa.“"},"071e3e6e-8e36-5c3c-8643-17ee9ac60138":{"title":"Palatset och konsten","description":"Det ottomanska riket var en starkt centraliserad stat som sköttes av ämbetsmän som hade utbildats för detta vid hovet. Systemet fick djupgående konsekvenser för den ottomanska konsten som likriktades så att den kom att se ungefär likadan ut i hela riket. Sultanens hovarkitekt kontrollerade alla arkitekter och hantverkare som dekorerade Topkapi-palatset, och också de arkitekter som arbetade på andra platser i Istanbul och runtom i riket.  \nKonstnärsateljéer fanns först i Edime och senare, efter Istanbuls erövring, inrättades ateljéer i Topkapi-palatset. Men från och med början av 700-talet / 1400-talet skedde ett systematiskt organiserande av konsthantverkarna. Ibland kunde hantverkare från ett skrå eller gille i Istanbul, eller en konsthantverkare från någon annan del av riket, inbjudas att arbeta i någon av dessa ateljéer.","quote":"'Det centraliserade systemet gjorde att  den dekorativa stilen blev enhetlig över hela det vidsträckta ottomanska området.'"},"0e4ca3d5-ad07-5906-884a-7b4b89c83f5c":{"title":"Egypten"},"982c8126-411c-56dc-8e82-defe108e4e2e":{"title":"Exporten av lyxvaror","description":"Skönheten och skickligheten hos den islamiska konsten har i århundraden uppskattats i Västerlandet. Exempelvis under medeltiden var tyger och konsthantverk från Mellanöstern eftersökta och högt värderade inslag i kyrkornas skattkammare. Det ottomanska rikets uppgång och den internationella ekonomins utveckling gjorde att konsthantverket från de blomstrande ottomanska verkstäderna skapade efterfrågan runtom i världen. Det betyder också att mycket av den ottomanska konst som har överlevt in i vår tid från början var gjord för export. Bilden av det ottomanska imperiet som ett land av rikedom och lyx har till stora delar formats av sådana föremål som såldes i den tidens handelsnätverk av basarer och varulager *(han).*","quote":"'Det konsthantverk som tillverkades i de blomstrande ottomanska verkstäderna skapade efterfrågan runtom i världen.'"},"8d1948a8-5d3f-58f4-be9a-e443a4b2078b":{"title":"Vetenskap och lärdom","description":"Muslimernas vetenskap och forskning ansågs vara världens mest avancerade. Erövringen av de bysantinska och sassanidiska rikena betydde också tillgång till deras bibliotek. Muslimerna fick på så sätt möjlighet att översätta och ta del av den klassiska och östliga antikens samlade vetande som fanns i dessa böcker. I och med det kunde de också utveckla alla vetenskapsområden, också de religiösa studierna som sågs som grund för de vetenskapliga kunskaperna.","quote":"Madrasa: centrum för högre utbildning."},"19908cb0-74da-580e-b6b3-2b320477903e":{"title":"Aghlabiderna: den abbasidiska dynastins sköldar","description":"Abbasidernas rike var enormt, och år 184 e.H. / 800 e.Kr. hade hotet blivit stort från åtskilliga rivaliserande islamiska makter. Abbasiderna inrättade därför det aghlabidiska furstendömet i Nordafrika som skulle hålla stånd mot umayyaderna i al-Andalus (Spanien) och idrisiderna i Marocko. Abbasidernas kalif Harun al-Rashid som regerade 170-93 e.H. / 786-809 e.Kr. gav Ifriqiya (Tunisien) till Ibrahim Ibn al-Aghlab som arvfurstendöme att regera över. Aghlabiderna kom att bli abassidernas vasaller i Ifriqyia mellan år 184 / 800 och 296 / 909. De byggde upp åtskilliga av städerna igen, och uppförde många militära anläggningar längs Ifriqyias kust, för att slå tillbaka bysantinerna som hade erövrat Sicilien några århundraden tidigare.  De organiserade också inrikesförvaltningen, och de utvecklade kommunikationslederna mellan Nordafrika och Mellanöstern.","quote":"'Kalifen Harun Al-Rashid gav Ifriqiya till Ibrahim Ibn al-Aghlab som arvfurstendöme att regera över.'"},"c6bda72b-5fc2-5242-a86c-73e57fb7f25b":{"title":"Aghlabiderna: den abbasidiska dynastins sköldar","description":"Utöver Nordafrika blev Malta, Sicilien och Syditalien delar av det aghlabidiska området. Aghlabiderna såg sig själva som abbasidernas vasaller, fast med stort självbestämmande, och de upprätthöll sina förbindelser med Bagdad - den abbasidiska huvudstaden. Många karavaner togs emot och sändes iväg, både för handeln och för det vetenskapliga samarbetet. En av dem medförde till Kairouan den lysterkeramik som användes för att smycka *mihrab* (bönenischen) i Stora Moskén. I utbyte för aghlabidernas lojalitet gav den abbasidiske kalifen al-Mustain (248-52 e.H. / 862-66 e.Kr.) order om att låta bygga kupolen ovanför *mihrab* i Stora Moskén i Zaytuna.","quote":"'Aghlabiderna hade sina välgörare - de abbasidiska kaliferna - som förebilder.'"},"01b9c0b5-6a02-5be0-aa1a-2dead40ce2ff":{"title":"Enskilda blommors och växters betydelse","description":"Nejlikan var också, tillsammans med tulpanen, en blomma som symboliserade den gudomliga skönheten och var en symbol för andlig kontemplation. Den återfinns därför ofta i den islamiska konsten, särskilt under den ottomanska tiden. Men det symboliska ursprunget hos en del av blommorna och växterna kommer från andra kulturer. Vinstocken som dignar av druvklasar, och med sina associationer till fruktbarhet och evigt liv, finns kvar från den grekiska antikens konst. Lotusen, en orientalisk symbol för andlig renhet, introducerades i islamisk konst av mongolerna på 600-talet / 1200-talet.","quote":"'Det är inte alla blommor och växter i den islamiska konsten som har sitt ursprung i den kulturen.'"},"fc555000-73aa-597e-83a9-aecade079247":{"title":"Försvaret","description":"Befästningar i den muslimska delen av Västerlandet byggdes av två skäl: för att försvara gränserna och för att konsolidera makten över erövrade landområden som hela tiden hotades av interna konflikter. I början var konstruktionen av försvarsstrukturerna inte särskilt systematisk, utan hade till syfte att undertrycka uppror bland lokalbefolkningen. Men så småningom utvecklades mer genomtänkta försvarssystem i väst under det almohadiska styret. Det var system som senare anpassades för att möta nya anfallsstrategier som använde sig av katapulter, murbräckor och stormningstorn.","quote":"Upprättandet av ett försvarssystem."},"91a64bcb-07fa-5fe8-a772-1643e67fe98b":{"title":"Vattenbruk: att dricka och tvätta sig","description":"Eftersom vatten är sällsynt i ökenområdena och därför också dyrbart, så är ofta kärlen som man dricker ur eller tvättar sig i mycket vackert utsirade. I förmögna hem - till exempel hemma hos mamlukguvernören i Qus i Övre Egypten - hälldes vattnet över gästens händer ur metallkannor ner i särskilda handfat där man tvättade händerna före och efter måltiden. De mamlukiska metallhandfaten med sin dekor av inläggningar har ofta i botten bilden av en fisk, så att det ska se ut som om fisken simmar när vattnet fylls på. Fiskar finns också på den mamlukiska grönglaserade keramiken som imiterar kinesiskt celadongods.","quote":"'I öknen är vatten sällsynt och därför också dyrbart.'"},"196db830-546b-584c-a36c-48974bbb7a0a":{"title":"Sultanen och hans hov","description":"Med kalifatet baserat i Kairo vände sig muslimska härskare från hela den islamiska världen till Egypten för att få sina regimer legitimerade. Energiska mamluksultaner som Baybars I, Qalawun, Nasr al-Din Muhammad ibn Qalawun, Hassan och Qaytbay satte igång byggandet av ståtliga moskéer och andra religiösa institutioner och lät framställa magnifika Koran-manuskript och moskéinredningar för att pryda interiörerna.","quote":"'Mamluksultanerna satte igång byggandet av ståtliga moskéer och andra religiösa institutioner.'"},"89e7d33e-fcb7-5aa7-9d7f-b32dc0373d7c":{"title":"Tre kulturer lever tillsammans","description":"Det finns exempel på att religiösa institutioner behåller heliga föremål som kommer från andra religioner. Ibland handlar det om föremålens historiska värde, men det kan också bero på att de kan återanvändas. Ofta är orsaken helt enkelt att de är värdefulla rent materiellt. Sådana föremål kan också berätta mer om det muslimska Västerlandets varierande kultur och kulturarv.","quote":"De religiösa institutionerna som bevarare av kulturarvet."},"6a1bdb93-67a9-5fa8-b419-7479fb504783":{"title":"Kufisk skrift","description":"Under islams tidiga år kom den *kufiska* skriften att bli den viktigaste kalligrafiska stilen när Koranen skulle kopieras. Den användes också på mynten och för inskriptioner på byggnaderna. *Kufisk* stil gick igenom många utvecklingsfaser; från de platta och stela former som har givit upphov till *muhaqqaq*\\-skriften till en mjukare fas som så småningom ledde fram till *thuluth, Maghrebi* och *riqaa*\\-skrift. De olika typerna av *kufisk* skrift har gradvis kommit att standardiseras. Det gör också att det är nästan omöjligt att bestämma vilket geografiskt område en inskription kommer ifrån bara genom att se på kalligrafin.","quote":"'Under islams tidiga år kom den *kufiska* skriften att bli den viktigaste kalligrafiska stilen när Koranen skulle kopieras.'"},"9829971b-8342-5ad0-adce-e00bc28b63c2":{"title":"Enskilda blommors och växters betydelse","description":"I den muslimska kulturen har det alltid funnits en djup kärlek till blommor och växter och till den omsorgsfullt skötta trädgården. Många växter valdes inte bara för sin skönhet och för den praktiska användning som man hade för dem, utan också för att de hade en religiös eller poetisk betydelse. De var naturens under, och därför ett ytterligare tecken på Allahs skapande och livgivande kraft. Att de varje år blommade och dog var något som manade till eftertanke inför människans livsvillkor, och islams löften om uppståndelse och evigt liv i Paradiset för alla som var sant troende.","quote":"'Enskilda blommor och örter valdes ofta för den religiösa eller poetiska betydelse de hade.'"},"c847fdb4-fe99-5430-96ad-f2a1a1bedc31":{"title":"Gravvårdar: minnesmärken i sten","description":"Under almoravidisk tid kom en ny sorts gravstenar, först till Andalusien och sedan till Maghreb-området. De karakteriserades av en uthuggen hästskoformad båge stödd på kolonner som en symbolisk bild för bönenischen, *mihrab*. Inuti bågen fanns en gravinskrift med (som på bilden) den dödes namn, härstamning och titel, dödsdatum, trosbekännelse (*Shahada*), verser ur Koranen och religiösa åkallelser.","quote":"Dekorerade gravstenar."},"22ad153f-423c-5508-a362-937e5100efd8":{"title":"Krig och ryttarkonst","description":"Rytteriets framgångar berodde på den intensiva träningen och på utrustningens höga kvalitet. Militärövningarna ägde rum i en hippodrom - en hästkapplöpningsbana, *maydan* . Där drillades soldaterna hårt och tävlade i olika sportgrenar som polo, slägga och spjutkastning. På slagfältet använde de turkiska soldaterna en kombination av olika taktiker, bågskytte på längre håll och lans eller svärd i närkamperna. Både arabiska och turkiska krigare var skickliga på att hantera sina lansar och kunde träffa en fiende på nära håll medan de red i full fart. Kännetecken på ett bra svärd, det vapen som var det mest uppskattade, kunde vara tillverkningsorten eller graden av smidighet eller hårdhet i metallen. De muslimska soldaternas sköldar var för det mesta runda, men sköldar som var rombiska, formade som pappersdrakar, var också vanliga hos både muslimer, bysantiner och franker.","quote":"'Kännetecken på ett bra svärd, kunde vara tillverkningsorten eller graden av smidighet eller hårdhet i metallen.'"},"5374f1d7-28b8-5e64-8bb8-d12ba84fb6a1":{"title":"Smycken: rikedom, prestige och beskydd"},"ca03bc94-3139-59a8-a6bb-af5e1368a210":{"title":"Geometrisk dekor i bokkonsten","description":"Med tanke på bokverkets heliga karaktär la illustratörerna - illuminatörerna - särskild vikt vid den första (*fatiha*) och sista (*khatima*) sidans dekorationer som ofta var helsidesbilder. Början på en vers (*sura)* markerades ofta med en kartusch eller vinjett och sidorna var ibland inramade med mer eller mindre utarbetade geometriska mönsterbårder. Uppgifter om var och när Koranen blivit utförd, och ibland också vem som var mottagaren, står vanligtvis i slutet.","quote":"'Illuminatörerna la särskild vikt vid den första (*fatiha*) och sista (*khatima*) sidans dekorationer.'"},"2c60ed37-eb2d-5736-98a0-24252466e0a4":{"title":"Västerländska Influenser i Osmanska Landområden","description":"Från 1800-talet och framåt började det osmanska riket anta ett centraliserat regeringssystem med modernisering som huvudsyfte.","extra":{"credits":"Western Influence in Ottoman Lands  \n  \nCurators & authors  \nMohamed ABBAS, Cairo  \nInci KUYULU ERSOY, Izmir  \nAida NAGHAWI DODO, Amman  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \nSaloua ZANGAR, Tunis  \n  \nCoordination  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nFor Arabic, English, French and Turkish:  \nPlease refer to [General Credits](https://islamicart.museumwnf.org/mwnf_credit.php)  \nGerman:  \nItalian: Lavinia Amenduni  \nPortuguese:  \nSpanish: Arantza Morales  \nSwedish: Lisa Lindström","intro_text":"Det osmanska riket omfattade inte bara det som idag är känt som Turkiska Republiken, utan också ett mycket bredare geografiskt område som omfattar folkslag av flertaliga etniciteter, talandes ett stort antal språk från en mångfald av religioner. Inom denna variation var det oundvikligt att västerländska influenser uppträdde under olika tider och i ett flertal sätt under 1700- och 1800-talen under den tidsperiod som idag är känd som västerniseringen av det osmanska riket.  \n  \nFram till 1800-talet bestod riket av provinser som styrdes av beglerbegs and sanjaqs utsedda av sultanerna. Inom detta system sköttes vissa affärer av lokalsamhällen, religiösa grupper och waqfs, vilket ledde till en syntes smält samman med lokala drag både inom konst och arkitektur. Från och med 1800-talet började det osmanska riket införa ett centraliserat politiskt styre med modernisering som huvudsyfte. Inom det nya centraliserade systemet skedde stramare styre av provinserna genom konstruktionen av offentliga byggnader genomförda av riket. På detta sätt, trots att de första konkreta västinfluerade arkitekturexempel redan hade uppförts i Istanbul och Anatolia under 1700-talet, började västerländska influenser dyka upp från och med 1800-talet i andra områden. En annan viktig faktor av västerländskt inflytande, vilket medförde ett antal andra betydande förändringar, var förbättringen i relationen mellan storstäder i riket och Europa.  \n  \nUnder tidsperioden av Kavalalı Mehmed Ali Pasha, guvernören som etablerade en autonom stat i Egypten under en tid, etablerades en starkt politisk och handelsinriktat relation med Europa i området. Denna relation var starkt avspeglat i Istanbul, sedd i influenser som medfördes av egyptisk elit som bodde där under sommartid. Även då det västra området av norra Afrika består av tre provinser: Trablusgarb (idag känt som Libien), Tunisien och Algeriet, vilka alla hade guvernörer från sina regioner sända till Istanbul, de riktiga styrande över dessa områden var de lokala ledarna som kallades devs vilka var välkända runtom hela Europa genom direktkontakt. Förändringen i regionens administrativa och sociala system hjälpte till att etablera och accelerera spridningen av västerländsk kultur inom det osmanska riket.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/western_influence/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/42/portal_image/1.jpg","display_order":18}}},"55b7928a-e3bd-5865-b4c6-975a8167121f":{"title":"Visioner av den Himmelska Trädgården och Livets Träd","description":"Det paradisiska livsträdet förekommer ofta i islamisk konst utan att det syftas på någon särskild sorts träd. Men de stiliserade bilderna väcker en känsla av yppighet, av bladrika grenar som skänker skugga och av fruktbarhet. Ibland är bilden av trädet ersatt med en vas med en stor och vacker, mångfärgad blomsterbukett. Det motivet går tillbaka på förislamiska, klassiskt grekiska uppfattningar om Livets Källa. Det påminner både om de dyrbara blomarrangemangen i de islamiska trädgårdspaviljongernas arkadgångar och om Paradisets blomster.","quote":"'Bilder av det paradisiska livsträdet väcker en känsla av yppighet, av bladrika grenar som skänker skugga och av fruktbarhet.'"},"6780505e-c91f-5e51-8a78-74d186fc4a0b":{"title":"De islamiserade samhällena före och efter den normandiska erövringen","description":"Man började bruka och bevattna jorden också i mindre bördiga trakter, med hjälp av kunskaper från antiken och iransk vattenledningskonst (som till exempel det imponerande *ganat*\\-nätverket). Det var en viktig omvandling som skedde i det sicilianska jordbrukslandskapet under den islamiska perioden.","quote":"'Förnyelsen av jordbruks- och bevattningstekniken var bland det viktigaste som hände i jordbrukslandskapet.'"},"be3643d7-c50e-574a-9d16-2e5d7e04d722":{"title":"Geometrisk dekor i bokkonsten","description":"Totalförbudet mot figurativa illustrationer i Koranen betydde att bara abstrakta geometriska motiv fick användas för att illustrera, eller som det hette 'illuminera' böckerna. Arbetet med att smycka Koranen lockade en mängd olika konstnärliga specialister som bokbindare, kalligrafer och illuminatörer (bokillustratörer). Det påverkade också konsthantverksområden som vävning, smide och annan metallkonst, finsnickeri och tekniker för inskriptioner och andra dekorer på monument och byggnader.  \nDet vanligaste formatet för Koraner var en stående rektangel, även om det också gjordes kvadratiska och horisontala exemplar.","quote":"'Arbetet med att smycka Koranen lockade både bokbindare, kalligrafer och illuminatörer.'"},"8c88e6e2-52cb-52db-ae22-4a2afe00294d":{"title":"Tyger med geometrisk dekor","description":"Inskriptioner användes ofta som dekoration på textilier, och särskilt då den *kufiska* skriften, på grund av sina rätlinjiga, kantiga och geometriska former. Den förekommer ofta i bandform på tygerna, men skriften kan också vara anpassad så att den passar in i de olika formerna i de geometriska kompositionerna. Den skrivna dekorationen kan ange var tyget är tillverkat. Den kan också prisa Allah eller härskaren, eller återge Koranverser och magiska formler.","quote":"'Tyger dekorerades ofta med skriftband.'"},"da37f448-7c1f-5fc6-ac49-a3a689b3f87a":{"title":"Hovets ceremonier och förströelser","description":"Enligt en forskare är de återkommande motiven med dansande kvinnor, jakt och musicerande inte bara bilder av lättsinniga utsvävningar, utan de uttrycker de kungliga nöjena och fritiden. De äger rum i det som kallas *majlis al-lahu* (en plats för ceremoniell underhållning). Där visas prinsens liv upp genom att han associeras med jakt, fest och nöjen som dans och sång. Allt detta var vanligt vid det sassanidiska hovet och hade till syfte att förhärliga prinsen och betona hans storhet.","quote":"'Prinsens liv associerades till jakt, festliv och nöjen.'"},"39c2b16b-ece0-532b-b8a3-a71ce6678645":{"title":"De heliga platsernas väktare","description":"Sultanen stödde de heliga platserna, dit bland annat Jerusalem räknades, genom att stå för renovering och underhåll, restaureringar och donationer. Bestämmanderätten över de heliga platserna i Arabien låg visserligen hos de lokala regenterna, men det var givarna, donatorerna, som hade tillstånd att bygga och genomföra arbetet. Ottomanernas engagemang för de heliga platserna var samtidigt ett tecken på att de hade makten över dessa städer.","quote":"'Ottomanernas engagemang för de heliga platserna var samtidigt ett tecken på att de hade makten över dessa städer.'"},"01a3e026-0ee5-5a3c-ada4-056b1dbede4c":{"title":"Borgarnas och adelns mudejarkonst","description":"Aristokratin lockades av de bekväma och luxuösa muslimska palatsen och ville gärna bygga och inreda sina hem enligt det nya modet. Det hade blivit en måttstock på den status man hade i samhället.  Beundran inför denna livsstil gjorde att det byggdes många kopior av det typiska andalusiska residenset, med breda kakelfriser längs väggarna, trätak och stuck med geometriska motiv, blomster- och skriftdekor i typiskt islamisk stil. Ofta kombinerades detta med gotiska vapensköldar och inskriptioner. Det var en stil som också användes i andra profana byggnader som till exempel universiteten.","quote":"Andra byggnader i mudejarstil"},"6df85d25-d81f-566f-8e8a-02540066a550":{"title":"Turkiet","description":"Den förändringsprocess som västerniseringen medfört kan betraktas i relation till sultanernas personligheter under denna tidsperiod, och accepteras som ett fenomen parallellt med deras olika kulturella bakgrunder och sätt att tänka. Som ett resultat förklarades Tanzimat Firman (1839) vilket medförde acceptans av tillämpningen av västerländska principer och administrativ organisation i det osmanska systemet.","quote":"“… Tanzimat Firman (1839) förklarades vilket medförde acceptans av tillämpningen av västerländska principer och administrativ organisation i det osmanska systemet.”"},"72236f27-2ff3-5d56-a623-02606a2fa355":{"title":"Växterna och arabeskerna: visioner av evigheten och den gudomliga enheten"},"ef4d7209-5b0a-59f3-aef9-3982ae097af6":{"title":"Konsten utanför huvudstaden"},"8d71ce09-ebae-530f-ab2a-0c71746f1822":{"title":"De islamiserade samhällena före och efter den normandiska erövringen"},"aaf61a39-17ed-561e-8fc6-7e7f983d5ddd":{"title":"Egypten","description":"Den ekonomiska, politiska och kulturella degenerering som ägde rum i de osmanska länderna under denna period kan ha varit den bakomliggande orsaken till den västerländska trenden som syftade till reformer, och som var baserad på anpassningen av vissa drag och element av islamisk konst vid sidan av rådande europeiska influenser inom alla konstområden. De västerländska inslagen av byggnader och palats erbjöd en storhet och överflöd som omhuldas av de osmanska sultanerna och kungarna, och denna stil segrade över de islamiska elementen som *muqarnas*, geometriska, grönsaks- och epigrafiska motiv.","quote":"“De västerländska inslagen av byggnader och palats erbjöd en storhet och överflöd som omhuldas av de osmanska sultanerna och kungarna...”"},"6f47a9bf-47af-5ba5-80f4-3405332e6bed":{"title":"Sultanen och hans hov","description":"Sultanen stod i spetsen för de mamlukiska institutionerna. Han var själv mamluk, med en skicklighet som hade gjort att han hade kunnat ta ledningen bland sina jämlikar. Men oavsett vilka ambitioner, aktiviteter och intressen en sultan kunde ha för egen del, så fanns det vissa ofrånkomliga plikter som hörde ihop med hans ställning. Först och främst var sultanen sunni-islams (den ortodoxa islams) främste förkämpe och försvarare. Han var beskyddare av de heliga städerna och minnesmärkena i riket, och väktare av det islamiska kalifatet som, tack vare mamlukernas agerande hade återupprättats i Kairo år 659 / 1261, sedan Bagdad hade fallit för mongolerna tre år tidigare.","quote":"'Mamlukernas *sultan* var islams främste förkämpe; han var överbefälhavare, statschef och konsternas gynnare.'"},"a558466d-1411-5f51-bb99-70959fe5d70a":{"title":"Tyger med geometrisk dekor","description":"Dekorationerna på mattor, tyger och andra textilier består ofta av ränder, zickzack-mönster och linjer som bildar rutor eller inramningar där det redan mycket tidigt kunde finnas bilder av heraldiska djur, vapendjur. Även om de är schematiska och förenklade i formerna går det lätt att se att djuren har förebilder från antiken. De vanligaste färgerna är olika nyanser av blått, gult och rött. Trådar av guld och silver användes också ofta för att skapa skimrande effekter.  \nEn viktig förändring vid tillverkning av mattor var att figurmotiven stiliserades och förenklades så till den grad att de blev nästan helt oigenkännliga. Ofta delades mattorna in i månghörniga medaljongfält.","quote":"'Figurframställningar som till exempel heraldiska djur användes ofta.'"},"cd32f260-a216-5142-ba1e-9c46b541a116":{"title":"Moské och palats","description":"När fatimiderna hade kommit till makten grundade kalifen al-Mahdi år 308 e.H. / 914 e.Kr. huvudstaden al-Mahdiyya. En ny typ av stadsplan användes då, som i enlighet med fatimidernas världsbild speglade den shiitiska kalifens centrala position. Det var ett synsätt som kom att prägla alla de fatimidiska städernas utseende. Moskén, som förr varit stadens absoluta medelpunkt, fick lämna plats åt kalifens storslaget dekorerade och flera våningar höga palats. Kalifen var både den politiska och den andliga ledaren i fatimidernas dynasti. Så nu var det han som med sitt palats tog upp den centrala platsen i staden, mitt i *Kasbah* (citadellet) och med utsikt över huvudmoskén nära stadsmuren.","quote":"'Fatimiderna använde en ny sorts stadsplan som speglade den shiitiska kalifens centrala position.'"},"cca743b1-59ef-5ca4-9e68-aacc9793e3f9":{"title":"Den islamiska konstens framväxt","description":"I början av andra århundradet e.H./ första halvan av 700-talet e.Kr. var det gott om luxuösa, ståtligt inredda palats i det syriska stepplandskapet. Och det är de, alltså inte så mycket stadspalatsen, som ger oss en bild av den islamiska konstens första utveckling.","quote":"'Lyxinredda palats med färgrika mosaiker, freskmålningar, stuckarbeten och marmorpaneler.'"},"8b555882-9559-52d8-ae93-cfbbd27f9bfe":{"title":"Fester och nöjen vid hovet"},"74c72f22-8df4-5152-a841-ae72115354c3":{"title":"Egypten","description":"Osmanskt intresse för europeisk konst, särskilt barocken och rokokon, började på 1600-talet. Osmanska sultaner var angelägna om att introducera europeiska element i den dekorativa och mindre konsten och i arkitektoniska byggnader, såsom moskéer och palats. Antagandet av den västerländska stilen ökade i Egypten och på andra håll under 1700- och 1800-talen, eftersom ottomanerna tenderade att beställa europeiska arkitekter, hantverkare och dekoratörer vars konstruktioner och utsmyckningen av dem var fantastiskt inspirerade av barocken och rokokon, och som kännetecknas av spiraler och böjda linjer snarare än raka kanter. Utskjutande taklister bildade av akantusblad ersatte de islamiska *muqarnas* i vissa moskéer, palats och *sabil*s (vattenfontäner). De kända principerna för barock och rokokon tillämpades praktiskt i Egypten, som vid den tiden var en av provinserna under det osmanska riket. Den franska expeditionen till Egypten 1798–1801 bidrog ytterligare till spridningen av europeiska influenser som främst var uppenbara i huvudstaden Kairo.","quote":"“De kända principerna för barock och rokokon tillämpades praktiskt i Egypten, som vid den tiden var en av provinserna under det osmanska riket.”"},"27a7074c-9378-500f-b1ed-4b1612e2a219":{"title":"Enskilda blommors och växters betydelse","description":"Vissa blommor var särskilt populära och de är ofta med i konstverken från den muslimska världen. En favorit var rosen. Enligt den folkliga islamiska traditionen var rosen skapad av en droppe svett som hade fallit från profeten Muhammed när han gjorde den nattliga resan till Paradiset. Den är också ett tecken för Allahs enhet, och dess blomblad är en sinnebild för *Umma*, den islamiska gemenskapen. Rosen ses ibland som en symbol för Profeten i alla troendes hjärtan. Dess taggar påminner oss om de svårigheter som muslimer har att övervinna när de ska söka Gud. Rosens doft är ett förebud om de paradisiska rosengårdarna.","quote":"'Vissa blommor, rosor till exempel, var särskilt populära.'"},"5ae1c986-c80f-5678-ba60-13ff1b19d638":{"title":"Sökandet efter välsignelse, *baraka* och pilgrimsfärder till Jerusalem och Palestina","description":"I överensstämmelse med Profetens önskemål blev det en tradition att muslimska pilgrimer besökte Jerusalem efter sin årliga *Hajj*, för att få ta emot ytterligare välsignelser *(Baraka)*.  \nStällningen som helig stad betydde förstås att det var många muslimska välgörare som gynnade Jerusalem under tidernas lopp. Kalifer, sultaner och emirer bidrog till att staden blomstrade och de skänkte frikostigt till olika välgörenhetsstiftelser i hopp om att själva få förlåtelse och bli belönade i livet efter detta.","quote":"'Det var många muslimska välgörare som gynnade Jerusalem under tidernas lopp.'"},"7d659fcb-96c1-59dd-8424-245eaf39b9cd":{"title":"Page 243","description":"Den almoravidiska och den almohadiska konsten är två grenar på samma träd: de är konstriktningar som grundar sig på sträng religiositet. De hade sitt ursprung i Maghreb-området, och när de blandades med den konst som redan fanns i Andalusien uppstod ett konstnärligt uttryck som blev gemensamt för båda sidorna av Gibraltarsundet..","quote":"Almoravider och almohader:  \nen andalusisk-maghrebisk konst.'"},"84a22b47-284c-5dd3-8bd8-63874c62d17e":{"title":"Livet vid hovet","description":"Hovfunktionärerna inte bara visade sin rikedom utåt - de bodde också mycket elegant och levde sina liv helt enligt protokollet, de gav och fick flotta presenter i umgänget med sin bekantskapskrets, med ambassadörer och dignitärer från andra länder. Eftersom gåvorna var symboler för härskarens makt användes de ibland som effektiva propagandaredskap. Det märks på de dedikationer och bilder med kunglig anknytning som de är dekorerade med.  \nHovets efterfrågan på lyxföremål ledde till att det inrättades kungliga ateljéer för olika slags konsthantverk. Efterfrågan stimulerade också handeln med lyxvaror i städerna.","quote":"Elfenbenskärl var gåvor av exceptionellt högt värde."},"7fdb8cb0-22ea-566f-a81b-259013b7d4a3":{"title":"Bosättning och vardagsliv"},"0b479143-91f2-528d-88e6-5a5d5ad84169":{"title":"Skräddarkonst på toppnivå: Tiraz och den samtida klädedräkten","description":"Vid hovet i Kairo sköttes kalifens garderob och personliga *tiraz*\\-plagg av kvinnliga anställda. Doftande blommor från palatsträdgården användes för att parfymera hans kläder. Ytterligare en palatsgarderob svarade för det övriga hovets dräkter. Hela *tiraz*\\-plagg och andra dräkter från tiden som är kompletta är sällsynta, men de många fragment som finns kvar visar att dessa textilier var av linne eller sidentyg, ofta med silkebroderier och i en mängd olika färger. Fler ledtrådar till hur *tiraz*\\-textilierna och andra dräkter från tiden såg ut kan man få från fatimidisk keramik och trä- och elfenbensniderier som visar män och kvinnor som festar, jagar eller musicerar, klädda i turbaner, sjalar och tunikor med skärp, många prydda med *tiraz*\\-band.","quote":"'Hela *tiraz*\\-plagg är sällsynta, men de fragment som bevarats visar att de fanns i en mängd olika färger.'"},"3dacef6f-9661-56d6-bef1-ed4eac1076a0":{"title":"Vattenförsörjningen","description":"Kunskapen om hur landet kunde bevattnas hjälpte de arabiska härskarna att utsträcka sin kontroll till Medelhavskusterna. Att vattencisternerna i *karavanseraljerna* underhölls var mycket viktigt för resande, köpmän och pilgrimer. Kanaler grävdes genom öknen för att bevattna landområdena. Mekaniska konstruktioner byggdes längs floderna, och källor exploaterades för att vattnet skulle kunna distribueras över större ytor.","quote":"'Att vattencisternerna i *karavanseraljerna* underhölls var mycket viktigt för resande, köpmän och pilgrimer.'"},"500b667f-8d91-5d1a-9be3-3d41d2538920":{"title":"Ordets civilisation","description":"Den islamiska kulturen fäster stor vikt vid den makt som ordet har, både det skriftliga och det muntliga. Därför har det också lagts ner stor omsorg på uppläsning och skrivande både i de arabiska och de icke-arabiska islamiska samhällena. Det har också betytt att kalligrafin - som är grekiska och ordagrant betyder \"skönskrift\" - har värdesatts och använts på många sätt, för både religiösa och världsliga ändamål. Kalligrafi finns i många former och material: i arkitekturen, i böckerna, på mynt och andra metallföremål, i de offentliga dokumenten och *tiraz*\\-textilierna, på keramik och trä, elfenben, sten och glas och nästan alla andra underlag och tekniker som man kan tänka sig.","quote":"'Kalligrafi förekommer i nästan alla tänkbara former och material.'"},"647c6643-4c92-5053-a855-7bc6c0f2444a":{"title":"Den arabiska kalligrafin","description":"'Gud sa till Profeten*: \"Läs, din Herre är synnerligen frikostig som har lärt dig att använda pennan. Han har lärt människan vad hon/han inte visste.\"'* (Koranen, 96:2-5).","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMohammad ABBAS, Cairo  \nNoorah AL-GAILANI, Glasgow  \nDina BAKKOUR, Damascus  \nJamila BINOUS, Tunis  \nAicha BENABET, Tunis  \nElsayed HAMAD, Cairo  \nTaha KHECHINE, Kairouan  \nMourad RAMMAH, Kairouan  \nSalah SAYAOUR, Cairo  \nTarek TORKY, Cairo  \n  \nCoordination  \nSaloua ZANGAR, Tunis  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Eftersom ordet - både det talade och det skrivna - står i centrum för islamisk kultur ligger den arabiska *kalligrafin* eller skönskriften nära den islamiska konstens hjärtpunkt. I och med det himmelska uppenbarandet av Guds ord för profeten Muhammed (571 - 632 e.Kr.) uppstod islam. Ur uppenbarelserna formades Koranen som är islams heliga skrift. Profeten och hans följeslagare uppmanade redan från början medlemmarna i de muslimska församlingarna att lära sig läsa och skriva. Kalifen Umar Ibn al-Khattab som blev den andre kalifen efter Profetens död brukade säga: 'Den bästa skriften är den som är tydligast, och den tydligaste skriften är den bästa', och imamen Ali, som var den fjärde kalifen, sa: 'En god skrift gör att sanningen framstår desto klarare.' Man fäste alltså stort avseende vid skriftens perfektion. Det gjorde också att det utvecklades stor skicklighet när det gällde skrivkonst.  \nEfter profeten Muhammeds död tog de första kaliferna vara på alla Koran-uppenbarelser och samlade dem i en enda, slutgiltig bok. Skrivare engagerades för uppgiften, och när den islamiska staten expanderade utanför Arabien blev det viktigt att förse regionerna med definitiva och godkända kopior av Koranen. Stor vikt las förstås vid noggrannhet när texterna kopierades, och också vid kvaliteten, för att de kopierade skrifterna skulle hålla så länge som möjligt. Och i och med att tekniken för att tillverka papper introducerades i Mellanöstern steg produktionen av handskrifter i hela den islamiska världen.  \nArabiseringen av de politiska och administrativa systemen i det expanderande islamiska riket under umayyadkalifen Abd al-Malik Ibn Marwan (65-86 / 685-707) betydde mycket för utvecklingen av den arabiska kalligrafin. Också utanför den arabiskspråkiga världen började nu flera islamiska regioner och folk använda det arabiska alfabetet för att skriva på sina egna språk. Persiska, turkiska och så småningom också Urdu - varje språk anpassade de arabiska kalligrafiska stilarna efter sitt behov och sin egen konstnärliga smak.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/arabic_calligraphy/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/19/portal_image/1.jpg","display_order":11}}},"94a60eaa-c709-51fa-b5cd-f7f16a0f40a8":{"title":"Tunisien"},"4bc22fb3-22f6-5931-bd3d-965aeb5ee21f":{"title":"Det abbasidiska Egypten","description":"När abbasiderna blev upptagna av revolterna i södra Irak och längre österut blev de samtidigt mindre uppmärksamma på vad som pågick i Egypten. Ibn Tulun blev mer och mer självständig. Han slog egna mynt och utvidgade sitt välde så att det kom att omfatta också Syrien och Palestina. Och när abbasiderna försökte strama åt tyglarna införde han förbud mot böner för den abbasidiske kalifen under fredagsbönen, och han tog bort kalifens namn från *tiraz*\\-tygerna. Men denna period av regionalt självbestämmande och oberoende betydde också stabilitet och välstånd för Egypten. Många poeter, forskare och konsthantverkare sökte sig till Fustat. Ibn Tulun dog 270 e.H. / 884 e.Kr. och hann efterträdas av sin son, två sonsöner och en bror innan abbasiderna kunde återta kontrollen över Egypten år 292 / 905.","quote":"'Men denna period av regionalt självbestämmande och oberoende betydde också stabilitet och välstånd för Egypten.'"},"e5a16576-99a6-59e3-b60e-463525d95dd9":{"title":"Sökandet efter välsignelse, *baraka* och pilgrimsfärder till Jerusalem och Palestina"},"4a887d81-bba5-56d2-aa88-42a28d04c83a":{"title":"Kalligrafiska stilar eller skolor","description":"Arabisk *kalligrafi* utfördes på många underlag inräknat pergament och papper. Kalligraferna blandade till sitt eget bläck och skar till sina egna pennor av vassrör. Skrivkonsten användes i många sammanhang. Kalligrafin var ett yrke, men privatpersoner utövade också kalligrafi, oavsett social bakgrund. I de islamiska samhällena var verk av berömda kalligrafiska mästare något man samlade på och bevarade som kulturskatter.","quote":"'Kalligraferna blandade till sitt eget bläck och skar till sina egna pennor av vassrör.'"},"47d7f8f6-10ef-57a4-b7b8-cfe315a78fb3":{"title":"Saladin i det Heliga Landet","description":"De västligaste delarna av Levanten hade en nyckelroll under korstågsperioden på grund av sina många befästa slott. Slotten eller borgarna bytte ideligen ägare, mellan korsfarare och muslimer. Saladins soldater intog många frankiska citadell efter segern i slaget vid Hattin, däribland Karak och Shawbak som är ett par av de mest intressanta. Saladins ayyubidiska efterträdare byggde ut borgarna och det gjorde senare också mamlukerna, på 600- och 700-talet / 1200-och 1300-talet. Både de frankiska och de muslimska byggherrarna förstärkte befästningarna och det gör det svårt att fastställa vem som har ansvarat för vad när det gäller arkitekturen. Klart är att frankerna hade med sig en del ny militär teknologi till Levanten och att de i sin tur lärde sig en del av den teknik som användes i de islamiska anläggningarna.","quote":"'De befästa slotten bytte ideligen ägare, mellan korsfarare och muslimer.'"},"f8ba8b16-3482-51fa-a0f4-ba6003540b9d":{"title":"Palatset: maktens centrum","description":"De nya härskarna gjorde sig fria från det östra kalifatet och samlade den politiska och religiösa makten i egna händer. De började då också vilja efterlikna sina östliga motsvarigheter genom att bygga ståtliga palatsanläggningar. Nästan alla regenterna använde sig av denna exklusiva rättighet och byggde regeringscentra och privata residens för sig själva eller för guvernörerna.  \nPalatskomplexen låg för det mesta utanför städerna och såg ut som hela palatsstäder omgivna av murar, eller också låg de inuti staden, på dess högsta punkt och avskildes från staden av en mur. Palatscitadellen användes för att kontrollera stadens befolkning och för att försvara de väsentligaste funktionerna av maktutövningen.","quote":"Palatsanläggningen, ett muromgärdat område"},"3ef8c668-699a-5cd8-80dc-b34b51eb0c56":{"title":"Al-Raqqa: kalifen Harun al-Rashids huvudstad i Syrien","description":"De syriska tvillingstäderna al-Raqqa och al-Rafiqa låg vid Eufrats stränder. De var strategiskt placerade längs en väg för pilgrimer, post och handel som förband de östra och västra delarna av det abbasidiska riket. Al-Raqqas historia går tillbaka till förhistorisk tid, men det var först under den abbasidiska perioden som staden kom att få någon större betydelse. Kalifen Abu Jafar al-Mansur, som regerade 136–58 / 754–75, reste genom staden år 154 / 770-1. Han förälskade sig i dess läge och behagliga luft och bestämde sig för att bygga en befäst palatsstad alldeles i närheten och som han döpte till al-Rafiqa. Al-Rafiqa (al-Raqqa) kom att bli sommarresidens för kalifen och hans hov, och också tillflyktsort under perioder av politisk oro.","quote":"'Al-Rafiqa (al-Raqqa) kom att bli sommarresidens för kalifen och hans hov.'"},"d3c09fd8-614a-5317-a73b-07bb96f5d57c":{"title":"Saladin i det Heliga Landet"},"38f5d49f-e4cd-5dbc-9056-b930d8d46019":{"title":"En islamisk *minbars* resa","description":"*Minbar* anlände till sitt nya ståtliga hem i Ibrahimimoskén i Hebron som också är viloplats för flera av de bibliska profeterna, bland dem Abraham, Isak och Jakob. Anknytningen till profeten Abraham gör moskén helig också för muslimer. Abraham är enligt islamisk tro alla profeters far, i vars fotspår också profeten Muhammed vandrade.","quote":"'*Minbar* anlände till sitt nya ståtliga hem i Ibrahimimoskén i Hebron.'"},"5d8d84b8-9df4-5581-af50-feecdace83f5":{"title":"De islamiserade samhällena före och efter den normandiska erövringen","description":"På Sicilien fortsatte vardagens seder och bruk och sättet att umgås att präglas av den arabiska perioden långt efter det att den hade tagit slut, och på många ställen fortsatte man med ritualer och vanor från den tid när muslimerna styrde. Särskilt de mindre städerna har fortfarande likheter med nordafrikansk stadsbebyggelse. Även om lokala sammanhang till stor del har bestämt deras utseende går det att upptäcka islamiska spår i stadslandskapets struktur","quote":"'När det gällde sociala seder och bruk räckte den arabiska perioden på Sicilien mycket länge.'"},"9da4357e-97c6-5bd4-aadd-f2077c7eccf0":{"title":"Handel och resor","description":"Med atabeger och ayyubider som ledare blev städerna i Syrien och Jazira viktiga centra för politik, ekonomi och kultur. Krigare, lärda människor, köpmän och hantverkare - alla drogs till denna region. Den blev på så sätt mittpunkten i ett levande och rikt, multietniskt och flerspråkigt samhälle för araber, perser, turkar och kurder.","quote":"'Krigare, lärda människor, köpmän och hantverkare - alla drogs till denna region.'"},"343819d8-e720-529d-a3f2-a9d6277501c0":{"title":"Bilder av djur","description":"Bilder av djur förekom i alla möjliga konstnärliga media: mosaik, måleri och skulptur, och i arkitekturen. Även om djurmotiven finns i alla material är de särskilt vanliga i sten, keramik, metall, trä och elfenben. Det finns bilder både av husdjur och vilda djur: tjurar, hästar, vandrande kameler, gaseller, onager (halvåsnor), hjortar, duvor, örnar, storkar, ormar, kaniner, apor, katter och lejon.  Mytiska djur som harpyjor, enhörningar, gripar och den bevingade hästen Pegasus hade övertagits från den grekisk-romerska traditionen.","quote":"'Mytiska djur som harpyjor, enhörningar, Pegasus och gripar hade övertagits från den grekisk-romerska traditionen.'"},"dfd16be7-b25b-5454-8dba-80cf0cda47b8":{"title":"Vattenförsörjningen","description":"För att kunna klara av torkan gällde det att komma på sätt att kanalisera de naturliga källorna, och att samla upp regnvattnet för senare användning. Det var särskilt viktigt längs pilgrimsvägarna, i *khan*, *karavanseraljer* och *wikala.* De muslimska guvernörerna var tvungna att se till att det fanns ett vattenförråd och att de resor som ledde till de heliga målen var säkra.","quote":"'Det gällde att komma på sätt att kanalisera de naturliga källorna, och att samla upp regnvattnet.'"},"94130d65-0910-5b0b-a913-78dfa23191b4":{"title":"De tre religionernas heliga land"},"61bd4ed5-85c4-5ab9-88e8-0e600ef3d9cd":{"title":"Mudejaryrken","description":"Mudejarerna ägde, när de integrerades i det kristna samhället, en teknisk skicklighet som till stor del härstammade från antiken. Deras yrken gjorde dem till viktiga medspelare i den ekonomiska utvecklingen i de nya kungarikena på den iberiska halvön.  De hade därför inflytande på de regler som styrde hantverksyrkena och skråväsendet vid den här tiden. Mudejarerna var mycket skickliga byggnadshantverkare, särskilt när det gällde att mura i tegel och arbeten i puts och stuck. När grunden till en byggnad hade lagts skulle murarna uppföra grundkonstruktionen och sedan kom putsarbetare och stuckatörer och gjorde ytbearbetningen och utsmyckningen. Mudejarerna var också duktiga snickare, metallarbetare, keramiker och vävare.","quote":"'Mudejarerna blev mycket uppskattade för sin stora skicklighet på många hantverksområden.'"},"79e2b8e9-7cfa-5332-82b0-542b14234df5":{"title":"Hovets ceremonier och förströelser"},"eddac8a0-9c6b-5866-bceb-4f157fa5a04a":{"title":"Krig och ryttarkonst"},"81a769fe-d87f-5009-a3e9-568e47eae420":{"title":"Moské och palats"},"e26df9ee-c3ec-50ad-8f99-5e7f98714dba":{"title":"Ottomanernas huvudstad: Istanbul","description":"Sultan Mehmed II, som genom att inta Konstantinopel fick tillnamnet *Fatih* (Erövraren), kom att starkt påverka stadens utveckling. Han satte igång med återuppbyggnaden, han stimulerade befolkningstillväxten i staden och uppmuntrade handeln på olika sätt. Topkapi-palatset, basarerna *(han)* och vattenvägarna som Mehmed II lät bygga fortsatte att utvecklas under de sultaner som kom efter honom. Ottomanerna prydde 'de sju kullarnas stad' med stora byggnadsanläggningar och förskönade gatorna med fontäner. Många nya byggnader för handeln och för civila och militära ändamål uppfördes för att möta behoven i ett växande samhälle.","quote":"'Ottomanerna prydde 'de sju kullarnas stad' med stora byggnadsanläggningar och förskönade gatorna med fontäner.'"},"3a33eeec-8d4a-5425-b4d3-875f171e5011":{"title":"Vattenbruk: att dricka och tvätta sig","description":"För matlagning eller andra ändamål kokades vattnet i stora trefotskittlar av metall eller i mindre kärl på fot, också av metall. Om man lagade till en stuvning eller soppa i en kittel hälldes den upp i skålar av metall eller glaserad keramik när den skulle serveras och ätas. Vatten dracks ur glasbägare med graverad, pressad, emaljmålad eller förgylld dekor. Oglaserade keramikkannor med en sil upptill gjorde att vattnet hölls svalt och rent; det porösa materialet i kannan filtrerade vattnet och höll innehållet svalt genom att låta luften cirkulera.","quote":"'Oglaserade keramikkannor med en sil upptill gjorde att vattnet hölls svalt och rent.'"},"25920ee3-8f72-5764-8504-8c11dfeff2db":{"title":"Den heliga Koranen","description":"Utformningen av sidorna i Koranen följer ett bestämt system med markeringar av kapitlens titlar och numren på verserna. I de mer påkostade Koranhandskrifterna är dessa markeringar rikt utformade, men i enklare och mindre dyrbara versioner står de utan ornament. Titelsidorna, kapitelrubrikerna och versnumren var slösande rikt dekorerade med förgyllning och färger. Handskrifterna gjordes i en mängd olika arabiska skrivstilar som *kufisk*, *naskhi* och *thuluth*. Utgåvor av Koranen i mer än ett band delades upp i två, fyra eller 30 delar enligt en bestämd ordning. Sådana flerdelade Koraner var mycket elegant inbundna och bokbanden förvarades i vackert utförda skrin eller kistor. Särskilda bokställ tillverkades för att Koranen skulle kunna hållas öppen, så att texten syntes och uppläsningen underlättades.","quote":"'Utgåvor av Koranen i mer än ett band delades upp i två, fyra eller 30 delar enligt en bestämd ordning.'"},"bc7fb8be-cdce-5445-b548-ff8fbfd12324":{"title":"Vetenskap och lärdom","description":"Forskning och kunskap om teoretiska och tillämpade vetenskaper uppmuntrades aktivt i det muslimska västerlandet. Under kalifatet i Cordoba gällde det särskilt medicin, kirurgi, farmakologi och veterinärkunskap. Ett par av de enastående personligheter som var verksamma då var Abu al-Qasim och Ibn Baytar, som båda skrev encyklopedier.","quote":"Tillämpad vetenskap."},"aa67e1af-35cc-5e7a-99e2-d1870c0b4ca7":{"title":"Två mamluksultaner mot frankerna","description":"Trots att den ayyubidiska dynastin (564-658 / 1169-1260) var ganska framgångsrik i sina försök att kasta ut de frankiska korsfararna från Levanten lyckades de inte helt och hållet. Efter ytterligare femtio års kamp var det de egyptiska mamlukerna som till sist lyckades driva ut frankerna ur det Heliga Landet.","quote":"'Det var de egyptiska mamlukerna som till sist lyckades driva ut frankerna ur det Heliga Landet.'"},"b1e5cc51-1bae-53e9-9ca7-b41d062600ac":{"title":"Den turkisk-islamiska konsten i Anatolien före ottomanernas tid","description":"Byggnadsdekorationerna hos de anatoliska seldjukerna var för det mesta av tegel, sten, trä och gips. Det islamiska inflytandet visar sig i att de religiösa byggnadernas dekorationer för det mesta bestod av inskriptioner, blommor eller geometriska mönster. Men det är också gott om figurativ konst, särskilt i palatsen. Det är en värld av djur, av människogestalter och mystiska talismaner som tyder både på god iakttagelseförmåga och livlig fantasi; en värld vars existens utmanar föreställningarna om att bilder av levande varelser inte var tillåtna i den islamiska konsten.","quote":"'Denna värld av djur, av människogestalter och mystiska talismaner tyder både på god iakttagelseförmåga och livlig  fantasi.'"},"906067fa-11f7-54b0-a094-74a0bbde97ff":{"title":"Kairo, Damaskus och Jerusalem: Centrum för det intellektuella livet i mamlukväldet","description":"Som centrum i kalifatet tog Kairo ledningen i det islamiska intellektuella livet och i att lära ut islam. De religiösa institutionerna i Kairo, av vilka de främsta var al-Azhar-universitetet och Sultan Hassan-anläggningen, fick ta emot generösa *waqf* från sultaner och högre ämbetsmän som stöd både till religiösa *sunni*\\-studier och till vetenskaper, särskilt den medicinska forskningen. Sultan Qalawuns bimaristan (sjukhus) som kom att bli tongivande, uppfördes 683 e.H. / 1284 e.Kr. Där kunde man studera en mängd ämnen, som till exempel kirurgi och ögonsjukdomar, och där fanns sängplatser för hundra patienter, ett stort bibliotek och apotek.","quote":"'I sultan Qalawuns bimaristan kunde man studera många olika ämnen, som till exempel kirurgi och ögonsjukdomar.'"},"ecdac084-8c2d-5ed0-b7b0-f96e5e40a7a1":{"title":"Palatset: maktens centrum","description":"Mynten som slogs (tillverkades) i palatsets myntverk, och på de orter som hade kungligt privilegium för att slå mynt, gav regenterna kontroll över produktionen av de pengar som de behövde för att avlöna armén och de tjänstemän som gjorde det möjligt för staten att fungera.  \nMyntprägling var en av de tydligaste symbolerna för härskarmakten. Kvalitén och renheten i ädelmetallen som användes var en bra mätare på den ekonomiska och politiska makten.","quote":"Myntorterna: ekonomisk kontroll och maktsymbol."},"ab61d1b6-fc37-59e8-a3b2-262f917d2f6e":{"title":"Tre kulturer lever tillsammans","description":"Det finns många bevis på judarnas och de kristnas närvaro i de muslimska länderna, från Tunisien till portugisiska Algarve, även om detta samboende var vanligare i städerna än på landsbygden på grund av möjligheten till handel i städerna. På sina håll hade de kristna församlingarna också en viss makt och såpass mycket pengar att de kunde stå som beställare av högklassiga konstverk. De judiska församlingar som fanns i det muslimska västerlandet före islams ankomst levde i sina egna distrikt vid sidan av de muslimska under de olika dynastierna. De arbetade i förvaltningen eller var hantverkare och deltog i det sociala och ekonomiska livet.","quote":"Kristna och judar i muslimska länder"},"502462bc-e227-5ed9-b9ed-e3c4625d085e":{"title":"Konsthantverket","description":"Under den fatimidiska perioden nådde konsthantverket nya höjder både när det gällde mängd och kvalitet. Skickliga konstnärer och hantverkare åstadkom ytterst raffinerade föremål i en mängd material och tekniker för att möta kraven från en kundkrets med varierande behov, och som kom både från det kungliga hovet och från städerna.  \nDe mest utsökta föremålen reserverades för det fatimidiska hovet. Prinsar och hovfunktionärer tävlade om att få äga kärl som snidats i dyrbar, importerad bergkristall. Glas var också eftersökt, och fatimidernas beskydd gjorde att hyttorna i Fustat blev sin tids skickligaste när det gällde att blåsa och gjuta, slipa och pressa glaset.","quote":"'Under den fatimidiska perioden nådde konsthantverket nya höjder både när det gällde mängd och kvalitet.'"},"7200b864-706c-5b6f-b1a4-7bcfad4e72c5":{"title":"Kalligrafin och arkitekturen","description":"De kalligrafiska inskriptionerna på arkitekturen hade två uppgifter: att i det religiösa sammanhanget understryka islams auktoritet, och att på den politiska scenen hjälpa till att etablera en ny stat i religiös anda. Från och med 200-talet / 800-talet blev det vanligt i den islamiska världen att använda inskriptioner på byggnaderna. De gjorde byggnadernas funktion tydligare. Verser ur Koranen, böner som lovade Gud, tiden när byggnaderna uppförts och uppgifter om vem eller vilka som bekostat dem kunde ses på fasaderna till moskéer och andra religiösa byggnader. Inskriptionerna riktade sig till eftervärlden men de var också religiösa och politiska budskap till samtiden. På icke-religiösa byggnader finns ofta uppgifter om byggnadstid och om de arkitekter och hantverkare som har medverkat. Ofta handlar det också om texter som vill framhäva makten och välviljan hos kalifer och härskare eller förmögna givare. Det finns många kalligrafiska stilar som har kommit till enbart av estetiska skäl. Ändå har alltid inskriptionernas läsbarhet varit lika viktig som deras skönhet.","quote":"'Det finns många kalligrafiska stilar som har kommit till enbart  av estetiska skäl.'"},"00a9f1ac-ad56-56fb-b46c-95f05a196c8c":{"title":"Den folkliga och religiösa mudejarstilen"},"e89dae11-6238-53a2-838c-8433b2388478":{"title":"Mudejarkeramik"},"f78b948c-3d4a-57bd-8aa5-5da02d955c9a":{"title":"Konsthantverket","description":"Träsnideriet från fatimidtiden utmärks av en konstfull högreliefteknik och livliga figurscener  \nutförda i olika inhemska och importerade träslag. Ibland har de färdiga panelerna målats, lackerats och behandlats för att stå emot eld. Trädörrar kan ibland vara täckta av kopparplåt. Elfenben och andra slags benmaterial användes också ofta i inläggningar, och för att snida i.  \nOckså mynten visar att det rådde ett materiellt välstånd under fatimidtiden. Fatimidiska mynt - dinarer av guld, dirham av silver och fils av koppar - bytte ägare över stora områden. Myntvikter, som var gjorda av glas och där valören och härskarens namn hade pressats in, garanterade att mynten höll rätt vikt.","quote":"'Också mynten visar att det rådde ett materiellt välstånd under fatimidtiden.'"},"07659934-a88a-585a-8ef8-22be0a77afbe":{"title":"Syrien","description":"Västerländska influenser markerade också stadens fysiska utseende. Islamiska städer hade alltid gjort skillnad på privata och offentliga utrymmen; det privata är bostaden och det offentliga är avsett för arbete – *suq* – eller för tillbedjan – moskén. Nu hade dock bostäderna större fönster, även på ytterväggarna, och ibland en terrass, som i Mashfa al-Ghuraba. Antagandet av det offentliga torget, skapat för att stoltsera med statliga emblem som utvecklats i Europa, är uppenbart på Marjeh-torget, som ligger utanför Damaskus gamla stadsmur, och som blev den moderna stadskärnan, märkt av en stor central pelare.  \nHijaz järnvägsstation är en av de vackraste byggnaderna i Damaskus idag. Den betalades av en rik medborgare i Damaskus och designades av en spansk arkitekt som hade ett öga för andalusisk konst. Tyska arbetare, som ursprungligen förde järnvägsindustrin till ottomanerna som en del av deras politiska allians, byggde förmodligen järnvägssystemet.","quote":"“Västerländska influenser markerade också stadens fysiska utseende.”"},"1ec4779d-2e05-51bf-b099-64943deec02c":{"title":"Kufisk skrift","description":"Kalligraferna prydde de *kufiska* bokstäverna med dekorativa former i en hel mängd olika mönster som arbetades ut mer och mer. I början av 300-talet / 900-talet hade de kufiska bokstäverna fått kvistar och blad som bildade ett intrikat flätverk av stiliserad växtlighet, den kufiska bladverksstilen.","quote":"'Från de kufiska bokstäverna växte det ut kvistar och blad som bildade ett intrikat flätverk av stiliserad växtlighet.'"},"ce66627b-ff4a-54f2-8878-1023a2f1743f":{"title":"Den islamiska konstens framväxt","description":"Man kan knappast tala om en fullt utvecklad islamisk konst under denna utvecklingsfas. Det är istället själva sammanställningen och den förnyande kombinationen av olika dekorationsstilar och motiv från skilda konstnärliga traditioner som har åstadkommit så slående resultat och fått dem att se annorlunda ut. Konsten under den här perioden är eklektisk (den väljer från olika stilar) och är därför olik islamisk konst från senare århundraden; den saknar den förkärlek för abstrakta och oändliga mönster som senare kom att bli karakteristisk för den islamiska konsten. Islamisk konst i detta tidiga stadium kan ses som en fortsättning på 300- till 500-talets senantika konst.","quote":"'Att jämföra och kombinera dekorativa stilar från skilda konstnärliga traditioner.'"},"32488c74-a58c-5fa9-b361-a3daf955e17a":{"title":"Den islamiska konstens framväxt","description":"Den enastående snabba arabisk-muslimska erövringen raderade ut de politiska gränserna mellan Iran och Mesopotamien å ena sidan, och Medelhavsområdet å den andra. På så vis kunde de inneboende möjligheterna hos två olika kulturer kombineras. När umayyaderna etablerade sig i Syrien, som under det tidigare årtusendet kommit att bli alltigenom grekiskt, så betydde det att den konstnärliga stilen blev övervägande klassisk eller närmare bestämt klassiskt omformad under inflytande av en orientaliserad lokal tradition.","quote":"'Det blev nu möjligt att kombinera två skilda kulturers resurser.'"},"b47b44b8-f4c5-57ff-b813-46c5b0f3fb22":{"title":"Moskén: en plats för bön","description":"Innangården som ligger i anslutning till bönerummet är en öppen, arkadomgiven plats med direkt tillträde från gatan. De troende förbereder sig för bönen genom att rengöra kroppen. De tvättar sig rituellt, liksom de rengör sina själar genom bönen. Både innangården och bönerummet används också av församlingen som mötesplats.","quote":"Innangården."},"607ac3c1-0180-5845-a8cc-ed6170965418":{"title":"Handel och resor","description":"Resande och köpmän spred både varor och konstnärliga idéer. Ny design och nya tekniker för keramik, metallarbeten, glas och textilier spreds med dem från den ena staden till den andra. Lystertekniken inom keramiken började användas i Syrien på 500-talet / 1100-talet, och den hade förmodligen kommit dit med keramikhantverkare som emigrerade från det fatimidiska Egypten, även om tekniken hade sitt ursprung i 200-talets / 800-talets Irak.  \nPå samma sätt hade persiska hantverkare från Khurasan tagit med sig sitt kunnande i fråga om metallinläggningar när de flydde till Mosul i Irak från mongolernas invasion på 600-talet / 1200-talet. Handelsvägarna förmedlade också motiv, tekniker och stilar från Kina.","quote":"'Resande och köpmän kom både med varor och med konstnärliga idéer.'"},"ca0dc59b-60b3-560e-8e70-93208a08246a":{"title":"Smycken: rikedom, prestige och beskydd","description":"På medeltiden var det i det muslimska Väst vanligt att brudgummen i bröllopspresent gav bruden juveler, kläder och smink så att hon skulle kunna vara rätt klädd under festligheterna som ofta räckte ett antal dagar. Brudens far lånade också ut smycken till bruden som hon skulle kunna ha på sig i samband med bröllopet och som hon därefter lämnade tillbaka.  \nBröllopsceremonierna brukade börja med att kvinnorna i familjen besökte bruden. Hon var då klädd och friserad för bröllopet och behängd med så många juveler som brudgummens och hennes egen familj hade råd med. Sittande på hedersplats, statylik och närmast orörlig mottog hon deras lyckönskningar.","quote":"Bröllopspresenter"},"aaa18cdd-a5f0-52cf-9e64-9676401e300e":{"title":"Utbildning och *madrasa*","description":"Sjukhusen, *bimaristan,* var viktiga centra för den vetenskapliga skolningen. Ibn Jubayr, som kom resande från Andalusien, var väldigt imponerad av det nybyggda Bimaristan Nur al-Din som han beskriver som både behandlingscentrum och skola för blivande läkare och med ett stort bibliotek. Han berättar också om det \"tickande vattenuret\" som han såg i Umayyadmoskén. Abu al-Fadl Muhammad bin Abd al-Karim al-Harithi, mer känd som al-Muhandis, \"Geometern\", arbetade som läkare på sjukhuset och han var också mycket begåvad som matematiker. Det var han som hade utformat det geometriska träsnideriet på porten till *bimaristan* och han hade också reparerat det mekaniska uret i Umayyadmoskén.","quote":"'Bimaristan Nur al-Din var behandlingscentrum och samtidigt skola för blivande läkare.'"},"75215c23-1bf5-590c-8e80-8ff32da4e273":{"title":"Krig och ryttarkonst","description":"Utan hästar var det svårt att resa eller slåss på den här tiden. De flesta av hästarna som uppskattades mest på slagfälten hade kommit från Centralasien med de turkiska krigarna som betytt så mycket för Nur al-Dins framgångar och Saladdins arméer. En särskild taktik som turkarna hade var att storma fram mot fienden och tvärvända i sista sekunden, och skjuta iväg en pil samtidigt som de red undan. Det var en taktik som - tillsammans med deras fart och skicklighet som ryttare - gav dem en enorm fördel mot frankerna under korstågen.","quote":"'De flesta av hästarna som uppskattades mest på slagfälten hade kommit från Centralasien med de turkiska krigarna.'"},"d0420e12-6207-5772-b8f0-9c22f7f604c4":{"title":"Omvärlden: diplomatiska kontakter och internationell handel","description":"Konsthantverkarna fick mängder av kreativa impulser från både öster och väster. Det blev särskilt tydligt i deras produktion av handskrivna exemplar av Koranen. Samarbetet mellan kalligrafer (skönskrivare), illustratörer och bokbindare resulterade i enastående vackra manuskript som låg i nivå med mamluksultanatets religiösa ambitioner. Mycket vackra metallarbeten, ofta med inläggningar i invecklade mönster, gjordes både för hemmamarknaden och för export. En del gjordes också på beställning, för enskilda utländska kunder.","quote":"'Konsthantverkarna fick mängder av kreativa impulser från både öster och väster.'"},"1935df49-d16b-562f-8737-07f9354ede4c":{"title":"Palatset och konsten"},"9bff6ece-d3d2-5f2a-b7cc-fb1f33c3e113":{"title":"Makten och kulturen"},"968db63b-b20a-5f2d-94c5-02edf7fd6fea":{"title":"Måltidskulturen"},"5739384e-e163-5d92-a390-a28d4233a917":{"title":"*Haram* i Mekka och *Kaba*","description":"*'Kaba* är islams *qibla*, det mål dit bönerna riktas. Den är också medelpunkten för *Haij* och alla som besöker *Haram* i Mekka ska vandra runt *Kaba* sju gånger som del av den föreskrivna pilgrimsritualen. *Kaba* har många namn i islamisk tradition och den kallas bland annat för *al-Masjid al-Haram* (Heliga Moskén, med syftning på den moské som ingår i anläggningen runt *Kaba*) och *al-Bayt al-Atiq* (Gamla Huset). *Kaba* är i det närmaste byggd som en kub: 9,29 m på norra sidan, 12,15 m på västsidan, 10,25 m på den södra och 11,88 m på den östra sidan. Den är 15 meter hög och den har en enda ingång. Den finns i öster och ligger två meter över marknivån.","quote":"*'Kaba* är islams *qibla*, det mål dit bönerna riktas.'"},"12656ec4-68b3-5425-9a1d-71e4735a5c19":{"title":"Geometrisk dekor i arkitekturen","description":"Ofta pryddes också taket med geometriska motiv i många färger och förgylldes. Det har brukat tolkas som en avbildning av himlavalvet. Särskilt kupolerna med *muqarnas* är exempel på det, med sina flätdekorer som utgår från en stjärna i mitten och utvecklas till att ta upp hela utrymmet i kupolen.","quote":"'Taket har brukat tolkas som en avbildning av himlavalvet.'"},"12faaae8-0400-53bd-ba84-f5e66e0027ef":{"title":"Ekot från paradiset: trädgården och blomman i den islamiska konsten","description":"Trädgården och dess växter har alltid haft en särskild betydelse i islamisk kultur, eftersom båda erinrar om skönheten i Guds skapelse och om *al-Djanna*, det islamiska paradiset.","extra":{"credits":"Curators & authors  \nSule AKSOY, Istanbul  \nSevinç GÖK, Izmir  \nAlev ÖZAY, Istanbul  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \nSevgi KUTLUAY, Istanbul  \nInci KUYULU ERSOY, Izmir  \nSeracettin SAHIN, Istanbul  \nCihat SOYHAN, Istanbul  \nGönül TEKELI, Istanbul  \nInci TURKOGLU, Istanbul  \nFriederike VOIGT, Stockholm/Berlin  \nBarry WOOD, London  \n  \nCoordination  \nInci KUYULU ERSOY, Izmir  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Under hela den tid som det har funnits en islamisk kultur har tanken på trädgården och dess växter betytt särskilt mycket, till viss del självklart eftersom de flesta muslimer lever i länder som är mycket torra. Ökenlandskapet som omger dem är fientligt och värmen är plågsam. Därför har muslimerna alltid uppskattat det rinnande vattnets välgörande inverkan, oasernas grönska och de anlagda och muromgärdade trädgårdarnas färgrika blomsterprakt med deras noggrant uträknade vattenförsörjning. Lustgårdarna, de luxuösa trädgårdarna som anlagts enbart för nöjes skull av härskarna och den förmögna eliten hade också en andlig dimension; de skulle påminna om den yppiga och uppfriskande grönskan i *al-Djannah*, islams paradis. Det finns många beskrivningar i Koranen och den islamiska litteraturen som berättar i detalj om de olika träden, blommorna och de andra växterna i paradiset. Eftersom de muslimska tankarna brukar kretsa kring visioner av paradiset är det inte så konstigt att trädgården och dess rika flora som begrepp är ett återkommande tema i den muslimska konsten och kulturen. I hela den muslimska världen, från Spanien till Indien, investerade härskare och elit i påkostade trädgårdar inne i sina palatsanläggningar, som en integrerad del av det ceremoniella hovlivet. Också det sätt som trädgårdarna användes på återspeglar ofta Koranens beskrivningar av paradiset. Många trädgårdar hade till och med symboliska namn som syftade på Koranen. Både arkitekturen och konsten vill också ofta återspegla en paradisisk växtlighet. Moskéer, *madrasa* och kungliga mausoleer brukade placeras i en trädgårdsmiljö som skulle påminna om paradiset och med en utsmyckning av blom- och växtornament. I konsthantverket finns referenser både till trädgården som helhet och till olika blommor och andra växter. Blommor och örter är valda utifrån sin skönhet och den praktiska användning som de kan ha, men också för sin religiösa och poetiska betydelse. När blommorna inte avbildas efter naturen får de invecklade snirkliga former, blir arabesker, med stjälkar som flätar sig om varandra och blad och palmettformer som delar sig och bildar symmetriska mönster - alltsammans en spegling av skapelsens kosmiska process och Guds enhet som är grunden till sinnevärldens, den materiella världens, oändliga mångfald.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/floral/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/28/portal_image/1.jpg","display_order":13}}},"0be6d6e8-2fed-5e4f-b410-0a54ef0ed999":{"title":"Utbildning och *madrasa*","description":"Vetenskap lärdes ut tillsammans med religion och språk, och de förfinade metalldekorationerna på de vetenskapliga instrumenten pekar på en hög nivå inom de vetenskapliga disciplinerna. *Astrolabier* och himmelsglober var viktiga redskap för att kunna avläsa stjärnornas positioner. Geomantin använde speciellt utformade instrument för att kunna förutsäga framtiden. Abu al-Izz Ismail al-Jazari var en briljant mekanisk ingenjör som sponsrades av det artuqidiska hovet i Diyarbakir för att 603 / 1206 skriva en illustrerad bok om vattenbyggnad och maskinkonstruktion.","quote":"'Metalldekorationerna på de vetenskapliga instrumenten pekar på en hög nivå inom de vetenskapliga disciplinerna.'"},"68eb0582-4a1d-5233-92af-cfac47f86d57":{"title":"Gravvårdar: minnesmärken i sten"},"cc1b1d0f-11e9-5198-addd-247752f7c5b8":{"title":"Konsten i bönens rum","description":"De ottomanska moskéerna ritades för det mesta av sultanens arkitekter. De följde konceptet med ett enda rum, en kupolbyggnad där alla bad gemensamt, på lika villkor. Ottomanska moskéer har också två särdrag: kupolen som symbol för det eviga universum och *mihrab* som symboliserar Profetens närvaro som bönens ledare. För att understryka de två koncepten och göra det lättare att förstå den islamiska estetiken finns verser ur Koranen uppe i kupolen och runt väggen strax därunder, kupoltrumman. Också *mihrab* var rikt dekorerad. Väggarna pryddes av kakelplattor eller var målade i geometriska mönster som symboliserade Guds evighet och/eller med blomstermönster som skulle likna Paradisets trädgård.","quote":"'Kupolbyggnaden är en symbol för det eviga universum och mihrab symboliserar Profetens närvaro som bönens ledare.'"},"4525acaf-2e58-57ae-aa47-33e20171397d":{"title":"Vattenbruk: att dricka och tvätta sig"},"ea3faf2c-86c3-553a-b331-7ddd3ee15aec":{"title":"Bosättning och vardagsliv","description":"Bosättningarna i det muslimska västerlandet bestod av byar eller småstäder. Genom ett klokt utnyttjande av byggmaterial och tekniker hade byggnaderna anpassats till den torra och heta omgivningen.  \nSjälva stadens struktur följde ett komplicerat mönster:  \na) stadens centrum med den stora moskén, ett citadell eller guvernörens residens, vid huvudgatan en *suq* eller marknad och tvärgator som utgick från huvudgatan, badhus *(hammam),* värdshus *(funduq)* och små verkstäder.  \nb) bostadsområdena, som var placerade innanför stadsmurarna.  \nc) förstäder och lantbyar utanför murarna med bondgårdar, boskapsmarknader och en del hantverkares verkstäder.","quote":"De muslimska städerna: en labyrint av gator."},"bedfc26e-1599-5d90-867d-794002406ce7":{"title":"Al-Raqqa: kalifen Harun al-Rashids huvudstad i Syrien"},"b1f3d679-a18b-5258-af5f-524e8530cb84":{"title":"Sultanen och hans hov"},"a0cc97a9-d2a3-5089-88c2-b997f283e950":{"title":"Måltidskulturen","description":"Måltidskulturen i det ottomanska palatset hade en unik ställning. Nästan varje rätt hade sin särskilda kökschef: kökschefen för sopporna (*çorbacıbaşı*), kökschefen för *helva* (*helvacıbaşı,* sesamdessert) och så vidare. Inför festmåltider och Ramadanmiddagar *(iftar)* las kuddar ut på tyg som täckte golvet. Ovanpå kuddarna placerades brickor av koppar, silver eller förgylld metall på vilka lades skedar av sköldpadd, korall, ben eller elfenben. Rätterna följde en traditionell ordning med soppan först, i portionsskålar. Därefter kom huvudrätten, med nötkött eller kyckling i mycket stora metallkärl med lock (för att hålla maten varm) som kallades *kuşhane*. Till huvudrätten serverades drycker. Som dessert åts godsaker som *zerde*, *baklava* och *helva.*","quote":"Nästan varje rätt hade sin särskilda kökschef: kökschefen för sopporna, kökschefen för *helva* och så vidare.'"},"fa309a83-49c5-5883-9ee9-a69be57780e6":{"title":"Tre kulturer lever tillsammans","description":"När islam spreds över Medelhavsområdet betydde det inte att det skapades ett enhetligt religiöst samhälle eller att ursprungsbefolkningarna fördrevs. Tvärtom, kristna och judar tilläts fortsätta att utöva sin religiösa tro på villkor att de betalade en skatt.  \nDen ekonomiska verksamheten, särskilt handeln, och kulturutbytet hjälpte till att minska avstånden mellan olika individer och samhällen.  \nDe som hörde till de tre monoteistiska religionerna och som i Koranen kallas 'bok-folket' *(ahl al-kitab)* levde alla tillsammans i städer och byar i det muslimska västerlandet och berikade varandra både materiellt och intellektuellt.","quote":"De tre religionerna."},"9d1c91d5-e536-5351-9c97-8a1d1755f2dd":{"title":"Kalligrafiska stilar eller skolor","description":"Kalligraferna utbildades hos ansedda mästare i yrket. Många av dem tjänstgjorde vid hovet och i regeringskontoren. En del tjänstemän blev berömda kalligrafer, till exempel Ibn Muglah som var abbasidisk vesir*.* Han la fast reglerna för den perfekta skriften i en manual som blev det viktigaste referensverket för de kalligrafer som kom efter honom.","quote":"'En del tjänstemän blev berömda kalligrafer, till exempel Ibn Muglah som var abbasidisk vesir*.'*"},"754c7cda-4d25-5730-9b40-d05583d87eb1":{"title":"Vetenskap och lärdom","description":"Utbildningen började med att eleverna lärde sig läsa, skriva och citera Koranen, och att studera Profetens ord, *Hadith*. Eftersom böcker var så sällsynta kommunicerades kunskaperna vanligtvis muntligen och lärdes in utantill. Skrivkonsten ansågs mycket värdefull. Genom den kunde kunskap och religion förmedlas till kommande generationer.","quote":"Religiös undervisning, kopierandet av Koranen."},"4ac9ddb5-21d0-552f-aabe-4b88c6672977":{"title":"Försvaret"},"83fcd46d-b7fd-5e22-8abd-08f76c9613a8":{"title":"Vattnet och vardagslivet","description":"Från 500-talet / 1100-talet fick staden Fez i Marocko sitt vatten från offentliga fontäner som kallades *sikaya*. De fontänerna har sett likadana ut i många hundra år. I väggen finns en försänkt valvöppning som är klädd med glaserat kakel, *zellij* och i mitten sprutar vattnet ut ur en kran och ner i en bassäng.","quote":"Staden Fez i Marocko fick sitt vatten från offentliga fontäner som kallades *sikaya*.'"},"39f632d5-77b2-5774-9593-b679b7db8455":{"title":"Exporten av lyxvaror","description":"Förutom textilierna var också den ottomanska keramiken oerhört efterfrågad på exportmarknaden. Uppgången för den keramiska industrin i Iznik som har betytt så mycket för den turkiska konstens utveckling skapade en stark efterfrågan i Europa. Keramiken från Iznik blev så eftersökt på den europeiska marknaden att sultanen en gång i en upprörd skrivelse läxade upp krukmakarna i Iznik för att de bara producerade varor åt utländska kunder och inte för sultanens palats!","quote":"'Förutom textilierna var också den ottomanska keramiken oerhört efterfrågad på exportmarknaden.'"},"9f0c366a-10e7-53d5-91e8-2d8a35ffc22a":{"title":"Geometrisk dekor","description":"'De muslimska konstnärerna 'uppfann' inte den geometriska dekoren. Men de utvecklade och fulländade den på basis av romersk, bysantinsk, persisk och berbisk konst.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nCarmen ALONSO-RODRIGUEZ, Madrid  \nMaria da Conceição AMARAL, Silves  \nGaspar ARANDA, Madrid  \nHouria CHERID, Algiers  \nLakhdar DRIAS, Argel  \nNaima ELKHATIB-BOUJIBAR, Casablanca  \nÁngela FRANCO, Madrid  \nÁngela GARCIA-BLANCO, Madrid  \nSusana GOMEZ, Mertola  \nKamal LAKHDAR, Rabat  \nSantiago MACIAS, Mertola  \nMohamed MEZZINE, Fez  \nMargarita SANCHEZ-LLORENTE, Madrid  \nClaudio TORRES, Mertola  \n  \nCoordination  \nMiguel GARCIA, Madrid  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"I den muslimska konsten är geometri ett återkommande dekorativt tema, och geometrin dominerar ofta över andra ornament. Geometrisk dekoration finns både i arkitektur och i konsthantverk som keramik, textil och bokkonst. Oavsett material, storlek eller teknik är motiven nästan alltid desamma.  \nDe muslimska konstnärerna 'uppfann' inte den geometriska dekoren. Men de utvecklade och fulländade den på basis av romersk, bysantinsk, persisk och berbisk konst. Att det blev så beror delvis på att det fanns ett stort intresse inom islam för matematiska studier, ett intresse som hade väckts bland annat via den grekiska, pytagoreiska matematiken.  \nDetta syns tydligt i den geometriska knuten, ett arv från förislamisk dekoration som utvecklades till komplicerade kombinationer av slingrande band eller flätverk. Med cirkeln som utgångspunkt kunde en stor mängd olika figurer skapas (kvadrater, romber, sexhörningar, åttkanter, stjärnor med sex, åtta, tio, tolv och ännu fler uddar) genom att använda principer för symmetrisk reproduktion, multiplikation och division i vilket material och i vilken skala som helst.  \nDen rika färgsättningen och skickligheten i att kombinera olika färgtoner gör att kompositionerna framträder så att det skapas en illusion av flera olika plan. För att få fram ett ännu mer varierat uttryck används tredimensionella effekter, antingen genom upprepning av motiven (som till exempel *sebka*, ett mönster som skapas ur ett nätverk av romber), kontrasterande ytor eller det ofta använda *muqarnas* (i Nordafrika *muqarbas*) som är ett tredimensionellt mönster som liknar stalaktiter.  \nDe geometriska motiven, som ibland är abstraktioner av motiv som finns i naturen, kan också ha en djupare mening som relaterar till föremålets eller byggnadens funktion.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/geometric/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/21/portal_image/1.jpg","display_order":14}}},"362960e9-cc01-5941-9e3e-f9dfc311b3b5":{"title":"Försvaret","description":"De tjocka murarna utgjorde ett försvarssystem som egentligen bara blev sårbart om det undergrävdes eller stormades. I början fanns det smala öppningar i murarna där vapen kunde avfyras. Öppningarna gjordes så småningom bredare, för att kanoner skulle kunna rymmas där. Höga torn flankerade mursektionerna som skulle försvaras mot stormning och det fanns en mängd olika tekniska anordningar som skulle hindra angriparna: fristående torn (*albarranas)* utanför muren men som var förenade med den via en gångbrygga, en skansmur som löpte parallellt med huvudmuren med en vallgrav emellan och som var tunnare och lägre. Slutligen kunde huvudporten skyddas av torn och (från 400-talet / 1100-talet) med ingången konstruerad så att anfallarna tvingades stanna upp och vända sig i 90 graders vinkel.","quote":"Murar är i sig själva ett försvarssystem."},"3b822b91-75f5-5142-bd3c-29b08ccd26ec":{"title":"Maktens bildspråk","description":"Sultanens och de regionala härskarnas stora makt fick ofta ett helt öppet och direkt visuellt uttryck. Arkitekturen var här mycket användbar; en grandios byggnad som dominerade grannskapet eller (ännu bättre) stadens 'skyline' var ju ett kraftfullt uttryck för makt. I mindre skala kunde regentens makt ges skriftlig form genom att till exempel låta härskarens namn eller titel ingå i byggnadsdekorationerna eller som del i ornamenten i en handskrift. Sultanens monogram, *tughra,* är kanske det tydligaste exemplet på maktens bildspråk.","quote":"'Sultanens stora makt fick ofta ett helt öppet och direkt visuellt uttryck.'"},"6f2f66f9-0684-5348-a89e-04c0ea5914a2":{"title":"Maktens bildspråk","description":"Maktens bildspråk behövde inte vara så öppet - istället har konsten har ofta använts på utsökt subtila sätt för att förmedla en känsla av makt. Elegant och intrikat utarbetade dekorationer till exempel i arkitekturen gör att den estetiska omgivningen blir en spegling av mecenatens eller byggherrens makt. Men det behövdes inte någon stor byggnad för att visa maktens storslagenhet, utan det kunde räcka med ett praktfullt utstyrt tält. Uppvisningar i hantverksskicklighet ingår också i bildspråket. De dyrbara kläder, täckta med utsökta ornament, som bars av sultanen och hans ämbetsmän skulle visa den rikedom och det mästerskap som stod till deras förfogande. På så sätt uttrycktes deras makt, oavsett om det handlade om rena gradbeteckningar (som till exempel hattplymer) eller nyttoföremål som spännet på ett bälte.","quote":"'Det behövdes inte någon stor byggnad för att visa maktens storslagenhet, utan det kunde räcka med ett praktfullt utstyrt tält.'"},"27407462-38d1-5483-a239-bfa506cb4830":{"title":"Att förvalta välståndet","description":"Abbasiderna understödde medicinsk forskning och praktik. Stora framsteg gjordes inom medicinen: böcker på ett flertal medicinska områden både skrevs och översattes, medicinska experiment genomfördes och en mängd medicinska instrument framtogs för att underlätta olika behandlingar och operationer.","quote":"'Abbasiderna understödde medicinsk forskning och praktik.'"},"74e405d2-4d5c-563a-85b7-bcbf5812982e":{"title":"Abbasidernas keramik","description":"Allteftersom abbasidernas rike expanderade från Afganistan till Algeriet kom keramiktillverkningen att påverkas av teknik, former och motiv från andra delar av riket. Det bidrog till rikedomen i de former, dekorationer och stilar som fanns att välja på lokalt. Men medan den flerfärgade och enfärgade lyxkeramiken i rikets östra delar var slösande rikt dekorerad, var keramiken i Nordafrika - särskilt i *Ifriqiya* - mer återhållsam och sober. Utom lysterkeramik fanns det gott om enfärgad eller flerfärgad reliefdekorerad glaserad keramik, och glaserat gods med inskriptioner. Vanlig hushållskeramik var för det mesta oglaserad och enkelt och sparsamt dekorerad. Ändå är stilen typiskt islamisk.","quote":"'Provinsernas keramiktillverkning var påverkad av tekniker, former och motiv från andra delar av riket.'"},"1dabd926-5ac6-53c1-b262-d5570beba088":{"title":"Geometrisk dekor i arkitekturen","description":"I hela den muslimska världen var väggarna till de mer betydande byggnaderna täckta med  \n*muqarnas* (i Nordafrika *muqarbas*), tredimensionella dekorationer som liknade stalaktiter, eller med geometriska mönster uthuggna i sten. Skräcken för tomrummet (horror vacui) gjorde att ingen yta lämnades odekorerad.  \nI Nordafrika och Andalusien dekorerades minareternas torn från och med almohadisk tid med enkla eller hopflätade passformiga bågöppningar. När de upprepades och placerades över varandra bildade bågarna ett mönster som kallades *sebka*. Det uppstod ur ett nätverk av romber och såg ut som hålsömsbroderi.","quote":"'Skräcken för tomrummet (horror vacui) gjorde att ingen yta lämnades odekorerad.'"},"4abfb8e7-e61b-559d-9eb7-684a9ac667bc":{"title":"Hovlivet","description":"Vid 1800-talets mitt flyttade de ottomanska sultanerna, under västlig påverkan, till Dolmabahce-palatset och sedan till Yildiz-palatset, och de tillbringade sommaren i palatset Beylerbeyi. Alla dessa palats låg längs Bosporen och var byggda i västeuropeisk stil. Palatsen vid Bosporen kom att bli sultanernas nya residens och centrum för officiella ceremonier och mottagningar.","quote":"'Sultanernas nya residens kom att bli palatsen vid Bosporen.'"},"b57ef26f-345f-5d0d-8e89-3f02ef5a1f29":{"title":"Jordanien","description":"De västerländska konstnärliga särdragen under den ottomanska perioden i Jordanien är främst representerade i de naturscener som inte var kända i det ottomanska landet. Dessa scener målades av europeiska konstnärer (bilden med signaturen) som tog med sig nya konstnärliga element och slog ihop de i de konstnärliga verk de implementerade. Även under denna period användes oftare västerländska mynt som har mänskliga figurer, än de osmanska mynten. Människor föredrog de västerländska artefakterna, särskilt mynten som de använde i deras utsmyckningar, specifikt halsband, hakkedjor och slöjor. De dekorerade också sina hus, kyrkor och byggnader med freskmålningar gjorda av västerländska konstnärer. Vissa av dessa byggnader blev kulturarvsmuseer, och kyrkorna som fortfarande är i bruk fram till nu, medan andra fortsätter att vara bebodda av ägarna som bevarar och restaurerar dem.  \n  \nEfter ottomanernas tillbakagång uppskattar folket i Jordanien fortfarande västerländska och ottomanska mynt, kvinnor fortsätter att bära gyllene hängsmycken och armband prydda med mynt av kung George V och sultan Muhammad Rashad V som deras hemgift, detta arv finns fortfarande kvar på folkloristiska museet och några hålls fortfarande kvar av de gamla familjernas efterträdare.","quote":"“De västerländska konstnärliga särdragen under den ottomanska perioden i Jordanien är främst representerade i de naturscener som inte var kända i det ottomanska landet.”"},"a09c8ed7-01f3-5c9b-bd21-96a1d81c4678":{"title":"Kvinnor","description":"'Islam ger kvinnorna en integrerad plats i samhället; muslimska kvinnor har alltid aktivt bidragit till de kulturer där de har levt; i hemmet och yrkeslivet eller som mecenater, givare till välgörande ändamål, eller genom konsten.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMohammad ABBAS, Cairo  \nNoorah AL-GAILANI, Glasgow  \nUlrike AL-KHAMIS, Edinburgh  \nJamila BINOUS, Tunis  \nAicha BENABET, Tunis  \nHouria CHERID, Algiers  \nElsayed HAMAD, Cairo  \nMourad RAMMAH, Kairouan  \nSalah SAYAOUR, Cairo  \nTarek TORKY, Cairo  \n  \nCoordination  \nEnaam Selim, Cairo  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Islam tillerkänner kvinnor en integrerad plats i samhället. Deras rättigheter, skyldigheter och status förklaras i Koranen och regleras juridiskt i *Sharia* \\- den islamiska lagen. Under den islamiska tiden har kvinnorna aktivt omfattat och praktiserat sin tro. Men det har vare sig funnits eller finns idag någon enhetlig syn inom den muslimska världen och dess olika kulturer som bestämmer hur det islamiska systemet ska tolkas och tillämpas; varje samhälle inom islam har anpassat systemet efter sitt eget lokala kulturarv och därför finns ingen standardprototyp för kvinnors villkor inom ramen för det islamiska samhället. De komplicerade kulturella och patriarkaliska traditioner - en del av dem förislamiska - som muslimska kvinnor haft att tackla, och mängden uppgifter som de har haft i samhället betyder att de oavbrutet har slagits för ett bättre liv, i ett rättvist samhälle.  \nDet är många muslimska kvinnor som under tidernas lopp har kommit att bli förebilder för sina medsystrar. Den mest kända är Sayyida Khadija bint Muhammad al-Khurasani som var profeten Muhammeds första hustru, en mäktig och oberoende affärskvinna och en nyckelfigur när det gällde stödet åt Profeten inför hans uppdrag. En annan var Sayyida al-Manubiya som var en uppburen mystiker och författare i det medeltida Tunisien och Maryam bint Abd al-Rahman, som var framstående domare i Palestina i början av 700-talet / 1300-talet och också författare till ett uppslagsverk med tolkningar av al-Hadith ('Profetens utsagor'). En av 1800-talets nyckelfigurer är Huda Sharawi, som var pionjär och ledare för kvinnors rättigheter i arabiska och muslimska samhällen.  \nDet mesta av det som historikerna berättar om rör det offentliga livet för överklassens kvinnor och deras närmaste, de styrande. Och de byggnader och lyxföremål som finns kvar idag vittnar om att de hade stort inflytande och att de var stora mecenater. Men eftersom det finns en obalans i historieskrivningen och en snedfördelning när det gäller vilka föremål som har överlevt in i vår tid är det väldigt litet vi vet om vanliga muslimska kvinnor. Här och där kan vi få en glimt av deras liv genom de hantverk de arbetade med, som vävning, broderi och krukmakeri, och också genom att studera offentliga handlingar som har att göra med domstolarna, äktenskap, skilsmässor eller frågor om kvinnlig arvsrätt.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/women/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/23/portal_image/1.jpg","display_order":9}}},"adc7d88a-073e-571d-ad07-7d7f35682e7e":{"title":"Handel och resor"},"5f7953a9-49d7-5d9f-be1c-93cbec183abd":{"title":"Page 242","description":"De algeriska hammadidernas konst var samtida med de andalusiska Taifakungarnas. En mängd dekorativa motiv var gemensamma även om de konstnärliga teknikerna skilde sig åt. Tillsammans med det andalusiska inflytandet visar vissa tidiga, klart orientaliska stildrag på Maghrebs roll som brobyggare mellan Öst och Väst.","quote":"Zirider och hammadider: en bro mellan Öst och Väst."},"feb15667-99f8-5b55-8c0b-bcda36247b11":{"title":"Det religiösa livet","description":"Samtidigt med de islamiska institutionernas dynamiska utveckling upplevde också de kristna kyrkorna och klostren en renässans. Nu beställdes nya serier av kyrkomålningar, något man i Syrien inte hade varit med om sedan umayyadtidens fresker. Deir Mar Yakub (S:t Jakobsklostret) och Deir Mar Musa al-Habashi (S:t Moses Etiopierns kloster) finns fortfarande kvar och är fina exempel på medeltida kristen konst och syriskt klosterväsende.","quote":"'Kristna kyrkor och kloster upplevde också en renässans.'"},"1dc8b986-92dc-5a75-b544-000419ab6111":{"title":"Gravvårdar: minnesmärken i sten","description":"Det har funnits många variationer på gravstenar under tidernas lopp. De speglar regionala skillnader: i Ifriqiya (Tunisien) kom på 200-talet / 800-talet *cipo* som också har påträffats runt Toledo i Andalusien; *maqabriyya* användes i Andalusien och Maghreb-området från och med almoraviderna; skivformade gravstenar blev vanliga från 700-talet / 1300-talet i städer som Malaga, Granada och Murcia där det fanns stora keramiska industrier.","quote":"Gravstenar: geografiska och sociala skillnader."},"9246e5d1-d625-54a9-a9cb-348e8099b248":{"title":"Keramik med geometrisk dekor","description":"De geometriska kompositionerna kombinerades ibland med växtmotiv. De var underordnade i förhållande till de geometriska huvudmotiven, men de förhöjde intrycket genom att betona viktiga punkter i kompositionen. De kunde också fylla ut bakgrund och andra ytor som lämnats utanför det geometriska mönstret.","quote":"'Växtmotiven användes för att fylla ut de geometriska kompositionerna.'"},"0aeb920c-d823-5de4-81b9-061257cef978":{"title":"Två mamluksultaner mot frankerna","description":"Qalawun var förmodligen den av de två mamluksultaner vi talar om här som var den mest aktiva initiativtagaren när det gällde arkitekturprojekt. Hans anläggning i Kairo markerar en ny fas i den mamlukiska arkitekturen. Den är oerhört imponerande och innehåller både *madrasa*, mausoleum (*qubba*) och sjukhus (*bimaristan*). *Bimaristan* uppfördes mot bakgrund av Qalawuns egna erfarenheter av vården i Nur al-Dinsjukhuset i Damaskus. Han blev mycket imponerad av den behandling som han fick där. Därför lovade han att om han blev tillräckligt frisk för att tillträda tronen skulle han bygga ett liknande sjukhus i Kairo. Och så blev det - så snart han blivit regent påbörjades bygget. Sjukhuset var ovanligt för sin tid genom att det var öppet för muslimer av båda könen, och för människor ur alla samhällsklasser.","quote":"'Qalawun var förmodligen den mest aktiva initiativtagaren när det gällde arkitekturprojekt.'"},"01b4539f-223c-58e3-970b-86b098e2e493":{"title":"Maktens bildspråk","description":"Människor som haft makten i sin hand har också alltid sökt efter sätt att visa den utåt, inför både underlydande och andra. Konst och arkitektur har ofta använts för att skapa ett bildspråk som uttrycker och bekräftar makten. Detta slags bildspråk har tagit sig olika uttryck under århundradenas lopp; ibland har det varit helt öppet och lätt att känna igen, men det har också kunnat vara mer indirekt och subtilt. I konsten och arkitekturen under den ottomanska tiden finns en mängd klara exempel på hur statens och sultanens makt fått ett tydligt visuellt uttryck.","quote":"'Så länge som människor har haft makten i sin hand har de också velat visa det utåt.'"},"b82e552a-e3da-5171-bbda-751d4602d53f":{"title":"Två mamluksultaner mot frankerna","description":"Sultanerna Baybars och Qalawun främjade bägge med stor entusiasm arkitekturen och produktionen av lyxföremål. De lät uppföra byggnader i sin huvudstad, Kairo, men också i Syrien och i det Heliga Landet. Baybars restaurerade fästningar i Palestina och Syrien och han intresserade sig inte bara för militär arkitektur; han byggde också en stor församlingsmoské i Kairo - den äldsta kungliga mamlukmoskén i staden som finns kvar idag. Han dog i citadellet i Damaskus 676 / 1277 och blev begravd i ett mausoleum (*qubba*) norr om umayyadmoskén. Hans *qubba* var del av en skola som redan hade dedicerats till honom, al-Zahiriyya-*madrasa*.","quote":"'Sultanerna Baybars och Qalawun främjade med stor entusiasm arkitekturen och produktionen av lyxföremål.'"},"6428106b-9d8e-590a-bc5c-8be1ac54d645":{"title":"Muslimska kvinnors privatliv","description":"En viktig del i sminkningen av ögonen var kajal. Många olika råvaror kunde användas till att göra kajal - till exempel bränd rökelse, skal från mandlar eller tistelblommor. Det ansågs också ha olika välgörande effekter, bland annat var det ett gott skydd mot 'onda ögat.' Kajal förvarades i små dekorativa burkar som också innehöll en appliceringspinne.","quote":"'Många olika råvaror kunde användas till att göra ögonsminket kajal - till exempel bränd rökelse, skal från mandlar eller tistelblommor.'"},"95694260-7655-5184-a4d8-7c24d7fd8562":{"title":"Förvaltningsreformer","description":"Muslimerna gjorde under sina första 70 år vid makten inte några försök att införa ett nytt, arabiskspråkigt förvaltningssystem för hela det område som de behärskade, utan alla provinserna fortsatte att följa den föregående regimens traditioner. I Syrien var skatteministeriets officiella språk grekiska, medan själva administrationen fortfarande sköttes av lokala kristna tjänstemän. Men när det gällde fördelningen av skattemedlen införde araberna ett nytt system, där alla som var fullvärdiga vuxna medlemmar av den nya arabiska administrationen fick del av ett ekonomiskt stöd (*ata*); ett system finansierat genom beskattning av lokalbefolkningen. Det mesta av skattepengarna kom från skatt på jordinnehav (*kharaj*), en fast summa som betalades i pengar eller varor, och den inkomstrelaterade skatt (*jizya*) som alla vuxna icke-muslimer måste betala för att få rösta. Präster, munkar och handikappade behövde inte betala jizya.","quote":"'Alla provinserna följde den föregående regimens traditioner'"},"66a1b849-44f7-56db-b90b-8414c7492a80":{"title":"Två mamluksultaner mot frankerna"},"390eb15a-b775-5e38-b060-b98bf5313187":{"title":"Den folkliga och religiösa mudejarstilen","description":"Den religiösa *mudejar*konsten i Aragon utmärkte sig genom ett överflöd av dekorationer på fasaderna. De bestod av mängder av geometriska arrangemang i oputsat tegel (med friser hopsatta av spetsbågar med olika motiv, nätverk av romber och fiskbensmönstrade band). Också flerfärgat kakel användes. Inuti kyrkorna gav trätaken en känsla av rymd och skapade en vänlig och varm atmosfär i rummet. Ett särskilt bra exempel på detta är det enorma bjälktaket inne i katedralen i Teruel.","quote":"Mudejarstilen i Aragon: ett överflöd av dekorationer."},"e69dcd7a-5d1d-5edb-ae45-6bb6e2a8c847":{"title":"Mamluksystemet"},"0c57154a-3d32-5f59-919a-c9bcab6d8ac5":{"title":"Jordanien","description":"Osmanerna ändrade Hajj-rutten (Darb al-Hajj al-Shami) som följer bergen öster om Wadi Araba, känd som Via Regia, till en ny väg som låg längs kanten av öknen, känd som Darb al-Bint efter dottern till Sultan Salim I, som hade klagat över banditer på Via Regia. En serie fort och pilgrimsstationer byggdes längs denna nya väg för att skydda pilgrimer och förse dem med vatten, mat och varor.  \nHijazjärnvägen var en av de viktigaste bedrifterna under den osmanska tidsperioden, som fullbordades 1908 under Sultan Abdul Hameed II:s regeringstid. Huvudsyftet med att bygga Hijazjärnvägen var att transportera pilgrimer från Damaskus till Medina i Saudiarabien genom Jordanien. Och den skadades allvarligt under första världskriget, men vissa sektioner fungerar fortfarande (t ex. Damaskus – Amman, Amman – Qatraneh).","quote":"”Hijazjärnvägen var en av de viktigaste bedrifterna under den osmanska tidsperioden.”"},"dc1ba8a3-fd25-52de-bd11-66f5e8ee0fdc":{"title":"Muslimska yrkeskvinnor som konsthantverkare, musiker och dansare"},"30f650c4-28b8-51fa-9fb7-44613c3096bf":{"title":"Vattenbruk: att dricka och tvätta sig","description":"Eftersom Koranen understryker hur viktigt det är med personlig hygien så har de offentliga baden, *hammam*, haft en nyckelroll i muslimernas sociala och religiösa liv. *Hammam* har hämtat mycket från de romerska och senantika baden, även om betoningen från och med umayyadtiden låg mer på de heta rummen än på de kalla, *frigidarium*, som romarna föredrog. *Hammam* har vanligtvis ett omklädningsrum som är oeldat, ett varmt övergångsrum och ett ångrum, en bastu.","quote":"'*Hammam* hade en nyckelroll i muslimernas sociala och religiösa liv.'"},"a68e0dec-446e-5c8a-bf2e-1f05f0f0e7fb":{"title":"Konsten i Andalusien och Maghreb-området","description":"Den islamiska konstens tendens att dekorera byggnadernas inre utrymmen och portaler kompletteras i andalusisk-maghrebisk konst med ett systematiskt användande av valvbågar och kolonnkapitäl som dekorativa motiv.  \nDen hästskoformade valvbågen är den mest karakteristiska, men arkitekterna skapade också nya typer av valvbågar och kombinerade dem sinsemellan. Det gäller också kolonnkapitälen, där proportioner och bladverksdekor på de romersk-bysantinska förebilderna förändrades och förskönades till en ny och alldeles egen stil.  \nStartpunkt för denna nya arkitektur blev Stora moskén i Cordoba.","quote":"Från emirat till *Taifa*\\-konst:  \nenkel upptakt och yppig barockprakt."},"f79e2e2d-2bd9-536c-96fc-75712b9b3f2b":{"title":"Försvaret","description":"Landområdena försvarades av borgar och *ribat,* fästningar med murar runt ett försvarstorn med tjocka väggar. De var bemannade av krigarmunkar och de var strategiskt utplacerade för att täcka bevakningen över området runtomkring. De användes både som tillflyktsort för befolkningen i orostider och för att hysa de trupper som patrullerade och skyddade gränser, stigar, dalgångar, hamnar och bergspass.","quote":"Borgarna: ett försvar för landområdena."},"87981465-ac17-588c-98d9-d4f2d4298bdc":{"title":"Normanderna på Sicilien","description":"'Araberna överlämnade ett kulturarv åt det normandiska kungariket Sicilien; en civilisation vars grekiska, latinska och bysantinska rötter hjälpte till att så de första fröna till den italienska renässansen.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nRita BERNINI, Rome  \nPier Paolo RACIOPPI, Rome  \nEttore SESSA, Palermo  \nPaola TORRE, Rome  \n  \nCoordination  \nIrene SALERNO, Rome  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Från 827 e.Kr. var Sicilien ockuperat av *emiren* av Kairouan, och ön var därmed en del av den islamiska världen fram till 1061, även om några grekiskt-bysantinska motståndsfickor på Siciliens östsida lyckades hålla ut ända till år 965.  \nInvandringen från Nordafrika, iberiska halvön, Egypten och Mellanöstern var inte stor, men islams sociala strukturer blev ändå snabbt etablerade och spridda. Under dessa två hundra år av arabisk närvaro garanterade Koranlagarna att också den kristna tron fick utövas, även om viss diskriminering kunde förekomma.  \nNormanderna, anförda av familjen Altavilla, landsteg på ön år 1061 från sina baser i Syditalien. Roger I (Ruggero d'Altavilla, 1098-1101) etablerade grevskapet Sicilien som ärvdes av hans son Roger II (greve 1112, kung 1130-54). Hans efterträdare William (Guglielmo I, 1154-66) och William II (1171-89) fortsatte att driva en aggressiv politik gentemot muslimerna och mot Bysans och det Heliga Romerska riket fram till 1194 när den schwabiska dynastin kom till makten.  \nPrecis som på den arabiska tiden levde de muslimska och kristna samhällena på ön sida vid sida. Sociala seder och bruk från den islamiska tiden kunde fortsätta, och den nya kristna dynastin återanvände märkesbyggnader och platser som var uppförda i de tidigare härskarnas smak.  \nDet var en kulturell kontinuitet som stärktes av de politiska relationerna mellan normanderna och den islamiska världen. Ett både tydligt och symboliskt uttryck för de förbindelserna var den normandiska dynastins klart uttalade önskemål om att förnya den sicilianska konsten med hjälp av förebilder från den islamiska tiden. Både konsten och arkitekturen berikades med former som hade bysantinsk och siciliansk-arabisk karaktär.  \nResultatet blev en blandning som gjorde den siciliansk-normandiska konststilen till en av medeltidens mest intressanta och originella i Europa och Medelhavsområdet.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/siculo_norman/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/25/portal_image/1.jpg","display_order":16}}},"e8deea6c-fc86-5de4-91d5-28b3549d5260":{"title":"Muslimska yrkeskvinnor som konsthantverkare, musiker och dansare","description":"Det finns många bevis under århundradenas lopp på att muslimska kvinnor deltog i yrkeslivet - till exempel Zayn al-Khuzan som hade hand om fatimidkalifens klädförråd och var chef för dess personal på ca 30 kvinnor. En del kvinnor blev författare eller poeter, andra blev läkare eller experter på religiös lagstiftning och tolkade och lärde ut de religiösa doktrinerna. Många kvinnor omtalas också som berömda kalligrafer (skönskrivare), som Hafsa som var hustru till profeten Muhammed och dotter till kalifen Umar Bin al-Khattab. Fatima al-Baghdadia är en annan kvinnlig kalligraf vars stil höll så hög klass att den jämfördes med Ibn Hilals, en mycket berömd kalligraf. När det gäller Sayyida al-Khadija, Profetens första hustru, finns en del av hennes arbeten fortfarande kvar som visar hennes stora skicklighet.","quote":"'En del kvinnor blev författare eller poeter, andra blev läkare eller experter på religiös lagstiftning'"},"cb0785ef-fb33-5e76-b51b-81652da4bdfc":{"title":"Saladin i det Heliga Landet","description":"Hjältarnas hjälte i islamisk historia, Salah al-Din al-Ayyubi (Saladin, som regerade 531-89 / 1137-93) vände arabernas många nederlag och korsfararnas segrar till motsatsen när han återerövrade Jerusalem. Saladins regeringstid anses som en lysande epok i den arabiska historien. Det försvagade abbasidiska kalifatet fick då ett kort uppsving tack vare de ayyubidiska guvernörerna.","quote":"'Saladins regeringstid anses som en lysande epok i den arabiska historien.'"},"46837ac7-e216-535c-9487-5198e7fe98f9":{"title":"Syrien","description":"Den årliga ceremonin för *hajj* involverade mödosamma förberedelser av pilgrimskaravanerna för en lång och potentiellt farlig resa genom öknen på kamelrygg. Processionen ut ur Damaskus var därför ett avgörande ögonblick för att säkerställa säkerhet och för att få uppmärksamhet för gott styre. Mahmal al-Hajj ledde processionen som bar den osmanska kalifens emblem, där ett västerländskt dekorativt språk kan urskiljas filtrera in i en lokal dekorativ repertoar.  \nSådana kulturella och konstnärliga innovationer blev allestädes närvarande i början av 1300- och 1900-talet. Koranmanuskript målade med guld och emalj visar en ny känsla av skuggning och färg. Dock förblev Damaskus identitet som en helig stad dominerande, oberoende av politiska och stilistiska förändringar.","quote":"”Dock förblev Damaskus identitet som en helig stad dominerande, oberoende av politiska och stilistiska förändringar.”"},"4bed6c71-af16-5a48-8fbf-46d35ab606ed":{"title":"Den heliga Koranen","description":"Det var mycket viktigt att Koranen lästes och citerades korrekt. Det gjorde också att det behövdes tillägg med förklarande noter om vad de olika verserna betydde och riktlinjer för hur de skulle citeras på ett korrekt sätt. Noterna skrevs antingen i yttermarginalen eller som ett tillägg i slutet av volymen. Lämpliga utdrag ur Koranen kunde kombineras med ett urval böner och profetiska utsagor från *Hadith* (Profetens utsagor) och ges ut som särskilda böcker och häften för att användas vid bön. Det fanns också böcker som var tillägnade olika profeter i Gamla Testamentet och med verser som hänvisade till dem.","quote":"'Det fanns böcker som var tillägnade olika profeter i Gamla Testamentet och med verser som hänvisade till dem.'"},"ceab8d7c-6e1d-5d61-81c7-078ad66f0bd3":{"title":"Hovlivet","description":"Ett annat exempel på hur lyxföremål användes för att lätta upp de diplomatiska förbindelserna finns från Badr al-Din Lulus hov. Han härstammade från Armenien och hade omvänt sig till islam. Han var en zangidisk *vesir* som sedan blev självständig härskare över Mosul i norra Irak, 615-57 / 1218-59. Badr al-Din Lulu var väldigt intresserad av metallarbeten med inläggningar. Det finns många mässingsföremål kvar, inlagda med guld och silver, som bär hans namn. Sådana dyrbara föremål användes förmodligen istället för  \nguld, och att Lulu har låtit sitt namn finnas med på dem tyder på att de har fungerat som diplomatiska gåvor.","quote":"Badr al-Din Lu'lu' var väldigt intresserad av metallarbeten med inläggningar.'"},"6f026780-ce1b-55d2-b48b-2d177c9ca628":{"title":"Kalligrafin och arkitekturen","description":"Redan mycket tidigt användes kalligrafiska inskriptioner på en mängd olika byggnadsverk i den islamiska världen: religiösa, militära, civila och privata, och man kan säga att islamisk arkitektur utmärktes just av den arabiska kalligrafin. Det tidigaste exemplet på detta som vi har kvar är Klippdomen i Jerusalem från första århundradet e.H. / 600-talet e.Kr.","quote":"'Typisk för den islamiska arkitekturen var den arabiska kalligrafin.'"},"007e0513-1d25-5486-a970-7a75408f9d61":{"title":"Mudejarkeramik","description":"Vapensköldar var något som från början inte alls bara kopplades till adeln, men som så småningom alltmer kom att förknippas med den. Vapensköldarna hade en höjdpunkt på 800- och 900-talet / 1400- och 1500-talet. Det syns på att de användes i så många sammanhang och på så många föremål under den tiden, inte minst på keramik som tillverkats på beställning. Samtidigt med vapensköldarna uppträder också inskrifter med kristet innehåll i mudejarkeramiken.","quote":"'Mudejarkeramikerna var tvungna att anpassa sig till kundernas skiftande smak och de måste därför bredda sin formrepertoar.'"},"7b8e8ebb-749c-5252-9649-7f18a8830f7b":{"title":"Mudejarkeramik","description":"Mudejarernas keramik var i början direkta kopior av nasridernas, i så stor utsträckning att det är svårt att säga varifrån många av föremålen kommer. Man kopierade både tekniken (keramik med förgyllning och koboltblått), dekoren (palmer, kvistar, palmetter och blomknoppar) och formerna från den nasridiska keramiken. Den nasridiska produktionen bestod vanligtvis av unika föremål av lyxkaraktär, medan mudejarkopiorna gjordes för en mycket större kundkrets. Så småningom anpassade mudejarkeramikerna sin produktion till tidens och kundernas smak. De tog upp motiv från gotiken och renässansen och började också använda sig av den kristna ikonografin.","quote":"'Man kopierade både teknik, dekor och former från den nasridiska keramiken.'"},"073b795d-65c6-5d5e-9265-134b960cca53":{"title":"Livet vid hovet","description":"Middagsceremonielet och middagsgästernas bordsskick blev mer och mer förfinat, under inflytande från Bagdad. Maten, som förr hade ätits från ett gemensamt kärl, las nu upp på olika fat enligt en strikt protokollsordning. Menyn hade mer att erbjuda än tidigare och lockade med nya och varierade recept, smaker och dofter. Efter middagen bjöds på underhållning med musik och dansuppträdanden, och det hela utspelade sig i en vackert utsmyckad palatsmiljö, så att alla sinnen verkligen kunde få sitt.","quote":"Middagsceremonierna."},"06c733a5-e1b4-5be1-ae58-c5968680a73a":{"title":"Al-Raqqa: kalifen Harun al-Rashids huvudstad i Syrien","description":"Kalifen Harun al-Rashid, sonson till al-Mansur, flyttade hovet till al-Raqqa under en period av politisk oro i Bagdad och södra Irak, mellan 180 och 192 e.H. / 797 och 809 e.Kr.  Han byggde ut befästningarna och norr om al-Raqqa skapade han en ny förstad som bestod av palats. Där inkvarterades hans hushåll och ett antal höga tjänstemän som skulle bo med honom. Förbindelsen med Bagdad och de östliga landområdena upprätthölls genom ett noga utarbetat postsystem. Al-Rashids söner, som så småningom skulle bli kalifer, tillbringade en stor del av sin ungdom i al-Raqqa.","quote":"'I palatsen inkvarterades hans hushåll och ett antal höga tjänstemän som skulle bo med honom.'"},"e1608033-ab95-5c07-ac56-54849a33a39b":{"title":"De tre religionernas heliga land","description":"Under första århundradet / 600-talet kom Jerusalem och det Heliga Landet under muslimsk överhöghet. Trots att tiderna var politiskt oroliga fortsatte anhängarna till de tre trosuppfattningarna att göra sina pilgrimsresor till de heliga platserna i området under de århundraden som följde. Många av platserna vördades också av alla tre religionerna. Olika muslimska regenter - de mest berömda är kanske kalifen Umar ibn al-Khattab (13-23 e.H. / 634-44 e.Kr) och Salah al-Din (Saladin, 564-89 / 1169-93) - ansträngde sig för att skydda pilgrimsvägarna och se till att hålla de heliga platserna i gott skick och göra dem tillgängliga för alla, både muslimer och icke-muslimer. Koranen säger att det är en helig plikt att respektera judar och kristna som hör till \"Bokens folk\" (“*ahl al-kitab*”).","quote":"'Koranen respekterar judar och kristna som hör till \"Bokens folk\"(“*ahl al-kitab*”).'"},"adc2c82c-8dbe-5321-9ab3-9fea14b4167f":{"title":"Turkiet","description":"Trots att en relation hade existerat under flera århundraden mellan ottomanerna och väst genom krig eller handel daterandes tillbaka till medeltiden, kom västerniseringen av ottomansk smak mycket senare.  \nKulmen av det osmanska riket, vilket inträffade under 1500-talet, varade inte länge. Svagheterna som hade skapats inom det administrativa systemet jämte undermineringen av de militära och ekonomiska organen resulterade i rikets förlust av territorier från och med sent 1600-tal. Försök att återfå rikets forna makt genomfördes, sett i importen av åtgärder från västerländsk administrativ och teknisk infrastruktur, ett lånande som också var reflekterat i ottomanskt samhälle och konst. Närmare kulturella och diplomatiska relationer etablerades med väst, förstärkt med uppfattningen om det osmanska riket som en marknad, ledde till nya utvecklingar i både samhällets sociala struktur och dess konst. Således är introduktionen av västerländska inslag i den osmanska konstrepertoaren under 1700- och 1800-talen känt som västerniseringsperioden.","quote":"“Trots att en relation hade existerat under flera århundraden mellan ottomanerna och väst genom krig eller handel daterandes tillbaka till medeltiden, kom västerniseringen av ottomansk smak mycket senare.”"},"ca738840-bcc5-5148-8748-e3bb31ec2983":{"title":"Borgarnas och adelns mudejarkonst"},"6ff61f8d-0983-5aa2-8637-2151608072f9":{"title":"Den folkliga och religiösa mudejarstilen","description":"I den folkliga och religiösa *mudejar*stilen i Portugal infogades dekorationselement som murkreneleringar och tornspiror i de gotiska byggnaderna tillsammans med bjälktaken, som dekorerades med hopflätade stjärnor och kors i livliga färger. Korets läktare kunde ha platta *alfarje*\\-tak som var dekorerade med flätmönster av stjärnhjul med åtta eller sexton uddar.","quote":"Mudejarstilen i Portugal"},"35beb34a-375b-5bd2-98d3-523a97e96b21":{"title":"Fatimiderna","description":"'De drömde om att upprätta ett shiitiskt kalifat i hjärtat av den islamiska världen; fatimiderna styrde över ett rike som var lika berömt för sin effektiva förvaltning som för sin lysande konst.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMohammad ABBAS, Cairo  \nNoorah AL-GAILANI, Glasgow  \nUlrike AL-KHAMIS, Edinburgh  \nJamila BINOUS, Tunis  \nAicha BENABET, Tunis  \nHouria CHERID, Algiers  \nElsayed HAMAD, Cairo  \nMourad RAMMAH, Kairouan  \nSalah SAYAOUR, Cairo  \nTarek TORKY, Cairo  \n  \nCoordination  \nEnaam Selim, Cairo  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Shia uppstod efter morden på kalifen Ali i den irakiska staden Kufa och imamen Hussein som var Profetens barnbarn, i Karbala. Rörelsen krävde rätten till kalifatet med hänvisning till att dess ledare härstammade från Muhammed. Trots häftiga attacker från både umayyaderna och abbasiderna fortsatte shia att spridas runtom i den muslimska världen och nådde snart Nordafrika. Det var här som de shiitiska muslimerna under ledning av Abu Abdullah al-Shii beslöt att etablera sig, med sikte på att erövra det islamiska kalifatet.  \nFatimidernas kalifat hade grundats i Raqqada i Ifriqiya (dagens Tunisien). Därifrån lyckades rörelsen avsätta den lokala aghlabidiska dynastin år 297 efter *Hegira* / 909 e.Kr. Den första fatimidiska huvudstaden var al-Mahdiyya, med en stadsplan och arkitektur som speglade shiiternas världsuppfattning. Under den upplysta fatimidkalifen al-Muizz Ii-Din-Allahs regering (341-63 *e.H.* / 953-75 e.Kr. utvecklades Ifriqiyas ekonomi så gynnsamt att man bedömde att landet nu borde kunna göra ett försök att erövra det samlade islamiska kalifatet. Som ett led i detta ambitiösa projekt skickade kalifen därför iväg generalen Jahwar österut med order om att erövra Egypten, som led svårt under tulunidernas styre. År 357 e.H. / 969 e.Kr. kunde al-Muizz tåga in i Egypten som segrare, och lämnade över regerandet av Nordafrika åt sina ziridiska vasaller. Ziriderna såg nu chansen att bli självständiga och förkasta shiismen till förmån för sunni-islam. Fatimiderna reagerade genast på detta och engagerade beduinstammen Beni Hilal som genomförde en skoningslös straffexpedition till Nordafrika. Fatimidernas maktcentrum hade nu flyttats till Egypten och 357 / 969 grundade al-Muizz den nya huvudstaden, Kairo. Med det ständigt växande riket som bas utvecklade sig nu en högtstående kultur som kunde tävla med abbasiderna i Bagdad och umayyaderna i Spanien. Stadsbyggnad, vetenskap, konst och litteratur nådde ständigt nya höjder. Men detta skulle inte komma att vara länge: korstågen, ekonomisk tillbakagång och ett antal svåra epidemier ledde till undergång för denna lysande dynasti som fick sin dödsstöt av Salah al-Din Ayyubi (Saladin) år 567 / 1171.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/fatimids/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/16/portal_image/1.jpg","display_order":3}}},"bb6637ac-a866-515d-b9a2-3869310f0ad7":{"title":"Ordets civilisation","description":"Inskrifternas ämnen skiftar lika mycket som de kalligrafiska stilarna. Det kan handla om mecenaterna och deras meriter, och det kan också vara citat av verser ur Koranen, beskyddande böner, välsignelser, dikter och ordspråk. Inskrifterna är för det mesta valda så att de kompletterar funktionen hos föremålet, som användandet av Koranversen 'Gud, världens ljus' (24:35) på moskélamporna, eller diktrader som prisar det arbete som pennan gör och som kan ses på pennskrin eller skrivlådor. Böner om beskydd och välsignelse på ett kärl ansågs kunna förbättra dess funktion. Ord som *baraka* tillkännager och väcker Guds generositet och ger tur åt ägaren. Och genom att använda något av Guds nittionio namn på ett föremål skyddas föremålet och dess innehåll från skada eller förlust.","quote":"'Inskrifterna är för det mesta valda så att de kompletterar funktionen hos föremålet.'"},"d03f0704-42d3-54b3-8b3b-d1ee5a970a2c":{"title":"Det abbasidiska Egypten"},"06f8adf1-80a7-5ad3-930e-d74a24929bf9":{"title":"Måltidskulturen","description":"Förutom keramiktallrikarrna, som gjordes i Iznik, användes också tallrikar av koppar och förgylld metall. Också porslin som importerats från Kina användes vid bordet. Men 1800-talets anpassning till den västerländska livsstilen och det nya bruket av stolar och bord, europeiskt porslin och matsilver gjorde att den traditionella måltidskulturen som den praktiserats i Topkapi-palatset försvann.","quote":"'Förutom keramiktallrikarna,  som gjordes i Iznik, användes också tallrikar av koppar och förgylld metall.'"},"8aaef163-92d1-584e-b208-20da9b7fd02e":{"title":"Kalligrafiska stilar eller skolor","description":"Under inflytande av den sociala sammansättningen i regionerna användes många varianter av kalligrafiska stilar under olika tider. I västprovinserna - Nordafrika och Andalusien - utvecklades en arabisk skrift som kallades *Maghreb*\\-stil. Den var påverkad av kulturarvet från Nordafrikas berber. På det multikulturella Sicilien har det bevarats inskrifter som är gjorda på flera språk, också arabiska. De har nedtecknats av normanderna för att dokumentera olika händelser.","quote":"'I västprovinserna - Nordafrika och Andalusien - utvecklades en arabisk skrift som kallades *Maghreb*\\-stil.'"},"0619d09f-5563-54e4-a733-b1fda9508dda":{"title":"En islamisk *minbars* resa","description":"Den *minbar* vi talar om här är viktigare än de flesta, beroende på den anknytning som den har till den shiitiske imamen och martyren al-Husayn, barnbarn till profeten Muhammed. När korstågsarmén år 548 / 1143 närmade sig Ashkelon (som ligger ungefär fem mil söder om Jaffa) kunde fromma muslimer rädda både al-Husayns avhuggna huvud och *minbar* från helgedomen. De lyckades smuggla in *minbar* i staden Hebron och placerade den i Ibrahimimoskén. Enligt traditionen fördes al-Husayns huvud till Kairo","quote":"'De lyckades smuggla in *minbar* i Hebron och placerade den i Ibrahimimoskén.'"},"d1cd70ed-eba3-5102-ad3f-35f48ba86542":{"title":"Den turkisk-islamiska konsten i Anatolien före ottomanernas tid","description":"Så snart som seldjuksultanerna hade upprättat politisk enighet i Anatolien såg de till att vägarna blev säkra och de började utveckla handeln och byggnadsverksamheten. De bosatte sig i påkostade palats som skulle leda tankarna till ett jordiskt paradis. I denna turkisk-islamiska stat utvecklade seldjukerna en konstnärlig stil med rötter i Asiens och Anatoliens mångfasetterade kulturarv. Det var en stil som också var inspirerad av samtida kulturer som den bysantinska. Under sin regeringstid (från 400-talet / 1000-talet till början av 700-talet / 1400-talet) uppförde de anatoliska seldjukerna en mängd byggnader, både för religiösa och sociala ändamål. Det var moskéer, *türbe* (gravmonument), *madrasa* (religiösa skolor), *hammam* (badhus), *han* (karavanseraljer) och broar.","quote":"'Seldjukerna utvecklade en konstnärlig stil med rötter i Asiens och Anatoliens mångfasetterade kulturarv.'"},"29034c7a-8823-5847-9fb2-ed236e6ef371":{"title":"Konsthantverket","description":"Tekniken med metallisk lysterdekor på kärlen är typiskt islamisk. Den användes först på glas innan den blev en berömd dekorationsmetod inom keramiken. I Egypten hade det gjorts glas med lysterdekor åtminstone sedan andra århundradet e.H. / 700-talet e. Kr. Tack vare fatimidiskt beskydd kom lysterkeramiken snart att bilda höjdpunkten för den keramiska produktionen i Egypten som också omfattade andra typer av glaserad keramik. Ett par keramikverkstäder på mästarnivå som vi idag känner till är Muslimskolan och Saadskolan.  \nOckså metallhantverket blomstrade. Metallkonsthantverkarna specialiserade sig på att göra skulpturer av djur och fåglar, hamrade och gjutna metallkärl, vetenskapliga instrument som astrolabier, och kirurgiska redskap.","quote":"'Tekniken med metallisk lysterdekor på kärlen är typiskt islamisk.'"},"cbc12111-8c44-55d6-b676-b86eda25e6a1":{"title":"Tunisien","description":"Europeiska möbler anammades ännu enklare och det blev vanligt att se himmelssängar med förgyllda gipsarbeten, kraftigt förgyllda speglar och konsoler, venetianska lampor och italiensk eller fransk sammet och siden vid sidan av traditionella hispansk-maghrebiska möbler, även om denna nya trend aldrig ersatte den gamla stilen. Nyimporten omfattade även mattor *(zarbia)* från Anatolien, snidade bröllopskrin, låga bord och lådor med dyra inlägg från Turkiet.  \nMöbler, damkläder, smycken etc. genomgick alla samma förändringar. Väggbeklädnader, hängen, sänglinne och divaner, liksom kläder i allmänhet, var rikt utrustade med levantinska broderier.","quote":"”Möbler, kvinnokläder, smycken etc. genomgick alla samma förändringar.”"},"54f705a7-f6cc-5d60-88a2-8e1edc57ef20":{"title":"Utbildning och *madrasa*","description":"Läs- och skrivkunnigheten var allmänt utbredd och mecenaterna tävlade om att stödja utbildningsinstitutionerna. Elever - 'ulama' - strömmade till *madrasa* från Irak, Iran, Centralasien, Andalusien, Maghreb och Egypten. I Damaskus fann de en tillflyktsort och en god grund för lärande. Genom överenskommelser om så kallade *waqf* (donationer) kunde eleverna få stipendier, lön och bostad. Duktiga studenter fick ett *ijaza* (diplom) av sina lärare. Hur det var att vara lärjunge beskrivs ofta på förstasidan i de vetenskapliga och filosofiska manuskripten.","quote":"'Hur det var att vara lärjunge beskrivs ofta på förstasidan i de vetenskapliga och filosofiska manuskripten.'"},"ebe1e957-e9a6-5900-a103-902e5fee4e8f":{"title":"Vattenförsörjningen"},"699bcf48-10b7-5156-85dc-0aff994af0da":{"title":"Konsten utanför huvudstaden","description":"Liksom i andra stora riken blev det så att ottomanerna tog med sig sin konstnärliga smak till de nyerövrade landområdena, tillsammans med sina administrativa och politiska system. Med hjälp av de ateljéer som etablerades i palatset bestämde ottomanerna över konsten i regionerna långt ut i periferin. Men ändå: ju längre bort från huvudstaden man kom, desto mer av \"lokalfärg\" kunde man finna, trots dominansen från palatsateljéerna.  \nOttomanerna ute i regionerna imiterade huvudstadens raffinerade smak i sin konst. Det visar sig tydligt både i sådana arbeten som palatset direktbeställde, och i det som gjordes på beställning av de guvernörer som styrde i regionerna i sultanens namn. Det var förstås en ojämn kamp mellan regionernas stiftare och konstnärer å den ena sidan och huvudstadens å den andra, men många verkliga konstverk kom till också i regionerna.","quote":"'Ju längre bort från huvudstaden man kom, desto mer av \"lokalfärg\" kunde man finna, trots dominansen från palatsateljéerna.'"},"b554b571-d0e5-5750-8458-758d1d2857a2":{"title":"Sultanen och hans hov","description":"Vid hovet fanns en inre krets av höga dignitärer runt sultanen. Var och en ansvarade för sitt område, till exempel som munskänk, skattmästare eller överhovmästare. I alla religiösa, politiska och militära angelägenheter var det meningen att de skulle ge sultanen sitt stöd. Men i själva verket var de ofta inblandade i intriger och maktkamper i förhållande till sultanen.  \nEn mer positiv sida av deras verksamhet var att de tävlade om att efterlikna sultanen i fråga om att ge stöd till konst och arkitektur. Eftersom mamlukernas barn inte kunde ärva faderns ställning och privilegier var donationer *(waqf)* till religiösa inrättningar ett vanligt sätt att säkra en inkomst åt familjen.","quote":"'Mamluksultanens närmaste medarbetare tävlade om att efterlikna sultanen själv när det gällde att ge stöd till konst och arkitektur.'"},"dc90a515-7d31-50e6-bb8f-6de8b231efd4":{"title":"Det abbasidiska Egypten","description":"Egypten stod under direkt abbasidiskt styre mellan 132 och 358 / 750 och 969. Handeln och jordbruket gav värdefulla vinster, och Egyptens läge gjorde att det fungerade som porten till Nordafrika. För att styra Egypten utnämndes en guvernör som hade stöd från armén och den administrativa eliten. Den ekonomiska medelpunkten var Fustat, på östra Nilstranden söder om Kairo. Stadens befolkning var fortfarande till större delen koptiska kristna, och Amr Ibn al-As's moské var muslimernas viktigaste helgedom. Guvernören och hans armé höll till i Asakir-området nära Fustat.","quote":"*'Fustat – on the eastern bank of the* *Nile* *and south of* *Cairo* *– was the main commercial capital.'*  \n' Den ekonomiska medelpunkten var Fustat, på östra Nilstranden söder om Kairo.'"},"396874d9-40a1-5d19-9b40-a8c4225d8397":{"title":"De heliga platserna längs pilgrimsvägarna","description":"Egypten var samlingspunkten för pilgrimerna från Nord- och Centralafrika. De kom först till Alexandria och fortsatte sedan till Kairo, där de gick om bord i Fustat och seglade 64 mil på Nilen till staden Qus i söder. På kameler tog de sig sedan därifrån till Ayzaab som var en av de största hamnarna vid Röda Havet. Där väntade segelbåtar som tog dem till Arabien på den andra sidan. Överfarten var riskfylld, båtar sjönk och många pilgrimer drunknade.","quote":"'Egypten var samlingspunkten för pilgrimerna från Nord- och Centralafrika.'"},"31839947-b81e-578b-b011-e2319540abf1":{"title":"Jordanien"},"9e30bc38-26f6-5892-9b38-6c81101cb0d5":{"title":"De muslimska kvinnornas dräkter och smycken","description":"Enligt islam bör både män och kvinnor klä sig diskret. Kvinnorna förväntas täcka sina huvuden och ha långärmade plagg som når från halsen och ner till vristerna. Utöver dessa allmänna regler som alla följer har den kvinnliga dräkten alltid visat stora variationer från kultur till kultur och över tiden. Det gäller både valet av tyger, design, hur plaggen kombineras, hur huvudklädnaden och accessoarerna ska se ut.  Social tillhörighet och etnisk bakgrund har också alltid spelat en roll för hur kvinnorna har klätt sig.","quote":"'Enligt islam bör både män och kvinnor klä sig diskret och kvinnorna förväntas täcka sina huvuden.'"},"98c2e587-fe2e-561f-800d-0429b0889c72":{"title":"Geometrisk dekor i arkitekturen","description":"Väggarna inuti husen kläddes med paneler och friser. Reliefdekorationerna med sina geometriska mönster var från början färglagda och såg ut som vackra tyger.  \nTill den tredimensionella utsmyckningen hörde också det som österut kallas *muqarnas* och i väst *muqarbas* och som gärna används uppe i valvbågar och ovanför fönsteröppningar och ingångar. *Muqarbas* består av prismatiska delar i olika former som är förbundna med varandra.  \nBåde i religiösa och profana byggnader pryddes väggarna längst upp av geometriskt utformad kalligrafi med *kufiska* skrivtecken.","quote":"'Väggarna inuti husen kläddes med paneler och friser, som om de hade varit fina tyger.'"},"ceba53e2-8d26-5b58-86d1-788c47e11fd6":{"title":"Tre kulturer lever tillsammans"},"1fe29955-194b-5f40-833a-ae7bf2b5e383":{"title":"Kairo, Damaskus och Jerusalem: Centrum för det intellektuella livet i mamlukväldet","description":"Egypten, Palestina och Syrien upplevde under mamlukernas styre ett enastående ekonomiskt uppsving och en kulturell, intellektuell och konstnärlig blomstringsperiod, särskilt i städerna Kairo, Damaskus och Jerusalem. Mamlukernas huvudstad, Kairo, hyllades som \"universums metropol\" och \"världens trädgård\". Som storstad var Kairo också störst i världen i sin tid, och en av de rikaste städerna i Främre Orienten. Kairo var ett centrum för lärda och intellektuella, för forskare, konsthantverkare och köpmän.","quote":"'Mamlukernas huvudstad, Kairo, hyllades som \"universums metropol\".'"},"5a338511-2ac0-5415-a85c-90120546219d":{"title":"Tunisien","description":"Från slutet av 1600-talet började offentliga och privata byggnader inkludera innovationer i sin arkitektur, dekoration och ornament. De första elementen i barockstilen började växa fram, och lokala traditioner av lergods, stuckatur och skulpterat trä övergavs till förmån för italiensk eller rokokodekoration utförd av utländska hantverkare.  \nÖverdådiga hus byggdes i *medinans* vackraste distrikt tillsammans med närliggande lanthus i omgivande trädgårdar.  \nUtsmyckningen skilde sig från ett palats till ett annat, men fascinationen för Carrara-marmor och importerad keramik blev utbredd under 1700- och 1800-talen: storslagna marmortrappor, italienska målade trätak, napolitanskt kakel, husaynid-stuckatur och blomstermålning. Innerdörrar och fönsterluckor var gjorda av italienska skulpterade paneler.","quote":"“Överdådiga hus byggdes i *medinans* vackraste distrikt tillsammans med närliggande lanthus i omgivande trädgårdar.”"},"e7b309d4-f6ec-5a3c-85a4-64bb13cff1d3":{"title":"De islamiserade samhällena före och efter den normandiska erövringen","description":"Det finns inte många materiella spår kvar från den islamiska perioden på Sicilien. Det gäller både den tid när hela ön regerades av Kalbid-*emirerna* (som var fatimidiska undersåtar) och tiden efter den normandiska erövringen när några områden ett tag fortsatte att hållas av muslimerna. I byggnadskonsten handlar det ofta om murrester från moskéer och fästningar; som har byggts in i senare anläggningar.","quote":"'När det gäller materiella spår från den islamiska perioden på Sicilien är det inte mycket som finns kvar. Mest är det delar av murar.'"},"8319f75e-c88b-5e0d-87d1-baa20d291ec5":{"title":"*Haram* i Mekka och *Kaba*"},"a1f710c0-f3ac-5a24-a8f4-4bfadf1b55e4":{"title":"Keramik  med geometrisk dekor"},"7e85c07a-48f2-5fc5-b04e-c0bb4eaed801":{"title":"Pilgrimsresan till det Heliga Landet"},"6a6bebaa-7157-585a-a0a4-10139e43213c":{"title":"Växterna och arabeskerna: visioner av evigheten och den gudomliga enheten","description":"*Arabesken* är det vanligaste alternativet till naturalistiska blomsterkompositioner. Den är en kombination av stjälkar, rankor, blad och palmettmotiv som växer ut från varandra och som formas till ändlösa, symmetriska arrangemang. Den blev vanlig överallt i islamisk konst från och med 400-talet / 1000-talet. Att arabesken var så lätt att anpassa och variera gjorde att den kunde användas lika lätt på föremål som på byggnader. Den inbjuder också till tankar om de outgrundliga samband och sammanhang som har med Gud att göra.","quote":"'*Arabesken* är det vanligaste alternativet till naturalistiska blomsterkompositioner.'"},"cffb5dbb-cdd6-5c87-9301-6dc14bb279d8":{"title":"Det religiösa livet","description":"Damaskus roll som startpunkt för den årliga pilgrimsfärden, *haij*, bidrar till att ge staden en religiös karaktär. På ayyubidernas tid växte det upp en förstad, al-Maydan, längs *haij-*vägen. Den kom att bli ett viktigt centrum för den religiösa konsten. Den religiösa islamiska konsten når under atabegisk och ayyubidisk tid sitt fullaste uttryck i moské-arkitekturen och de illustrerade Koranerna. Det syns tydligt i den höga kvalitén på trä- och murningsarbetena i minareterna, *mihrab, maqsura* och *minbar*.","quote":"'Den islamiska religiösa konsten når sitt fullaste uttryck i moské-arkitekturen.'"},"21173928-d7cb-5f28-9f20-0a8f069336e7":{"title":"De heliga platserna längs pilgrimsvägarna","description":"Det fanns också en nordlig väg för de pilgrimer som kom resande till Mekka från Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Alla fortsatte sedan till trakten av den gamla staden Aylat (idag byn er-Rumeil) och därifrån till Jedda och Medina. Det var många muslimska härskare som hjälpte till att underhålla pilgrimsvägen. En av dem var Sayyida Zubayda, hustru till kalifen Harun-al-Rashid. Den del av vägen hon ansvarade för utrustade hon med en mängd faciliteter för de resande och den kallades för 'Zubaydas väg.'","quote":"'Det fanns också en nordlig väg för de pilgrimer som kom resande till Mekka från Turkiet.'"},"e80da55d-a24c-5ad5-8bdc-c203bda24973":{"title":"*Haram* i Mekka och *Kaba*","description":"Av tradition täcks *Kaba* av en mörk och rikt dekorerad *kiswa* (täcke). Traditionen påbörjades av kungen av Himyar i södra Arabien två hundra år före Hegira. Från början skänktes *kiswa* av profeten Muhammed och kaliferna; senare blev det Egypten som sände *kiswa* varje år. På den fanns guldbroderade fält med Koranverser och böner som handlade om *Haij* och dess betydelse. Tillsammans med *kiswa* sändes också ett par praktfulla draperier som skulle täcka *Kaba*\\-ingångens två dörrhalvor, och en påse som innehöll nyckeln till *Kaba*, som var av koppar och som pryddes av religiösa citat gjorda med silverinläggningar. I ceremonierna när dessa gåvor skulle sändas iväg ingick också en stor fest i huvudstaden Kairo. *Kiswans* resa påbörjades på citadellets borggård med trummor och fanfarer, riddare och höga ämbetsmän, och det hela beskådades av en jättelik folkmassa.","quote":"'Av tradition täcks *Kaba* av en mörk och rikt dekorerad *kiswa*.'"},"5f07058e-e943-529b-9aad-26510494cbe8":{"title":"Mudejarkeramik","description":"Höjdpunkten för den förgyllda keramiken från Manises sammanfaller med förkärleken för djurmotiv med hjortar, vadare, tjurar och småfåglar i mitten på kompositionerna, en nyhet som avviker från den spansk-muslimska traditionen. När det började gå utför med keramikugnarna i Manises förlorade glasyrpigmenten sin ton av blekt guld och blev istället koppar- eller chokladfärgade, och dekorationerna blev mindre varierade. Populärast blev fantasifågeln 'pardalot'  med sin tätt linjerade kropp som skulle föreställa fjäderklädd.","quote":"'När det började gå utför med keramikugnarna i Manises förlorade glasyrpigmenten sin ton av blekt guld och blev istället kopparfärgade.'"},"a33e8d0d-78bb-5e1f-bf96-8cdd1b65b6f8":{"title":"Omvärlden: diplomatiska kontakter och internationell handel","description":"Under hela den tid som mamlukerna styrde upprätthöll de nära diplomatiska förbindelser med de flesta europeiska stormakterna som Kastilien, Sicilien, de italienska republikerna och Bysans, men också med mongolerna och Fjärran Östern. Utbytet av påkostade diplomatiska gåvor, tillverkade i Egypten och Syrien, underbyggde och stärkte de politiska banden på högsta nivå. Den intensiva handeln gav också näring åt de internationella förbindelserna.","quote":"'Diplomatiska gåvor, tillverkade i Egypten och Syrien,  underbyggde och stärkte de politiska banden.'"},"48a86896-7c77-5f66-a1d9-8df0111a6e0c":{"title":"Mamluksystemet","description":"Huvudvikten i mamlukernas träning låg på krigskonst, bågskytte och ridning. Det var en träning som på många sätt liknade den som den tidens europeiska riddare fick. För att upprätthålla kunskaperna i ridkonst ordnades regelbundet tornerspel och tävlingar i polo  \n*(jawkan).* När en mamluk hade blivit fulltränad fick han sin frihet, en häst och en komplett utrustning med vapen. Nu kunde han ge sig in i den militära karriären. Om han var riktigt skicklig kunde han stiga i graderna och bli överkommendant, provinsguvernör, medlem av sultanens stab eller kanske till och med själv bli *sultan*.","quote":"'Mamlukernas träning påminde mycket om den träning som den tidens europeiska riddare fick.'"},"9f7848ae-c4b1-5425-8491-708ef71e028d":{"title":"Vattenförsörjningen","description":"De system som hade byggts upp under romartiden fortsatte att användas under lång tid. Men den islamiska kulturens bidrag till vattenförsörjningen har också betytt mycket. Den storskaliga arabiska invandringen och befolkningsökningen ledde till att en ny landägande samhällsklass uppstod som investerade i jordbruksproduktion. På så sätt kom det tekniska arvet från romarna när det gällde vattenförsörjningen att utvecklas vidare under de islamiska dynastierna. Det framgår av de många vattenförsörjningssystem som konstruerades och som omfattar underjordiska kanaler, akvedukter, cisterner, dammar, regnvattensreservoarer och vattenhjul (*noria*).","quote":"' Det tekniska arvet från romarna när det gällde  vattenförsörjningen utvecklades vidare under de islamiska dynastierna.'"},"17ddd4ae-d694-5a72-955a-060b61ef530c":{"title":"Kungliga damer: Fatima al-Zahras barnbarn","description":"Fatimiderna lät de kungliga prinsessorna leva ett liv i lyx, av vördnad inför deras släktskap med Fatima al-Zahra, Profetens dotter som var hustru till imamen Ali bin Abi Talib. Men prinsessorna hade också en framträdande roll i det offentliga och politiska livet. Denna inställning påverkade också behandlingen av kvinnor i allmänhet i samhället. Vid hovet var det många viktiga politiska positioner som innehades av kvinnor. Och kalifen al-Hakim bi Amrillahs syster, som hette Sitt al-Mulk, regerade faktiskt Egypten under fyra år istället för sin minderårige bror. Många högreståndskvinnor bland fatimiderna förvaltade sina förmögenheter själva och var aktiva affärskvinnor, ägare av handelsskepp som transporterade gods vida omkring i världen. En luxuös livsstil vittnar om deras personliga rikedomar: en prinsessa vid namn Abda efterlämnade så många kistor med ädelstenar, juveler och andra skatter att det behövdes 14 kilo vax för att försegla dem, och 30 pappersrullar för att göra upp en lista över innehållet.","quote":"'Fatimiderna lät de kungliga prinsessorna leva ett liv i lyx och gav dem också en plats i det offentliga livet.'"},"119ab24b-479f-5ff2-b732-0ff4c64e08e5":{"title":"De islamiserade samhällena före och efter den normandiska erövringen","description":"Husgeråd och gravföremål som lerkrukorna med begravningsinskriptioner vittnar om de långvariga förbindelserna mellan de olika regionerna runt Medelhavet, som långt in på 1300-talet lyckades överbrygga skillnaderna mellan två olika världar. Det är föremål som kan vara gjorda av hantverkare från ön, men de kan lika gärna vara importerade, från Nordafrika eller de muslimska delarna av den iberiska halvön.","quote":"'Vardagsföremålen vittnar om långvariga förbindelser mellan de olika regionerna runt Medelhavet.'"},"544d24b1-a4c5-568d-8a3b-dd38d938afe5":{"title":"Kufisk skrift","description":"Den *kufiska* skriften uppstod i Kufa, Irak, i början av det första århundradet e.H. / 600-talet e.Kr. Den utvecklades ur en syriskpåverkad skrift som kallas *Hijazi*\\-skrift och som hade fötts i mötet mellan två kulturer, när ett antal irakiska lärda som var kristna kom till Kufa under första århundradet e.H. / 600-talet e.Kr. Kufas starka politiska och militära ställning hjälpte sedan till att sprida den *kufiska* stilen och gav den dess namn. Att det fanns så många muslimska lärda och uppläsare av Korantexter i staden gjorde att den *kufiska* skriften spreds vidare och hjälpte också till att utveckla den stilistiskt och estetiskt.","quote":"'Kufas starka politiska och militära ställning hjälpte till att sprida den *kufiska* stilen och gav den dess namn.'"},"97f0d7d4-686c-530b-b13e-3459e7fb2772":{"title":"Skräddarkonst på toppnivå: Tiraz och den samtida klädedräkten","description":"Fatimidernas Egypten var känt för sin produktion av exklusiva textilier, särskilt från de så kallade *dar al tiraz*, textilateljéerna i Darmetta, Dabiq, Tanis, Alexandria och Shata. Det persiska ordet *tiraz* står för ett broderat band att dekorera med och som fästs vid kanten på ett tyg eller ett klädesplagg. På det fanns välsignelser och - under den fatimidiska perioden - namnet på den regerande kalifen eller den höga uppdragsgivare för vilken tyget tillverkades. I varje *tiraz*\\-ateljé fanns en mästare som hade ansvar för produktion, förpackning och transport av textilierna, särskilt för dem som var avsedda för kalifen själv. Mästaren var mycket högavlönad och hade också en hög status. Varje gång han kom till Kairo hedrades han med en välkomstprocession och en mottagning.","quote":"'Fatimidernas Egypten var känt för sina dar al-tiraz , textilateljéer.'"},"9275ed46-c379-591c-b8f5-c59e0879225f":{"title":"Ordets civilisation","description":"Bruket att skriva in mecenatens namn och titlar, och önskan om att han/hon ska välsignas, tillmötesgår mecenatens önskan om att gåvan ska bli ihågkommen. Det gäller särskilt när gåvan ska ges till en offentlig institution som en moské eller en *madrasa.* Föremålen som skänktes kom ofta långt bort ifrån och de kunde därför verka inspirerande på de lokala konsthantverkarna. Men en del konsthantverkare använde kalligrafin i rent dekorativt syfte, och skapade inskriptioner som var fullkomligt oläsliga.","quote":"'Ibland använde konsthantverkarna kalligrafin i rent dekorativt syfte och skapade fullkomligt oläsliga inskriptioner.'"},"c3c3c6a9-356a-5b3d-b18a-805d7175e3fa":{"title":"Förvaltningsreformer"},"ab86e7ab-a2af-55b0-bd1d-acb09915baa1":{"title":"Moské och palats","description":"Den fatimidiska dynastin satsade stort på att bygga, inreda och underhålla moskéer för att sprida den shiitiska tron. I Mahdiyya och i den storslagna huvudstaden Kairo fanns imponerande anläggningar som al-Azhar och al-Aqmar. Men också ute i regionerna, så långt bort som på Sicilien, byggdes fatimidiska moskéer som skulle lysa som fyrtorn och sprida den shiitiska förkunnelsen. Fatimidiska moskéer har speciella arkitektoniska drag: entrépartiet är framträdande och påminner om en romersk triumfbåge; de har kupol i skulpterad sten och på fasaderna finns kufisk skrift med shiitiskt innehåll. Men det vi i första hand lägger märke till hos de fatimidiska moskéerna är att de saknar minareter.","quote":"'De fatimidiska moskéerna skulle vara som lysande fyrtorn för det shiitiska missionerandet'"},"ee7a2a3a-731e-564b-b6f7-1f7eb1934418":{"title":"Kairo, Damaskus och Jerusalem: Centrum för det intellektuella livet i mamlukväldet","description":"Jerusalem är en helig stad för både judar, kristna och muslimer. Staden blomstrade under mamlukerna. De främjade Jerusalems ställning som viktigt besöksmål för pilgrimer, och för de lärda inom religion och vetenskap. Det skedde inte minst genom de storslagna arkitekturprojekt som de satte igång. Jerusalems dragningskraft som centrum för intellektuellt utbyte, mystisk kontemplation och dialog mellan olika trosuppfattningar ökade. Antalet generöst understödda *madrasa* och andra skolor, med många av sin tids främsta intellektuella som lärare, steg till över ett hundra.","quote":"'Mamlukerna främjade Jerusalems ställning som viktigt besöksmål för pilgrimer, och för de lärda inom religion och vetenskap.'"},"6ca7f36b-6ff1-5be2-b8a1-162095f62272":{"title":"Kunglig konst och arkitektur","description":"Det normandiska hovets religiösa arkitektur finns kvar i form av kyrkoanläggningar som ofta följer strukturerna i de underliggande ruinerna som är från den islamiska perioden.","quote":"'En del normandiska kyrkor byggdes ovanpå resterna av islamiska byggnader.'"},"94fec78e-a38a-50eb-964d-7cb6963f9585":{"title":"Turkiet","description":"Osmansk beundran för västerländsk konst, arkitektur och urbanism ledde till födelsen av en ny smak under tulpanperioden (1718–30). Under de följande decennierna introducerades barock- och rokokodrag i den ottomanska stilen, således blev imperiets, nyklassiska och eklektiska stilar ganska vanliga på 1800-talet.","quote":"Osmansk beundran för västerländsk konst, arkitektur och urbanism ledde till födelsen av en ny smak under tulpanperioden (1718–30)"},"46dc88ff-bfef-555f-911d-3ced9ca58efa":{"title":"De heliga platsernas väktare","description":"Efter den ottomanska erövringen av Egypten år 923 e.H./ 1517 e.Kr. gav Mekkas lokala regenter av politiska skäl den högsta makten över Arabien åt sultanen Selim I. På så vis kom också de två viktigaste muslimska städerna, Mekka och Medina - och därmed islams heligaste platser - att ingå i det ottomanska väldet, och sultanerna tog sig titeln kalif. Under nära fyra hundra år var därför också sultanerna mycket noga med att ge generöst stöd till de heliga platserna.","quote":"'I nästan fyra hundra år var sultanerna mycket noga med att ge generöst stöd till de heliga platserna.'"},"93c54687-ed57-54c6-8dc9-82032411c77b":{"title":"Geometrisk dekor i bokkonsten"},"622bc6c4-0521-53bd-80a6-0fa7a314fc9b":{"title":"Den heliga Koranen","description":"Koranen är Guds ord så som de uppenbarades muntligen på arabiska för profeten Muhammed mellan år 610 och 632. Koranen samlades och sorterades i en enda volym av hans följeslagare och de tidiga kaliferna, särskilt den tredje kalifen, Uthman Ibn Affan (23-35 / 644-56). Under hans tid ordnades Koranen på det sätt som gäller än idag. Koranen består av 114 kapitel *(sura)* och 6 236 verser *(ayat).*","quote":"'Koranen är Guds ord så som de uppenbarades muntligen på arabiska för profeten Muhammed.'"},"11b19208-0f2c-5176-9948-5d121532b39a":{"title":"Muslimska kvinnor som mecenater","description":"'Kvinnor bidrog också till byggandet av *ribat* (religiösa fästningar) och *khanqah (*kloster för dervischer). De användes som tillflyktsort för krigarmunkar, och blev senare böneplatser och härbärgen för de fattiga.  \nUtbildning var ett annat område där kvinnorna var aktiva som mecenater. Exempel på det är Umm Sultan Shaban Madrasa, den stora och välutrustade utbildningsanläggningen i Kairo. Den byggdes av mamluksultanen Shabans mor. Andra kvinnor grundade skolor (*kuttab* och *madrasa*) för utbildning av flickor. Andra välgörenhetsinsatser omfattade stöd till sjukhus *(bimaristan)* som det som ligger intill Stora moskén i Divrigi och som Turan Melik lät bygga på 600-talet / 1200-talet. Ett annat sjukhus uppfördes på order av Aziza Othmana som levde på 1000-talet / 1600-talet.","quote":"'Kvinnor bidrog också till byggandet av *ribat*, *khanqah*, *madrasa* och *bimaristan*.'"},"1dbcce8a-f15c-5124-8ef3-103e38fe1b4e":{"title":"Vetenskap och lärdom","description":"De muslimska härskarna såg hela tiden till att folket hade tillgång till vatten. All tillgänglig vetenskaplig kunskap användes för att få fram effektiva metoder. De mest robusta av de anordningar som fanns för att ta upp och leda fram vattnet har ofta överlevt till våra dagar: grävda diken, akvedukter och *noria* (vattenhjul).","quote":"Hydraulik och bevattningsteknik."},"d0091937-ae75-5b53-b750-fd43ae2c25e5":{"title":"De muslimska kvinnornas dräkter och smycken"},"ee2aaf47-9aaa-5955-b4b2-c1f9cacab9fc":{"title":"Fester och nöjen vid hovet","description":"Även om livet vid det fatimidernas hov i mycket var inriktat på religion var det - precis som vid hoven hos deras vasaller, ziriderna i Nordafrika och kalbiderna på Sicilien - gott om underhållning i form av poesi, sång och dans. Fatimiderna i Nordafrika bjöd till exempel in lokala poeter som ifrigiyerna (tunisierna) Ibn Hani och al-Ladi. Till hovet i Kairo kom snart poeter från hela den muslimska världen. Flera kalifer författade poesi som också framfördes offentligt. Musikaliskt lät sig Kairo inspireras av den östliga traditionen och lånade också inslag från den andalusiska repertoaren; musiken framfördes av både manliga och kvinnliga musiker på instrument som vasspipa, luta och cittra. Artister som både sjöng och spelade framförde sånger om kärlek och ädelmod. Uttrycksfulla framträdanden gjordes av dansare och danserskor; "näsduksdansen" som finns på många reliefer var tydligen populär.","quote":"'Trots den religiösa livsstilen saknades det inte underhållning vid det fatimidiska hovet.'"},"4d22c9f5-70ed-5031-b70e-7aa555a8fa7a":{"title":"Bilder av människor","description":"Utan att tveka anpassade och stiliserade den islamiska konsten de tidigare konstriktningarnas människogestalter. Bilder som föreställer människor finns både på föremål och byggnader (med generellt undantag för moskéer), i form av skulpturer, vävnader och broderier, på mynten och i handskrifternas illustrationer. Framställningen av religiösa getalter som profeter och änglar följde den bysantinska traditionen, medan mytologiska motiv som harpyjor (fåglar med kvinnohuvuden) tecknades efter klassisk förebild. Andra figurmotiv skapades genom att man övertog och anpassade visuella former som redan var väletablerade och välbekanta.","quote":"'Utan att tveka anpassade och stiliserade den islamiska konsten de tidigare konstriktningarnas människogestalter.'"},"93d8ebf1-31d8-5e89-966d-89b3cb0abebd":{"title":"De kristna invånarna under umayyadiskt styre"},"0f9828f8-dd3a-5969-ba97-2fc083ca3fe9":{"title":"Muslimska yrkeskvinnor som konsthantverkare, musiker och dansare","description":"Många muslimska kvinnor har blivit historiskt kända som musiker och dansare på högsta nivå; åtskilliga var engagerade vid hovet och fick hög ersättning för sitt arbete. Vi känner till Nasab som var så skicklig på att spela tamburin att fatimidkalifen al-Mustansir bi Allah gav henne ett stycke land i Kairo. Det utvecklades till en stadsdel som efter henne kallas al-Tabalah - Tamburinen. En annan musiker, lutspelerskan Itifaq lyckades charma mamlukregenten al-Malik al-Muzaffar Haji bin Qalawun och gifte sig med honom. När hon skulle uppträda och spela lät han lägga ut sidentyger på golvet för henne att gå på, och när hon slutat fick hon fyra juvelsmycken och sex pärlor som var värda 4000 dinarer.","quote":"'Många muslimska kvinnor har blivit historiskt kända som musiker och dansare på högsta nivå.'"},"5cef1f76-07da-5ce0-a8f7-d678e155d371":{"title":"De kristna invånarna under umayyadiskt styre","description":"'De kristna samhällena fortsatte att vara välmående, och producerade mängder av föremål.'","quote":"Den del av Mellanösternområdet som sträcker sig över norra delen av den syriska öknen och omfattar Nildalen och floderna Eufrat och Tigris - idag känd som \"den bördiga halvmånen\" - erövrades i Islams namn. Den umayyadiska regeringsperiod som följde innebar inte så stora förändringar för den kristna befolkningen som man skulle kunna tro. Medan muslimerna var koncentrerade till större och nyetablerade städer och bildade en militär elit, fortsatte de kristna - utan att vara uteslutna från regeringsposterna - att leva i småstäderna och på landsbygden.  \nKristna samhällen fortsatte att vara välmående, och deras hantverkare producerade mängder av föremål, som lampor för både profan och religiös användning, och på många av dem finns kristna bilder.  \nDe flesta kyrkor fortsatte att användas. Den treskeppiga basilikan var den vanligaste kyrkobyggnaden och som väntat var kyrkorna i städerna mer påkostade än de på landsbygden. Många kyrkor från den här tiden är berömda för sina vackra golvmosaiker."},"1d025879-0f4e-58f5-9d96-55b7af6f72a3":{"title":"Ordets civilisation"},"543aaa57-6637-5f92-ac7d-d3ff9c19f682":{"title":"Page 244","description":"Den nasridiska konsten i Andalusien och den marinidiska, zivanidiska och hafsidiska konsten i Maghreb-området representerar höjdpunkten i den västislamiska konstens dekorativa rikedom. Samspelet mellan de olika konstriktningarna ger en samstämmighet i uttrycket (intressanta exempel är Alhambra och Attarin *Madrasa* i Fez) som blir till en modell för den västislamiska konsten.","quote":"Marinider och nasrider: en modell för den västislamiska konsten."},"39470669-f271-52b5-9ea9-ee88e042362a":{"title":"Muslimska kvinnors privatliv","description":"I den islamiska kulturen var hus och palats utformade så att kvinnorna skulle få avskildhet och slippa känna sig besvärade av främlingars blickar. Inne i denna helt privata sfär hade kvinnorna full frihet att sköta hushåll och familj, träffa andra kvinnliga medlemmar av storfamiljen, släktingar och vänner och sköta sig själva och sina egna angelägenheter. Kvinnor hade rätt till sin egendom, och de smycken de fått av sina män vid bröllopet behöll de även om de skilde sig. Kvinnorna vid det kungliga hovet levde i överflöd med all tänkbar komfort och hade hela palatskvarter till sitt förfogande.","quote":"'I den islamiska kulturen var hus och palats utformade för att ge kvinnorna avskildhet.'"},"68239d8d-9472-53ee-9876-51e1be828f05":{"title":"Mudejaryrken","description":"Mudejarernas keramiker var mycket skickliga i olika glasyrtekniker och introducerade den konsten i medeltidens Europa. Man använde blyhaltiga eller genomskinliga glasyrer, tennhaltiga eller halvgenomskinligt vita glasyrer, och också lysterglasyr. Glasyren gav föremålen den skönhet som eftertraktades och framför allt gjorde den ytorna ogenomträngliga för fukt. Keramik tillverkades över hela halvön, men den glaserade och målade keramiken från verkstäderna i Paterna och Teruel, och det förgyllda kaklet som gjordes i Manises, var särskilt eftersökt och exporterades i stora mängder.","quote":"'Mudejarernas keramiker var mycket skickliga i olika glasyrtekniker, och de introducerade den konsten i medeltidens Europa.'"},"9d838b06-c754-52b5-b005-6c418fbd4fdc":{"title":"Smycken: rikedom, prestige och beskydd","description":"Både muslimska kvinnor och män uppskattade smycken. Männen använde smyckena till att dekorera sina turbaner och andra kläder med, och ibland använde männen också smyckena på samma sätt som kvinnor; männen kunde till exempel bära örhängen. Men det var ändå kvinnorna som mest använde smycken. De flesta kvinnor bar smycken, oavsett social ställning. Om man ska tro den nasridiske författaren Ibn al-Khatib var det ett sådant kläd- och smycketävlande bland Granadas kvinnor att: '.... pyntandet, sminkandet och prålandet och passionen för flotta tyger och juveler känner inga gränser längre.'","quote":"Tecken på social ställning och prestige."},"24e11f60-92ed-5fc9-959e-e0aa49482ffe":{"title":"Bilder av människor"},"4c126e80-2567-5abd-9191-3d40f380e81f":{"title":"*Al-Franj*: the Crusaders in the Levant","description":"'Det skulle dröja ända till 1900-talet innan Mellanöstern fick uppleva ett så intensivt utbyte med Europa igen  \nsom under korstågstiden.'","extra":{"credits":"Curators & authors (British Museum should be added)  \nMona AL-MUADIN, Damascus  \nSheila CANBY, London  \nVerena DAIBER, Damascus  \nAbdel-Razzaq MOAZ, Damascus  \nKhader SALAMEH, Jerusalem  \nEmily SHOVELTON, London  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \n  \nCoordination  \nSamer ABDEL-GHAFOUR, Damascus  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Åren 487 - 538 e.H. /1095 - 1144 e.Kr. gjordes det fjorton korstågskampanjer från de latinska länderna, riktade mot stora delar av den islamiska Medelhavskusten: nio till det Heliga Landet, två till Bysans, två till Egypten och ett till Tunisien. Baudouin av Boulogne erövrade Edessa och grundade den första korstågsstaten i al-Raha är 491 / 1098, och under de följande två hundra åren skapades och förlorades många latinska, kristna stater i området.  \nAraberna kallade de europeiska korsfararna för 'al-Franj' - frankerna. Den frankiska korstågshistorien började med en fruktansvärd massaker i Jerusalem år 492 / 1099. Men två hundra år senare hade de franker som bosatt sig i Mellanöstern förändrats och anpassat sig till livet bland muslimerna.  \nFöre korstågen hade kontakterna mellan araberna och européerna varit ytterst sporadiska, och det lilla de visste om varandra var starkt påverkat av negativa religiösa uppfattningar. Korstågsperioden innebar, trots att den var fylld av våld, en viss religiös tolerans och den ökade också det kulturella utbytet. Det skulle dröja ända till 1900-talet innan Mellanöstern fick uppleva ett så intensivt utbyte med Europa igen som under korstågstiden. Klippdomens skönhet verkade överväldigande på korsfararna och gjorde att de fick ett mer gynnsamt intryck av den muslimska Orienten, något som också återspeglades i tidens litteratur.  \nIslamiska religiösa byggnader förvandlades till kyrkor och kristna institutioner. I Jerusalem blev både Klippdomen och al-Aqsa-moskén kyrkor, och den senare blev också härbärge för korsriddarna. I Hebron ersattes originaltaket i Ibrahim-moskén med ett tak i romansk stil. Men inflytandet sträckte sig långt utöver arkitekturen; det kom att innefatta klädmodet och mathållningen, och också populärkultur och religiösa vanor. Mot slutet av 600-talet / 1200-talet hade ayyubider och mamluker lyckats jaga ut korsfararna och många byggnader gjordes åter om till moskéer. Men man kan säga att hela denna process betydde att området berikades estetiskt, och den ledde till att latinsk stil och islamisk konst kom att kombineras på ett harmoniskt sätt.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/crusader/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/24/portal_image/1.jpg","display_order":15}}},"144150df-f28d-5d4f-8acc-353e17527739":{"title":"Pilgrimsresan till det Heliga Landet","description":"Levanten, länderna öster om Medelhavet, bestod vid tiden för korstågen av en mängd rivaliserande stadsstater. En del av dem styrdes av korsfararna, medan andra regerades av lokala makthavare. Det betydde att det var riskfyllt att göra resor och pilgrimsfärder till och igenom det Heliga Landet också i fredstid. Särskilt farligt var det under de år när korstågen genomfördes. Men trots alla svårigheter var det många som var fast beslutna att nå fram till det Heliga Landet.","quote":"'Det var farligt att göra resor och pilgrimsfärder till och igenom det Heliga Landet också i fredstid.'"},"5838d42d-f446-52f1-8928-5f1d6b6140a6":{"title":"Mudejaryrken"},"9b603cf4-3d1b-5d98-b644-0c415a7c2a10":{"title":"De heliga platsernas väktare"},"82d1ab69-c61e-55a9-920a-bf67ddfb6bda":{"title":"Islam i Väst","description":"'Den muslimska delen av Västerlandet, från Atlanten till Sicilien, har hela tiden behållit sin särprägel trots att den varit en integrerad del av den islamiska civilisationen.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nCarmen ALONSO-RODRIGUEZ, Madrid  \nMaria da Conceição AMARAL, Silves  \nGaspar ARANDA, Madrid  \nHouria CHERID, Algiers  \nLakhdar DRIAS, Argel  \nNaima ELKHATIB-BOUJIBAR, Casablanca  \nÁngela FRANCO, Madrid  \nÁngela GARCIA-BLANCO, Madrid  \nSusana GOMEZ, Mertola  \nTaha KHECHINE, Kairouan  \nKamal LAKHDAR, Rabat  \nSantiago MACIAS, Mertola  \nMohamed MEZZINE, Fez  \nMargarita SANCHEZ-LLORENTE, Madrid  \nClaudio TORRES, Mertola  \n  \nCoordination  \nMiguel GARCIA, Madrid  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"När muslimerna expanderade västerut från Mellanöstern trängde de in i landområdena i Ifriqiya (dagens Tunisien), Algeriet och Marocko (som de kallade al-Maghreb), Spanien och Portugal (al-Andalus). Här blev islamiseringen en sammansatt process som baserades på utveckling av redan existerande urbana traditioner, och som också ledde till att många nya städer, stora och små, kom att byggas under 200-talet e.H / 800-talet e.Kr. Med undantag för ett fåtal konflikttillfällen lyckades araberna och den infödda befolkningen i de områden de invaderade leva tillsammans under fredliga förhållanden. Handeln och den religiösa toleransen gjorde detta möjligt också för de tre religionerna (judar, kristna och muslimer).  \nDe västliga emiraten var från början underkastade kalifatet i Damaskus, men de blev så småningom mer självständiga och det uppstod lokala dynastier (idrisider, umayyaderna i al-Andalus, zirider, hammadider, almohader med flera). För att hävda sig tog de efter de österländska kaliferna på alla möjliga områden. Vid sidan av de rent militära medlen för makt och kontroll över de territorier de behärskade visade de också sin makt genom egna palatsbyggen och olika andra visuella och kulturella maktdemonstrationer.  \nDen muslimska delen av Västerlandet, från Atlanten till Sicilien, har hela tiden behållit sin särprägel, trots att den varit en integrerad del av den islamiska civilisationen. Det syns särskilt i den arkitektur- och dekorationsstil som kom från öster och sedan kom att utvecklas vidare i Andalusien och Maghreb-området till en konstnärlig stil som är något alldeles speciellt för denna del av den muslimska världen. Och utöver det konstnärliga visar den muslimska delen av Västerlandet andra särdrag i sitt kulturarv: smakerna, ljuden, gesterna, uttrycksformerna och sättet att leva...","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/muslim_west/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/27/portal_image/1.jpg","display_order":7}}},"55222856-3011-566b-aae5-57b726cf2d41":{"title":"Tyger med geometrisk dekor","description":"De tekniker (i det här fallet broderi) som användes för att pryda tygerna gynnade användandet av geometriska eller stiliserade motiv. Enkla mönster med stjärnor, romber, kvadrater och band prydde tyger, kläder och huvudbonader.","quote":"'Stjärnor, romber, kvadrater och band prydde tyger, kläder och huvudbonader.'"},"d3086523-5bfd-58be-92ce-ac1f8ca548d7":{"title":"Bilder av människor","description":"Bilder av människor i islamisk konst påträffas i olika konstnärliga media: mosaik, måleri och skulptur. Utom porträtt bjuds det på illustrationer med jakt- och bataljscener, dans och musicerande, diktläsning, mer eller mindre nakna kvinnor, lekar och akrobatik, överlämnande av presenter, och scener ur arbetslivet. Vad bilderna betyder är ofta oklart och ibland motsägelsefullt, valet av ämne likaså. De flesta av dem skulle kunna tolkas som bilder av ett liv i överflöd i största allmänhet, hovets nöjen och annat som symboliserar makt och rikedom.  \nMen man kan lika gärna tänka sig att de syftar på faktiska historiska eller sociala händelser. Och i en del bilder med jaktscener finns detaljer som alldeles bestämt anspelar på lokala förhållanden.","quote":"'I en del bilder med jaktscener finns detaljer som alldeles bestämt anspelar på lokala förhållanden.'"},"506ae4e4-634a-525e-8b8e-dc798aafe087":{"title":"Turkiet","description":"Dessa nya funktioner hade faktiskt ingen direkt effekt på planeringen av monument, men medförde en anmärkningsvärd förändring i deras dekoration. Västerländska, dekorativa element tillämpades också på många områden av hantverket, vilket förändrade den traditionella dekorativa repertoaren som hade dominerat ottomansk konst. Den nya smaken, som började i Istanbul styrd av palatsets verkstäder, hittade sin väg till Anatolien nästan samtidigt.","quote":"“Den nya smaken, som började i Istanbul styrd av palatsets verkstäder, hittade sin väg till Anatolien nästan samtidigt.”"},"b5239e1f-1ae6-5f79-9b09-016f7be99ee0":{"title":"Pilgrimsresan till det Heliga Landet","description":"Det fanns två viktiga karavanvägar för muslimer som skulle göra pilgrimsresa till Mekka: den egyptiska vägen som användes av pilgrimer från Nordafrika och Afrika söder om Sahara, och den syriska, för pilgrimer som kom från de östra provinserna. Men de syriska karavanerna måste ofta ändra riktning och ta omvägar förbi det Heliga Landet, på grund av de oroligheter som korstågen orsakade.","quote":"'Det fanns två viktiga karavanvägar för muslimer som skulle göra pilgrimsresa till Mekka.'"},"1b7b04e6-d4cb-5a10-a0bf-8f61b4de570f":{"title":"Den islamiska konstens framväxt"},"036e868a-be9f-5e20-a301-fbf277420082":{"title":"Mamluksystemet","description":"Mamluksultanatets styrka vilade på en invecklad hierarkisk struktur med sultanen längst upp på toppen av maktsystemet. Mamluker kunde köpas, fås som gåvor eller tas som krigsfångar. Från början var de flesta av dem turkar, kurder och mongoler, och från och med 700-talet /1300-talet fick de sällskap av tjerkesser och georgier.  Varje ny mamlukrekryt fick först gå igenom en medicinsk undersökning för att klara ut att han var lämplig för tjänsten. När han blivit antagen fick han lära sig om islam, och han fick en grundkurs i arabiska. Han förväntades vara fullständigt lojal mot sin sultan.","quote":"'Mamluker kunde köpas, fås som gåvor eller tas som krigsfångar.'"},"bea69b13-6fa2-574b-aa7f-147e96a211c7":{"title":"Förvaltningsreformer","description":"Från och med myntreformen standardiserades alla umayyadiska mynt både till utseende och vikt: med enbart skrivtecken, med inskriptioner som angav datum och en religiös sentens.","quote":"'Från och med myntreformen standardiserades alla umayyadiska mynt, både till utseende och vikt.'"},"635d4cb2-5c7e-5d27-bd41-43032dd5262b":{"title":"Tunisien","description":"Sedan antiken har Tunisien, ett litet land som står vid vägskälet mellan civilisationer i Medelhavet, varit en mötesplats mellan östra och västra Medelhavet, Afrika och Europa. I början av den moderna eran öppnade sig den gamla Hafsid Ifriqiya, då en ottomansk provins, för den osmanska östern och den europeiska västern.  \n  \n**Utbyte och störningar**  \nI Tunisien av *dey*s och sedan *bey* började landets nya turkiska härskare bygga moskéer, *madrasas, zawiyas,* palats, baracker, offentliga fontäner, akvedukter och vallar, särskilt i huvudstaden, vilket säkerställde att deras namn skulle leva vidare.  \nEuropeiska handelshus strömmade till Tunis, regentens säkra huvudstad, och etablerade sig där under skydd av fredsfördragen undertecknade av sultanen av Istanbul.  \nUnder denna period uppstod en stark förkärlek för allt som är europeiskt, till en början bland furstar, hovdignitärer och andra mäktiga individer inom regimen. Förutom att ta kontakt med européerna baserade i Tunis, reste några av dem till Europa: Bey Ahmed togs till exempel emot av Louis-Philippe av Frankrike med all den ceremonin av ett kungligt besök i 1846. Missionerna till Istanbul ledde till upptäckten av de mest utsökta lyxvarorna som finns. Effekterna hade en djupgående effekt på tunisisk konst och arkitektur på 1700- och 1800-talen.","quote":"“I början av den moderna eran öppnade sig den gamla Hafsid Ifriqiya, då en ottomansk provins, för den osmanska östern och den europeiska västern.”"},"0f404f1e-3645-5bfa-870f-1b45825073f7":{"title":"Umayyaderna","description":"'Umayyadisk konst kombinerar dekorativa stilar och motiv från olika konstnärliga traditioner.'","extra":{"credits":"Manal BASYOUNI, Aqaba  \nGhazi BISHEH Amman  \nJens KRÖGER, Berlin  \nAida NAGHAWI DODO, Amman  \nMohammad NAJJAR, Amman  \nSamarah WOROUD, Irbid  \n  \nCoordination  \nGhada AL-YOUSEF, Amman  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Den Umayyadiska dynastin grundades av kalifen Muawiya I bin Abi Sufyan år 41 efter *Hegira* /661 e.Kr., och den härskade tills Abbasiderna störtade den, år 132 *e.H.* / 750 e.Kr. När Muawiya kom till makten gjorde han Damaskus till huvudstad i det muslimska imperiet. Det beslutet fick långtgående konsekvenser för umayyadernas konst, eftersom det var det klassiska inflytandet som dominerade konsten i Damaskus. Medan umayyaderna regerade kom också den sassanidiska, bysantinska och koptiska konsten att betyda en hel del för den islamiska konstens utveckling. På så vis kan man säga att den umayyadiska konsten kombinerade dekorativa stilar och motiv från olika artistiska traditioner på ett sätt som innebar förnyelse på många olika områden där konst kom att användas.  \nDet finns fortfarande många byggnadsverk kvar från umayyadisk tid, och arkitekturen kan därför berätta mycket om Umayyadernas dynasti. Stora byggnadsprojekt drogs igång, både i lokalsamhällena och på order av den umayyadiska kungliga familjen. Både Klippdomen i Jerusalem och Umayyadmoskén i Damaskus tycks ha byggts som symboler för umayyadisk makt och ära. Det är byggnader som än idag förmedlar ett storslaget intryck av denna dynastis arkitektur. Och de slottsliknande byggnader som förr kallades \"ökenborgar\" fortsätter att fascinera. De ger oss en glimt av det umayyadiska hovlivet och dess ceremonier.  \n  \nUmayyadernas byggnader var ofta slösande rikt dekorerade. Både palatsen och baden smyckades med golvmosaiker med figurmotiv och väggarna hade freskmålningar. Andra arkitekturdetaljer var skickligt utskurna djur och vidunder i sten och stuck, stiliserade blomstermotiv och olika abstrakta mönster. Konsthantverket blomstrade också, och det som finns kvar visar att metallkonst och träarbete låg på en mycket hög nivå.  \nDen umayyadiska konsten med sin eklekticism - sitt träffsäkra och vitala sätt att ta vara på vad olika andra konststilar hade att erbjuda - kan ses som en fortsättning på den senantika konsten. När abbasidernas dynasti kom till makten började en ny fas i den islamiska konstens utveckling.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/the_umayyads/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/10/portal_image/1.jpg","display_order":1}}},"3e98d267-1ed6-58c4-84e5-e601b73d8d09":{"title":"Enskilda blommors och växters betydelse","description":"En annan omtyckt blomma, särskilt i det ottomanska Turkiet, var tulpanen. Den heter *lale,* både på turkiska och persiska, och denna eleganta blomma som finns i så många varianter odlades med stor entusiasm under den ottomanska tiden. På 1700-talet när sultan Ahmed III regerade blev kärleken till tulpanerna en fullkomlig mani, med extremt påkostade tulpanfestivaler som nästan ruinerade rikets finanser. Tulpanens skönhet hyllades också i den religiösa diktningen, där den symboliserar trons martyrskap och den självutplånande mystiska kärleken.","quote":"'En annan omtyckt blomma, särskilt i det ottomanska Turkiet, var tulpanen.'"},"985ee9aa-03b0-5c47-b575-bf5cdd263b4b":{"title":"Att förvalta välståndet","description":"Abbasiderna, som hade en befolkning i tillväxt, och som var väl medvetna om värdet av en förutseende stadsplanering, byggde många städer där särskild tonvikt las på kommunikationer och transportleder. Medan aghlabidhärskarna i Ifriqiya byggde Raqqada - en stad ca 8 km från Kairouan - för att där anlägga sina palats, parker och trädgårdar - så byggdes längre österut i abbasidernas Syrien nya bostadsområden i Kharab Sayyar, en befäst stad vid huvudvägen mellan al-Raqqa och Mosul i Irak.","quote":"'Abbasidernas städer byggdes med särskild tonvikt på kommunikationer och transportleder.'"},"ed29c746-606e-5ae8-95a5-8870ae170839":{"title":"Egypten","description":"När Mohammad Ali blev *Wali* av Egypten 1805, introducerade han grunden för den nya egyptiska renässansen, vars modernisering blev uppenbar i västerniseringen av konst, konsthantverk och arkitektur. Denna moderniseringsperiod kulminerade i att Muhammad Alis söner, som kom till makten i Egypten efter honom, bjöd in många europeiska arkitekter och hantverkare att bygga och dekorera ett antal palats i Egypten i europeisk stil. De uppmuntrades att använda arkitektoniska och dekorativa element i de fashionabla barock- och rokokostilarna. Detta är uppenbart i Abdeen Palace, Muhammad 'Alis sabil vid Nahaseen och Umm Abbas på Saliba Street och i byggnader spridda över andra egyptiska städer, men mest märkbart i Kairo. Museet för islamisk konst i Kairo har hand om ett stort antal keramikföremål, marmorbitar och manuskript som tydligt visar västerländska dekorativa element som kännetecknas av böjda linjer, akantusblad och blommor och koronor i högrelief.","quote":"“När Mohammad Ali blev *Wali* av Egypten 1805, introducerade han grunden för den nya egyptiska renässansen...”"},"aa042c08-6f7c-5f9d-b7df-e0e92304f71d":{"title":"Exporten av lyxvaror"},"07323655-399a-5f20-bd33-36fbfca525bd":{"title":"Borgarnas och adelns mudejarkonst","description":"Den aristokratiska mudejarkonsten har sitt ursprung i kungarnas och adelns försök att efterlikna de storslagna islamiska palatsen som de hade sett under sina diplomatiska resor. När de kristna kungarna erövrade städerna i Andalusien kom palatsens lyxinredda salonger, trädgårdar och sovgemak att bli kungliga bostäder och bilda bakgrund till hovlivet. Det var ett uttryck för att man beundrade fiendernas konst, och samtidigt en maktdemonstration. I de nya palats som också byggdes användes samma stil i tegel- och stuckarbetena, liksom i de raffinerade inredningarna och de vackra arrangemangen i trädgårdar och borggårdar. Aljaferiapalatset, Kungliga citadellet och Sintrapalatset är utmärkta exempel på hur de andalusiska palatsen återanvändes av de kristna kungarna.","quote":"Andalusiska palats för kristna kungar"},"221eaf00-cefe-5da4-b4e5-b0ff24d5d9a0":{"title":"Växterna och arabeskerna: visioner av evigheten och den gudomliga enheten","description":"När blommorna inte avbildas efter naturen används de ofta i mer eller mindre fantasifulla arrangemang för att smycka ytorna på en byggnad eller ett föremål. En sådan blomsterkomposition kan ibland vara så komplicerad att den helt och hållet stjäl uppmärksamheten från hur föremålet i övrigt egentligen ser ut. Byggnader och föremål kan se ut som om de är draperade med snidade, målade eller på andra sätt applicerade blomarrangemang. Även om deras syfte är att dekorera väcker de en religiös betraktares tankar på universums oändliga komplexitet som börjar och slutar med dess skapare, Allah.","quote":"'När blommonra inte avbildas efter naturen används de ofta i fantasifulla arrangemang.'"},"929519b4-bcdf-5831-adb9-06ef4ef80b6b":{"title":"Omvärlden: diplomatiska kontakter och internationell handel","description":"I mamlukstäderna Kairo, Damaskus och Jerusalem fanns det många marknader eller köpcentra (*karavanseraljer*; de kunde kallas för *suq, khan* eller *wikala*). Syftet med dem var att ta emot handelskaravaner, och se till att allt gods från när och fjärran som de främmande köpmännen och handlarna hade med sig kunde förvaras på ett säkert sätt. Den internationella mångfalden hos alla de varor som fanns att köpa i *wikala* \\- till exempel keramiken och tygerna - inspirerade de lokala hantverkarna. Med hjälp av stödet från mamlukerna nådde det egyptiska och syriska konsthantverket så som det utövades i de kungliga ateljéerna och i städernas basarer en mycket hög nivå. Det gällde både hantverksskickligheten och formgivningen.","quote":"'Mamlukernas stöd till konsthantverket gjorde att hantverksskicklighet och formgivning nådde en mycket hög nivå.'"},"2a50f5ca-9045-5344-9508-e2af5f610c4c":{"title":"Ottomanernas huvudstad: Istanbul","description":"Innanför stadsmurarna blev Istanbul tätt befolkat under de första tre hundra åren av ottomanskt styre, men under det tidiga 1700-talet började staden att förändras. Byggnaderna som växte upp vid Gyllene Hornet och längs Bosporens stränder uttrycker den senottomanska tidens önskan om att efterlikna Väst. Till följd av det ottomanska nederlaget i första världskriget invaderades Istanbul, och under det turkiska frihetskriget blev istället Ankara den nya huvudstaden. Men fortfarande är Istanbul den mest storslagna staden i republiken Turkiet.","quote":"'Fortfarande är Istanbul den mest storslagna staden i republiken Turkiet.'"},"23700a6e-8a42-57ca-8d10-fa47337ec6cc":{"title":"Keramik med geometrisk dekor","description":"Geometrisk dekor kombinerades gärna med *kufisk* skrift som med sin kantiga, rätlinjiga kalligrafiska stil och sina tydligt vertikala och horisontala linjer hade ett stort estetiskt värde. Det gjorde att den var särskilt lämplig för dekor av keramikkärl, i form av horisontala band eller i radierande, utstrålande kompositioner.","quote":"'Geometrisk dekor kombinerades gärna med *kufisk* skrift som hade ett stort estetiskt värde.'"},"2d7ae23a-a5ce-5e8f-8d9b-d2c05d03e0a9":{"title":"Konsten i Andalusien och Maghreb-området"},"edcbed04-061f-5f7b-b80d-402678ff5d1e":{"title":"Kulturen i korsfararnas kungarike i Jerusalem","description":"När korstågsarmén intog Jerusalem och trakten däromkring år 492 / 1099 upprättade de Kungariket Jerusalem, som blev det tredje och största av de frankiska rikena i den östra Medelhavsregionen. Dess första kung var Gottfrid av Bouillon som kallade sig själv 'Den Heliga Gravens Försvarare'. De härskande korsfararna gynnade både muslimska och kristna heliga platser. De gav generöst stöd till al-Aqsamoskén och Klippdomen, liksom till kristna monument i Jerusalem och Betlehem. Det finns många byggnader och föremål kvar från denna tid.","quote":"'De härskande korsfararna gynnade både muslimska och kristna heliga platser.'"},"d81c8cbb-bdf6-53de-8363-0663b937e7d4":{"title":"Krig och ryttarkonst","description":"Många av striderna under korstågstiden ägde rum i Syrien, där också en mängd muslimska citadell och frankiska fästningar uppfördes. Saladin, som dog 589 e.H. / 1193 e.Kr. och som var korstågstidens mest berömda hjälte bland muslimerna, begravdes i Damaskus. I hans framgångsrika fälttåg erövrades ca femtio fästningar från korsriddarna, bland dem Chateau de Saone som han belägrade år 584 / 1188. Idag är det känt som Qalat Salah al-Din, eller Saladinslottet, och det är ett av de bästa exemplen på ett befäst slott  från den tiden.","quote":"'Saladin - korstågstidens mest berömda muslimska hjälte - ligger begravd i Damaskus.'"},"e50ffc2b-cdda-5f5f-8dc2-131a6e74a0c9":{"title":"Livet vid hovet","description":"Modetrenden för kläder och palatsinredningar ändrades under inflytande från Österlandets konstnärer och köpmän. Då kom sidentygerna att bli det som hovet helst ville ha. I början var tillverkning av siden bara tillåten i *tiraz,* de kungliga ateljéerna, där man kunde göra siden som var lika vackert och av samma höga kvalitet som sidenet från Österlandet. Sidentyger hörde till det som härskarna ofta gav som diplomatiska gåvor.","quote":"Siden: ett tyg för kungligheter."},"3cf62f2a-9021-5aef-ac0a-0cc131185bcf":{"title":"Vetenskap och lärdom"},"4eb28cf3-17bc-505f-8083-bec0c0308552":{"title":"Utbildning och *madrasa*","description":"Att det byggdes så många som 100 nya *madrasa* i Damaskus visar atabegernas och ayyubidernas vilja att förändra och utbilda samhället. Både män och kvinnor ur den turkiska och kurdiska eliten stödde *madrasa* och bidrog till att stimulera den utbildningsvänliga atmosfär som rådde där. I sin historia över Damaskus skriver Ibn Asakir som dog 571 /1176, om hur tacksam han är mot sina lärare, av vilka 80 stycken var kvinnor.","quote":"'Både män och kvinnor ur den turkiska och kurdiska eliten stödde *madrasa*.'"},"b16c75fd-58ed-5aaa-b553-978b13694e35":{"title":"Palatset och konsten","description":"Palatsets skrivkonstnärer, hovkalligraferna *(hattat)* ledde utvecklingen inom skönskriften. Med sin förnäma ställning i samhället var hovkalligraferna också högt respekterade av sultanerna och fick se, läsa och studera de mest värdefulla manuskripten i palatsbiblioteket. Samma stora intresse och respekt inför kalligrafin rådde under alla århundradena, och även om många andra konstarter drabbades av förflackning så fortsatte ändå kalligrafin att utvecklas och anpassa sig allteftersom smaken skiftade under olika tider.  \nPå 1800-talet flyttade de ottomanska sultanerna, som föredrog en annan livsstil, till de västinfluerade slotten Dolmabahce och Yildiz. Under den sista tiden i Topkapi-palatset märktes det att sultanens smak i fråga om konst hade förändrats, och det betydde också slutet för palatsverkstäderna. Konstens bindning till palatset upphörde därmed.","quote":"'Med den förnäma ställning i samhället som hovkalligraferna hade var de också högt respekterade av sultanerna.'"},"a2d6b201-caf9-5fdf-9be7-286d4b763f71":{"title":"Makten och kulturen","description":"Det var omfattande byggnadsprogram som sattes igång, lika mycket för den regerande elitens skull som för samhällets. Städer som Amman fick palatsanläggning, moské, marknadsplats och vattenreservoar, och tjänade på så sätt både regeringen, landets administration och samhällsinvånarna. Viktiga infrastrukturer som broar, dammanläggningar, cisterner och vattenreservoarer konstruerades.  \nByggnadsstödet utsträcktes ytterligare och hela städer och samhällen uppfördes, till exempel förvaltnings- och palatskomplexen i Jerusalem och Amman (Jordanien), där palatset och församlingsmoskén båda fick en central position och byggdes sida vid sida.","quote":"'Byggnadsprogrammen genomfördes lika mycket för den regerande elitens skull som för samhällets.'"},"4acd54d9-a442-5bb9-94bb-ebb55cc7040c":{"title":"Vattnet och vardagslivet","description":"*Sabil* och *sikaya*, men också brunnar och fontäner i hem och palats var rikt utsmyckade och dekorerade. Från tidig medeltid finns exempel från Marocko och Algeriet på överkanter till brunnar som är gjorda av keramik och dekorerade i relief med växtornament. De stora stenbassängerna var ofta avsedda för människornas vattenbehov, men det finns bevarade dokument från *waqf* som visar att en del bassänger var till för djuren. På palatsfontäner i offentliga och privata trädgårdar, i den västra delen av den islamiska världen och på andra ställen, kan man se vattenkastare i form av djurhuvuden: lejon, hjortar och drakar. Vattnet sprutar ut ur munnarna på djuren ner i bassänger och leds vidare i ett kanalsystem, så att hela trädgården kan bevattnas.","quote":"'Brunnar och fontäner i hem och palats var också rikt utsmyckade och dekorerade.'"},"67215e86-8b87-5410-a941-05738096eb5a":{"title":"Det religiösa livet"},"ec1aa1aa-3f58-55b4-93d0-bac5583dd403":{"title":"Försvaret","description":"Tillsammans med stadsmurarna utgjorde citadellet *(kasbah)* stadens försvarssystem. Det muromgärdade området låg inne i staden och för det mesta på dess högsta punkt. Citadellet kunde rymma och skydda antingen stadens elit - om hotet kom inifrån själva staden - eller hela stadsbefolkningen ifall hotet kom utifrån. Det användes av de härskande klasserna som en borg från vilken de kunde slå ner uppror, förbereda fälttåg och försvara sina gränser.","quote":"Citadellet, Kasbah : stadens fästning."},"8677fa0d-83e5-5593-b69a-342224da5957":{"title":"Vetenskap och lärdom","description":"Det väsentligaste syftet med astronomin var att kunna förutsäga planeternas ställning på himlen med hjälp av de uppgifter som observationerna gav. Muslimska astronomer utvecklade ett särskilt instrument som gjorde att de kunde observera stjärnornas höjd, rörelser och positioner i förhållande till jorden: astrolabiet.  \nDetta instrument användes också på havet och var oerhört användbart för orienteringen och för att kunna bestämma latituden, om tiden var känd - eller för att ange tiden om latituden var känd.","quote":"Vetenskaplig teknologi: astrolabiet."},"618dce7d-8482-5ccb-b334-54c0c96e6db0":{"title":"Ottomanerna","description":"'Från ett obetydligt ursprung som litet emirat i nordvästra Anatolien steg ottomanerna till att bli ett av de mäktigaste islamiska rikena i historien.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nSule AKSOY, Istanbul  \nSevinç GÖK, Izmir  \nAlev ÖZAY, Istanbul  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \nSevgi KUTLUAY, Istanbul  \nInci KUYULU ERSOY, Izmir  \nSeracettin SAHIN, Istanbul  \nCihat SOYHAN, Istanbul  \nGönül TEKELI, Istanbul  \nInci TURKOGLU, Istanbul  \nFriederike VOIGT, Stockholm/Berlin  \nBarry WOOD, London  \n  \nCoordination  \nInci KUYULU ERSOY, Izmir  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Från ett obetydligt ursprung som litet emirat i nordvästra Anatolien steg ottomanerna till att bli ett av de mäktigaste islamiska rikena i historien. Under århundraden framstod de som en världsmakt, de var den muslimska världens centrum och en seriös medtävlare till Västerlandet.  \nDen osmanska eller ottomanska dynastin började som ett av många beylik eller emirat i Anatolien mot slutet av 600-talet efter *Hegira* / 1200-talet e. Kr. Steg för steg övervann ottomanerna sina grannar och blev den starkaste muslimska makten i området. När de så satte punkt för det bysantinska riket genom att erövra Konstantinopel (Istanbul) år 857 *e.H.* / 1453 e. Kr. var deras ställning som internationell stormakt säkrad. Flera erövringar under 800-900-talet / 1400-1500-talet gav ottomanerna kontrollen över ett rike som sträckte sig över stora delar av Medelhavsområdet in över sydöstra Europa, Arabiska halvön och givetvis Anatolien.  \nDetta jätterike styrdes med ett starkt centraliserat system, med maktens mittpunkt i Istanbul. Den högsta auktoriteten låg hos sultanen, även om hans makt begränsades av den islamiska lagen. Ett utbrett nätverk av lokala guvernörer såg till att sultanens påbud följdes i hela det ottomanska landområdet.  \nDen ottomanska konsten var starkt påverkad av detta centraliserade system. Trots att rötterna fanns i Anatolien och inspirationen kom från alla de olika kulturer som riket omfattade, så utgick ottomanernas konst till stora delar ändå från palatsverkstäderna i Istanbul. Resultatet var att den osmanska stilen kunde se ungefär likadan ut över ett förvånansvärt stort område.  \nOavsett om det gällde att dekorera ett palats eller en moské, att utsmycka de egna bostäderna eller skapa föremål för export till den europeiska marknaden så höll ottomanerna fast vid ett estetiskt ideal som utgick från toppen. Det var en estetik som hade skapats ur ottomanernas djupa islamiska fromhet, som vi ser till exempel i betonandet av blomstermotiven och deras hänsyftning på paradiset.  \nDet ottomanska riket upphörde i samband med första världskriget, men dess konst fortsätter att fascinera oss än idag.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/the_ottomans/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/18/portal_image/1.jpg","display_order":6}}},"df4ffea5-fc6b-5044-8eed-f3f4baa7147e":{"title":"De heliga platsernas väktare","description":"Islams heligaste plats är *Kaban* i Mekka. Den betecknar den riktning som profeten Muhammed bestämde för bönerna. Som trons absoluta mittpunkt är *Kaban* också slutmålet för den pilgrimsfärd som varje muslim försöker göra åtminstone en gång i livet. De ottomanska sultanerna var tvungna att se till så att de trogna kunde utföra sina religiösa plikter, däribland pilgrimsfärden. Sultanatets anseende berodde därför mycket på deras förmåga att garantera säkerheten på pilgrimsvägarna. Huvudsakligen skedde detta genom att sultanerna betalade till beduinerna genom vilkas områden karavanerna passerade på väg till Mekka. De vidtog också åtgärder för att skydda pilgrimernas viloplatser i öknen, genom att bygga fästningar. I början av 1900-talet förbättrades sedan regionens transportförhållanden genom den tekniska utvecklingen och byggandet av Hijaz-järnvägen.","quote":"'Sultanerna var tvungna att se till så att de trogna kunde utföra sina religiösa plikter, däribland pilgrimsfärden.'"},"28d9a4d3-c0f4-52e4-b504-b865ba01f483":{"title":"Atabegerna och ayyubiderna","description":"'Saladin, som dynastin är uppkallad efter, kom till makten i slutet av 500-talet/1100-talet.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMona AL-MUADIN, Damascus  \nDina BAKKOUR, Damascus  \nSheila CANBY, London  \nVerena DAIBER, Damascus  \nAbdel-Razzaq MOAZ, Damascus  \nEmily SHOVELTON, London  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \n  \nCoordination  \nSamer ABDEL-GHAFOUR, Damascus  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"På 400-talet efter *Hegira* / 1000-talet e.Kr. rådde det splittring och oro i den del av Främre Orienten som kallas Levanten (Libanon, Palestina, Syrien och Jordanien). Det abbasidiska kalifatet i Bagdad utmanades av det fatimidiska kalifatet i Egypten. Seldjukerna, turkiska krigare från Centralasien, stärkte sin makt över området. Med seldjukerna, som respekterade det abbasidiska kalifatets religiösa auktoritet, öppnar sig ett nytt skede i den islamiska konsten och arkitekturen..  \nMakten låg i händerna på atabegerna, som var militära lärare åt prinsarna. Atabegerna var utnämnda av seldjukerna, men de blev mer och mer självständiga. En av dessa atabeger, Nur-al-Din Mahmud bin Zangi, klarade av att år 541 / 1146 kasta ut korstågsarmén från Edessa och lyckades ena Syrien genom att erövra Damaskus 549 / 1154.  \nAl-Malik al-Nasir Salah al-Din Yusuf bin Ayyub (känd som Saladin, som regerade 564-89 / 1169-93) har givit namn åt den ayyubidiska dynastin. Han var en av Nur-al-Dins officerare och kom till makten under senare delen av 500-talet / 1100-talet. Saladin störtade fatimiderna 566 / 1171 och gjorde slut på den kristna ockupationen av Jerusalem år 583 *e.H.* / 1187 e.Kr.  \nAtabegerna och ayyubiderna gjorde stora förändringar i sitt rike. De försökte systematiskt omskola medborgarna genom att starta sunni-muslimska skolor, *madrasas*.  \nDe byggde om Stora Umayyad-Moskén och gjorde kraftiga förstärkningar av citadell och stadsmurar i Damaskus, Aleppo och andra städer inklusive Kairo.  \nDe drev också på utvecklingen i städerna genom att bygga *hammam* (badhus), *bimaristan* (sjukhus), karavanseraljer, vattenledningssystem och religiösa byggnader som moskéer, mausoleer och andra monumentala gravar, och *khangah* (kloster). Med de från öster införda *madrasas* kom också nya former och dekorer in i arkitekturen.  \nIslamisk konst dominerades av den seldjukiska kulturen från 400-talet till 600-talet /1000-talet till 1200-talet. Den tiden innebar en förnyelse för arkitektur, keramik, smyckekonst och annat metallhantverk, för skrivkonst och bokillustrationer.  \nAyyubidstilen, som var samtida med den tidiga gotiken i väster och Sungdynastin i Kina, kom att utvecklas vidare av ayyubidernas efterträdare, mamelukerna","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/the_ayyubids/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/15/portal_image/1.jpg","display_order":4}}},"ad8cb308-f2d0-51c1-8a74-24b337e0c430":{"title":"*Haram* i Mekka och *Kaba*","description":"De muslimska kaliferna och senare mamluksultanerna var de främsta beskyddarna av Hijazområdets heliga städer. Därmed ansvarade de också för renoveringar och underhåll både av Haram i Mekka och Profetens grav och moské i Medina. Utöver dessa åtaganden ordnade mamluksultanen Qaytbay (872-901 / 1468-96) också så att det inrättades en *karavanseralj* eller *wikala* i Kairo. Inkomsterna från den skulle användas till att skänka säd och andra förnödenheter till behövande som bodde i närheten av de heliga platserna i Mekka och Medina.","quote":"'De muslimska kaliferna och mamluksultanerna var de främsta beskyddarna av Hijaz' heliga städer.'"},"1438dcdb-5040-5d2a-b082-cda3a58a1031":{"title":"Hovlivet"},"7eda07a3-0574-54d9-a9c2-bbccf25adcc1":{"title":"Vattenförsörjningen","description":"Efterfrågan var stor, men tillgången knapp, på de kunskaper i naturvetenskap och vattenbyggnadskonst som behövdes för att mäta och beräkna, förbättra och underhålla systemen för vattendistribution. Varje god muslimsk guvernör måste se till att finna en expert. Den som fick jobbet behärskade vanligtvis både matematik, fysik och geometri liksom också astronomi (för väderleksprognoser och tidmätning). Dessutom behövdes kunskaper i landskapsplanering.","quote":"'Varje god muslimsk guvernör måste se till att finna en expert för det jobbet.'"},"2401b31f-6c0d-5b66-a16b-0fa24ce30cfa":{"title":"Tyger med geometrisk dekor","description":"Mönstren på en del tyger liknar husens dekorationer i kakel och stuck. Och de skriftband som ibland finns längst ut i kanten på tygerna påminner om de inskrifter som också löper längs de geometriskt dekorerade socklarna på husen. Husens dekorationer har utvecklats ur band- och flätverk som bildar stjärnformer, månghörningar, rosetter och andra motiv.","quote":"'Mönstren på en del tyger liknar husens dekorationer i kakel och stuck.'"},"80c86561-0d18-5f9a-a5fe-bce7f608b2e2":{"title":"De muslimska kvinnornas dräkter och smycken","description":"I Egypten kunde kvinnorna ha *izar*, ett tyg lindat runt lår och bakdel, och *mi'zar* som bars runt midjan utanpå det. *Jubah* var ett vanligt ytterplagg som slöts till över bröstet, men var öppet längre ner vid kjolen. Det fanns skjortor av olika längd, och de var gjorda av linne eller bomull. Ju vidare ärmarna var, desto rikare var kvinnan. Ovanpå detta kom *shimla* som skulle täcka hela kroppen. I andra länder var klädkoden för kvinnor annorlunda, med större valfrihet för både kropp och huvud. Turbaner och en hel mängd andra huvudbonader bars, och många olika sorters sjalar och scarfs.","quote":"'I andra länder var klädkoden för kvinnor annorlunda, med större valfrihet för både kropp och huvud.'"},"1de88509-41c2-5db1-91f2-cf64dc633e29":{"title":"Det kristna Sicilien och den islamiska figurativa kulturen: grunden och kontinuiteten"},"82eec7f2-6d4c-57c6-b028-8d6d584a67ec":{"title":"Livet vid hovet"},"17e93a55-d0d0-51b2-8c52-ae90b63b4709":{"title":"Palatset: maktens centrum"},"3f965ac2-093e-5fc3-93f1-16f293577988":{"title":"Geometrisk dekor i bokkonsten","description":"I början var handskrifterna gjorda på pergament (läder), som i det första exemplet här. Efterhand ersattes pergamentet av papper som var billigare och mer praktiskt.  \nDe geometriska mönstren ersattes också så småningom med blomsterdekorationer som ansågs vara mer förfinade. Geometriska motiv, sådana som används i ramen på boksidan här, kom att bli underordnade.  \nKalligrafin användes för dekorationer, särskilt i 'fyrkantig' *kufisk* skrift som skrevs i alla möjliga riktningar.","quote":"'De geometriska mönstren ersattes så småningom med blomsterdekorationer som ansågs vara mer förfinade.'"},"cc5c14f6-ee31-580d-97ca-0fb352da0379":{"title":"Vardagslivet i mamlukernas sultanat","description":"Nästan hela befolkningen, både fattiga och rika, levde sina liv från vaggan till graven i enlighet med islam. Den som ville komma till Paradiset måste be fem gånger om dagen och dessförinnan ha tvättat sig noga, ge till de fattiga, fasta under *Ramadan*\\-månaden och helst ha besökt den heliga staden Mekka åtminstone en gång i livet. Viktiga juridiska områden styrdes av den religiösa lagen eller *Sharia* som baserades på *Koranen* och profeten Muhammeds förkunnelser. Allt man gjorde, också när man åt eller skötte sin personliga hygien, skulle ske \"i Allahs namn\" och i enlighet med hans vilja.","quote":"'Allt de gjorde, också när de åt eller skötte sin personliga hygien, skulle ske \"i Allahs namn.\"'"},"8b0e746f-e8de-560d-b25c-4bf6ebf52fe3":{"title":"Muslimska kvinnor som mecenater"},"d56f34dd-618b-52fd-941d-524f966fe3d5":{"title":"Kunglig konst och arkitektur","description":"Förmågan att inspireras också av den islamiska och bysantinska konsten (och med en öppenhet inför påverkan från en mängd andra håll, däribland den sassanidiska konsten) gjorde att den konst som växte fram ur de normandiska kungarnas \"bildpolicy\" präglas av en dynamisk blandning av olika inflytanden som är mycket ovanlig.","quote":"'I de normandiska kungarnas \"bildpolicy\" användes ofta islamiska förebilder.'"},"775f0070-0222-53d3-a4ee-8bfa38c6cb2f":{"title":"Moskén: en plats för bön","description":"Moskéer är inga tempel eller 'Guds hus' - det förekommer inga kyrkliga ceremonier där - utan de är platser för bön och meditation, och de är mötesplatser. De troende kommer till moskén för att utföra sina rituella och obligatoriska böner tillsammans med andra, även om enskild bön också praktiseras. De vänder sig mot *qibla* när de ber, bugar sig när det behövs och citerar verser ur Koranen.  \nMoskéerna är också centra för lärande och tankeutbyte. I den veckopredikan som ges på fredagar diskuterar *imamen* från *minbar* (predikstolen) ett utvalt religiöst tema. På andra tider än bönetiderna kan de lärda ge föreläsningar i teologiska eller vetenskapliga ämnen.","quote":"Bönerummet"},"70023ae2-4372-56e7-b249-dd9a30a1f9db":{"title":"Abbasidernas keramik","description":"Under den första abbasidiska tiden gav den förfinade regenten och hans lyxälskande hov direkt stöd åt förnyelsen i den keramiska industrin, speciellt när det gällde utvecklingen och tillverkningen av keramik med *lyster*glasyr. När en jordbävning hade skadat Stora Moskén i Kairouan år 247 e.H. / 862 e.Kr. sände kalifen al-Mustain 139 fyrkantiga lysterglaserade kakelplattor till renoveringen av dess *mihrab*. Tillsammans med plattorna sände han också en kakelmakare som skulle kunna tillverka mer kakel. Han donerade också pengar, marmorpaneler och teakträ till en ny *minbar*. År 338 / 950 besöktes Tunisien av den arabiska geografen Ibn Hawqal. Han berömde skönheten hos den lokalt tillverkade lysterkeramiken som han tyckte var lika vacker som den som tillverkades i Irak.","quote":"'Kalifen al-Mustain sände 139 fyrkantiga lysterglaserade kakelplattor till renoveringen av *mihrab.'*"},"e0d404ea-dbc1-591a-86a5-75265066d6f0":{"title":"Vatten","description":"'...och allt levande skapade Vi av vatten.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMona AL-MUADIN, Damascus  \nDina BAKKOUR, Damascus  \nSheila CANBY, London  \nVerena DAIBER, Damascus  \nAbdel-Razzaq MOAZ, Damascus  \nEmily SHOVELTON, London  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \n  \nCoordination  \nSamer ABDEL-GHAFOUR, Damascus  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"För muslimer är vattnet livets hemlighet och Guds välsignelse. I Koranen säger Gud '...och allt levande skapade Vi av vatten' (21:30).  \nEnligt islamisk lag är det förbjudet att neka en törstig att dricka, även om källan är privatägd. Och enligt *Hadith* (Profetens utsagor) äger alla muslimer gemensamt del i vattnet, elden och växterna som ju kommer ur naturen. Men även om alla levande varelser har rätt till vatten finns det regler kring ägandeskapet och bevattningsrätten. Exempelvis är det den som har grävt en brunn som i första hand får använda den för att bevattna sin mark. Det som sedan är kvar i brunnen får de jordägare som finns i det omgivande området använda. Det omgivande området är normalt det som finns inom en radie på 40 alnar, och det kallas *haram*. Det är samma ord som betecknar en helig plats, särskilt en moské. *Harim*, som är en variant av samma ord och som kom in i engelskan som 'harem' används för den del av huset, särskilt kvinnornas del, där tillträde är förbjudet.  \nDe muslimska samhällena har under tidernas lopp arbetat med att på olika sätt ordna med en regelbunden och tillräcklig vattenförsörjning. Behoven har varit av många slag: dricksvatten, vatten för vanlig tvätt och för rituell rening (*wudu*, *ghusl*), markbevattning och privata och offentliga ändamål som fontäner, badhus och trädgårdar. Genom att vattnet var något så centralt i livet för de flesta medborgare, oavsett deras sociala positioner, så var det också det som många arkitekter, ingenjörer och hantverkare ägnade sig åt.  \nDen islamiska civilisationen sträckte sig ända från gränsen till Kina i öster till Andalusiens högslätter i väster.  \nDet betydde också att den påverkade många kulturer och folk, och det var de muslimska härskarnas ansvar att se till att det fanns tillräckligt med vatten för alla. Pumpanläggningar byggdes och underhölls. Många av dem har fortsatt att användas också efter de moderna teknologiernas genombrott.  \nBefolkningsökningen och städernas tillväxt gjorde att det ofta var svårt att tillgodose behovet av vatten. Det gällde särskilt i det torra klimatet i många av de muslimska länderna runt Medelhavet. Där utvecklades tekniska system för lagring och transport av vattnet för att lösa dessa problem.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/water/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/22/portal_image/1.jpg","display_order":10}}},"0051fc3a-c40c-5aa8-b485-9b66344bf6e7":{"title":"Moskén: en plats för bön","description":"Böneutroparen, *muezzin,* kallar till bön från minaretens topp fem gånger om dagen. Ropen hörs i hela staden och präglar livsrytmen. Böneutropen kommer först i gryningen, därefter mitt på dagen, mitt på eftermiddagen, i solnedgången och under nattens första timme. Varje rop prisar Gud och Muhammed, hans profet, och manar de trogna till bön.","quote":"Minareten."},"ca4d15b3-1f58-5e52-8573-10d6bfc02842":{"title":"Sökandet efter välsignelse, *baraka* och pilgrimsfärder till Jerusalem och Palestina","description":"Enligt muslimsk tro är Klippdomen den plats där profeten Muhammed har bestämt att de trogna ska återuppväckas på den Yttersta Dagen. Klippdomen byggdes av umayyaderna i slutet av första århundradet e.H. / 600-talet e.Kr. Profeten gjorde platsen helig, eftersom det var där han steg upp till himlen (*Miraj*) den natt när han gjorde sin resa från Mekka till Jerusalem (*Isra*), och han uppmanade många gånger de trogna att vid sidan av Mekka och Medina också besöka och vörda Klippdomen.","quote":"'På den Yttersta Dagen kommer Klippdomen att vara den plats där de trogna ska återuppväckas.'"}}
+{"0051fc3a-c40c-5aa8-b485-9b66344bf6e7":{"title":"Moskén: en plats för bön","description":"Böneutroparen, *muezzin,* kallar till bön från minaretens topp fem gånger om dagen. Ropen hörs i hela staden och präglar livsrytmen. Böneutropen kommer först i gryningen, därefter mitt på dagen, mitt på eftermiddagen, i solnedgången och under nattens första timme. Varje rop prisar Gud och Muhammed, hans profet, och manar de trogna till bön.","quote":"Minareten."},"007e0513-1d25-5486-a970-7a75408f9d61":{"title":"Mudejarkeramik","description":"Vapensköldar var något som från början inte alls bara kopplades till adeln, men som så småningom alltmer kom att förknippas med den. Vapensköldarna hade en höjdpunkt på 800- och 900-talet / 1400- och 1500-talet. Det syns på att de användes i så många sammanhang och på så många föremål under den tiden, inte minst på keramik som tillverkats på beställning. Samtidigt med vapensköldarna uppträder också inskrifter med kristet innehåll i mudejarkeramiken.","quote":"'Mudejarkeramikerna var tvungna att anpassa sig till kundernas skiftande smak och de måste därför bredda sin formrepertoar.'"},"00a9f1ac-ad56-56fb-b46c-95f05a196c8c":{"title":"Den folkliga och religiösa mudejarstilen"},"00c4ec24-eae3-5f50-b012-fca1d0fc4b8b":{"title":"Skräddarkonst på toppnivå: Tiraz och den samtida klädedräkten"},"017e4b3b-5dc4-5b40-a034-7dbccb14bb54":{"title":"Den turkisk-islamiska konsten i Anatolien före ottomanernas tid","description":"Efter slaget vid Manzikert växte det fram en ny politisk, religiös och social kraft i Anatolien intill det urgamla bysantinska riket. Det var turkarna, som hade börjat sin resa från Asiens stepper, grundat det stora Seldjukriket i Iran och sedan bosatt sig i Anatolien.","quote":"'Efter slaget vid Manzikert växte det fram en ny politisk, religiös och social kraft i Anatolien.'"},"01a3e026-0ee5-5a3c-ada4-056b1dbede4c":{"title":"Borgarnas och adelns mudejarkonst","description":"Aristokratin lockades av de bekväma och luxuösa muslimska palatsen och ville gärna bygga och inreda sina hem enligt det nya modet. Det hade blivit en måttstock på den status man hade i samhället.  Beundran inför denna livsstil gjorde att det byggdes många kopior av det typiska andalusiska residenset, med breda kakelfriser längs väggarna, trätak och stuck med geometriska motiv, blomster- och skriftdekor i typiskt islamisk stil. Ofta kombinerades detta med gotiska vapensköldar och inskriptioner. Det var en stil som också användes i andra profana byggnader som till exempel universiteten.","quote":"Andra byggnader i mudejarstil"},"01b4539f-223c-58e3-970b-86b098e2e493":{"title":"Maktens bildspråk","description":"Människor som haft makten i sin hand har också alltid sökt efter sätt att visa den utåt, inför både underlydande och andra. Konst och arkitektur har ofta använts för att skapa ett bildspråk som uttrycker och bekräftar makten. Detta slags bildspråk har tagit sig olika uttryck under århundradenas lopp; ibland har det varit helt öppet och lätt att känna igen, men det har också kunnat vara mer indirekt och subtilt. I konsten och arkitekturen under den ottomanska tiden finns en mängd klara exempel på hur statens och sultanens makt fått ett tydligt visuellt uttryck.","quote":"'Så länge som människor har haft makten i sin hand har de också velat visa det utåt.'"},"01b9c0b5-6a02-5be0-aa1a-2dead40ce2ff":{"title":"Enskilda blommors och växters betydelse","description":"Nejlikan var också, tillsammans med tulpanen, en blomma som symboliserade den gudomliga skönheten och var en symbol för andlig kontemplation. Den återfinns därför ofta i den islamiska konsten, särskilt under den ottomanska tiden. Men det symboliska ursprunget hos en del av blommorna och växterna kommer från andra kulturer. Vinstocken som dignar av druvklasar, och med sina associationer till fruktbarhet och evigt liv, finns kvar från den grekiska antikens konst. Lotusen, en orientalisk symbol för andlig renhet, introducerades i islamisk konst av mongolerna på 600-talet / 1200-talet.","quote":"'Det är inte alla blommor och växter i den islamiska konsten som har sitt ursprung i den kulturen.'"},"028edd35-2131-5178-a3ea-7b1699bc9592":{"title":"Gravvårdar: minnesmärken i sten","description":"Det var vanligtvis härskarna eller deras familjer som lät anlägga nya begravningsplatser. Det ansågs vara en from handling, som skulle glädja Gud. En del begravningsplatser omgavs av en låg mur, men det vanligaste var att de inte var inhägnade. Själva gravarna arrangerades inte i någon särskild ordning, och de var inte nödvändigtvis markerade med gravstenar eftersom sådana minnesanordningar var beroende av vilken ställning som de avlidnas familjer hade och hur förmögna de var.","quote":"Gravstenen, en statussymbol."},"036e868a-be9f-5e20-a301-fbf277420082":{"title":"Mamluksystemet","description":"Mamluksultanatets styrka vilade på en invecklad hierarkisk struktur med sultanen längst upp på toppen av maktsystemet. Mamluker kunde köpas, fås som gåvor eller tas som krigsfångar. Från början var de flesta av dem turkar, kurder och mongoler, och från och med 700-talet /1300-talet fick de sällskap av tjerkesser och georgier.  Varje ny mamlukrekryt fick först gå igenom en medicinsk undersökning för att klara ut att han var lämplig för tjänsten. När han blivit antagen fick han lära sig om islam, och han fick en grundkurs i arabiska. Han förväntades vara fullständigt lojal mot sin sultan.","quote":"'Mamluker kunde köpas, fås som gåvor eller tas som krigsfångar.'"},"0619d09f-5563-54e4-a733-b1fda9508dda":{"title":"En islamisk *minbars* resa","description":"Den *minbar* vi talar om här är viktigare än de flesta, beroende på den anknytning som den har till den shiitiske imamen och martyren al-Husayn, barnbarn till profeten Muhammed. När korstågsarmén år 548 / 1143 närmade sig Ashkelon (som ligger ungefär fem mil söder om Jaffa) kunde fromma muslimer rädda både al-Husayns avhuggna huvud och *minbar* från helgedomen. De lyckades smuggla in *minbar* i staden Hebron och placerade den i Ibrahimimoskén. Enligt traditionen fördes al-Husayns huvud till Kairo","quote":"'De lyckades smuggla in *minbar* i Hebron och placerade den i Ibrahimimoskén.'"},"06c733a5-e1b4-5be1-ae58-c5968680a73a":{"title":"Al-Raqqa: kalifen Harun al-Rashids huvudstad i Syrien","description":"Kalifen Harun al-Rashid, sonson till al-Mansur, flyttade hovet till al-Raqqa under en period av politisk oro i Bagdad och södra Irak, mellan 180 och 192 e.H. / 797 och 809 e.Kr.  Han byggde ut befästningarna och norr om al-Raqqa skapade han en ny förstad som bestod av palats. Där inkvarterades hans hushåll och ett antal höga tjänstemän som skulle bo med honom. Förbindelsen med Bagdad och de östliga landområdena upprätthölls genom ett noga utarbetat postsystem. Al-Rashids söner, som så småningom skulle bli kalifer, tillbringade en stor del av sin ungdom i al-Raqqa.","quote":"'I palatsen inkvarterades hans hushåll och ett antal höga tjänstemän som skulle bo med honom.'"},"06f8adf1-80a7-5ad3-930e-d74a24929bf9":{"title":"Måltidskulturen","description":"Förutom keramiktallrikarrna, som gjordes i Iznik, användes också tallrikar av koppar och förgylld metall. Också porslin som importerats från Kina användes vid bordet. Men 1800-talets anpassning till den västerländska livsstilen och det nya bruket av stolar och bord, europeiskt porslin och matsilver gjorde att den traditionella måltidskulturen som den praktiserats i Topkapi-palatset försvann.","quote":"'Förutom keramiktallrikarna,  som gjordes i Iznik, användes också tallrikar av koppar och förgylld metall.'"},"071e3e6e-8e36-5c3c-8643-17ee9ac60138":{"title":"Palatset och konsten","description":"Det ottomanska riket var en starkt centraliserad stat som sköttes av ämbetsmän som hade utbildats för detta vid hovet. Systemet fick djupgående konsekvenser för den ottomanska konsten som likriktades så att den kom att se ungefär likadan ut i hela riket. Sultanens hovarkitekt kontrollerade alla arkitekter och hantverkare som dekorerade Topkapi-palatset, och också de arkitekter som arbetade på andra platser i Istanbul och runtom i riket.  \nKonstnärsateljéer fanns först i Edime och senare, efter Istanbuls erövring, inrättades ateljéer i Topkapi-palatset. Men från och med början av 700-talet / 1400-talet skedde ett systematiskt organiserande av konsthantverkarna. Ibland kunde hantverkare från ett skrå eller gille i Istanbul, eller en konsthantverkare från någon annan del av riket, inbjudas att arbeta i någon av dessa ateljéer.","quote":"'Det centraliserade systemet gjorde att  den dekorativa stilen blev enhetlig över hela det vidsträckta ottomanska området.'"},"07323655-399a-5f20-bd33-36fbfca525bd":{"title":"Borgarnas och adelns mudejarkonst","description":"Den aristokratiska mudejarkonsten har sitt ursprung i kungarnas och adelns försök att efterlikna de storslagna islamiska palatsen som de hade sett under sina diplomatiska resor. När de kristna kungarna erövrade städerna i Andalusien kom palatsens lyxinredda salonger, trädgårdar och sovgemak att bli kungliga bostäder och bilda bakgrund till hovlivet. Det var ett uttryck för att man beundrade fiendernas konst, och samtidigt en maktdemonstration. I de nya palats som också byggdes användes samma stil i tegel- och stuckarbetena, liksom i de raffinerade inredningarna och de vackra arrangemangen i trädgårdar och borggårdar. Aljaferiapalatset, Kungliga citadellet och Sintrapalatset är utmärkta exempel på hur de andalusiska palatsen återanvändes av de kristna kungarna.","quote":"Andalusiska palats för kristna kungar"},"073b795d-65c6-5d5e-9265-134b960cca53":{"title":"Livet vid hovet","description":"Middagsceremonielet och middagsgästernas bordsskick blev mer och mer förfinat, under inflytande från Bagdad. Maten, som förr hade ätits från ett gemensamt kärl, las nu upp på olika fat enligt en strikt protokollsordning. Menyn hade mer att erbjuda än tidigare och lockade med nya och varierade recept, smaker och dofter. Efter middagen bjöds på underhållning med musik och dansuppträdanden, och det hela utspelade sig i en vackert utsmyckad palatsmiljö, så att alla sinnen verkligen kunde få sitt.","quote":"Middagsceremonierna."},"07659934-a88a-585a-8ef8-22be0a77afbe":{"title":"Syrien","description":"Västerländska influenser markerade också stadens fysiska utseende. Islamiska städer hade alltid gjort skillnad på privata och offentliga utrymmen; det privata är bostaden och det offentliga är avsett för arbete – *suq* – eller för tillbedjan – moskén. Nu hade dock bostäderna större fönster, även på ytterväggarna, och ibland en terrass, som i Mashfa al-Ghuraba. Antagandet av det offentliga torget, skapat för att stoltsera med statliga emblem som utvecklats i Europa, är uppenbart på Marjeh-torget, som ligger utanför Damaskus gamla stadsmur, och som blev den moderna stadskärnan, märkt av en stor central pelare.  \nHijaz järnvägsstation är en av de vackraste byggnaderna i Damaskus idag. Den betalades av en rik medborgare i Damaskus och designades av en spansk arkitekt som hade ett öga för andalusisk konst. Tyska arbetare, som ursprungligen förde järnvägsindustrin till ottomanerna som en del av deras politiska allians, byggde förmodligen järnvägssystemet.","quote":"“Västerländska influenser markerade också stadens fysiska utseende.”"},"093d3b04-a322-5303-baa3-da0aa80dad8f":{"title":"Ottomanernas huvudstad: Istanbul"},"09bdd05c-c517-5715-b216-1c3b6562ce92":{"title":"Visioner av den Himmelska Trädgården och Livets Träd","description":"Det är sällsynt med bilder som gör anspråk på att verkligen avbilda Paradiset. Men ett exempel på det är den enastående mosaiksviten som finns runt den inre gården i umayyadmoskén i Damaskus och som är från andra århundradet e.H. / 700-talet e.Kr. Den visar ett ideallandskap med slottsliknande byggnader och en slingrande flod. Att denna bildsvit verkligen baserar sig på beskrivningar i Koranen vet vi genom att en av mosaikläggarna har lämnat efter sig ett uttalande där han säger: 'I mosaikerna avbildade vi vad vi fann i Koranen om Paradisets träd och palats. Och när en arbetare hade gjort ett särskilt vackert träd brukade han få 30 *dirham* i belöning av kalifen Umar.'","quote":"'...vi avbildade vad vi fann i Koranen om Paradisets träd och palats...'"},"0aeb920c-d823-5de4-81b9-061257cef978":{"title":"Två mamluksultaner mot frankerna","description":"Qalawun var förmodligen den av de två mamluksultaner vi talar om här som var den mest aktiva initiativtagaren när det gällde arkitekturprojekt. Hans anläggning i Kairo markerar en ny fas i den mamlukiska arkitekturen. Den är oerhört imponerande och innehåller både *madrasa*, mausoleum (*qubba*) och sjukhus (*bimaristan*). *Bimaristan* uppfördes mot bakgrund av Qalawuns egna erfarenheter av vården i Nur al-Dinsjukhuset i Damaskus. Han blev mycket imponerad av den behandling som han fick där. Därför lovade han att om han blev tillräckligt frisk för att tillträda tronen skulle han bygga ett liknande sjukhus i Kairo. Och så blev det - så snart han blivit regent påbörjades bygget. Sjukhuset var ovanligt för sin tid genom att det var öppet för muslimer av båda könen, och för människor ur alla samhällsklasser.","quote":"'Qalawun var förmodligen den mest aktiva initiativtagaren när det gällde arkitekturprojekt.'"},"0b479143-91f2-528d-88e6-5a5d5ad84169":{"title":"Skräddarkonst på toppnivå: Tiraz och den samtida klädedräkten","description":"Vid hovet i Kairo sköttes kalifens garderob och personliga *tiraz*\\-plagg av kvinnliga anställda. Doftande blommor från palatsträdgården användes för att parfymera hans kläder. Ytterligare en palatsgarderob svarade för det övriga hovets dräkter. Hela *tiraz*\\-plagg och andra dräkter från tiden som är kompletta är sällsynta, men de många fragment som finns kvar visar att dessa textilier var av linne eller sidentyg, ofta med silkebroderier och i en mängd olika färger. Fler ledtrådar till hur *tiraz*\\-textilierna och andra dräkter från tiden såg ut kan man få från fatimidisk keramik och trä- och elfenbensniderier som visar män och kvinnor som festar, jagar eller musicerar, klädda i turbaner, sjalar och tunikor med skärp, många prydda med *tiraz*\\-band.","quote":"'Hela *tiraz*\\-plagg är sällsynta, men de fragment som bevarats visar att de fanns i en mängd olika färger.'"},"0be5386c-7187-5f14-a5c9-e9d7972aaa20":{"title":"Kulturen i korsfararnas kungarike i Jerusalem","description":"Lokala konsthantverkare gjorde stora förtjänster i de verkstäder som korsfararna etablerade för olika renoverings- och restaureringsprojekt., liksom av det stora inflödet av europeiska föremål. Och trots ett permanent krigstillstånd fortsatte ändå kulturutbytet mellan de nya frankiska invånarna i kungariket och muslimerna i staden och på landsbygden.","quote":"'Lokala konsthantverkare gjorde stora förtjänster i de verkstäder som korsfararna etablerade.'"},"0be6d6e8-2fed-5e4f-b410-0a54ef0ed999":{"title":"Utbildning och *madrasa*","description":"Vetenskap lärdes ut tillsammans med religion och språk, och de förfinade metalldekorationerna på de vetenskapliga instrumenten pekar på en hög nivå inom de vetenskapliga disciplinerna. *Astrolabier* och himmelsglober var viktiga redskap för att kunna avläsa stjärnornas positioner. Geomantin använde speciellt utformade instrument för att kunna förutsäga framtiden. Abu al-Izz Ismail al-Jazari var en briljant mekanisk ingenjör som sponsrades av det artuqidiska hovet i Diyarbakir för att 603 / 1206 skriva en illustrerad bok om vattenbyggnad och maskinkonstruktion.","quote":"'Metalldekorationerna på de vetenskapliga instrumenten pekar på en hög nivå inom de vetenskapliga disciplinerna.'"},"0c57154a-3d32-5f59-919a-c9bcab6d8ac5":{"title":"Jordanien","description":"Osmanerna ändrade Hajj-rutten (Darb al-Hajj al-Shami) som följer bergen öster om Wadi Araba, känd som Via Regia, till en ny väg som låg längs kanten av öknen, känd som Darb al-Bint efter dottern till Sultan Salim I, som hade klagat över banditer på Via Regia. En serie fort och pilgrimsstationer byggdes längs denna nya väg för att skydda pilgrimer och förse dem med vatten, mat och varor.  \nHijazjärnvägen var en av de viktigaste bedrifterna under den osmanska tidsperioden, som fullbordades 1908 under Sultan Abdul Hameed II:s regeringstid. Huvudsyftet med att bygga Hijazjärnvägen var att transportera pilgrimer från Damaskus till Medina i Saudiarabien genom Jordanien. Och den skadades allvarligt under första världskriget, men vissa sektioner fungerar fortfarande (t ex. Damaskus – Amman, Amman – Qatraneh).","quote":"”Hijazjärnvägen var en av de viktigaste bedrifterna under den osmanska tidsperioden.”"},"0d399303-e091-5249-87cf-68e9ac89a080":{"title":"Kunglig konst och arkitektur","description":"Roger II som just hade blivit kung av Sicilien började 1130 att beställa konst för hovet som kombinerade de normandisk-romanska stildragen i den lokala konsten och arkitekturen med påverkan från islam och Bysans. Detta förstärktes också av Roger II:s framgångsrika fälttåg längs kusterna i Nordafrika och den bysantinska Balkanhalvön som gjorde att många hantverkare där blev tvungna att arbeta för Sicilien. Resultatet är en konst och en arkitektur där de beställningsarbeten som är gjorda för hovet är lätta att känna igen, både de religiösa och de profana.","quote":"'Till hovet beställde Roger II konst som kombinerade de normandisk-romanska stildragen med påverkan från islam och Bysans.'"},"0d96fdda-709f-55ff-974d-36ce25e67b8e":{"title":"Vardagslivet i mamlukernas sultanat"},"0e4ca3d5-ad07-5906-884a-7b4b89c83f5c":{"title":"Egypten"},"0e91bb3e-a45f-5595-9dcf-c2ad2c8547a9":{"title":"Vattnet och vardagslivet","description":"Skyldigheten att förse stadens befolkning med färskvatten ledde till att en särskild byggnadstyp kom att utvecklas: brunnshuset eller *sabil.* Under mamluktiden (648-923 / 1250-1517) byggdes ett antal *sabil* i Kairo och Jerusalem. De bestod av en underjordisk cistern och i anslutning till den en liten byggnad på marknivån med ett rum med en galleröppning mot gatan. Bakom gallret satt en anställd person och delade ut koppar med vatten till de förbipasserande. *Sabil-kuttab* hade liknande brunnsarrangemang och en loggia på övervåningen som användes som grundskola för barn (*kuttab).*","quote":"'Bakom gallret satt en anställd och delade ut koppar med vatten.'"},"0f404f1e-3645-5bfa-870f-1b45825073f7":{"title":"Umayyaderna","description":"'Umayyadisk konst kombinerar dekorativa stilar och motiv från olika konstnärliga traditioner.'","extra":{"credits":"Manal BASYOUNI, Aqaba  \nGhazi BISHEH Amman  \nJens KRÖGER, Berlin  \nAida NAGHAWI DODO, Amman  \nMohammad NAJJAR, Amman  \nSamarah WOROUD, Irbid  \n  \nCoordination  \nGhada AL-YOUSEF, Amman  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Den Umayyadiska dynastin grundades av kalifen Muawiya I bin Abi Sufyan år 41 efter *Hegira* /661 e.Kr., och den härskade tills Abbasiderna störtade den, år 132 *e.H.* / 750 e.Kr. När Muawiya kom till makten gjorde han Damaskus till huvudstad i det muslimska imperiet. Det beslutet fick långtgående konsekvenser för umayyadernas konst, eftersom det var det klassiska inflytandet som dominerade konsten i Damaskus. Medan umayyaderna regerade kom också den sassanidiska, bysantinska och koptiska konsten att betyda en hel del för den islamiska konstens utveckling. På så vis kan man säga att den umayyadiska konsten kombinerade dekorativa stilar och motiv från olika artistiska traditioner på ett sätt som innebar förnyelse på många olika områden där konst kom att användas.  \nDet finns fortfarande många byggnadsverk kvar från umayyadisk tid, och arkitekturen kan därför berätta mycket om Umayyadernas dynasti. Stora byggnadsprojekt drogs igång, både i lokalsamhällena och på order av den umayyadiska kungliga familjen. Både Klippdomen i Jerusalem och Umayyadmoskén i Damaskus tycks ha byggts som symboler för umayyadisk makt och ära. Det är byggnader som än idag förmedlar ett storslaget intryck av denna dynastis arkitektur. Och de slottsliknande byggnader som förr kallades \"ökenborgar\" fortsätter att fascinera. De ger oss en glimt av det umayyadiska hovlivet och dess ceremonier.  \n  \nUmayyadernas byggnader var ofta slösande rikt dekorerade. Både palatsen och baden smyckades med golvmosaiker med figurmotiv och väggarna hade freskmålningar. Andra arkitekturdetaljer var skickligt utskurna djur och vidunder i sten och stuck, stiliserade blomstermotiv och olika abstrakta mönster. Konsthantverket blomstrade också, och det som finns kvar visar att metallkonst och träarbete låg på en mycket hög nivå.  \nDen umayyadiska konsten med sin eklekticism - sitt träffsäkra och vitala sätt att ta vara på vad olika andra konststilar hade att erbjuda - kan ses som en fortsättning på den senantika konsten. När abbasidernas dynasti kom till makten började en ny fas i den islamiska konstens utveckling.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/the_umayyads/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/10/portal_image/1.jpg","display_order":1}}},"0f9828f8-dd3a-5969-ba97-2fc083ca3fe9":{"title":"Muslimska yrkeskvinnor som konsthantverkare, musiker och dansare","description":"Många muslimska kvinnor har blivit historiskt kända som musiker och dansare på högsta nivå; åtskilliga var engagerade vid hovet och fick hög ersättning för sitt arbete. Vi känner till Nasab som var så skicklig på att spela tamburin att fatimidkalifen al-Mustansir bi Allah gav henne ett stycke land i Kairo. Det utvecklades till en stadsdel som efter henne kallas al-Tabalah - Tamburinen. En annan musiker, lutspelerskan Itifaq lyckades charma mamlukregenten al-Malik al-Muzaffar Haji bin Qalawun och gifte sig med honom. När hon skulle uppträda och spela lät han lägga ut sidentyger på golvet för henne att gå på, och när hon slutat fick hon fyra juvelsmycken och sex pärlor som var värda 4000 dinarer.","quote":"'Många muslimska kvinnor har blivit historiskt kända som musiker och dansare på högsta nivå.'"},"119ab24b-479f-5ff2-b732-0ff4c64e08e5":{"title":"De islamiserade samhällena före och efter den normandiska erövringen","description":"Husgeråd och gravföremål som lerkrukorna med begravningsinskriptioner vittnar om de långvariga förbindelserna mellan de olika regionerna runt Medelhavet, som långt in på 1300-talet lyckades överbrygga skillnaderna mellan två olika världar. Det är föremål som kan vara gjorda av hantverkare från ön, men de kan lika gärna vara importerade, från Nordafrika eller de muslimska delarna av den iberiska halvön.","quote":"'Vardagsföremålen vittnar om långvariga förbindelser mellan de olika regionerna runt Medelhavet.'"},"119e81e9-24c1-5c11-8732-14582e47e370":{"title":"Kungliga damer: Fatima al-Zahras barnbarn","description":"Välutbildade och kultiverade kvinnor inom den nordafrikanska ziridiska (Sanhaja berber) dynastin ville gärna efterlikna sina kungliga motsvarigheter i Egypten. På 400-talet / 1000-talet lät en ziridisk prinsessa bygga en moské i den *ribat* (fästningsområde) som fanns i Monastir; den fick heta al-Sayyida-moskén till minne av hennes goda gärning. I biblioteket i Kairouan finns flera Koran-manuskript som har utförts på uppdrag av ziridiska prinsessor för att användas i Stora Moskén, däribland Umm Milals Koran och Umm al-Ilus. Den sistnämnda var syster till ziridprinsen al-Muizz. Ett tredje manuskript var en gåva från Fatima som var guvernant åt prinsen Badis Bin al-Mansur.","quote":"'Välutbildade och kultiverade kvinnor inom Ziriddynastin ville gärna efterlikna sina kungliga motsvarigheter i Egypten.'"},"11b19208-0f2c-5176-9948-5d121532b39a":{"title":"Muslimska kvinnor som mecenater","description":"'Kvinnor bidrog också till byggandet av *ribat* (religiösa fästningar) och *khanqah (*kloster för dervischer). De användes som tillflyktsort för krigarmunkar, och blev senare böneplatser och härbärgen för de fattiga.  \nUtbildning var ett annat område där kvinnorna var aktiva som mecenater. Exempel på det är Umm Sultan Shaban Madrasa, den stora och välutrustade utbildningsanläggningen i Kairo. Den byggdes av mamluksultanen Shabans mor. Andra kvinnor grundade skolor (*kuttab* och *madrasa*) för utbildning av flickor. Andra välgörenhetsinsatser omfattade stöd till sjukhus *(bimaristan)* som det som ligger intill Stora moskén i Divrigi och som Turan Melik lät bygga på 600-talet / 1200-talet. Ett annat sjukhus uppfördes på order av Aziza Othmana som levde på 1000-talet / 1600-talet.","quote":"'Kvinnor bidrog också till byggandet av *ribat*, *khanqah*, *madrasa* och *bimaristan*.'"},"11f82e3d-c59a-5f69-a3bc-b5b190e3aaa1":{"title":"Livet vid hovet","description":"Monarkerna i det muslimska västerlandet lyckades både efterlikna och, ibland, överträffa sina motsvarigheter i öst när det gällde prakt och raffinerad elegans. De omgav sig med en liten krets högt uppsatta personer som de litade på och som också, precis som de själva, spelade med i de hovceremonier som skulle inge folket vördnad genom att understryka deras storhet och suveränitet.  \nDenna lilla klick av utvalda följde med härskaren på hans offentliga uppdrag, de var med på officiella middagar och mottagningar och assisterade i olika regeringssammanhang. De var en del av uppvaktningen runt härskaren när han reste och bidrog till den beundran som han väckte där han drog fram.","quote":"Den militära uppvaktningen."},"120cbd81-d9a2-540e-a178-dc11c283fc2d":{"title":"Muslimska kvinnors privatliv"},"12656ec4-68b3-5425-9a1d-71e4735a5c19":{"title":"Geometrisk dekor i arkitekturen","description":"Ofta pryddes också taket med geometriska motiv i många färger och förgylldes. Det har brukat tolkas som en avbildning av himlavalvet. Särskilt kupolerna med *muqarnas* är exempel på det, med sina flätdekorer som utgår från en stjärna i mitten och utvecklas till att ta upp hela utrymmet i kupolen.","quote":"'Taket har brukat tolkas som en avbildning av himlavalvet.'"},"12faaae8-0400-53bd-ba84-f5e66e0027ef":{"title":"Ekot från paradiset: trädgården och blomman i den islamiska konsten","description":"Trädgården och dess växter har alltid haft en särskild betydelse i islamisk kultur, eftersom båda erinrar om skönheten i Guds skapelse och om *al-Djanna*, det islamiska paradiset.","extra":{"credits":"Curators & authors  \nSule AKSOY, Istanbul  \nSevinç GÖK, Izmir  \nAlev ÖZAY, Istanbul  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \nSevgi KUTLUAY, Istanbul  \nInci KUYULU ERSOY, Izmir  \nSeracettin SAHIN, Istanbul  \nCihat SOYHAN, Istanbul  \nGönül TEKELI, Istanbul  \nInci TURKOGLU, Istanbul  \nFriederike VOIGT, Stockholm/Berlin  \nBarry WOOD, London  \n  \nCoordination  \nInci KUYULU ERSOY, Izmir  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Under hela den tid som det har funnits en islamisk kultur har tanken på trädgården och dess växter betytt särskilt mycket, till viss del självklart eftersom de flesta muslimer lever i länder som är mycket torra. Ökenlandskapet som omger dem är fientligt och värmen är plågsam. Därför har muslimerna alltid uppskattat det rinnande vattnets välgörande inverkan, oasernas grönska och de anlagda och muromgärdade trädgårdarnas färgrika blomsterprakt med deras noggrant uträknade vattenförsörjning. Lustgårdarna, de luxuösa trädgårdarna som anlagts enbart för nöjes skull av härskarna och den förmögna eliten hade också en andlig dimension; de skulle påminna om den yppiga och uppfriskande grönskan i *al-Djannah*, islams paradis. Det finns många beskrivningar i Koranen och den islamiska litteraturen som berättar i detalj om de olika träden, blommorna och de andra växterna i paradiset. Eftersom de muslimska tankarna brukar kretsa kring visioner av paradiset är det inte så konstigt att trädgården och dess rika flora som begrepp är ett återkommande tema i den muslimska konsten och kulturen. I hela den muslimska världen, från Spanien till Indien, investerade härskare och elit i påkostade trädgårdar inne i sina palatsanläggningar, som en integrerad del av det ceremoniella hovlivet. Också det sätt som trädgårdarna användes på återspeglar ofta Koranens beskrivningar av paradiset. Många trädgårdar hade till och med symboliska namn som syftade på Koranen. Både arkitekturen och konsten vill också ofta återspegla en paradisisk växtlighet. Moskéer, *madrasa* och kungliga mausoleer brukade placeras i en trädgårdsmiljö som skulle påminna om paradiset och med en utsmyckning av blom- och växtornament. I konsthantverket finns referenser både till trädgården som helhet och till olika blommor och andra växter. Blommor och örter är valda utifrån sin skönhet och den praktiska användning som de kan ha, men också för sin religiösa och poetiska betydelse. När blommorna inte avbildas efter naturen får de invecklade snirkliga former, blir arabesker, med stjälkar som flätar sig om varandra och blad och palmettformer som delar sig och bildar symmetriska mönster - alltsammans en spegling av skapelsens kosmiska process och Guds enhet som är grunden till sinnevärldens, den materiella världens, oändliga mångfald.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/floral/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/28/portal_image/1.jpg","display_order":13}}},"134ba250-63fa-595c-a880-46d56bae5a59":{"title":"En islamisk *minbars* resa"},"1438dcdb-5040-5d2a-b082-cda3a58a1031":{"title":"Hovlivet"},"144150df-f28d-5d4f-8acc-353e17527739":{"title":"Pilgrimsresan till det Heliga Landet","description":"Levanten, länderna öster om Medelhavet, bestod vid tiden för korstågen av en mängd rivaliserande stadsstater. En del av dem styrdes av korsfararna, medan andra regerades av lokala makthavare. Det betydde att det var riskfyllt att göra resor och pilgrimsfärder till och igenom det Heliga Landet också i fredstid. Särskilt farligt var det under de år när korstågen genomfördes. Men trots alla svårigheter var det många som var fast beslutna att nå fram till det Heliga Landet.","quote":"'Det var farligt att göra resor och pilgrimsfärder till och igenom det Heliga Landet också i fredstid.'"},"1621eaac-22de-5ea2-a831-558356a3e6df":{"title":"Enskilda blommors och växters betydelse"},"17b8ce1b-11e8-500c-ba13-dd3af722e3b4":{"title":"Sultanen och hans hov","description":"Mamlukernas *sultan* var också överbefälhavare för sina arméer och han var en av huvudaktörerna inom den internationella diplomatin. Sultanens ära och höga ställning visades genom ett utarbetat ceremoniel, storslagna hovmiljöer och exklusiva tidsfördriv som drevjakt eller falkjakt.","quote":"'Sultanens höga ställning uttrycktes i ceremonier och storslagna hovmiljöer.'"},"17ddd4ae-d694-5a72-955a-060b61ef530c":{"title":"Kungliga damer: Fatima al-Zahras barnbarn","description":"Fatimiderna lät de kungliga prinsessorna leva ett liv i lyx, av vördnad inför deras släktskap med Fatima al-Zahra, Profetens dotter som var hustru till imamen Ali bin Abi Talib. Men prinsessorna hade också en framträdande roll i det offentliga och politiska livet. Denna inställning påverkade också behandlingen av kvinnor i allmänhet i samhället. Vid hovet var det många viktiga politiska positioner som innehades av kvinnor. Och kalifen al-Hakim bi Amrillahs syster, som hette Sitt al-Mulk, regerade faktiskt Egypten under fyra år istället för sin minderårige bror. Många högreståndskvinnor bland fatimiderna förvaltade sina förmögenheter själva och var aktiva affärskvinnor, ägare av handelsskepp som transporterade gods vida omkring i världen. En luxuös livsstil vittnar om deras personliga rikedomar: en prinsessa vid namn Abda efterlämnade så många kistor med ädelstenar, juveler och andra skatter att det behövdes 14 kilo vax för att försegla dem, och 30 pappersrullar för att göra upp en lista över innehållet.","quote":"'Fatimiderna lät de kungliga prinsessorna leva ett liv i lyx och gav dem också en plats i det offentliga livet.'"},"17e93a55-d0d0-51b2-8c52-ae90b63b4709":{"title":"Palatset: maktens centrum"},"18c44ba9-f8fa-5fdd-99a2-a8b6f034044a":{"title":"Visioner av den Himmelska Trädgården och Livets Träd","description":"En särskilt viktig roll i bilderna av det islamiska paradiset spelar träd med blommor som doftar gott och som har många mogna frukter. Palmen intar en särställning. Enligt en tradition är palmen människans moster/faster och skapades av den lera som blev kvar när Gud skapat Adam. Enligt en annan förknippar profeten Muhammed palmen med paradiset.  \nReferenser görs också till granatäppelträdet och till det mystiska Tuba-trädet, ett livsträd som liknade en cypress och som stod mitt inne i Paradiset.","quote":"'En särskilt viktig roll spelar träd med blommor som doftar gott och som har många mogna frukter.'"},"1935df49-d16b-562f-8737-07f9354ede4c":{"title":"Palatset och konsten"},"1968b4ad-376a-5733-96cc-b0a0f079ea39":{"title":"De tre religionernas heliga land","description":"Palestina och särskilt Jerusalem har i tusentals år varit mål för pilgrimsresor. För judarna är Jerusalem Guds stad och den vördade platsen för Hans tempel. Alla judar ber med ansiktet vänt mot Jerusalem, och staden står än i dag i centrum för judisk religion och för det judiska andliga och intellektuella livet. De kristna har åtminstone sedan 300-talet e.Kr. följt sina kyrkofäders uppmaningar att göra pilgrimsresor till Jerusalem och det Heliga Landet för att besöka de platser som har anknytning till Jesu liv. Enligt kristen tradition var det i Jerusalem Jesus levde, predikade och botade sjuka. Det var här han höll Nattvarden, arresterades, dömdes och korsfästes. Heliga Gravens kyrka står i dag på den plats där Jesus anses ha begravts och varifrån han uppsteg till himlen.","quote":"'Palestina och särskilt Jerusalem har i tusentals år varit mål för pilgrimsresor.'"},"196db830-546b-584c-a36c-48974bbb7a0a":{"title":"Sultanen och hans hov","description":"Med kalifatet baserat i Kairo vände sig muslimska härskare från hela den islamiska världen till Egypten för att få sina regimer legitimerade. Energiska mamluksultaner som Baybars I, Qalawun, Nasr al-Din Muhammad ibn Qalawun, Hassan och Qaytbay satte igång byggandet av ståtliga moskéer och andra religiösa institutioner och lät framställa magnifika Koran-manuskript och moskéinredningar för att pryda interiörerna.","quote":"'Mamluksultanerna satte igång byggandet av ståtliga moskéer och andra religiösa institutioner.'"},"198c176f-a670-5331-b416-a7ecc59e7ceb":{"title":"Konsthantverket"},"19908cb0-74da-580e-b6b3-2b320477903e":{"title":"Aghlabiderna: den abbasidiska dynastins sköldar","description":"Abbasidernas rike var enormt, och år 184 e.H. / 800 e.Kr. hade hotet blivit stort från åtskilliga rivaliserande islamiska makter. Abbasiderna inrättade därför det aghlabidiska furstendömet i Nordafrika som skulle hålla stånd mot umayyaderna i al-Andalus (Spanien) och idrisiderna i Marocko. Abbasidernas kalif Harun al-Rashid som regerade 170-93 e.H. / 786-809 e.Kr. gav Ifriqiya (Tunisien) till Ibrahim Ibn al-Aghlab som arvfurstendöme att regera över. Aghlabiderna kom att bli abassidernas vasaller i Ifriqyia mellan år 184 / 800 och 296 / 909. De byggde upp åtskilliga av städerna igen, och uppförde många militära anläggningar längs Ifriqyias kust, för att slå tillbaka bysantinerna som hade erövrat Sicilien några århundraden tidigare.  De organiserade också inrikesförvaltningen, och de utvecklade kommunikationslederna mellan Nordafrika och Mellanöstern.","quote":"'Kalifen Harun Al-Rashid gav Ifriqiya till Ibrahim Ibn al-Aghlab som arvfurstendöme att regera över.'"},"1a1a6170-d33d-5774-bbd8-19cce2b88392":{"title":"En islamisk *minbars* resa","description":"*Minbars* förflyttning till Hebron gav staden en särskild religiös betydelse som gjorde att den drog till sig både muslimer, kristna och judar. Med besökarna följde generösa gåvor, donationer och frikostiga bidrag - inte bara till moskén och helgedomen, utan också till själva staden. Moskélampan av glas, mässingsljusstakarna och sidorna ur Koranen i den här utställningen är bevis på givarnas generositet.","quote":"'Med besökarna följde generösa gåvor, donationer och frikostiga bidrag.'"},"1aa59d36-2ef4-55a4-9987-3abbfd0f309c":{"title":"Syrien"},"1abd2666-7a05-5c9a-8f4d-991a0fac4643":{"title":"Kulturen i korsfararnas kungarike i Jerusalem","description":"Ibn Jubayrs *Resor* och Usamah Ibn Mungidhs *Minnen* låter oss blicka in i det muslimska samhällslivet. Författaren, diplomaten och politikern Usamah (487-583 / 1095 -1188) bodde i slottet Shayzar och var personligen bekant både med Nur al-Din och Saladin och med deras frankiska motståndare. Han beskriver ett besök i Jerusalem: \"När jag kom in i al-Aqsamoskén som ju var ockuperad av mina vänner tempelriddarna, så brukade de utrymma den lilla moskén där intill, för att jag skulle kunna be där inne.\" En dag när Usamah bad där blev han avbruten av en franker som tvingade honom att be åt öster. Usamahs tempelriddarvänner knuffade undan frankern och sa ursäktande till Usamah: \"Han är en främling som helt nyligen har anlänt hit från frankernas land, och han har aldrig tidigare sett någon som ber åt ett annat håll än öster.\"","quote":"\"Tempelriddarna brukade utrymma den lilla moskén där intill, för att jag skulle kunna be där inne.\""},"1b29b6a7-7dc6-567b-aaf0-cbfc9c64fc07":{"title":"Saladin i det Heliga Landet","description":"Saladin växte sig stark i samband med kampen om kontrollen över Egypten medan Nur al-Din ännu levde. Efter Nur al-Dins död 569 / 1174 tillbringade Saladin tio år med att bekämpa sina muslimska fiender och förstärka sin armé. När han hade enat Syrien och Egypten och intagit Aleppo 579 / 1183 koncentrerade han sig på att driva ut frankerna. Den första större segern mot dem vanns i slaget vid Hattin år 583 / 1187. Den öppnade vägen mot Jerusalem för hans armé, och han intog staden senare samma år.","quote":"'När Saladin hade enat Syrien och Egypten koncentrerade han sig på att driva ut frankerna.'"},"1b7b04e6-d4cb-5a10-a0bf-8f61b4de570f":{"title":"Den islamiska konstens framväxt"},"1d025879-0f4e-58f5-9d96-55b7af6f72a3":{"title":"Ordets civilisation"},"1dabd926-5ac6-53c1-b262-d5570beba088":{"title":"Geometrisk dekor i arkitekturen","description":"I hela den muslimska världen var väggarna till de mer betydande byggnaderna täckta med  \n*muqarnas* (i Nordafrika *muqarbas*), tredimensionella dekorationer som liknade stalaktiter, eller med geometriska mönster uthuggna i sten. Skräcken för tomrummet (horror vacui) gjorde att ingen yta lämnades odekorerad.  \nI Nordafrika och Andalusien dekorerades minareternas torn från och med almohadisk tid med enkla eller hopflätade passformiga bågöppningar. När de upprepades och placerades över varandra bildade bågarna ett mönster som kallades *sebka*. Det uppstod ur ett nätverk av romber och såg ut som hålsömsbroderi.","quote":"'Skräcken för tomrummet (horror vacui) gjorde att ingen yta lämnades odekorerad.'"},"1dbcce8a-f15c-5124-8ef3-103e38fe1b4e":{"title":"Vetenskap och lärdom","description":"De muslimska härskarna såg hela tiden till att folket hade tillgång till vatten. All tillgänglig vetenskaplig kunskap användes för att få fram effektiva metoder. De mest robusta av de anordningar som fanns för att ta upp och leda fram vattnet har ofta överlevt till våra dagar: grävda diken, akvedukter och *noria* (vattenhjul).","quote":"Hydraulik och bevattningsteknik."},"1dc8b986-92dc-5a75-b544-000419ab6111":{"title":"Gravvårdar: minnesmärken i sten","description":"Det har funnits många variationer på gravstenar under tidernas lopp. De speglar regionala skillnader: i Ifriqiya (Tunisien) kom på 200-talet / 800-talet *cipo* som också har påträffats runt Toledo i Andalusien; *maqabriyya* användes i Andalusien och Maghreb-området från och med almoraviderna; skivformade gravstenar blev vanliga från 700-talet / 1300-talet i städer som Malaga, Granada och Murcia där det fanns stora keramiska industrier.","quote":"Gravstenar: geografiska och sociala skillnader."},"1de88509-41c2-5db1-91f2-cf64dc633e29":{"title":"Det kristna Sicilien och den islamiska figurativa kulturen: grunden och kontinuiteten"},"1ec4779d-2e05-51bf-b099-64943deec02c":{"title":"Kufisk skrift","description":"Kalligraferna prydde de *kufiska* bokstäverna med dekorativa former i en hel mängd olika mönster som arbetades ut mer och mer. I början av 300-talet / 900-talet hade de kufiska bokstäverna fått kvistar och blad som bildade ett intrikat flätverk av stiliserad växtlighet, den kufiska bladverksstilen.","quote":"'Från de kufiska bokstäverna växte det ut kvistar och blad som bildade ett intrikat flätverk av stiliserad växtlighet.'"},"1fe29955-194b-5f40-833a-ae7bf2b5e383":{"title":"Kairo, Damaskus och Jerusalem: Centrum för det intellektuella livet i mamlukväldet","description":"Egypten, Palestina och Syrien upplevde under mamlukernas styre ett enastående ekonomiskt uppsving och en kulturell, intellektuell och konstnärlig blomstringsperiod, särskilt i städerna Kairo, Damaskus och Jerusalem. Mamlukernas huvudstad, Kairo, hyllades som \"universums metropol\" och \"världens trädgård\". Som storstad var Kairo också störst i världen i sin tid, och en av de rikaste städerna i Främre Orienten. Kairo var ett centrum för lärda och intellektuella, för forskare, konsthantverkare och köpmän.","quote":"'Mamlukernas huvudstad, Kairo, hyllades som \"universums metropol\".'"},"21173928-d7cb-5f28-9f20-0a8f069336e7":{"title":"De heliga platserna längs pilgrimsvägarna","description":"Det fanns också en nordlig väg för de pilgrimer som kom resande till Mekka från Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Alla fortsatte sedan till trakten av den gamla staden Aylat (idag byn er-Rumeil) och därifrån till Jedda och Medina. Det var många muslimska härskare som hjälpte till att underhålla pilgrimsvägen. En av dem var Sayyida Zubayda, hustru till kalifen Harun-al-Rashid. Den del av vägen hon ansvarade för utrustade hon med en mängd faciliteter för de resande och den kallades för 'Zubaydas väg.'","quote":"'Det fanns också en nordlig väg för de pilgrimer som kom resande till Mekka från Turkiet.'"},"217482b1-7626-531f-8ca9-51c2f680fe3d":{"title":"Mamlukerna","description":"'Mamlukerna, som från början var militärslavar till muslimska härskare, upprättade ett rike som blev en islamisk stormakt och som kom att vara i nästan tre hundra år.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMohammad ABBAS, Cairo  \nUlrike AL-KHAMIS, Edinburgh  \nElsayed HAMAD, Cairo  \nYousef NATSHEH, Jerusalem  \nSalah SAYAOUR, Cairo  \nTarek TORKY, Cairo  \n  \nCoordination  \nEnaam Selim, Cairo  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"I nästan tre hundra år var mamlukernas *sultanat* en stormakt inom islam. Det arabiska ordet *Mamluk* betyder egentligen \"ägd\", och i den arabiska historien står det för en utländsk militärslav som var köpt för att göra tjänst som elitsoldat direkt under sultanen. De flesta mamluker var turkar och tjerkesser från Kaukasus som var omvända till islam och hade tränats för att bli skickliga krigsmän. Vid ett tillfälle när det var oklart vilken av de arabiska härskarna som egentligen hade makten, 648 efter *Hegira* / 1250 e.Kr., passade mamlukerna på att etablera sin egen regim. Från och med nu började mamlukerna bygga upp ett rike som sträckte sig från Egypten, Palestina och Syrien till Hijazområdets heliga städer Mekka och Medina, ett rike som de styrde enväldigt ända fram till år 922 *e.H.* / 1517.  \nI början var riket ständigt hotat utifrån, men mamlukerna lyckades slå tillbaka både mongolerna - efter ett avgörande slag vid Ayn Jalut i Palestina 658 / 1260 - och korsriddarna år 690 / 1291.  \nMamlukerna var riktiga förkämpar för islam. De inrättade ett nytt kalifat i Kairo 659 / 1261 sedan det första kalifatet, det i Bagdad, hade fallit för mongolerna år 656 / 1258. De satte igång med ett enastående byggnadsprogram med ståtliga moskéer och religiösa stiftelsebyggnader (*waqf*) runtom i riket - anläggningar som drog till sig forskare och andra intellektuella och religiösa krafter.  \nNär det gällde utrikespolitiken såg mamlukerna till att knyta starka band med andra muslimska makter i Fjärran Östern, Bysans, Frankrike, Kastilien, Sicilien, Genua och Venedig. Kairo blev centrum för utrikeshandeln, och på Kairos specialiserade varumarknader *(suq)* köptes och såldes exotiska varor och konsthantverk från öst och väst, varor som också inspirerade de lokala hantverkarna.  \nMen till slut började det mamlukiska herraväldet att försvagas. Det berodde både på att européerna hade upptäckt nya handelsvägar runt Godahoppsudden och på att den ottomanska makten expanderade. Den gjorde till sist slut på mamlukernas styre i början av 900-talet / 1500-talet.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/the_mamluks/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/17/portal_image/1.jpg","display_order":5}}},"221eaf00-cefe-5da4-b4e5-b0ff24d5d9a0":{"title":"Växterna och arabeskerna: visioner av evigheten och den gudomliga enheten","description":"När blommorna inte avbildas efter naturen används de ofta i mer eller mindre fantasifulla arrangemang för att smycka ytorna på en byggnad eller ett föremål. En sådan blomsterkomposition kan ibland vara så komplicerad att den helt och hållet stjäl uppmärksamheten från hur föremålet i övrigt egentligen ser ut. Byggnader och föremål kan se ut som om de är draperade med snidade, målade eller på andra sätt applicerade blomarrangemang. Även om deras syfte är att dekorera väcker de en religiös betraktares tankar på universums oändliga komplexitet som börjar och slutar med dess skapare, Allah.","quote":"'När blommonra inte avbildas efter naturen används de ofta i fantasifulla arrangemang.'"},"227f3bb2-60fb-58e2-b42c-bcec823faca6":{"title":"Skräddarkonst på toppnivå: Tiraz och den samtida klädedräkten","description":"Vid speciella tillfällen brukade fatimidernas kalifer välja ut de praktfullaste *tiraz*\\-textilierna till praktmantlar som belöning åt chefstjänstemän och hovfunktionärer. Premiärministern kunde till exempel få 30 kompletta utstyrslar som han fritt kunde dela ut till sina anställda. Dräkter kunde också ges till de mest framstående gästerna vid hovet eller - vid jubileer och andra festligheter - rentav till representanter för den breda allmänheten. *Tiraz*\\-dräkternas stil och utseende varierade alltefter mottagarnas ställning. Siden med invävda guldtrådar var för dignitärer som hade prinsars rang, och för regeringstjänstemännen fanns det många olika slags sidentyger.","quote":"'Fatimidernas kalifer kunde välja ut de praktfullaste tiraz-textilierna för att belöna sina chefstjänstemän och hovfunktionärer.'"},"22ad153f-423c-5508-a362-937e5100efd8":{"title":"Krig och ryttarkonst","description":"Rytteriets framgångar berodde på den intensiva träningen och på utrustningens höga kvalitet. Militärövningarna ägde rum i en hippodrom - en hästkapplöpningsbana, *maydan* . Där drillades soldaterna hårt och tävlade i olika sportgrenar som polo, slägga och spjutkastning. På slagfältet använde de turkiska soldaterna en kombination av olika taktiker, bågskytte på längre håll och lans eller svärd i närkamperna. Både arabiska och turkiska krigare var skickliga på att hantera sina lansar och kunde träffa en fiende på nära håll medan de red i full fart. Kännetecken på ett bra svärd, det vapen som var det mest uppskattade, kunde vara tillverkningsorten eller graden av smidighet eller hårdhet i metallen. De muslimska soldaternas sköldar var för det mesta runda, men sköldar som var rombiska, formade som pappersdrakar, var också vanliga hos både muslimer, bysantiner och franker.","quote":"'Kännetecken på ett bra svärd, kunde vara tillverkningsorten eller graden av smidighet eller hårdhet i metallen.'"},"23700a6e-8a42-57ca-8d10-fa47337ec6cc":{"title":"Keramik med geometrisk dekor","description":"Geometrisk dekor kombinerades gärna med *kufisk* skrift som med sin kantiga, rätlinjiga kalligrafiska stil och sina tydligt vertikala och horisontala linjer hade ett stort estetiskt värde. Det gjorde att den var särskilt lämplig för dekor av keramikkärl, i form av horisontala band eller i radierande, utstrålande kompositioner.","quote":"'Geometrisk dekor kombinerades gärna med *kufisk* skrift som hade ett stort estetiskt värde.'"},"23c5c103-e3d9-5951-b584-74137065c95f":{"title":"Konsten i bönens rum","description":"I egenskap av muslimska heliga platser har moskéerna bevarat sin karaktär genom århundradena, både när det gäller arkitekturen och i de olika delar som ingår i den inre rumsbildningen och dekorationen.  \nIslams 'Gud' har ingen konkret form och enligt traditionen är det olämpligt att avbilda levande varelser i en moské. Tillsammans med bönen var det Koranen som inspirerade konstnärerna till de heliga byggnadernas dekorationer och inredningar, med Guds ord och hans lära.","quote":"'Enligt traditionen är det olämpligt att avbilda levande varelser i en moské.'"},"2401b31f-6c0d-5b66-a16b-0fa24ce30cfa":{"title":"Tyger med geometrisk dekor","description":"Mönstren på en del tyger liknar husens dekorationer i kakel och stuck. Och de skriftband som ibland finns längst ut i kanten på tygerna påminner om de inskrifter som också löper längs de geometriskt dekorerade socklarna på husen. Husens dekorationer har utvecklats ur band- och flätverk som bildar stjärnformer, månghörningar, rosetter och andra motiv.","quote":"'Mönstren på en del tyger liknar husens dekorationer i kakel och stuck.'"},"2402e680-efca-5518-8365-20a53e16a37c":{"title":"Att förvalta välståndet","description":"Hälsa och välstånd i ett samhälle beror till stor del på skicklig förvaltning av befintliga resurser som mat och vatten, och en duglig regering. Abbasiderna utformade många tekniska lösningar för att underhålla och förbättra jordbrukssystemen och tillgången på vatten. Medicinska framsteg förbättrade också folkhälsan. Aghlabiderna byggde till exempel år 248 e.H. / 862 e.Kr. en serie vattenreservoarer i Kairouan som främst skulle användas för att samla upp regnvatten från dalgångarna i närheten. Det fiffiga med dessa byggnadsverk var att de både samlade upp vattnet, renade det och lagrade det. Sedan tillhandahölls det fritt, utan några kostnader för stadsinvånarna, herdarna i området och de karavaner som passerade.","quote":"'Aghlabiderna i Kairouan byggde vattenreservoarer som skulle samla upp regnvatten från dalgångarna i närheten.'"},"24dccfe7-0ad7-552e-aa3d-ebae78f613d0":{"title":"Hovlivet","description":"Topkapi-palatset var centrum för regeringen och bostad för härskarfamiljen. Det var byggt på ett område på Istanbulhalvön med utsikt över Gyllene Hornet åt ena hållet och åt det andra Bosporen och Marmarasjön. Det är en omfattande anläggning med tre delar *(birun, enderun* och *harem)* som ligger inne i ett stort trädgårdsområde. *Birun* ligger mellan den första porten, Bab-i Hümayun (Kejserliga Porten) och den tredje, Babüs-Saade (Lycksalighetens Port). Kring den första borggården låg olika servicebyggnader, sultanatets myntverk, militärförläggningar, ministerier och andra regeringsbyggnader. Den andra borggården hette Alay Meydani och där fanns Divan-i Hümayun - den kallades också \"under kupolen\" - som var skattkammaren. Där låg också köken, stallen och ingången till harem.  \nFramför Lycksalighetens Port utspelade sig de offentliga ceremonierna - olika fester, trontillträden, utfrågningar inför sultanen i speciella fall (s k stående församling eller Alay Divani). Sultanens tron var placerad nära denna port och här hissades också den heliga fanan, Sancak-i-Serif, som var själva symbolen för sultanen som kalif. Den togs ut från Den Heliga Mantelns Paviljong vid särskilda tillfällen.","quote":"'Topkapi-palatset var centrum för regeringen och bostad för härskarfamiljen.'"},"24e11f60-92ed-5fc9-959e-e0aa49482ffe":{"title":"Bilder av människor"},"252b7a7e-7c1d-559c-8738-0be280a6547c":{"title":"Bilder av djur","description":"Under umayyadisk tid var det vanligare med djur i konsten och arkitekturen, särskilt i form av mosaik och freskmåleri, både i palatsen och i kyrkor som tillhörde lokala kristna församlingar. Under en period i slutet av 900-talet och början av 1000-talet tillverkades det i Spanien smyckeskrin av elfenben med skuren dekor av scener från hov och nöjesliv där det ingår jaktscener. Det finns snidade träpaneler från fatimidernas tid i Egypten med en mängd djurmotiv. Fasaderna på en del byggnader i Anatolien, och egyptiska tornbyggnader från ayyubid- och mamlukperioden dekorerades ofta med naturalistiska och heraldiska djurmotiv.","quote":"'Smyckeskrin av elfenben med snidad dekor av scener från hov och nöjesliv.'"},"25920ee3-8f72-5764-8504-8c11dfeff2db":{"title":"Den heliga Koranen","description":"Utformningen av sidorna i Koranen följer ett bestämt system med markeringar av kapitlens titlar och numren på verserna. I de mer påkostade Koranhandskrifterna är dessa markeringar rikt utformade, men i enklare och mindre dyrbara versioner står de utan ornament. Titelsidorna, kapitelrubrikerna och versnumren var slösande rikt dekorerade med förgyllning och färger. Handskrifterna gjordes i en mängd olika arabiska skrivstilar som *kufisk*, *naskhi* och *thuluth*. Utgåvor av Koranen i mer än ett band delades upp i två, fyra eller 30 delar enligt en bestämd ordning. Sådana flerdelade Koraner var mycket elegant inbundna och bokbanden förvarades i vackert utförda skrin eller kistor. Särskilda bokställ tillverkades för att Koranen skulle kunna hållas öppen, så att texten syntes och uppläsningen underlättades.","quote":"'Utgåvor av Koranen i mer än ett band delades upp i två, fyra eller 30 delar enligt en bestämd ordning.'"},"27407462-38d1-5483-a239-bfa506cb4830":{"title":"Att förvalta välståndet","description":"Abbasiderna understödde medicinsk forskning och praktik. Stora framsteg gjordes inom medicinen: böcker på ett flertal medicinska områden både skrevs och översattes, medicinska experiment genomfördes och en mängd medicinska instrument framtogs för att underlätta olika behandlingar och operationer.","quote":"'Abbasiderna understödde medicinsk forskning och praktik.'"},"27a7074c-9378-500f-b1ed-4b1612e2a219":{"title":"Enskilda blommors och växters betydelse","description":"Vissa blommor var särskilt populära och de är ofta med i konstverken från den muslimska världen. En favorit var rosen. Enligt den folkliga islamiska traditionen var rosen skapad av en droppe svett som hade fallit från profeten Muhammed när han gjorde den nattliga resan till Paradiset. Den är också ett tecken för Allahs enhet, och dess blomblad är en sinnebild för *Umma*, den islamiska gemenskapen. Rosen ses ibland som en symbol för Profeten i alla troendes hjärtan. Dess taggar påminner oss om de svårigheter som muslimer har att övervinna när de ska söka Gud. Rosens doft är ett förebud om de paradisiska rosengårdarna.","quote":"'Vissa blommor, rosor till exempel, var särskilt populära.'"},"282bf248-cb40-5b24-9d50-166d75b8a10e":{"title":"Omvärlden: diplomatiska kontakter och internationell handel"},"28d9a4d3-c0f4-52e4-b504-b865ba01f483":{"title":"Atabegerna och ayyubiderna","description":"'Saladin, som dynastin är uppkallad efter, kom till makten i slutet av 500-talet/1100-talet.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMona AL-MUADIN, Damascus  \nDina BAKKOUR, Damascus  \nSheila CANBY, London  \nVerena DAIBER, Damascus  \nAbdel-Razzaq MOAZ, Damascus  \nEmily SHOVELTON, London  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \n  \nCoordination  \nSamer ABDEL-GHAFOUR, Damascus  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"På 400-talet efter *Hegira* / 1000-talet e.Kr. rådde det splittring och oro i den del av Främre Orienten som kallas Levanten (Libanon, Palestina, Syrien och Jordanien). Det abbasidiska kalifatet i Bagdad utmanades av det fatimidiska kalifatet i Egypten. Seldjukerna, turkiska krigare från Centralasien, stärkte sin makt över området. Med seldjukerna, som respekterade det abbasidiska kalifatets religiösa auktoritet, öppnar sig ett nytt skede i den islamiska konsten och arkitekturen..  \nMakten låg i händerna på atabegerna, som var militära lärare åt prinsarna. Atabegerna var utnämnda av seldjukerna, men de blev mer och mer självständiga. En av dessa atabeger, Nur-al-Din Mahmud bin Zangi, klarade av att år 541 / 1146 kasta ut korstågsarmén från Edessa och lyckades ena Syrien genom att erövra Damaskus 549 / 1154.  \nAl-Malik al-Nasir Salah al-Din Yusuf bin Ayyub (känd som Saladin, som regerade 564-89 / 1169-93) har givit namn åt den ayyubidiska dynastin. Han var en av Nur-al-Dins officerare och kom till makten under senare delen av 500-talet / 1100-talet. Saladin störtade fatimiderna 566 / 1171 och gjorde slut på den kristna ockupationen av Jerusalem år 583 *e.H.* / 1187 e.Kr.  \nAtabegerna och ayyubiderna gjorde stora förändringar i sitt rike. De försökte systematiskt omskola medborgarna genom att starta sunni-muslimska skolor, *madrasas*.  \nDe byggde om Stora Umayyad-Moskén och gjorde kraftiga förstärkningar av citadell och stadsmurar i Damaskus, Aleppo och andra städer inklusive Kairo.  \nDe drev också på utvecklingen i städerna genom att bygga *hammam* (badhus), *bimaristan* (sjukhus), karavanseraljer, vattenledningssystem och religiösa byggnader som moskéer, mausoleer och andra monumentala gravar, och *khangah* (kloster). Med de från öster införda *madrasas* kom också nya former och dekorer in i arkitekturen.  \nIslamisk konst dominerades av den seldjukiska kulturen från 400-talet till 600-talet /1000-talet till 1200-talet. Den tiden innebar en förnyelse för arkitektur, keramik, smyckekonst och annat metallhantverk, för skrivkonst och bokillustrationer.  \nAyyubidstilen, som var samtida med den tidiga gotiken i väster och Sungdynastin i Kina, kom att utvecklas vidare av ayyubidernas efterträdare, mamelukerna","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/the_ayyubids/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/15/portal_image/1.jpg","display_order":4}}},"28ed3f37-70c7-5e87-9d40-6eef902eb3ee":{"title":"De heliga platserna längs pilgrimsvägarna"},"29034c7a-8823-5847-9fb2-ed236e6ef371":{"title":"Konsthantverket","description":"Tekniken med metallisk lysterdekor på kärlen är typiskt islamisk. Den användes först på glas innan den blev en berömd dekorationsmetod inom keramiken. I Egypten hade det gjorts glas med lysterdekor åtminstone sedan andra århundradet e.H. / 700-talet e. Kr. Tack vare fatimidiskt beskydd kom lysterkeramiken snart att bilda höjdpunkten för den keramiska produktionen i Egypten som också omfattade andra typer av glaserad keramik. Ett par keramikverkstäder på mästarnivå som vi idag känner till är Muslimskolan och Saadskolan.  \nOckså metallhantverket blomstrade. Metallkonsthantverkarna specialiserade sig på att göra skulpturer av djur och fåglar, hamrade och gjutna metallkärl, vetenskapliga instrument som astrolabier, och kirurgiska redskap.","quote":"'Tekniken med metallisk lysterdekor på kärlen är typiskt islamisk.'"},"2a50f5ca-9045-5344-9508-e2af5f610c4c":{"title":"Ottomanernas huvudstad: Istanbul","description":"Innanför stadsmurarna blev Istanbul tätt befolkat under de första tre hundra åren av ottomanskt styre, men under det tidiga 1700-talet började staden att förändras. Byggnaderna som växte upp vid Gyllene Hornet och längs Bosporens stränder uttrycker den senottomanska tidens önskan om att efterlikna Väst. Till följd av det ottomanska nederlaget i första världskriget invaderades Istanbul, och under det turkiska frihetskriget blev istället Ankara den nya huvudstaden. Men fortfarande är Istanbul den mest storslagna staden i republiken Turkiet.","quote":"'Fortfarande är Istanbul den mest storslagna staden i republiken Turkiet.'"},"2aca10e0-7f13-5d99-b5ac-513f7ea5b271":{"title":"Det religiösa livet","description":"Många av de muslimska immigranter som sökte religiös kunskap och fromhet, för att inte tala om *jihad* (heligt krig), drogs till Syrien, särskilt till Aleppo och Damaskus. Exempelvis Salihiyya-kvarteret i Damaskus var ett centrum för propagandan mot korstågen. Där höll Banu Qudama till. De var religiösa lärjungar av palestinskt ursprung som spelade en nyckelroll vid Saladdins seger över korsriddarna i det avgörande slaget vid Hattin (583 AH / 1187 e.Kr.).","quote":"'Salihiyya-kvarteret i Damaskus var ett centrum för propagandan mot korstågen.'"},"2c60ed37-eb2d-5736-98a0-24252466e0a4":{"title":"Västerländska Influenser i Osmanska Landområden","description":"Från 1800-talet och framåt började det osmanska riket anta ett centraliserat regeringssystem med modernisering som huvudsyfte.","extra":{"credits":"Western Influence in Ottoman Lands  \n  \nCurators & authors  \nMohamed ABBAS, Cairo  \nInci KUYULU ERSOY, Izmir  \nAida NAGHAWI DODO, Amman  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \nSaloua ZANGAR, Tunis  \n  \nCoordination  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nFor Arabic, English, French and Turkish:  \nPlease refer to [General Credits](https://islamicart.museumwnf.org/mwnf_credit.php)  \nGerman:  \nItalian: Lavinia Amenduni  \nPortuguese:  \nSpanish: Arantza Morales  \nSwedish: Lisa Lindström","intro_text":"Det osmanska riket omfattade inte bara det som idag är känt som Turkiska Republiken, utan också ett mycket bredare geografiskt område som omfattar folkslag av flertaliga etniciteter, talandes ett stort antal språk från en mångfald av religioner. Inom denna variation var det oundvikligt att västerländska influenser uppträdde under olika tider och i ett flertal sätt under 1700- och 1800-talen under den tidsperiod som idag är känd som västerniseringen av det osmanska riket.  \n  \nFram till 1800-talet bestod riket av provinser som styrdes av beglerbegs and sanjaqs utsedda av sultanerna. Inom detta system sköttes vissa affärer av lokalsamhällen, religiösa grupper och waqfs, vilket ledde till en syntes smält samman med lokala drag både inom konst och arkitektur. Från och med 1800-talet började det osmanska riket införa ett centraliserat politiskt styre med modernisering som huvudsyfte. Inom det nya centraliserade systemet skedde stramare styre av provinserna genom konstruktionen av offentliga byggnader genomförda av riket. På detta sätt, trots att de första konkreta västinfluerade arkitekturexempel redan hade uppförts i Istanbul och Anatolia under 1700-talet, började västerländska influenser dyka upp från och med 1800-talet i andra områden. En annan viktig faktor av västerländskt inflytande, vilket medförde ett antal andra betydande förändringar, var förbättringen i relationen mellan storstäder i riket och Europa.  \n  \nUnder tidsperioden av Kavalalı Mehmed Ali Pasha, guvernören som etablerade en autonom stat i Egypten under en tid, etablerades en starkt politisk och handelsinriktat relation med Europa i området. Denna relation var starkt avspeglat i Istanbul, sedd i influenser som medfördes av egyptisk elit som bodde där under sommartid. Även då det västra området av norra Afrika består av tre provinser: Trablusgarb (idag känt som Libien), Tunisien och Algeriet, vilka alla hade guvernörer från sina regioner sända till Istanbul, de riktiga styrande över dessa områden var de lokala ledarna som kallades devs vilka var välkända runtom hela Europa genom direktkontakt. Förändringen i regionens administrativa och sociala system hjälpte till att etablera och accelerera spridningen av västerländsk kultur inom det osmanska riket.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/western_influence/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/42/portal_image/1.jpg","display_order":18}}},"2d7ae23a-a5ce-5e8f-8d9b-d2c05d03e0a9":{"title":"Konsten i Andalusien och Maghreb-området"},"2fa2a75e-bc46-5e82-b436-df6b6e337b65":{"title":"Abbasidernas keramik","description":"Det är först under den abbasidiska tiden som det utvecklas en typ eller stil inom keramiken som i egentlig mening kan kallas 'islamisk'.  Skillnaden, i förhållande till de förislamiska formerna och mönstren, blir synlig från mitten av tredje / nionde århundradet i samband med försöken att härma det kinesiska porslinet. Nya tillverkningsmetoder utvecklades. Förnyelsen av dekorations- och glasyrteknikerna  - tillsammans med många nya former och motiv som dittills inte hade setts på marknaden - gjorde att det dök upp ett brett spektrum av keramik som kunde tillfredställa den lokala smaken, och också möta efterfrågan när det gällde den kinesiska stilen. Bland de motiv som användes under denna period fanns palmblad och andra stiliserade bladmotiv, och kalligrafiska inskriptioner.","quote":"'Många olika sorters keramik kunde nu tillfredställa den lokala smaken och också möta efterfrågan när det gällde den kinesiska stilen.'"},"2fd1d033-a4f2-567f-b9d5-a05f8479663e":{"title":"Den heliga Koranen"},"30f650c4-28b8-51fa-9fb7-44613c3096bf":{"title":"Vattenbruk: att dricka och tvätta sig","description":"Eftersom Koranen understryker hur viktigt det är med personlig hygien så har de offentliga baden, *hammam*, haft en nyckelroll i muslimernas sociala och religiösa liv. *Hammam* har hämtat mycket från de romerska och senantika baden, även om betoningen från och med umayyadtiden låg mer på de heta rummen än på de kalla, *frigidarium*, som romarna föredrog. *Hammam* har vanligtvis ett omklädningsrum som är oeldat, ett varmt övergångsrum och ett ångrum, en bastu.","quote":"'*Hammam* hade en nyckelroll i muslimernas sociala och religiösa liv.'"},"31839947-b81e-578b-b011-e2319540abf1":{"title":"Jordanien"},"32488c74-a58c-5fa9-b361-a3daf955e17a":{"title":"Den islamiska konstens framväxt","description":"Den enastående snabba arabisk-muslimska erövringen raderade ut de politiska gränserna mellan Iran och Mesopotamien å ena sidan, och Medelhavsområdet å den andra. På så vis kunde de inneboende möjligheterna hos två olika kulturer kombineras. När umayyaderna etablerade sig i Syrien, som under det tidigare årtusendet kommit att bli alltigenom grekiskt, så betydde det att den konstnärliga stilen blev övervägande klassisk eller närmare bestämt klassiskt omformad under inflytande av en orientaliserad lokal tradition.","quote":"'Det blev nu möjligt att kombinera två skilda kulturers resurser.'"},"343819d8-e720-529d-a3f2-a9d6277501c0":{"title":"Bilder av djur","description":"Bilder av djur förekom i alla möjliga konstnärliga media: mosaik, måleri och skulptur, och i arkitekturen. Även om djurmotiven finns i alla material är de särskilt vanliga i sten, keramik, metall, trä och elfenben. Det finns bilder både av husdjur och vilda djur: tjurar, hästar, vandrande kameler, gaseller, onager (halvåsnor), hjortar, duvor, örnar, storkar, ormar, kaniner, apor, katter och lejon.  Mytiska djur som harpyjor, enhörningar, gripar och den bevingade hästen Pegasus hade övertagits från den grekisk-romerska traditionen.","quote":"'Mytiska djur som harpyjor, enhörningar, Pegasus och gripar hade övertagits från den grekisk-romerska traditionen.'"},"343a2d67-cc5d-51cf-b046-7beee7e64193":{"title":"Den heliga Koranen","description":"Utskrifter av Koranen producerades i olika storlekar och för att användas i olika sammanhang. En del skulle användas i moskéer och *madrasa*, andra gjordes på beställning av enskilda människor, för välsignelse och beskydd. Det ansågs vara en hedervärd religiös handling, för den som hade råd till det, att bekosta utsmyckning och kopiering av Koran-handskrifter. Mecenatsystemet var mycket utbrett i den islamiska världen och mecenaterna brukade ge utskrifter av Koranen till moskéer, helgedomar och skolor vid särskilda tillfällen. Och för att de religiösa byggnaderna ännu bättre skulle kunna tjäna utbildning och tro var också väggarna av sten eller kakel prydda med citat ur Koranen, liksom textilierna och de andra inredningsdetaljerna.","quote":"'Mecenater brukade ge utskrifter av Koranen till moskéer, helgedomar och skolor vid särskilda tillfällen.'"},"35beb34a-375b-5bd2-98d3-523a97e96b21":{"title":"Fatimiderna","description":"'De drömde om att upprätta ett shiitiskt kalifat i hjärtat av den islamiska världen; fatimiderna styrde över ett rike som var lika berömt för sin effektiva förvaltning som för sin lysande konst.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMohammad ABBAS, Cairo  \nNoorah AL-GAILANI, Glasgow  \nUlrike AL-KHAMIS, Edinburgh  \nJamila BINOUS, Tunis  \nAicha BENABET, Tunis  \nHouria CHERID, Algiers  \nElsayed HAMAD, Cairo  \nMourad RAMMAH, Kairouan  \nSalah SAYAOUR, Cairo  \nTarek TORKY, Cairo  \n  \nCoordination  \nEnaam Selim, Cairo  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Shia uppstod efter morden på kalifen Ali i den irakiska staden Kufa och imamen Hussein som var Profetens barnbarn, i Karbala. Rörelsen krävde rätten till kalifatet med hänvisning till att dess ledare härstammade från Muhammed. Trots häftiga attacker från både umayyaderna och abbasiderna fortsatte shia att spridas runtom i den muslimska världen och nådde snart Nordafrika. Det var här som de shiitiska muslimerna under ledning av Abu Abdullah al-Shii beslöt att etablera sig, med sikte på att erövra det islamiska kalifatet.  \nFatimidernas kalifat hade grundats i Raqqada i Ifriqiya (dagens Tunisien). Därifrån lyckades rörelsen avsätta den lokala aghlabidiska dynastin år 297 efter *Hegira* / 909 e.Kr. Den första fatimidiska huvudstaden var al-Mahdiyya, med en stadsplan och arkitektur som speglade shiiternas världsuppfattning. Under den upplysta fatimidkalifen al-Muizz Ii-Din-Allahs regering (341-63 *e.H.* / 953-75 e.Kr. utvecklades Ifriqiyas ekonomi så gynnsamt att man bedömde att landet nu borde kunna göra ett försök att erövra det samlade islamiska kalifatet. Som ett led i detta ambitiösa projekt skickade kalifen därför iväg generalen Jahwar österut med order om att erövra Egypten, som led svårt under tulunidernas styre. År 357 e.H. / 969 e.Kr. kunde al-Muizz tåga in i Egypten som segrare, och lämnade över regerandet av Nordafrika åt sina ziridiska vasaller. Ziriderna såg nu chansen att bli självständiga och förkasta shiismen till förmån för sunni-islam. Fatimiderna reagerade genast på detta och engagerade beduinstammen Beni Hilal som genomförde en skoningslös straffexpedition till Nordafrika. Fatimidernas maktcentrum hade nu flyttats till Egypten och 357 / 969 grundade al-Muizz den nya huvudstaden, Kairo. Med det ständigt växande riket som bas utvecklade sig nu en högtstående kultur som kunde tävla med abbasiderna i Bagdad och umayyaderna i Spanien. Stadsbyggnad, vetenskap, konst och litteratur nådde ständigt nya höjder. Men detta skulle inte komma att vara länge: korstågen, ekonomisk tillbakagång och ett antal svåra epidemier ledde till undergång för denna lysande dynasti som fick sin dödsstöt av Salah al-Din Ayyubi (Saladin) år 567 / 1171.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/fatimids/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/16/portal_image/1.jpg","display_order":3}}},"362960e9-cc01-5941-9e3e-f9dfc311b3b5":{"title":"Försvaret","description":"De tjocka murarna utgjorde ett försvarssystem som egentligen bara blev sårbart om det undergrävdes eller stormades. I början fanns det smala öppningar i murarna där vapen kunde avfyras. Öppningarna gjordes så småningom bredare, för att kanoner skulle kunna rymmas där. Höga torn flankerade mursektionerna som skulle försvaras mot stormning och det fanns en mängd olika tekniska anordningar som skulle hindra angriparna: fristående torn (*albarranas)* utanför muren men som var förenade med den via en gångbrygga, en skansmur som löpte parallellt med huvudmuren med en vallgrav emellan och som var tunnare och lägre. Slutligen kunde huvudporten skyddas av torn och (från 400-talet / 1100-talet) med ingången konstruerad så att anfallarna tvingades stanna upp och vända sig i 90 graders vinkel.","quote":"Murar är i sig själva ett försvarssystem."},"37af7457-871b-5f72-898f-77f35e43c973":{"title":"Det religiösa livet","description":"Städerna i Syrien, Palestina och Egypten upplevde en renässans för *sunni-*islam under atabegerna och ayyubiderna. Båda dynastierna återuppbyggde Stora Umayyadmoskén efter två katastrofbränder, och de gav bidrag till hundratals andra religiösa institutioner som moskéer, bönekapell, *madrasa, khanga* och helgedomar. Samtida historiker berättar att det fanns 242 moskéer bara i Damaskus.","quote":"'Samtida historiker berättar att det fanns 242 moskéer bara i Damaskus.'"},"38f5d49f-e4cd-5dbc-9056-b930d8d46019":{"title":"En islamisk *minbars* resa","description":"*Minbar* anlände till sitt nya ståtliga hem i Ibrahimimoskén i Hebron som också är viloplats för flera av de bibliska profeterna, bland dem Abraham, Isak och Jakob. Anknytningen till profeten Abraham gör moskén helig också för muslimer. Abraham är enligt islamisk tro alla profeters far, i vars fotspår också profeten Muhammed vandrade.","quote":"'*Minbar* anlände till sitt nya ståtliga hem i Ibrahimimoskén i Hebron.'"},"390eb15a-b775-5e38-b060-b98bf5313187":{"title":"Den folkliga och religiösa mudejarstilen","description":"Den religiösa *mudejar*konsten i Aragon utmärkte sig genom ett överflöd av dekorationer på fasaderna. De bestod av mängder av geometriska arrangemang i oputsat tegel (med friser hopsatta av spetsbågar med olika motiv, nätverk av romber och fiskbensmönstrade band). Också flerfärgat kakel användes. Inuti kyrkorna gav trätaken en känsla av rymd och skapade en vänlig och varm atmosfär i rummet. Ett särskilt bra exempel på detta är det enorma bjälktaket inne i katedralen i Teruel.","quote":"Mudejarstilen i Aragon: ett överflöd av dekorationer."},"39470669-f271-52b5-9ea9-ee88e042362a":{"title":"Muslimska kvinnors privatliv","description":"I den islamiska kulturen var hus och palats utformade så att kvinnorna skulle få avskildhet och slippa känna sig besvärade av främlingars blickar. Inne i denna helt privata sfär hade kvinnorna full frihet att sköta hushåll och familj, träffa andra kvinnliga medlemmar av storfamiljen, släktingar och vänner och sköta sig själva och sina egna angelägenheter. Kvinnor hade rätt till sin egendom, och de smycken de fått av sina män vid bröllopet behöll de även om de skilde sig. Kvinnorna vid det kungliga hovet levde i överflöd med all tänkbar komfort och hade hela palatskvarter till sitt förfogande.","quote":"'I den islamiska kulturen var hus och palats utformade för att ge kvinnorna avskildhet.'"},"396874d9-40a1-5d19-9b40-a8c4225d8397":{"title":"De heliga platserna längs pilgrimsvägarna","description":"Egypten var samlingspunkten för pilgrimerna från Nord- och Centralafrika. De kom först till Alexandria och fortsatte sedan till Kairo, där de gick om bord i Fustat och seglade 64 mil på Nilen till staden Qus i söder. På kameler tog de sig sedan därifrån till Ayzaab som var en av de största hamnarna vid Röda Havet. Där väntade segelbåtar som tog dem till Arabien på den andra sidan. Överfarten var riskfylld, båtar sjönk och många pilgrimer drunknade.","quote":"'Egypten var samlingspunkten för pilgrimerna från Nord- och Centralafrika.'"},"39c2b16b-ece0-532b-b8a3-a71ce6678645":{"title":"De heliga platsernas väktare","description":"Sultanen stödde de heliga platserna, dit bland annat Jerusalem räknades, genom att stå för renovering och underhåll, restaureringar och donationer. Bestämmanderätten över de heliga platserna i Arabien låg visserligen hos de lokala regenterna, men det var givarna, donatorerna, som hade tillstånd att bygga och genomföra arbetet. Ottomanernas engagemang för de heliga platserna var samtidigt ett tecken på att de hade makten över dessa städer.","quote":"'Ottomanernas engagemang för de heliga platserna var samtidigt ett tecken på att de hade makten över dessa städer.'"},"39f632d5-77b2-5774-9593-b679b7db8455":{"title":"Exporten av lyxvaror","description":"Förutom textilierna var också den ottomanska keramiken oerhört efterfrågad på exportmarknaden. Uppgången för den keramiska industrin i Iznik som har betytt så mycket för den turkiska konstens utveckling skapade en stark efterfrågan i Europa. Keramiken från Iznik blev så eftersökt på den europeiska marknaden att sultanen en gång i en upprörd skrivelse läxade upp krukmakarna i Iznik för att de bara producerade varor åt utländska kunder och inte för sultanens palats!","quote":"'Förutom textilierna var också den ottomanska keramiken oerhört efterfrågad på exportmarknaden.'"},"3a33eeec-8d4a-5425-b4d3-875f171e5011":{"title":"Vattenbruk: att dricka och tvätta sig","description":"För matlagning eller andra ändamål kokades vattnet i stora trefotskittlar av metall eller i mindre kärl på fot, också av metall. Om man lagade till en stuvning eller soppa i en kittel hälldes den upp i skålar av metall eller glaserad keramik när den skulle serveras och ätas. Vatten dracks ur glasbägare med graverad, pressad, emaljmålad eller förgylld dekor. Oglaserade keramikkannor med en sil upptill gjorde att vattnet hölls svalt och rent; det porösa materialet i kannan filtrerade vattnet och höll innehållet svalt genom att låta luften cirkulera.","quote":"'Oglaserade keramikkannor med en sil upptill gjorde att vattnet hölls svalt och rent.'"},"3b822b91-75f5-5142-bd3c-29b08ccd26ec":{"title":"Maktens bildspråk","description":"Sultanens och de regionala härskarnas stora makt fick ofta ett helt öppet och direkt visuellt uttryck. Arkitekturen var här mycket användbar; en grandios byggnad som dominerade grannskapet eller (ännu bättre) stadens 'skyline' var ju ett kraftfullt uttryck för makt. I mindre skala kunde regentens makt ges skriftlig form genom att till exempel låta härskarens namn eller titel ingå i byggnadsdekorationerna eller som del i ornamenten i en handskrift. Sultanens monogram, *tughra,* är kanske det tydligaste exemplet på maktens bildspråk.","quote":"'Sultanens stora makt fick ofta ett helt öppet och direkt visuellt uttryck.'"},"3cf62f2a-9021-5aef-ac0a-0cc131185bcf":{"title":"Vetenskap och lärdom"},"3dacef6f-9661-56d6-bef1-ed4eac1076a0":{"title":"Vattenförsörjningen","description":"Kunskapen om hur landet kunde bevattnas hjälpte de arabiska härskarna att utsträcka sin kontroll till Medelhavskusterna. Att vattencisternerna i *karavanseraljerna* underhölls var mycket viktigt för resande, köpmän och pilgrimer. Kanaler grävdes genom öknen för att bevattna landområdena. Mekaniska konstruktioner byggdes längs floderna, och källor exploaterades för att vattnet skulle kunna distribueras över större ytor.","quote":"'Att vattencisternerna i *karavanseraljerna* underhölls var mycket viktigt för resande, köpmän och pilgrimer.'"},"3e98d267-1ed6-58c4-84e5-e601b73d8d09":{"title":"Enskilda blommors och växters betydelse","description":"En annan omtyckt blomma, särskilt i det ottomanska Turkiet, var tulpanen. Den heter *lale,* både på turkiska och persiska, och denna eleganta blomma som finns i så många varianter odlades med stor entusiasm under den ottomanska tiden. På 1700-talet när sultan Ahmed III regerade blev kärleken till tulpanerna en fullkomlig mani, med extremt påkostade tulpanfestivaler som nästan ruinerade rikets finanser. Tulpanens skönhet hyllades också i den religiösa diktningen, där den symboliserar trons martyrskap och den självutplånande mystiska kärleken.","quote":"'En annan omtyckt blomma, särskilt i det ottomanska Turkiet, var tulpanen.'"},"3ef8c668-699a-5cd8-80dc-b34b51eb0c56":{"title":"Al-Raqqa: kalifen Harun al-Rashids huvudstad i Syrien","description":"De syriska tvillingstäderna al-Raqqa och al-Rafiqa låg vid Eufrats stränder. De var strategiskt placerade längs en väg för pilgrimer, post och handel som förband de östra och västra delarna av det abbasidiska riket. Al-Raqqas historia går tillbaka till förhistorisk tid, men det var först under den abbasidiska perioden som staden kom att få någon större betydelse. Kalifen Abu Jafar al-Mansur, som regerade 136–58 / 754–75, reste genom staden år 154 / 770-1. Han förälskade sig i dess läge och behagliga luft och bestämde sig för att bygga en befäst palatsstad alldeles i närheten och som han döpte till al-Rafiqa. Al-Rafiqa (al-Raqqa) kom att bli sommarresidens för kalifen och hans hov, och också tillflyktsort under perioder av politisk oro.","quote":"'Al-Rafiqa (al-Raqqa) kom att bli sommarresidens för kalifen och hans hov.'"},"3f965ac2-093e-5fc3-93f1-16f293577988":{"title":"Geometrisk dekor i bokkonsten","description":"I början var handskrifterna gjorda på pergament (läder), som i det första exemplet här. Efterhand ersattes pergamentet av papper som var billigare och mer praktiskt.  \nDe geometriska mönstren ersattes också så småningom med blomsterdekorationer som ansågs vara mer förfinade. Geometriska motiv, sådana som används i ramen på boksidan här, kom att bli underordnade.  \nKalligrafin användes för dekorationer, särskilt i 'fyrkantig' *kufisk* skrift som skrevs i alla möjliga riktningar.","quote":"'De geometriska mönstren ersattes så småningom med blomsterdekorationer som ansågs vara mer förfinade.'"},"40ddc7cc-dac9-5a21-9c8d-53bd6111238c":{"title":"Hovlivet","description":"Mycket av det som fanns inne i palatsen var gåvor från andra adliga familjer eller regenter. Att byta gåvor med varandra stärkte förbindelserna mellan de konkurrerande härskarna och grannområdena. Artuqiderna - turkar från Mindre Asien - bosatte sig i Diyarbakir i Norra Jazira i slutet av 400-talet / 1000-talet. De blev mer och mer oberoende under 500-talet / 1100-talet, de präglade sina egna mynt och de stärkte banden med härskarna i grannskapet genom att sända dem gåvor.","quote":"'Att byta gåvor med varandra stärkte förbindelserna mellan de konkurrerande härskarna och grannområdena.'"},"42f06353-5ef7-51e7-934c-e5dc0f69f7b4":{"title":"Ottomanernas huvudstad: Istanbul","description":"Staden Bysans, som kejsar Konstantin hade valt till det romerska rikets nya huvudstad, fortsatte att utvecklas under namnet Konstantinopel. Den var huvudstad för det östromerska eller bysantinska kejsardömet. Den låg strategiskt till, och dess många fascinerande märkesbyggnader, bland dem Hagia Sophia, väckte intresse runtom i världen. Konstantinopel stod emot flera belägringar av arabiska muslimer, men staden blev svårt skadad under det fjärde korståget. Efter flera hundra års motstånd mot invasionsförsöken erövrades Konstantinopel till sist av sultanen Mehmed II år 857 e.H./ 1453 e. Kr. När ottomanerna sedan besegrade mamlukerna 923 / 1517 och antog *kalif* -titeln blev deras huvudstad centrum i den muslimska världen. Staden var känd under olika namn: Konstantiniyye, Asitane, Dersaadet och Istanbul. Istanbul var ottomanernas huvudstad fram till 1922. Under fyra hundra år gjorde alla sultanerna sitt för att försköna Istanbul genom att uppföra nya märkesbyggnader och modernisera infrastrukturen.","quote":"'Under fyra hundra år gjorde alla sultanerna sitt för att försköna Istanbul genom att uppföra nya märkesbyggnader och modernisera infrastrukturen.'"},"43615e87-18d1-5224-8dc6-625f716cafe7":{"title":"Kufisk skrift","description":"Den *kufiska* skriften är en arabisk kalligrafisk skrivstil som är vitt utbredd över hela den islamiska världen, från Spanien i väster till Uzbekistan i öster. Den anses vara den äldsta arabiska skriften och den dominerade kalligrafin under de tvåhundra första åren av islam.  \nSå småningom tog andra stilar över, bland dem *naskhi* och *Maghreb*\\-stil. Men ingen av de nya stilarna kom att bli använd över ett lika stort område som den *kufiska*.","quote":"'Den *kufiska* skriften är en arabisk kalligrafisk skrivstil som är vitt utbredd över hela den islamiska världen.'"},"4525acaf-2e58-57ae-aa47-33e20171397d":{"title":"Vattenbruk: att dricka och tvätta sig"},"46837ac7-e216-535c-9487-5198e7fe98f9":{"title":"Syrien","description":"Den årliga ceremonin för *hajj* involverade mödosamma förberedelser av pilgrimskaravanerna för en lång och potentiellt farlig resa genom öknen på kamelrygg. Processionen ut ur Damaskus var därför ett avgörande ögonblick för att säkerställa säkerhet och för att få uppmärksamhet för gott styre. Mahmal al-Hajj ledde processionen som bar den osmanska kalifens emblem, där ett västerländskt dekorativt språk kan urskiljas filtrera in i en lokal dekorativ repertoar.  \nSådana kulturella och konstnärliga innovationer blev allestädes närvarande i början av 1300- och 1900-talet. Koranmanuskript målade med guld och emalj visar en ny känsla av skuggning och färg. Dock förblev Damaskus identitet som en helig stad dominerande, oberoende av politiska och stilistiska förändringar.","quote":"”Dock förblev Damaskus identitet som en helig stad dominerande, oberoende av politiska och stilistiska förändringar.”"},"46dc88ff-bfef-555f-911d-3ced9ca58efa":{"title":"De heliga platsernas väktare","description":"Efter den ottomanska erövringen av Egypten år 923 e.H./ 1517 e.Kr. gav Mekkas lokala regenter av politiska skäl den högsta makten över Arabien åt sultanen Selim I. På så vis kom också de två viktigaste muslimska städerna, Mekka och Medina - och därmed islams heligaste platser - att ingå i det ottomanska väldet, och sultanerna tog sig titeln kalif. Under nära fyra hundra år var därför också sultanerna mycket noga med att ge generöst stöd till de heliga platserna.","quote":"'I nästan fyra hundra år var sultanerna mycket noga med att ge generöst stöd till de heliga platserna.'"},"47d7f8f6-10ef-57a4-b7b8-cfe315a78fb3":{"title":"Saladin i det Heliga Landet","description":"De västligaste delarna av Levanten hade en nyckelroll under korstågsperioden på grund av sina många befästa slott. Slotten eller borgarna bytte ideligen ägare, mellan korsfarare och muslimer. Saladins soldater intog många frankiska citadell efter segern i slaget vid Hattin, däribland Karak och Shawbak som är ett par av de mest intressanta. Saladins ayyubidiska efterträdare byggde ut borgarna och det gjorde senare också mamlukerna, på 600- och 700-talet / 1200-och 1300-talet. Både de frankiska och de muslimska byggherrarna förstärkte befästningarna och det gör det svårt att fastställa vem som har ansvarat för vad när det gäller arkitekturen. Klart är att frankerna hade med sig en del ny militär teknologi till Levanten och att de i sin tur lärde sig en del av den teknik som användes i de islamiska anläggningarna.","quote":"'De befästa slotten bytte ideligen ägare, mellan korsfarare och muslimer.'"},"48a86896-7c77-5f66-a1d9-8df0111a6e0c":{"title":"Mamluksystemet","description":"Huvudvikten i mamlukernas träning låg på krigskonst, bågskytte och ridning. Det var en träning som på många sätt liknade den som den tidens europeiska riddare fick. För att upprätthålla kunskaperna i ridkonst ordnades regelbundet tornerspel och tävlingar i polo  \n*(jawkan).* När en mamluk hade blivit fulltränad fick han sin frihet, en häst och en komplett utrustning med vapen. Nu kunde han ge sig in i den militära karriären. Om han var riktigt skicklig kunde han stiga i graderna och bli överkommendant, provinsguvernör, medlem av sultanens stab eller kanske till och med själv bli *sultan*.","quote":"'Mamlukernas träning påminde mycket om den träning som den tidens europeiska riddare fick.'"},"4a1c6f21-6004-562f-a51b-159ea077a327":{"title":"Gravvårdar: minnesmärken i sten","description":"De dödas färd till det sista vilostället präglas i det muslimska Västerlandet av enkelhet och frånvaro av ceremonier. De muslimska kyrkogårdarna ligger utanför städerna, men tillräckligt nära för att vänner och släktingar ska kunna besöka dem. Besök vid familjegravarna sker ofta inför fredagsbönen, och verser från Koranen läses då. Enda undantaget gäller medlemmarna av den kungliga familjen. De begravs innanför palatsets murar.  Alla döda läggs i graven på höger sida med ansiktet vänt mot Mekka.","quote":"Begravningsplatserna: nekropolerna."},"4a887d81-bba5-56d2-aa88-42a28d04c83a":{"title":"Kalligrafiska stilar eller skolor","description":"Arabisk *kalligrafi* utfördes på många underlag inräknat pergament och papper. Kalligraferna blandade till sitt eget bläck och skar till sina egna pennor av vassrör. Skrivkonsten användes i många sammanhang. Kalligrafin var ett yrke, men privatpersoner utövade också kalligrafi, oavsett social bakgrund. I de islamiska samhällena var verk av berömda kalligrafiska mästare något man samlade på och bevarade som kulturskatter.","quote":"'Kalligraferna blandade till sitt eget bläck och skar till sina egna pennor av vassrör.'"},"4abfb8e7-e61b-559d-9eb7-684a9ac667bc":{"title":"Hovlivet","description":"Vid 1800-talets mitt flyttade de ottomanska sultanerna, under västlig påverkan, till Dolmabahce-palatset och sedan till Yildiz-palatset, och de tillbringade sommaren i palatset Beylerbeyi. Alla dessa palats låg längs Bosporen och var byggda i västeuropeisk stil. Palatsen vid Bosporen kom att bli sultanernas nya residens och centrum för officiella ceremonier och mottagningar.","quote":"'Sultanernas nya residens kom att bli palatsen vid Bosporen.'"},"4ac9ddb5-21d0-552f-aabe-4b88c6672977":{"title":"Försvaret"},"4acd54d9-a442-5bb9-94bb-ebb55cc7040c":{"title":"Vattnet och vardagslivet","description":"*Sabil* och *sikaya*, men också brunnar och fontäner i hem och palats var rikt utsmyckade och dekorerade. Från tidig medeltid finns exempel från Marocko och Algeriet på överkanter till brunnar som är gjorda av keramik och dekorerade i relief med växtornament. De stora stenbassängerna var ofta avsedda för människornas vattenbehov, men det finns bevarade dokument från *waqf* som visar att en del bassänger var till för djuren. På palatsfontäner i offentliga och privata trädgårdar, i den västra delen av den islamiska världen och på andra ställen, kan man se vattenkastare i form av djurhuvuden: lejon, hjortar och drakar. Vattnet sprutar ut ur munnarna på djuren ner i bassänger och leds vidare i ett kanalsystem, så att hela trädgården kan bevattnas.","quote":"'Brunnar och fontäner i hem och palats var också rikt utsmyckade och dekorerade.'"},"4bc22fb3-22f6-5931-bd3d-965aeb5ee21f":{"title":"Det abbasidiska Egypten","description":"När abbasiderna blev upptagna av revolterna i södra Irak och längre österut blev de samtidigt mindre uppmärksamma på vad som pågick i Egypten. Ibn Tulun blev mer och mer självständig. Han slog egna mynt och utvidgade sitt välde så att det kom att omfatta också Syrien och Palestina. Och när abbasiderna försökte strama åt tyglarna införde han förbud mot böner för den abbasidiske kalifen under fredagsbönen, och han tog bort kalifens namn från *tiraz*\\-tygerna. Men denna period av regionalt självbestämmande och oberoende betydde också stabilitet och välstånd för Egypten. Många poeter, forskare och konsthantverkare sökte sig till Fustat. Ibn Tulun dog 270 e.H. / 884 e.Kr. och hann efterträdas av sin son, två sonsöner och en bror innan abbasiderna kunde återta kontrollen över Egypten år 292 / 905.","quote":"'Men denna period av regionalt självbestämmande och oberoende betydde också stabilitet och välstånd för Egypten.'"},"4bed6c71-af16-5a48-8fbf-46d35ab606ed":{"title":"Den heliga Koranen","description":"Det var mycket viktigt att Koranen lästes och citerades korrekt. Det gjorde också att det behövdes tillägg med förklarande noter om vad de olika verserna betydde och riktlinjer för hur de skulle citeras på ett korrekt sätt. Noterna skrevs antingen i yttermarginalen eller som ett tillägg i slutet av volymen. Lämpliga utdrag ur Koranen kunde kombineras med ett urval böner och profetiska utsagor från *Hadith* (Profetens utsagor) och ges ut som särskilda böcker och häften för att användas vid bön. Det fanns också böcker som var tillägnade olika profeter i Gamla Testamentet och med verser som hänvisade till dem.","quote":"'Det fanns böcker som var tillägnade olika profeter i Gamla Testamentet och med verser som hänvisade till dem.'"},"4c126e80-2567-5abd-9191-3d40f380e81f":{"title":"*Al-Franj*: the Crusaders in the Levant","description":"'Det skulle dröja ända till 1900-talet innan Mellanöstern fick uppleva ett så intensivt utbyte med Europa igen  \nsom under korstågstiden.'","extra":{"credits":"Curators & authors (British Museum should be added)  \nMona AL-MUADIN, Damascus  \nSheila CANBY, London  \nVerena DAIBER, Damascus  \nAbdel-Razzaq MOAZ, Damascus  \nKhader SALAMEH, Jerusalem  \nEmily SHOVELTON, London  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \n  \nCoordination  \nSamer ABDEL-GHAFOUR, Damascus  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Åren 487 - 538 e.H. /1095 - 1144 e.Kr. gjordes det fjorton korstågskampanjer från de latinska länderna, riktade mot stora delar av den islamiska Medelhavskusten: nio till det Heliga Landet, två till Bysans, två till Egypten och ett till Tunisien. Baudouin av Boulogne erövrade Edessa och grundade den första korstågsstaten i al-Raha är 491 / 1098, och under de följande två hundra åren skapades och förlorades många latinska, kristna stater i området.  \nAraberna kallade de europeiska korsfararna för 'al-Franj' - frankerna. Den frankiska korstågshistorien började med en fruktansvärd massaker i Jerusalem år 492 / 1099. Men två hundra år senare hade de franker som bosatt sig i Mellanöstern förändrats och anpassat sig till livet bland muslimerna.  \nFöre korstågen hade kontakterna mellan araberna och européerna varit ytterst sporadiska, och det lilla de visste om varandra var starkt påverkat av negativa religiösa uppfattningar. Korstågsperioden innebar, trots att den var fylld av våld, en viss religiös tolerans och den ökade också det kulturella utbytet. Det skulle dröja ända till 1900-talet innan Mellanöstern fick uppleva ett så intensivt utbyte med Europa igen som under korstågstiden. Klippdomens skönhet verkade överväldigande på korsfararna och gjorde att de fick ett mer gynnsamt intryck av den muslimska Orienten, något som också återspeglades i tidens litteratur.  \nIslamiska religiösa byggnader förvandlades till kyrkor och kristna institutioner. I Jerusalem blev både Klippdomen och al-Aqsa-moskén kyrkor, och den senare blev också härbärge för korsriddarna. I Hebron ersattes originaltaket i Ibrahim-moskén med ett tak i romansk stil. Men inflytandet sträckte sig långt utöver arkitekturen; det kom att innefatta klädmodet och mathållningen, och också populärkultur och religiösa vanor. Mot slutet av 600-talet / 1200-talet hade ayyubider och mamluker lyckats jaga ut korsfararna och många byggnader gjordes åter om till moskéer. Men man kan säga att hela denna process betydde att området berikades estetiskt, och den ledde till att latinsk stil och islamisk konst kom att kombineras på ett harmoniskt sätt.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/crusader/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/24/portal_image/1.jpg","display_order":15}}},"4c42f69a-1a67-5fc7-9eb0-b5ed2c633802":{"title":"Visioner av den Himmelska Trädgården och Livets Träd"},"4d22c9f5-70ed-5031-b70e-7aa555a8fa7a":{"title":"Bilder av människor","description":"Utan att tveka anpassade och stiliserade den islamiska konsten de tidigare konstriktningarnas människogestalter. Bilder som föreställer människor finns både på föremål och byggnader (med generellt undantag för moskéer), i form av skulpturer, vävnader och broderier, på mynten och i handskrifternas illustrationer. Framställningen av religiösa getalter som profeter och änglar följde den bysantinska traditionen, medan mytologiska motiv som harpyjor (fåglar med kvinnohuvuden) tecknades efter klassisk förebild. Andra figurmotiv skapades genom att man övertog och anpassade visuella former som redan var väletablerade och välbekanta.","quote":"'Utan att tveka anpassade och stiliserade den islamiska konsten de tidigare konstriktningarnas människogestalter.'"},"4d695d55-b515-5453-b09f-f1d34f603388":{"title":"Aghlabiderna: den abbasidiska dynastins sköldar"},"4eb28cf3-17bc-505f-8083-bec0c0308552":{"title":"Utbildning och *madrasa*","description":"Att det byggdes så många som 100 nya *madrasa* i Damaskus visar atabegernas och ayyubidernas vilja att förändra och utbilda samhället. Både män och kvinnor ur den turkiska och kurdiska eliten stödde *madrasa* och bidrog till att stimulera den utbildningsvänliga atmosfär som rådde där. I sin historia över Damaskus skriver Ibn Asakir som dog 571 /1176, om hur tacksam han är mot sina lärare, av vilka 80 stycken var kvinnor.","quote":"'Både män och kvinnor ur den turkiska och kurdiska eliten stödde *madrasa*.'"},"500b667f-8d91-5d1a-9be3-3d41d2538920":{"title":"Ordets civilisation","description":"Den islamiska kulturen fäster stor vikt vid den makt som ordet har, både det skriftliga och det muntliga. Därför har det också lagts ner stor omsorg på uppläsning och skrivande både i de arabiska och de icke-arabiska islamiska samhällena. Det har också betytt att kalligrafin - som är grekiska och ordagrant betyder \"skönskrift\" - har värdesatts och använts på många sätt, för både religiösa och världsliga ändamål. Kalligrafi finns i många former och material: i arkitekturen, i böckerna, på mynt och andra metallföremål, i de offentliga dokumenten och *tiraz*\\-textilierna, på keramik och trä, elfenben, sten och glas och nästan alla andra underlag och tekniker som man kan tänka sig.","quote":"'Kalligrafi förekommer i nästan alla tänkbara former och material.'"},"502462bc-e227-5ed9-b9ed-e3c4625d085e":{"title":"Konsthantverket","description":"Under den fatimidiska perioden nådde konsthantverket nya höjder både när det gällde mängd och kvalitet. Skickliga konstnärer och hantverkare åstadkom ytterst raffinerade föremål i en mängd material och tekniker för att möta kraven från en kundkrets med varierande behov, och som kom både från det kungliga hovet och från städerna.  \nDe mest utsökta föremålen reserverades för det fatimidiska hovet. Prinsar och hovfunktionärer tävlade om att få äga kärl som snidats i dyrbar, importerad bergkristall. Glas var också eftersökt, och fatimidernas beskydd gjorde att hyttorna i Fustat blev sin tids skickligaste när det gällde att blåsa och gjuta, slipa och pressa glaset.","quote":"'Under den fatimidiska perioden nådde konsthantverket nya höjder både när det gällde mängd och kvalitet.'"},"506ae4e4-634a-525e-8b8e-dc798aafe087":{"title":"Turkiet","description":"Dessa nya funktioner hade faktiskt ingen direkt effekt på planeringen av monument, men medförde en anmärkningsvärd förändring i deras dekoration. Västerländska, dekorativa element tillämpades också på många områden av hantverket, vilket förändrade den traditionella dekorativa repertoaren som hade dominerat ottomansk konst. Den nya smaken, som började i Istanbul styrd av palatsets verkstäder, hittade sin väg till Anatolien nästan samtidigt.","quote":"“Den nya smaken, som började i Istanbul styrd av palatsets verkstäder, hittade sin väg till Anatolien nästan samtidigt.”"},"5143a580-5e9d-5338-aa83-89eaf0f30e05":{"title":"Borgarnas och adelns mudejarkonst","description":"Där det inte fanns något muslimskt palats att ockupera lät de kristna kungarna och adelsmännen bygga nya palats som liknade de muslimska. Kungen av Kastilien, Pedro I, kan stå som exempel på att den kristna aristokratin hade smak för en islamiserad livsstil. Palatsen i Tordesillas och Astudillo visar tydligt att kungen ville bygga dem i den stil som samtida nasridiska byggnader hade. Att han lyckades med det kan ha berott på att hans vän, kung Muhammed V, skickade över hantverkare från Granada.","quote":"De nya mudejarpalatsen"},"51fbd90e-6be2-5b7d-985d-95a359d424a3":{"title":"Två mamluksultaner mot frankerna","description":"Två mamluksultaner var ledare för ett antal segerrika fälttåg mot korstågsstaterna, al-Zahir Baybars (658–76 / 1260–77) och al-Mansur Sayf al-Din Qalawun (678–89 / 1279–90). Efter deras framgångar var det under mamluksultanen al-Ashrafs regeringstid (689–93 / 1290–93) som den segerrika kampanjen vid Acre ägde rum. Den aviserade att korsfararnas tid nu var förbi.","quote":"'Det var al-Ashraf som ledde den segerrika kampanjen vid Acre som aviserade att korsfararnas tid var förbi.'"},"527ffe44-a653-52d5-b537-96b6f979648a":{"title":"Syrien","description":"Under 1800-talet behövde det osmanska riket möta utmaningen med ett allt mäktigare, mer välmående och industriellt Europa. Traditionella *madrasor* och moskéer ansågs inte längre tillräckliga som utbildningsinstitutioner för ett modernt samhälle. Madrasa Jaqmaqiyya, till exempel, förvandlades till en ny sorts civil förberedelseskola som kallades Maktab Rushdiyya. Den lärde ut osmansk och europeisk historia, litterär och officiell skrift, och en mängd olika språk inklusive franska, osmanska och persiska, men varken det arabiska språket eller arabisk historia erbjöds.  \nI början av 1900-talet började dessa reformer slå tillbaka när kristna minoriteter och icke-turkiska muslimska majoriteter krävde individuation och yttrandefrihet snarare än enhet och lydnad. I Damaskus blev Maktab Anbar ett nytt utbildningscentrum och en samlingspunkt för arabiskt politiskt uppvaknande.","quote":"“Under 1800-talet behövde det osmanska riket möta utmaningen med ett allt mäktigare, mer välmående och industriellt Europa.“"},"52ba552e-fa0a-5682-9bec-459980b75df8":{"title":"De heliga platserna längs pilgrimsvägarna","description":"Koranen säger: ' Förkunna *al-Hajj* för människorna. Till fots skall de komma till dig, och ridande på sina kameler, från alla djupa dalar skall de komma' (XXII:27-8). Varje år strömmar pilgrimer till Mekka från den muslimska världens alla hörn. Ansvaret för att sköta och underhålla pilgrimsvägarna med sina vilostationer, vattenreservoarer och vakttorn låg på de lokala muslimska guvernörerna eller makthavarna.","quote":"'Varje år strömmar pilgrimer till Mekka från den muslimska världens alla hörn.'"},"5374f1d7-28b8-5e64-8bb8-d12ba84fb6a1":{"title":"Smycken: rikedom, prestige och beskydd"},"543aaa57-6637-5f92-ac7d-d3ff9c19f682":{"title":"Page 244","description":"Den nasridiska konsten i Andalusien och den marinidiska, zivanidiska och hafsidiska konsten i Maghreb-området representerar höjdpunkten i den västislamiska konstens dekorativa rikedom. Samspelet mellan de olika konstriktningarna ger en samstämmighet i uttrycket (intressanta exempel är Alhambra och Attarin *Madrasa* i Fez) som blir till en modell för den västislamiska konsten.","quote":"Marinider och nasrider: en modell för den västislamiska konsten."},"544d24b1-a4c5-568d-8a3b-dd38d938afe5":{"title":"Kufisk skrift","description":"Den *kufiska* skriften uppstod i Kufa, Irak, i början av det första århundradet e.H. / 600-talet e.Kr. Den utvecklades ur en syriskpåverkad skrift som kallas *Hijazi*\\-skrift och som hade fötts i mötet mellan två kulturer, när ett antal irakiska lärda som var kristna kom till Kufa under första århundradet e.H. / 600-talet e.Kr. Kufas starka politiska och militära ställning hjälpte sedan till att sprida den *kufiska* stilen och gav den dess namn. Att det fanns så många muslimska lärda och uppläsare av Korantexter i staden gjorde att den *kufiska* skriften spreds vidare och hjälpte också till att utveckla den stilistiskt och estetiskt.","quote":"'Kufas starka politiska och militära ställning hjälpte till att sprida den *kufiska* stilen och gav den dess namn.'"},"5462090c-84a2-599b-95ad-c52278086f8c":{"title":"Muslimska kvinnors privatliv","description":"Ibland hände det att man tillbringade hela dagen i *hammam* och njöt av massage eller bastubad. Kvinnorna gav tips åt varandra om kosmetik och hudvård, om sminkning och om fuktbevarande krämblandningar med malet mineralsalt och alun. De utbytte recept och leverantörsadresser för aromatiska essenser och parfymer, gjorda på djurprodukter som ambra eller olika blommor och växter. En persisk resenär, Nassir Khusraw, som var på besök i Egypten under fatimidperioden la märke till att köpmännen sålde violer, narcisser, iris och liljor till parfymtillverkare. Stor omsorg las på att sköta håret, och utsirade kammar finns kvar. De har ofta lustiga inskriptioner som till exempel: 'Jag vill inte frisera något annat hår än det som tillhör en skönhet.'","quote":"'Ibland hände det att man tillbringade hela dagen i *hammam* och njöt av massage eller ett bastubad.'"},"54f705a7-f6cc-5d60-88a2-8e1edc57ef20":{"title":"Utbildning och *madrasa*","description":"Läs- och skrivkunnigheten var allmänt utbredd och mecenaterna tävlade om att stödja utbildningsinstitutionerna. Elever - 'ulama' - strömmade till *madrasa* från Irak, Iran, Centralasien, Andalusien, Maghreb och Egypten. I Damaskus fann de en tillflyktsort och en god grund för lärande. Genom överenskommelser om så kallade *waqf* (donationer) kunde eleverna få stipendier, lön och bostad. Duktiga studenter fick ett *ijaza* (diplom) av sina lärare. Hur det var att vara lärjunge beskrivs ofta på förstasidan i de vetenskapliga och filosofiska manuskripten.","quote":"'Hur det var att vara lärjunge beskrivs ofta på förstasidan i de vetenskapliga och filosofiska manuskripten.'"},"55222856-3011-566b-aae5-57b726cf2d41":{"title":"Tyger med geometrisk dekor","description":"De tekniker (i det här fallet broderi) som användes för att pryda tygerna gynnade användandet av geometriska eller stiliserade motiv. Enkla mönster med stjärnor, romber, kvadrater och band prydde tyger, kläder och huvudbonader.","quote":"'Stjärnor, romber, kvadrater och band prydde tyger, kläder och huvudbonader.'"},"55b7928a-e3bd-5865-b4c6-975a8167121f":{"title":"Visioner av den Himmelska Trädgården och Livets Träd","description":"Det paradisiska livsträdet förekommer ofta i islamisk konst utan att det syftas på någon särskild sorts träd. Men de stiliserade bilderna väcker en känsla av yppighet, av bladrika grenar som skänker skugga och av fruktbarhet. Ibland är bilden av trädet ersatt med en vas med en stor och vacker, mångfärgad blomsterbukett. Det motivet går tillbaka på förislamiska, klassiskt grekiska uppfattningar om Livets Källa. Det påminner både om de dyrbara blomarrangemangen i de islamiska trädgårdspaviljongernas arkadgångar och om Paradisets blomster.","quote":"'Bilder av det paradisiska livsträdet väcker en känsla av yppighet, av bladrika grenar som skänker skugga och av fruktbarhet.'"},"566203f6-e2ac-5a67-8b5e-89d63a01d16e":{"title":"Muslimska kvinnor som mecenater","description":"Inflytelserika muslimska kvinnor engagerade sig i välgörenhetsarbete och gav stöd till goda ändamål. Det var möjligt för dem att göra det eftersom den islamiska lagen klart angav att de hade rättigheter i fråga om arv och inkomster, och ganska många kvinnor förfogade därför över stora summor som de kunde använda som de själva önskade. Genom att stödja solidaritet mellan olika sociala grupper kom de att spela en viktig roll i den islamiska samhällsuppbyggnaden. Många av dem lät bygga moskéer och andra offentliga inrättningar för eftervärlden. På 200-talet / 800-talet byggdes i Marocko både Qarawiyin-moskén och Andalusiska moskén  i Fez av systrarna Fihri. I Turkiet lät Nilüfer Hatun, Murad I:s mor, uppföra en religiös byggnad i Iznik år 789 / 1388, och sultanen Abdulaziz' mor byggde moskéanläggningen Pertevniyal i Istanbul 1288 / 1871. Det innehöll helgedom, fontän, skola och bibliotek.","quote":"'Inflytelserika muslimska kvinnor engagerade sig i välgörenhetsarbete och gav stöd till goda ändamål.'"},"5739384e-e163-5d92-a390-a28d4233a917":{"title":"*Haram* i Mekka och *Kaba*","description":"*'Kaba* är islams *qibla*, det mål dit bönerna riktas. Den är också medelpunkten för *Haij* och alla som besöker *Haram* i Mekka ska vandra runt *Kaba* sju gånger som del av den föreskrivna pilgrimsritualen. *Kaba* har många namn i islamisk tradition och den kallas bland annat för *al-Masjid al-Haram* (Heliga Moskén, med syftning på den moské som ingår i anläggningen runt *Kaba*) och *al-Bayt al-Atiq* (Gamla Huset). *Kaba* är i det närmaste byggd som en kub: 9,29 m på norra sidan, 12,15 m på västsidan, 10,25 m på den södra och 11,88 m på den östra sidan. Den är 15 meter hög och den har en enda ingång. Den finns i öster och ligger två meter över marknivån.","quote":"*'Kaba* är islams *qibla*, det mål dit bönerna riktas.'"},"57abcad0-a4a6-59e5-ab3f-6bbbc8cfa027":{"title":"Moskén: en plats för bön","description":"Moskén är islams viktigaste religiösa byggnad. Den har kvadratisk eller rektangulär plan och den består huvudsakligen av tre rum: bönerum, innangård och minaret.  \nBönerummet är indelat i skepp som är parallella med (eller vinkelräta mot) *qibla,* den vägg som vetter mot Mekka och som i sin tur definieras av *mihrab*. Det är den bönenisch som ofta är inramad av en hästskoformad valvbåge och ibland också rikt dekorerad.  \nStora moskén i Cordoba var den första som byggdes på detta sätt som sedan kom att bli det vanliga i de almohadiska moskéerna.","quote":"Stora moskéer och kvartersmoskéer."},"57d4f9c5-7846-5502-a124-d07a4d4ecfee":{"title":"Handel och resor","description":"Det var riskabelt att resa på medeltiden, och de flesta av handelsvägarna och pilgrimssträckorna mellan Medelhavsområdet, Centralasien och Arabien var mycket farliga att färdas på. Och när de frankiska korsfararna anföll blev dessa vägar ännu mer osäkra. Befästa slott och citadell byggdes upp på strategiska punkter som Karak och Shawbak i Jordanien. Men trots de politiska motsättningarna pågick handelsutbytet mellan muslimer och franker, och de betalade skatt för att resa genom varandras landområden.","quote":"'Trots de politiska motsättningarna hade muslimer och franker handelsutbyte med varandra.'"},"5838d42d-f446-52f1-8928-5f1d6b6140a6":{"title":"Mudejaryrken"},"5a338511-2ac0-5415-a85c-90120546219d":{"title":"Tunisien","description":"Från slutet av 1600-talet började offentliga och privata byggnader inkludera innovationer i sin arkitektur, dekoration och ornament. De första elementen i barockstilen började växa fram, och lokala traditioner av lergods, stuckatur och skulpterat trä övergavs till förmån för italiensk eller rokokodekoration utförd av utländska hantverkare.  \nÖverdådiga hus byggdes i *medinans* vackraste distrikt tillsammans med närliggande lanthus i omgivande trädgårdar.  \nUtsmyckningen skilde sig från ett palats till ett annat, men fascinationen för Carrara-marmor och importerad keramik blev utbredd under 1700- och 1800-talen: storslagna marmortrappor, italienska målade trätak, napolitanskt kakel, husaynid-stuckatur och blomstermålning. Innerdörrar och fönsterluckor var gjorda av italienska skulpterade paneler.","quote":"“Överdådiga hus byggdes i *medinans* vackraste distrikt tillsammans med närliggande lanthus i omgivande trädgårdar.”"},"5ae1c986-c80f-5678-ba60-13ff1b19d638":{"title":"Sökandet efter välsignelse, *baraka* och pilgrimsfärder till Jerusalem och Palestina","description":"I överensstämmelse med Profetens önskemål blev det en tradition att muslimska pilgrimer besökte Jerusalem efter sin årliga *Hajj*, för att få ta emot ytterligare välsignelser *(Baraka)*.  \nStällningen som helig stad betydde förstås att det var många muslimska välgörare som gynnade Jerusalem under tidernas lopp. Kalifer, sultaner och emirer bidrog till att staden blomstrade och de skänkte frikostigt till olika välgörenhetsstiftelser i hopp om att själva få förlåtelse och bli belönade i livet efter detta.","quote":"'Det var många muslimska välgörare som gynnade Jerusalem under tidernas lopp.'"},"5c573dd8-51de-5a6c-9717-09f9aa851b0e":{"title":"Vattnet och vardagslivet","description":"*Sabil* byggdes ofta i närheten av moskéerna och var bekostade av välgörenhetsinrättningar, *waqf*. En gång om året i Kairo, när det var högvatten i Nilen, bars vattnet i lädersäckar på kameler och åsnor och tömdes i stencisterner längst ned i *sabil*\\-byggnaderna. Därifrån kunde vattnet delas ut i koppar till alla som var törstiga. En *sabil* var ibland konstruerad så att vattnet i cisternen försörjde en fontän, där det sprutade ut i en bassäng.","quote":"'En gång om året när det var högvatten i Nilen bars vattnet i lädersäckar på kameler och åsnor till cisternerna.'"},"5cef1f76-07da-5ce0-a8f7-d678e155d371":{"title":"De kristna invånarna under umayyadiskt styre","description":"'De kristna samhällena fortsatte att vara välmående, och producerade mängder av föremål.'","quote":"Den del av Mellanösternområdet som sträcker sig över norra delen av den syriska öknen och omfattar Nildalen och floderna Eufrat och Tigris - idag känd som \"den bördiga halvmånen\" - erövrades i Islams namn. Den umayyadiska regeringsperiod som följde innebar inte så stora förändringar för den kristna befolkningen som man skulle kunna tro. Medan muslimerna var koncentrerade till större och nyetablerade städer och bildade en militär elit, fortsatte de kristna - utan att vara uteslutna från regeringsposterna - att leva i småstäderna och på landsbygden.  \nKristna samhällen fortsatte att vara välmående, och deras hantverkare producerade mängder av föremål, som lampor för både profan och religiös användning, och på många av dem finns kristna bilder.  \nDe flesta kyrkor fortsatte att användas. Den treskeppiga basilikan var den vanligaste kyrkobyggnaden och som väntat var kyrkorna i städerna mer påkostade än de på landsbygden. Många kyrkor från den här tiden är berömda för sina vackra golvmosaiker."},"5d8d84b8-9df4-5581-af50-feecdace83f5":{"title":"De islamiserade samhällena före och efter den normandiska erövringen","description":"På Sicilien fortsatte vardagens seder och bruk och sättet att umgås att präglas av den arabiska perioden långt efter det att den hade tagit slut, och på många ställen fortsatte man med ritualer och vanor från den tid när muslimerna styrde. Särskilt de mindre städerna har fortfarande likheter med nordafrikansk stadsbebyggelse. Även om lokala sammanhang till stor del har bestämt deras utseende går det att upptäcka islamiska spår i stadslandskapets struktur","quote":"'När det gällde sociala seder och bruk räckte den arabiska perioden på Sicilien mycket länge.'"},"5f07058e-e943-529b-9aad-26510494cbe8":{"title":"Mudejarkeramik","description":"Höjdpunkten för den förgyllda keramiken från Manises sammanfaller med förkärleken för djurmotiv med hjortar, vadare, tjurar och småfåglar i mitten på kompositionerna, en nyhet som avviker från den spansk-muslimska traditionen. När det började gå utför med keramikugnarna i Manises förlorade glasyrpigmenten sin ton av blekt guld och blev istället koppar- eller chokladfärgade, och dekorationerna blev mindre varierade. Populärast blev fantasifågeln 'pardalot'  med sin tätt linjerade kropp som skulle föreställa fjäderklädd.","quote":"'När det började gå utför med keramikugnarna i Manises förlorade glasyrpigmenten sin ton av blekt guld och blev istället kopparfärgade.'"},"5f7953a9-49d7-5d9f-be1c-93cbec183abd":{"title":"Page 242","description":"De algeriska hammadidernas konst var samtida med de andalusiska Taifakungarnas. En mängd dekorativa motiv var gemensamma även om de konstnärliga teknikerna skilde sig åt. Tillsammans med det andalusiska inflytandet visar vissa tidiga, klart orientaliska stildrag på Maghrebs roll som brobyggare mellan Öst och Väst.","quote":"Zirider och hammadider: en bro mellan Öst och Väst."},"5fece024-c74e-561d-b95d-491951907de9":{"title":"Kairo, Damaskus och Jerusalem: Centrum för det intellektuella livet i mamlukväldet"},"5ff53527-c223-5816-b616-a7a036304f06":{"title":"Kalligrafin och arkitekturen","description":"Den minimalistiska och kantiga *kufiska* skriften var den arabiska kalligrafistil som allra först kom att bli använd i arkitekturen. På 400-talet / 1000-talet fick den blomsterornament längst upp på bokstäverna - *kufisk* blomsterstil - som på den *maqsura* (utrymmet som var reserverat för kalifen eller imamen) som finns i Stora moskén i Kairouan. Den kufiska skriften passade med sina horisontala och vertikala linjer väldigt bra för att betona en del arkitektoniska egenskaper hos byggnaderna. Från och med 500-talet / 1100-talet pryddes märkesbyggnaderna också med inskriptioner i andra arabiska kalligrafistilar som till exempel den mjukare *naskhi* som kan ses på sultanen Baybars' *Khanqa* (klosterhem) i Egypten.","quote":"'Den minimalistiska och rätvinkliga *kufiska* skriften var den arabiska kalligrafiska stil som allra först kom att användas i arkitekturen.'"},"60261853-a266-5a82-958e-d10b6269bdca":{"title":"Bosättning och vardagsliv","description":"Städernas bostäder var mer anpassade till den muslimska känslan för intimitet än landsbygdens. Den öppna innangården med sin arkadomgång och brunn eller vattencistern i mitten var samlingspunkt för familjen. Runt innangården låg vardagsrum, sovrum, kök och latrin. Den senare var placerad över en kloakbrunn eller, vanligare, försedd med ett rör som ledde till en kloakbrunn i gatan utanför.","quote":"Städernas bostäder, privatlivets intimitet."},"607ac3c1-0180-5845-a8cc-ed6170965418":{"title":"Handel och resor","description":"Resande och köpmän spred både varor och konstnärliga idéer. Ny design och nya tekniker för keramik, metallarbeten, glas och textilier spreds med dem från den ena staden till den andra. Lystertekniken inom keramiken började användas i Syrien på 500-talet / 1100-talet, och den hade förmodligen kommit dit med keramikhantverkare som emigrerade från det fatimidiska Egypten, även om tekniken hade sitt ursprung i 200-talets / 800-talets Irak.  \nPå samma sätt hade persiska hantverkare från Khurasan tagit med sig sitt kunnande i fråga om metallinläggningar när de flydde till Mosul i Irak från mongolernas invasion på 600-talet / 1200-talet. Handelsvägarna förmedlade också motiv, tekniker och stilar från Kina.","quote":"'Resande och köpmän kom både med varor och med konstnärliga idéer.'"},"618dce7d-8482-5ccb-b334-54c0c96e6db0":{"title":"Ottomanerna","description":"'Från ett obetydligt ursprung som litet emirat i nordvästra Anatolien steg ottomanerna till att bli ett av de mäktigaste islamiska rikena i historien.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nSule AKSOY, Istanbul  \nSevinç GÖK, Izmir  \nAlev ÖZAY, Istanbul  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \nSevgi KUTLUAY, Istanbul  \nInci KUYULU ERSOY, Izmir  \nSeracettin SAHIN, Istanbul  \nCihat SOYHAN, Istanbul  \nGönül TEKELI, Istanbul  \nInci TURKOGLU, Istanbul  \nFriederike VOIGT, Stockholm/Berlin  \nBarry WOOD, London  \n  \nCoordination  \nInci KUYULU ERSOY, Izmir  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Från ett obetydligt ursprung som litet emirat i nordvästra Anatolien steg ottomanerna till att bli ett av de mäktigaste islamiska rikena i historien. Under århundraden framstod de som en världsmakt, de var den muslimska världens centrum och en seriös medtävlare till Västerlandet.  \nDen osmanska eller ottomanska dynastin började som ett av många beylik eller emirat i Anatolien mot slutet av 600-talet efter *Hegira* / 1200-talet e. Kr. Steg för steg övervann ottomanerna sina grannar och blev den starkaste muslimska makten i området. När de så satte punkt för det bysantinska riket genom att erövra Konstantinopel (Istanbul) år 857 *e.H.* / 1453 e. Kr. var deras ställning som internationell stormakt säkrad. Flera erövringar under 800-900-talet / 1400-1500-talet gav ottomanerna kontrollen över ett rike som sträckte sig över stora delar av Medelhavsområdet in över sydöstra Europa, Arabiska halvön och givetvis Anatolien.  \nDetta jätterike styrdes med ett starkt centraliserat system, med maktens mittpunkt i Istanbul. Den högsta auktoriteten låg hos sultanen, även om hans makt begränsades av den islamiska lagen. Ett utbrett nätverk av lokala guvernörer såg till att sultanens påbud följdes i hela det ottomanska landområdet.  \nDen ottomanska konsten var starkt påverkad av detta centraliserade system. Trots att rötterna fanns i Anatolien och inspirationen kom från alla de olika kulturer som riket omfattade, så utgick ottomanernas konst till stora delar ändå från palatsverkstäderna i Istanbul. Resultatet var att den osmanska stilen kunde se ungefär likadan ut över ett förvånansvärt stort område.  \nOavsett om det gällde att dekorera ett palats eller en moské, att utsmycka de egna bostäderna eller skapa föremål för export till den europeiska marknaden så höll ottomanerna fast vid ett estetiskt ideal som utgick från toppen. Det var en estetik som hade skapats ur ottomanernas djupa islamiska fromhet, som vi ser till exempel i betonandet av blomstermotiven och deras hänsyftning på paradiset.  \nDet ottomanska riket upphörde i samband med första världskriget, men dess konst fortsätter att fascinera oss än idag.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/the_ottomans/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/18/portal_image/1.jpg","display_order":6}}},"61bd4ed5-85c4-5ab9-88e8-0e600ef3d9cd":{"title":"Mudejaryrken","description":"Mudejarerna ägde, när de integrerades i det kristna samhället, en teknisk skicklighet som till stor del härstammade från antiken. Deras yrken gjorde dem till viktiga medspelare i den ekonomiska utvecklingen i de nya kungarikena på den iberiska halvön.  De hade därför inflytande på de regler som styrde hantverksyrkena och skråväsendet vid den här tiden. Mudejarerna var mycket skickliga byggnadshantverkare, särskilt när det gällde att mura i tegel och arbeten i puts och stuck. När grunden till en byggnad hade lagts skulle murarna uppföra grundkonstruktionen och sedan kom putsarbetare och stuckatörer och gjorde ytbearbetningen och utsmyckningen. Mudejarerna var också duktiga snickare, metallarbetare, keramiker och vävare.","quote":"'Mudejarerna blev mycket uppskattade för sin stora skicklighet på många hantverksområden.'"},"622bc6c4-0521-53bd-80a6-0fa7a314fc9b":{"title":"Den heliga Koranen","description":"Koranen är Guds ord så som de uppenbarades muntligen på arabiska för profeten Muhammed mellan år 610 och 632. Koranen samlades och sorterades i en enda volym av hans följeslagare och de tidiga kaliferna, särskilt den tredje kalifen, Uthman Ibn Affan (23-35 / 644-56). Under hans tid ordnades Koranen på det sätt som gäller än idag. Koranen består av 114 kapitel *(sura)* och 6 236 verser *(ayat).*","quote":"'Koranen är Guds ord så som de uppenbarades muntligen på arabiska för profeten Muhammed.'"},"635d4cb2-5c7e-5d27-bd41-43032dd5262b":{"title":"Tunisien","description":"Sedan antiken har Tunisien, ett litet land som står vid vägskälet mellan civilisationer i Medelhavet, varit en mötesplats mellan östra och västra Medelhavet, Afrika och Europa. I början av den moderna eran öppnade sig den gamla Hafsid Ifriqiya, då en ottomansk provins, för den osmanska östern och den europeiska västern.  \n  \n**Utbyte och störningar**  \nI Tunisien av *dey*s och sedan *bey* började landets nya turkiska härskare bygga moskéer, *madrasas, zawiyas,* palats, baracker, offentliga fontäner, akvedukter och vallar, särskilt i huvudstaden, vilket säkerställde att deras namn skulle leva vidare.  \nEuropeiska handelshus strömmade till Tunis, regentens säkra huvudstad, och etablerade sig där under skydd av fredsfördragen undertecknade av sultanen av Istanbul.  \nUnder denna period uppstod en stark förkärlek för allt som är europeiskt, till en början bland furstar, hovdignitärer och andra mäktiga individer inom regimen. Förutom att ta kontakt med européerna baserade i Tunis, reste några av dem till Europa: Bey Ahmed togs till exempel emot av Louis-Philippe av Frankrike med all den ceremonin av ett kungligt besök i 1846. Missionerna till Istanbul ledde till upptäckten av de mest utsökta lyxvarorna som finns. Effekterna hade en djupgående effekt på tunisisk konst och arkitektur på 1700- och 1800-talen.","quote":"“I början av den moderna eran öppnade sig den gamla Hafsid Ifriqiya, då en ottomansk provins, för den osmanska östern och den europeiska västern.”"},"6428106b-9d8e-590a-bc5c-8be1ac54d645":{"title":"Muslimska kvinnors privatliv","description":"En viktig del i sminkningen av ögonen var kajal. Många olika råvaror kunde användas till att göra kajal - till exempel bränd rökelse, skal från mandlar eller tistelblommor. Det ansågs också ha olika välgörande effekter, bland annat var det ett gott skydd mot 'onda ögat.' Kajal förvarades i små dekorativa burkar som också innehöll en appliceringspinne.","quote":"'Många olika råvaror kunde användas till att göra ögonsminket kajal - till exempel bränd rökelse, skal från mandlar eller tistelblommor.'"},"646ebdd8-a486-5d6b-8cd6-0d16de835996":{"title":"Kulturen i korsfararnas kungarike i Jerusalem","description":"Al-Hurawy, en annan samtida historiker och reseskildrare som dog 611 / 1215, kommer ihåg att han sett det staket av metall som korsfararna hade satt upp runt klippan där Klippdomen stod: \"Jag såg klippan på frankernas tid; den låg norr om den här domen (al-Aqsamoskén) och den var omgiven av ett galler i järnsmide, precis som ett hus brukar vara. Järngallret runt klippan var två famnar högt.\"","quote":"\"Järngallret runt klippan var två famnar högt.\""},"647c6643-4c92-5053-a855-7bc6c0f2444a":{"title":"Den arabiska kalligrafin","description":"'Gud sa till Profeten*: \"Läs, din Herre är synnerligen frikostig som har lärt dig att använda pennan. Han har lärt människan vad hon/han inte visste.\"'* (Koranen, 96:2-5).","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMohammad ABBAS, Cairo  \nNoorah AL-GAILANI, Glasgow  \nDina BAKKOUR, Damascus  \nJamila BINOUS, Tunis  \nAicha BENABET, Tunis  \nElsayed HAMAD, Cairo  \nTaha KHECHINE, Kairouan  \nMourad RAMMAH, Kairouan  \nSalah SAYAOUR, Cairo  \nTarek TORKY, Cairo  \n  \nCoordination  \nSaloua ZANGAR, Tunis  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Eftersom ordet - både det talade och det skrivna - står i centrum för islamisk kultur ligger den arabiska *kalligrafin* eller skönskriften nära den islamiska konstens hjärtpunkt. I och med det himmelska uppenbarandet av Guds ord för profeten Muhammed (571 - 632 e.Kr.) uppstod islam. Ur uppenbarelserna formades Koranen som är islams heliga skrift. Profeten och hans följeslagare uppmanade redan från början medlemmarna i de muslimska församlingarna att lära sig läsa och skriva. Kalifen Umar Ibn al-Khattab som blev den andre kalifen efter Profetens död brukade säga: 'Den bästa skriften är den som är tydligast, och den tydligaste skriften är den bästa', och imamen Ali, som var den fjärde kalifen, sa: 'En god skrift gör att sanningen framstår desto klarare.' Man fäste alltså stort avseende vid skriftens perfektion. Det gjorde också att det utvecklades stor skicklighet när det gällde skrivkonst.  \nEfter profeten Muhammeds död tog de första kaliferna vara på alla Koran-uppenbarelser och samlade dem i en enda, slutgiltig bok. Skrivare engagerades för uppgiften, och när den islamiska staten expanderade utanför Arabien blev det viktigt att förse regionerna med definitiva och godkända kopior av Koranen. Stor vikt las förstås vid noggrannhet när texterna kopierades, och också vid kvaliteten, för att de kopierade skrifterna skulle hålla så länge som möjligt. Och i och med att tekniken för att tillverka papper introducerades i Mellanöstern steg produktionen av handskrifter i hela den islamiska världen.  \nArabiseringen av de politiska och administrativa systemen i det expanderande islamiska riket under umayyadkalifen Abd al-Malik Ibn Marwan (65-86 / 685-707) betydde mycket för utvecklingen av den arabiska kalligrafin. Också utanför den arabiskspråkiga världen började nu flera islamiska regioner och folk använda det arabiska alfabetet för att skriva på sina egna språk. Persiska, turkiska och så småningom också Urdu - varje språk anpassade de arabiska kalligrafiska stilarna efter sitt behov och sin egen konstnärliga smak.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/arabic_calligraphy/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/19/portal_image/1.jpg","display_order":11}}},"66042ec5-c370-5352-acd8-d82b98d67a73":{"title":"Hovlivet","description":"I Enderun fanns mindre byggnader (kiosker) och strandpalats. Vid ingången var Arz Odasi (audienshallen), där sultanen tog emot ambassadörer, visirer och andra höga ämbetsmän.  \n*Harem* var en helgad och privat del av palatset och förutom härskarfamiljen var det bara personalen som hade tillträde dit. Den som styrde där var Valide Sultan (sultanens mor). Hon bodde där tillsammans med sultanens barn, favorithustrur och älskarinnor (som kallades ikbal och odalisker). Alla levde i materiell lyx, men ingen av dem fick sitta bredvid sultanen och de fick inte lämna palatset utan hans tillstånd.","quote":"'*Harem* var en helgad och privat del av palatset och förutom härskarfamiljen var det bara personalen som hade tillträde dit.'"},"664da959-c73e-5c6a-8641-060470f0010e":{"title":"Mudejarkonsten","description":"Mudejarkonsten är frukten av historiska omständigheter som var unika för den iberiska halvön under medeltiden.","extra":{"credits":"Curators & authors  \nCarmen ALONSO-RODRIGUEZ, Madrid  \nMaria da Conceição AMARAL, Silves  \nGaspar ARANDA, Madrid  \nÁngela FRANCO, Madrid  \nÁngela GARCIA-BLANCO, Madrid  \nSusana GOMEZ, Mertola  \nSantiago MACIAS, Mertola  \nMargarita SANCHEZ-LLORENTE, Madrid  \nClaudio TORRES, Mertola  \n  \nCoordination  \nMiguel GARCIA, Madrid  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Det märkligaste med Mudejarkonten är just att den är så speciell. Den kan inte liknas vid någon annan konstnärlig stil - vare sig kristen eller islamisk - eftersom den uppträdde till följd av en serie historiska omständigheter som var unika för den iberiska halvön under medeltiden.  \nNär de kristna kungarna hade återerövrat Andalusien var det svårt att återbefolka landet så snabbt och därför tillät de muslimer att bo kvar i de områden som nyss hade intagits. De fick också behålla sin religion, sitt språk och sin lagstiftning. Dessa muslimer på kristen mark, mudejarer, blev en del i det nya samhället. De arbetade för landets elit och bidrog med sina seder och bruk och med sin konst, vars färgrikedom, exotiska stil, luxuösa karaktär och förfining tilltalade de kristna kungarna och adeln.  \nMudejarernas konstverk är lätta att känna igen genom att de är så perfekt anpassade efter materialet (tegel och stuck, trä och keramik) och de speciella teknikerna som används, liksom de dekorativa motiven som följer den islamiska estetiken. En del ser det som att mudejarkonsten bara är islamisk konst som har överlevt i en kristen omgivning. Men det är en tolkning enbart utifrån formella utgångspunkter. I själva verket är det som uttrycks i mudejarkonstens strukturer, former och dekorationer trots det islamiska ursprunget faktiskt kristna tankar och värderingar.  \nDelar av den islamiska konsten passade utmärkt ihop med den västliga konstnärliga traditionen och en ny konst uppstod. Den fick olika uttryck beroende på om den kombinerades med romansk, gotisk eller renässansstil. Resultatet blev att mudejarkonsten inte hör till vare sig den kristna eller den islamiska traditionen. Mudejarernas konst kom att bli det artistiska uttrycket för en blandkultur där judar, kristna och muslimer levde sida vid sida. Det är det som gör den så unik i konsthistorien.  \nUnder 900-talet / 1500-talet kom en nedgång för mudejarstilen och i och med att morerna fördrevs från den iberiska halvön år 1017 / 1609 försvann mudejarkonsten. Men mudejarkulturen fortsatte att tillfredsställa smaken för en barockartad stil i konsten fram till den 'riktiga' barockens tid.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/mudejar_art/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/26/portal_image/1.jpg","display_order":17}}},"66a1b849-44f7-56db-b90b-8414c7492a80":{"title":"Två mamluksultaner mot frankerna"},"67215e86-8b87-5410-a941-05738096eb5a":{"title":"Det religiösa livet"},"6780505e-c91f-5e51-8a78-74d186fc4a0b":{"title":"De islamiserade samhällena före och efter den normandiska erövringen","description":"Man började bruka och bevattna jorden också i mindre bördiga trakter, med hjälp av kunskaper från antiken och iransk vattenledningskonst (som till exempel det imponerande *ganat*\\-nätverket). Det var en viktig omvandling som skedde i det sicilianska jordbrukslandskapet under den islamiska perioden.","quote":"'Förnyelsen av jordbruks- och bevattningstekniken var bland det viktigaste som hände i jordbrukslandskapet.'"},"67d05c74-9479-5504-9b95-28708620c776":{"title":"Kairo, Damaskus och Jerusalem: Centrum för det intellektuella livet i mamlukväldet","description":"Damaskus i Syrien intog andraplatsen efter Kairo som centrum för mamluksultanatets politiska, konstnärliga och intellektuella liv; en medelpunkt för andliga samtal och vetenskaplig utveckling. Många grundläggande böcker i medicin, geografi och andra naturvetenskaper kopierades och illustrerades i de ansedda *madrasa* och andra institutioner för högre utbildning som fanns i staden.","quote":"'Damaskus intog andraplatsen efter Kairo som centrum  för mamluksultanatets politiska, konstnärliga och intellektuella liv.'"},"68239d8d-9472-53ee-9876-51e1be828f05":{"title":"Mudejaryrken","description":"Mudejarernas keramiker var mycket skickliga i olika glasyrtekniker och introducerade den konsten i medeltidens Europa. Man använde blyhaltiga eller genomskinliga glasyrer, tennhaltiga eller halvgenomskinligt vita glasyrer, och också lysterglasyr. Glasyren gav föremålen den skönhet som eftertraktades och framför allt gjorde den ytorna ogenomträngliga för fukt. Keramik tillverkades över hela halvön, men den glaserade och målade keramiken från verkstäderna i Paterna och Teruel, och det förgyllda kaklet som gjordes i Manises, var särskilt eftersökt och exporterades i stora mängder.","quote":"'Mudejarernas keramiker var mycket skickliga i olika glasyrtekniker, och de introducerade den konsten i medeltidens Europa.'"},"68eb0582-4a1d-5233-92af-cfac47f86d57":{"title":"Gravvårdar: minnesmärken i sten"},"699bcf48-10b7-5156-85dc-0aff994af0da":{"title":"Konsten utanför huvudstaden","description":"Liksom i andra stora riken blev det så att ottomanerna tog med sig sin konstnärliga smak till de nyerövrade landområdena, tillsammans med sina administrativa och politiska system. Med hjälp av de ateljéer som etablerades i palatset bestämde ottomanerna över konsten i regionerna långt ut i periferin. Men ändå: ju längre bort från huvudstaden man kom, desto mer av \"lokalfärg\" kunde man finna, trots dominansen från palatsateljéerna.  \nOttomanerna ute i regionerna imiterade huvudstadens raffinerade smak i sin konst. Det visar sig tydligt både i sådana arbeten som palatset direktbeställde, och i det som gjordes på beställning av de guvernörer som styrde i regionerna i sultanens namn. Det var förstås en ojämn kamp mellan regionernas stiftare och konstnärer å den ena sidan och huvudstadens å den andra, men många verkliga konstverk kom till också i regionerna.","quote":"'Ju längre bort från huvudstaden man kom, desto mer av \"lokalfärg\" kunde man finna, trots dominansen från palatsateljéerna.'"},"6a1bdb93-67a9-5fa8-b419-7479fb504783":{"title":"Kufisk skrift","description":"Under islams tidiga år kom den *kufiska* skriften att bli den viktigaste kalligrafiska stilen när Koranen skulle kopieras. Den användes också på mynten och för inskriptioner på byggnaderna. *Kufisk* stil gick igenom många utvecklingsfaser; från de platta och stela former som har givit upphov till *muhaqqaq*\\-skriften till en mjukare fas som så småningom ledde fram till *thuluth, Maghrebi* och *riqaa*\\-skrift. De olika typerna av *kufisk* skrift har gradvis kommit att standardiseras. Det gör också att det är nästan omöjligt att bestämma vilket geografiskt område en inskription kommer ifrån bara genom att se på kalligrafin.","quote":"'Under islams tidiga år kom den *kufiska* skriften att bli den viktigaste kalligrafiska stilen när Koranen skulle kopieras.'"},"6a3348dc-029d-59c2-af77-31ec3a3dfe2f":{"title":"Hovlivet"},"6a6bebaa-7157-585a-a0a4-10139e43213c":{"title":"Växterna och arabeskerna: visioner av evigheten och den gudomliga enheten","description":"*Arabesken* är det vanligaste alternativet till naturalistiska blomsterkompositioner. Den är en kombination av stjälkar, rankor, blad och palmettmotiv som växer ut från varandra och som formas till ändlösa, symmetriska arrangemang. Den blev vanlig överallt i islamisk konst från och med 400-talet / 1000-talet. Att arabesken var så lätt att anpassa och variera gjorde att den kunde användas lika lätt på föremål som på byggnader. Den inbjuder också till tankar om de outgrundliga samband och sammanhang som har med Gud att göra.","quote":"'*Arabesken* är det vanligaste alternativet till naturalistiska blomsterkompositioner.'"},"6ca7f36b-6ff1-5be2-b8a1-162095f62272":{"title":"Kunglig konst och arkitektur","description":"Det normandiska hovets religiösa arkitektur finns kvar i form av kyrkoanläggningar som ofta följer strukturerna i de underliggande ruinerna som är från den islamiska perioden.","quote":"'En del normandiska kyrkor byggdes ovanpå resterna av islamiska byggnader.'"},"6cd83239-a26e-5c98-bcfb-6a0737411c89":{"title":"Exporten av lyxvaror","description":"En stor del av den ottomanska ekonomin utgjordes av textilier, och ett viktigt skäl till detta var att stora delar av den urgamla Sidenvägen gick genom ottomanskt område. Och bland det finaste som ottomanerna exporterade var mattorna. Deras vackra mönster och enastående kvalitet gjorde att de blev eftersökta hos de mer välbeställda grupperna i Europa. Det går att se bevis för detta i europeiska målningar som är samtida med den klassiska ottomanska perioden. Konstnärer som Hans Holbein och Lorenzo Lotto avbildar rika och högättade personer (inklusive den engelske kungen Henrik VIII) omgivna av symboler för rikedom och lyx, och där ingår mattor med utpräglat ottomanska mönster. Sådana mattor brukar idag kallas för \"Holbeinmattor\" och \"Lottomattor\".","quote":"'Mattorna var bland det finaste som ottomanerna exporterade'"},"6cde84c3-7f28-5ff8-88ec-3cf31d5516fb":{"title":"Sökandet efter välsignelse, *baraka* och pilgrimsfärder till Jerusalem och Palestina","description":"Förutom Jerusalem är det i Palestina som det största antalet heliga platser för muslimer finns. Många platser har att göra med profeter och personligheter som äras inte bara av muslimer, utan också av judar och kristna. Exempel på det är Haram al-Ibrahim (Abrahams helgedom). Abraham var profeternas patriark och räknas som den första muslimen. Det finns också platser som associeras med Jesus Kristus. Inom islam är han en viktig och högt respekterad profet.","quote":"'Största antalet heliga platser för muslimer finns i Palestina.'"},"6df85d25-d81f-566f-8e8a-02540066a550":{"title":"Turkiet","description":"Den förändringsprocess som västerniseringen medfört kan betraktas i relation till sultanernas personligheter under denna tidsperiod, och accepteras som ett fenomen parallellt med deras olika kulturella bakgrunder och sätt att tänka. Som ett resultat förklarades Tanzimat Firman (1839) vilket medförde acceptans av tillämpningen av västerländska principer och administrativ organisation i det osmanska systemet.","quote":"“… Tanzimat Firman (1839) förklarades vilket medförde acceptans av tillämpningen av västerländska principer och administrativ organisation i det osmanska systemet.”"},"6e7d4f2d-b957-51ff-b7ba-274922d1bffb":{"title":"Mudejarkeramik","description":"Särskilt vackra föremål i mudejarkeramiken är en grupp fat och skålar där ytorna helt och hållet täcks av geometriska mönster och skrivtecken, godronneringar och vridna trianglar som upprepas in mot mitten av föremålet och ger intryck av rörelse. Den speciella kompositionen har sitt ursprung i en västerländsk uppfattning om enheten som en del av helheten, och den är arrangerad runt ett markerat mittparti. Fat av det här slaget, med reliefornament, framställdes genom formgjutning. De var i första hand avsedda som prydnadsföremål.","quote":"'Fat av det här slaget, med reliefornament, var enbart prydnadsföremål.'"},"6f026780-ce1b-55d2-b48b-2d177c9ca628":{"title":"Kalligrafin och arkitekturen","description":"Redan mycket tidigt användes kalligrafiska inskriptioner på en mängd olika byggnadsverk i den islamiska världen: religiösa, militära, civila och privata, och man kan säga att islamisk arkitektur utmärktes just av den arabiska kalligrafin. Det tidigaste exemplet på detta som vi har kvar är Klippdomen i Jerusalem från första århundradet e.H. / 600-talet e.Kr.","quote":"'Typisk för den islamiska arkitekturen var den arabiska kalligrafin.'"},"6f2f66f9-0684-5348-a89e-04c0ea5914a2":{"title":"Maktens bildspråk","description":"Maktens bildspråk behövde inte vara så öppet - istället har konsten har ofta använts på utsökt subtila sätt för att förmedla en känsla av makt. Elegant och intrikat utarbetade dekorationer till exempel i arkitekturen gör att den estetiska omgivningen blir en spegling av mecenatens eller byggherrens makt. Men det behövdes inte någon stor byggnad för att visa maktens storslagenhet, utan det kunde räcka med ett praktfullt utstyrt tält. Uppvisningar i hantverksskicklighet ingår också i bildspråket. De dyrbara kläder, täckta med utsökta ornament, som bars av sultanen och hans ämbetsmän skulle visa den rikedom och det mästerskap som stod till deras förfogande. På så sätt uttrycktes deras makt, oavsett om det handlade om rena gradbeteckningar (som till exempel hattplymer) eller nyttoföremål som spännet på ett bälte.","quote":"'Det behövdes inte någon stor byggnad för att visa maktens storslagenhet, utan det kunde räcka med ett praktfullt utstyrt tält.'"},"6f47a9bf-47af-5ba5-80f4-3405332e6bed":{"title":"Sultanen och hans hov","description":"Sultanen stod i spetsen för de mamlukiska institutionerna. Han var själv mamluk, med en skicklighet som hade gjort att han hade kunnat ta ledningen bland sina jämlikar. Men oavsett vilka ambitioner, aktiviteter och intressen en sultan kunde ha för egen del, så fanns det vissa ofrånkomliga plikter som hörde ihop med hans ställning. Först och främst var sultanen sunni-islams (den ortodoxa islams) främste förkämpe och försvarare. Han var beskyddare av de heliga städerna och minnesmärkena i riket, och väktare av det islamiska kalifatet som, tack vare mamlukernas agerande hade återupprättats i Kairo år 659 / 1261, sedan Bagdad hade fallit för mongolerna tre år tidigare.","quote":"'Mamlukernas *sultan* var islams främste förkämpe; han var överbefälhavare, statschef och konsternas gynnare.'"},"6ff61f8d-0983-5aa2-8637-2151608072f9":{"title":"Den folkliga och religiösa mudejarstilen","description":"I den folkliga och religiösa *mudejar*stilen i Portugal infogades dekorationselement som murkreneleringar och tornspiror i de gotiska byggnaderna tillsammans med bjälktaken, som dekorerades med hopflätade stjärnor och kors i livliga färger. Korets läktare kunde ha platta *alfarje*\\-tak som var dekorerade med flätmönster av stjärnhjul med åtta eller sexton uddar.","quote":"Mudejarstilen i Portugal"},"70023ae2-4372-56e7-b249-dd9a30a1f9db":{"title":"Abbasidernas keramik","description":"Under den första abbasidiska tiden gav den förfinade regenten och hans lyxälskande hov direkt stöd åt förnyelsen i den keramiska industrin, speciellt när det gällde utvecklingen och tillverkningen av keramik med *lyster*glasyr. När en jordbävning hade skadat Stora Moskén i Kairouan år 247 e.H. / 862 e.Kr. sände kalifen al-Mustain 139 fyrkantiga lysterglaserade kakelplattor till renoveringen av dess *mihrab*. Tillsammans med plattorna sände han också en kakelmakare som skulle kunna tillverka mer kakel. Han donerade också pengar, marmorpaneler och teakträ till en ny *minbar*. År 338 / 950 besöktes Tunisien av den arabiska geografen Ibn Hawqal. Han berömde skönheten hos den lokalt tillverkade lysterkeramiken som han tyckte var lika vacker som den som tillverkades i Irak.","quote":"'Kalifen al-Mustain sände 139 fyrkantiga lysterglaserade kakelplattor till renoveringen av *mihrab.'*"},"710d70c6-b797-5eef-a871-46a1465067fa":{"title":"Mamluksystemet","description":"Ayyubidsultanen Naim al-Dins (637-47 / 1240-49) mamluker tränades och var placerade i baracker på ön Roda i Nilfloden. Det arabiska ordet för en stor flod är *al-bahr* och därför var denna elitkår känd som al-Bahriyya. När sultanen hade dött kom maktstrukturen i ett oklart läge, vilket utnyttjades till Bahri-mamlukernas fördel av en överkommendant, Baybars I al-Bundugdari som regerade 658-76 / 1260-77. Efter att ha kastat ut mongolerna 658 / 1260 blev han den förste store mamluksultanen i ett expanderande rike. Bahri-mamlukerna styrde nu fram till 784 / 1382, när de i sin tur måste överlämna makten till en annan mamlukgrupp som kallades al-Burjiyya, efter tornet *(al-burj)* i Kairos citadell där de var inkvarterade.","quote":"'Baybars, som var en av mamlukernas överkommendanter, kom att bli den förste store  mamluksultanen.'"},"7200b864-706c-5b6f-b1a4-7bcfad4e72c5":{"title":"Kalligrafin och arkitekturen","description":"De kalligrafiska inskriptionerna på arkitekturen hade två uppgifter: att i det religiösa sammanhanget understryka islams auktoritet, och att på den politiska scenen hjälpa till att etablera en ny stat i religiös anda. Från och med 200-talet / 800-talet blev det vanligt i den islamiska världen att använda inskriptioner på byggnaderna. De gjorde byggnadernas funktion tydligare. Verser ur Koranen, böner som lovade Gud, tiden när byggnaderna uppförts och uppgifter om vem eller vilka som bekostat dem kunde ses på fasaderna till moskéer och andra religiösa byggnader. Inskriptionerna riktade sig till eftervärlden men de var också religiösa och politiska budskap till samtiden. På icke-religiösa byggnader finns ofta uppgifter om byggnadstid och om de arkitekter och hantverkare som har medverkat. Ofta handlar det också om texter som vill framhäva makten och välviljan hos kalifer och härskare eller förmögna givare. Det finns många kalligrafiska stilar som har kommit till enbart av estetiska skäl. Ändå har alltid inskriptionernas läsbarhet varit lika viktig som deras skönhet.","quote":"'Det finns många kalligrafiska stilar som har kommit till enbart  av estetiska skäl.'"},"72236f27-2ff3-5d56-a623-02606a2fa355":{"title":"Växterna och arabeskerna: visioner av evigheten och den gudomliga enheten"},"7458975b-fc3b-5c26-8fde-fb0c9b93214e":{"title":"Den turkisk-islamiska konsten i Anatolien före ottomanernas tid"},"746b43e3-b5fd-5bfd-8ecf-f3e9560860b0":{"title":"Palatset: maktens centrum","description":"Innanför palatsets murar disponerades utrymmena enligt en hierarkisk ordning som bestämdes av om de var offentliga eller privata. I de privata utrymmena ingick den kungliga bostaden. Den låg längst in i palatsområdet och var den del som var svårast att nå. Där bodde också regentens familj som kunde vara väldigt stor. Bostäderna var samlade kring ett antal inre borggårdar med portiker som ledde in till de privata rummen. Där fanns alltid en stor sal som var omgiven av sovrum. Alla rummen var rikt möblerade och dekorerade för att kunna ta emot gäster och för att privata fester skulle kunna hållas där.","quote":"Palatsets privata utrymmen."},"74c72f22-8df4-5152-a841-ae72115354c3":{"title":"Egypten","description":"Osmanskt intresse för europeisk konst, särskilt barocken och rokokon, började på 1600-talet. Osmanska sultaner var angelägna om att introducera europeiska element i den dekorativa och mindre konsten och i arkitektoniska byggnader, såsom moskéer och palats. Antagandet av den västerländska stilen ökade i Egypten och på andra håll under 1700- och 1800-talen, eftersom ottomanerna tenderade att beställa europeiska arkitekter, hantverkare och dekoratörer vars konstruktioner och utsmyckningen av dem var fantastiskt inspirerade av barocken och rokokon, och som kännetecknas av spiraler och böjda linjer snarare än raka kanter. Utskjutande taklister bildade av akantusblad ersatte de islamiska *muqarnas* i vissa moskéer, palats och *sabil*s (vattenfontäner). De kända principerna för barock och rokokon tillämpades praktiskt i Egypten, som vid den tiden var en av provinserna under det osmanska riket. Den franska expeditionen till Egypten 1798–1801 bidrog ytterligare till spridningen av europeiska influenser som främst var uppenbara i huvudstaden Kairo.","quote":"“De kända principerna för barock och rokokon tillämpades praktiskt i Egypten, som vid den tiden var en av provinserna under det osmanska riket.”"},"74e405d2-4d5c-563a-85b7-bcbf5812982e":{"title":"Abbasidernas keramik","description":"Allteftersom abbasidernas rike expanderade från Afganistan till Algeriet kom keramiktillverkningen att påverkas av teknik, former och motiv från andra delar av riket. Det bidrog till rikedomen i de former, dekorationer och stilar som fanns att välja på lokalt. Men medan den flerfärgade och enfärgade lyxkeramiken i rikets östra delar var slösande rikt dekorerad, var keramiken i Nordafrika - särskilt i *Ifriqiya* - mer återhållsam och sober. Utom lysterkeramik fanns det gott om enfärgad eller flerfärgad reliefdekorerad glaserad keramik, och glaserat gods med inskriptioner. Vanlig hushållskeramik var för det mesta oglaserad och enkelt och sparsamt dekorerad. Ändå är stilen typiskt islamisk.","quote":"'Provinsernas keramiktillverkning var påverkad av tekniker, former och motiv från andra delar av riket.'"},"75215c23-1bf5-590c-8e80-8ff32da4e273":{"title":"Krig och ryttarkonst","description":"Utan hästar var det svårt att resa eller slåss på den här tiden. De flesta av hästarna som uppskattades mest på slagfälten hade kommit från Centralasien med de turkiska krigarna som betytt så mycket för Nur al-Dins framgångar och Saladdins arméer. En särskild taktik som turkarna hade var att storma fram mot fienden och tvärvända i sista sekunden, och skjuta iväg en pil samtidigt som de red undan. Det var en taktik som - tillsammans med deras fart och skicklighet som ryttare - gav dem en enorm fördel mot frankerna under korstågen.","quote":"'De flesta av hästarna som uppskattades mest på slagfälten hade kommit från Centralasien med de turkiska krigarna.'"},"754c7cda-4d25-5730-9b40-d05583d87eb1":{"title":"Vetenskap och lärdom","description":"Utbildningen började med att eleverna lärde sig läsa, skriva och citera Koranen, och att studera Profetens ord, *Hadith*. Eftersom böcker var så sällsynta kommunicerades kunskaperna vanligtvis muntligen och lärdes in utantill. Skrivkonsten ansågs mycket värdefull. Genom den kunde kunskap och religion förmedlas till kommande generationer.","quote":"Religiös undervisning, kopierandet av Koranen."},"75d461b2-226f-594c-ab20-e9b5b2e58ad5":{"title":"Den turkisk-islamiska konsten i Anatolien före ottomanernas tid","description":"Den seldjukiska överhögheten i Anatolien kollapsade till följd av mongolernas invasion. I de anatoliska emirat som sedan uppstod fortsatte man att arbeta i den seldjukiska stilen, och på basis av seldjukernas konst utvecklades sedan i det osmanska emiratet en ny stil.","quote":"'I de anatoliska emiraten utvecklades en konstnärlig stil som baserade sig på den seldjukiska kulturen.'"},"775f0070-0222-53d3-a4ee-8bfa38c6cb2f":{"title":"Moskén: en plats för bön","description":"Moskéer är inga tempel eller 'Guds hus' - det förekommer inga kyrkliga ceremonier där - utan de är platser för bön och meditation, och de är mötesplatser. De troende kommer till moskén för att utföra sina rituella och obligatoriska böner tillsammans med andra, även om enskild bön också praktiseras. De vänder sig mot *qibla* när de ber, bugar sig när det behövs och citerar verser ur Koranen.  \nMoskéerna är också centra för lärande och tankeutbyte. I den veckopredikan som ges på fredagar diskuterar *imamen* från *minbar* (predikstolen) ett utvalt religiöst tema. På andra tider än bönetiderna kan de lärda ge föreläsningar i teologiska eller vetenskapliga ämnen.","quote":"Bönerummet"},"79a58714-659c-5509-a4f9-b9359b2829ae":{"title":"Geometrisk dekor i arkitekturen"},"79e2b8e9-7cfa-5332-82b0-542b14234df5":{"title":"Hovets ceremonier och förströelser"},"7b2c2d23-dc2f-50d9-92cf-f23ca9c8f4ce":{"title":"Omvärlden: diplomatiska kontakter och internationell handel","description":"Glaset kom att utvecklas till en berömd specialitet inom mamlukisk konst. En viktig del av glasproduktionen utgjordes av moskélamporna. Mamlukernas Egypten blev också känt för produktion och export av textilier som siden och tryckta bomullstyger. Keramikverkstäderna gav upphov till en mängd olika slags gods, allt strålande vackert och av hög kvalitet. En del av detta imiterade det kinesiska blåvita och celadongröna godset. Och arkitektoniska detaljer, inredningar och gravmonument pryddes med trähantverkarnas sirligt snidade och inlagda geometriska stjärnmönster.","quote":"'Mamlukernas Egypten var känt för textilier som siden och tryckta bomullstyger.'"},"7b8e8ebb-749c-5252-9649-7f18a8830f7b":{"title":"Mudejarkeramik","description":"Mudejarernas keramik var i början direkta kopior av nasridernas, i så stor utsträckning att det är svårt att säga varifrån många av föremålen kommer. Man kopierade både tekniken (keramik med förgyllning och koboltblått), dekoren (palmer, kvistar, palmetter och blomknoppar) och formerna från den nasridiska keramiken. Den nasridiska produktionen bestod vanligtvis av unika föremål av lyxkaraktär, medan mudejarkopiorna gjordes för en mycket större kundkrets. Så småningom anpassade mudejarkeramikerna sin produktion till tidens och kundernas smak. De tog upp motiv från gotiken och renässansen och började också använda sig av den kristna ikonografin.","quote":"'Man kopierade både teknik, dekor och former från den nasridiska keramiken.'"},"7bb30298-992c-56ba-a331-b96f90384fbb":{"title":"Det kristna Sicilien och den islamiska figurativa kulturen: grunden och kontinuiteten","description":"På Sicilien är det märkligt nog det normandiska, kristna kungadömet som har lämnat kvar några av de mest värdefulla exemplen på islamisk konst (låt vara med klassiska, bysantinska och iranska drag) som finns i hela Medelhavsområdet. Istället för att inta en fientlig hållning gentemot företrädarna assimilerade de nya härskarna den islamiska kulturen och sökte sig till det bästa som den kunde ha att erbjuda. Kulturkontakterna begränsades inte bara till muslimerna på ön, utan det normandiska hovet hade också förbindelser med det fatimidiska kalifatet i Kairo. Diplomatiska relationer och handelsförbindelser visar detta, liksom utbytet av gåvor, som till exempel mellan kalifen al-Hafiz (1131-49) och Roger II. Förmodligen kom också en del av konsthantverkarna i de kungliga normandiska ateljéerna från Egypten.","quote":"'Det var normanderna som lämnade efter sig på Sicilien några av de mest värdefulla exemplen på islamisk konst.'"},"7ca8b514-16be-5930-b8ed-1c96b7324e76":{"title":"Muslimska kvinnor som mecenater","description":"Muslimska kvinnor gav generöst stöd till de religiösa byggnadernas inredning och utsmyckning i form av vackra Koraner och andra tillbehör av hög kvalitet i moskéerna. Till de vackraste hör den fint utförda bönenischen med inläggningar i teak som gjordes för  \nSayyida Ruqayyas helgedom 527 / 1133. Givaren var hustru till den fatimidiska kalifen, al-Amir bi-Ahkam Allah. Det finns ett antal Koranhandskrifter som bekostades av ziridiska prinsessor för att användas i Stora moskén i Kairouan, bland dem Umm Milals Koran, och Koranen från Umm al-Ilu som var syster till den ziridiska prinsen al-Mu'izz ibn Badis. En tredje handskrift skänktes av Fatima, lärare för prins Badis Bin al-Mansur..","quote":"'Muslimska kvinnor gav generöst stöd till de religiösa byggnadernas inredning och utsmyckning.'"},"7d659fcb-96c1-59dd-8424-245eaf39b9cd":{"title":"Page 243","description":"Den almoravidiska och den almohadiska konsten är två grenar på samma träd: de är konstriktningar som grundar sig på sträng religiositet. De hade sitt ursprung i Maghreb-området, och när de blandades med den konst som redan fanns i Andalusien uppstod ett konstnärligt uttryck som blev gemensamt för båda sidorna av Gibraltarsundet..","quote":"Almoravider och almohader:  \nen andalusisk-maghrebisk konst.'"},"7dc9303d-b5b2-5fef-b408-8178d88f89d2":{"title":"Bosättning och vardagsliv","description":"I det muslimska hushållet ansvarade kvinnorna för matlagningen och skötseln av barnen. De använde stora krukor för förvaring av vatten, olja och säd. I mindre kärl lagrades fisk, kött och frukt. Av mjölk gjorde de olika mejeriprodukter, och de lagade maten på traditionellt vis på spisar som eldades med träkol. Maten serverades på tallrikar, särskilt vid familjefesterna, där kvinnorna kunde visa sin kokkonst.","quote":"Hemlivet: kvinnors arbete för familjens bästa."},"7e1dd92e-fca9-5d89-aaaf-7b9903fb14af":{"title":"Vardagslivet i mamlukernas sultanat","description":"I det mamlukiska sultanatets samhällshierarki utgjorde mamlukerna eliten. De bodde avskilt från den övriga befolkningen i städerna och på landsbygden. Den tidens samhälle var förvånansvärt heterogent, både etniskt, religiöst och språkligt. I Egypten fanns - utom mamlukerna som ju själva hade utländskt ursprung och kom från Turkiet eller Kaukasien - stora mängder infödda egyptier och araber, armenier, syrier och greker. Men tyvärr vet vi inte mycket om vanliga människor i mamlukriket, eftersom de historiska källorna från den tiden för det mesta handlar om de stordåd som utförts av mamluksultanerna själva och deras elit.","quote":"'Den tidens samhälle var förvånansvärt heterogent, både etniskt, religiöst och språkligt.'"},"7e85c07a-48f2-5fc5-b04e-c0bb4eaed801":{"title":"Pilgrimsresan till det Heliga Landet"},"7eda07a3-0574-54d9-a9c2-bbccf25adcc1":{"title":"Vattenförsörjningen","description":"Efterfrågan var stor, men tillgången knapp, på de kunskaper i naturvetenskap och vattenbyggnadskonst som behövdes för att mäta och beräkna, förbättra och underhålla systemen för vattendistribution. Varje god muslimsk guvernör måste se till att finna en expert. Den som fick jobbet behärskade vanligtvis både matematik, fysik och geometri liksom också astronomi (för väderleksprognoser och tidmätning). Dessutom behövdes kunskaper i landskapsplanering.","quote":"'Varje god muslimsk guvernör måste se till att finna en expert för det jobbet.'"},"7f42af49-7560-50da-88eb-23e32df201f3":{"title":"Sökandet efter välsignelse, *baraka* och pilgrimsfärder till Jerusalem och Palestina","description":"Även om muslimska pilgrimsresor i första hand går till de heliga städerna Mekka och Medina i Saudi-Arabien så har Palestina, och i synnerhet Jerusalem, alltid varit ett viktigt pilgrimsmål för muslimerna. Jerusalem (al-Quds) intar tredjeplatsen bland islams heliga städer. Allah själv välsignade staden i Koranen och utnämnde den till islams första *qibla*. Det betydde att det var Jerusalem, inte Mekka, som under islams första tid var riktpunkten för muslimernas böner.","quote":"'Palestina, och i synnerhet Jerusalem, har alltid varit ett viktigt pilgrimsmål för muslimerna.'"},"7f51c07a-1225-5789-b81c-1f76126498a2":{"title":"Palatset: maktens centrum","description":"Palatsen var representativa centra för maktutövning. Där skipade suveränen rättvisa inför sina undersåtar, och där tog han emot administratörer och ambassadörer enligt en strikt protokollsordning.  I palatsanläggningarnas monumentala och påkostade miljöer med sina stora och praktfullt utstyrda salar grupperade kring öppna platser med små trädgårdar hade varje funktion sin plats. För att hitta dit måste man gå långa och komplicerade vägar genom anläggningen. Det var inte bara en säkerhetsåtgärd, utan det var också för att understryka maktens oåtkomlighet.","quote":"Palatset, skådeplatsen för den kungliga makten."},"7fc6e76a-c529-5929-9940-9de5218a34cb":{"title":"Bilder av djur","description":"Ett kategoriskt förbud mot bilder som föreställde människor eller djur rådde i religiösa sammanhang, men på alla andra områden spelade verkliga och mytiska djur en viktig roll i den islamiska konsten. Fåglar och behornade djur, drakar och gripar är vanliga. Dragdjur och andra husdjur syns mera sällan, mest i bilder med anknytning till folklivet.","quote":"'Både verkliga och mytiska djur spelade en viktig roll i den islamiska konsten.'"},"7fdb8cb0-22ea-566f-a81b-259013b7d4a3":{"title":"Bosättning och vardagsliv"},"804d4535-4e46-51c6-8a4c-6dcc2261f2d1":{"title":"Vattnet och vardagslivet"},"80b0b3fa-f2d0-572d-870a-09008ef28789":{"title":"Förvaltningsreformer","description":"Under Abd al-Malik bin Marwans kalifat (65-86 / 685-705) började förvaltningen och politiken att centraliseras. Ett standardiserat arabiskt myntsystem utvecklades som skulle ersätta de arabisk-bysantinska och arabisk-sassanidiska mynttyper som dittills hade använts.","quote":"'Ett standardiserat arabiskt myntsystem utvecklades som skulle ersätta de arabisk-bysantinska och arabisk-sassanidiska mynttyperna.'"},"80c86561-0d18-5f9a-a5fe-bce7f608b2e2":{"title":"De muslimska kvinnornas dräkter och smycken","description":"I Egypten kunde kvinnorna ha *izar*, ett tyg lindat runt lår och bakdel, och *mi'zar* som bars runt midjan utanpå det. *Jubah* var ett vanligt ytterplagg som slöts till över bröstet, men var öppet längre ner vid kjolen. Det fanns skjortor av olika längd, och de var gjorda av linne eller bomull. Ju vidare ärmarna var, desto rikare var kvinnan. Ovanpå detta kom *shimla* som skulle täcka hela kroppen. I andra länder var klädkoden för kvinnor annorlunda, med större valfrihet för både kropp och huvud. Turbaner och en hel mängd andra huvudbonader bars, och många olika sorters sjalar och scarfs.","quote":"'I andra länder var klädkoden för kvinnor annorlunda, med större valfrihet för både kropp och huvud.'"},"81a769fe-d87f-5009-a3e9-568e47eae420":{"title":"Moské och palats"},"82d1ab69-c61e-55a9-920a-bf67ddfb6bda":{"title":"Islam i Väst","description":"'Den muslimska delen av Västerlandet, från Atlanten till Sicilien, har hela tiden behållit sin särprägel trots att den varit en integrerad del av den islamiska civilisationen.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nCarmen ALONSO-RODRIGUEZ, Madrid  \nMaria da Conceição AMARAL, Silves  \nGaspar ARANDA, Madrid  \nHouria CHERID, Algiers  \nLakhdar DRIAS, Argel  \nNaima ELKHATIB-BOUJIBAR, Casablanca  \nÁngela FRANCO, Madrid  \nÁngela GARCIA-BLANCO, Madrid  \nSusana GOMEZ, Mertola  \nTaha KHECHINE, Kairouan  \nKamal LAKHDAR, Rabat  \nSantiago MACIAS, Mertola  \nMohamed MEZZINE, Fez  \nMargarita SANCHEZ-LLORENTE, Madrid  \nClaudio TORRES, Mertola  \n  \nCoordination  \nMiguel GARCIA, Madrid  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"När muslimerna expanderade västerut från Mellanöstern trängde de in i landområdena i Ifriqiya (dagens Tunisien), Algeriet och Marocko (som de kallade al-Maghreb), Spanien och Portugal (al-Andalus). Här blev islamiseringen en sammansatt process som baserades på utveckling av redan existerande urbana traditioner, och som också ledde till att många nya städer, stora och små, kom att byggas under 200-talet e.H / 800-talet e.Kr. Med undantag för ett fåtal konflikttillfällen lyckades araberna och den infödda befolkningen i de områden de invaderade leva tillsammans under fredliga förhållanden. Handeln och den religiösa toleransen gjorde detta möjligt också för de tre religionerna (judar, kristna och muslimer).  \nDe västliga emiraten var från början underkastade kalifatet i Damaskus, men de blev så småningom mer självständiga och det uppstod lokala dynastier (idrisider, umayyaderna i al-Andalus, zirider, hammadider, almohader med flera). För att hävda sig tog de efter de österländska kaliferna på alla möjliga områden. Vid sidan av de rent militära medlen för makt och kontroll över de territorier de behärskade visade de också sin makt genom egna palatsbyggen och olika andra visuella och kulturella maktdemonstrationer.  \nDen muslimska delen av Västerlandet, från Atlanten till Sicilien, har hela tiden behållit sin särprägel, trots att den varit en integrerad del av den islamiska civilisationen. Det syns särskilt i den arkitektur- och dekorationsstil som kom från öster och sedan kom att utvecklas vidare i Andalusien och Maghreb-området till en konstnärlig stil som är något alldeles speciellt för denna del av den muslimska världen. Och utöver det konstnärliga visar den muslimska delen av Västerlandet andra särdrag i sitt kulturarv: smakerna, ljuden, gesterna, uttrycksformerna och sättet att leva...","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/muslim_west/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/27/portal_image/1.jpg","display_order":7}}},"82eec7f2-6d4c-57c6-b028-8d6d584a67ec":{"title":"Livet vid hovet"},"8319f75e-c88b-5e0d-87d1-baa20d291ec5":{"title":"*Haram* i Mekka och *Kaba*"},"8328accb-dce9-5333-9598-eb8502278b59":{"title":"Konsten utanför huvudstaden","description":"Integrationspolitiken som gick ut på att inlemma de vandrande turkiska folkstammarna i de nyligen erövrade områdena tillämpades inte i de regioner där befolkningen mest bestod av araber. Men lokala samhällen formade sig efterhand där de turkiska invånarna bildade elit. Tjänstemän och soldater kom att integreras. De gifte sig med kvinnor från trakten och en ny samhällsklass bildades som kallades *Kuloğlu,* speciellt i Mahgrebområdena. Där, längst bort från rikets centrum var också det spanska (andalusiska) inflytandet mycket påtagligt.","quote":"'I Maghrebområdena längst bort från rikets centrum var det spanska (andalusiska) inflytandet påtagligt.'"},"83fcd46d-b7fd-5e22-8abd-08f76c9613a8":{"title":"Vattnet och vardagslivet","description":"Från 500-talet / 1100-talet fick staden Fez i Marocko sitt vatten från offentliga fontäner som kallades *sikaya*. De fontänerna har sett likadana ut i många hundra år. I väggen finns en försänkt valvöppning som är klädd med glaserat kakel, *zellij* och i mitten sprutar vattnet ut ur en kran och ner i en bassäng.","quote":"Staden Fez i Marocko fick sitt vatten från offentliga fontäner som kallades *sikaya*.'"},"84a22b47-284c-5dd3-8bd8-63874c62d17e":{"title":"Livet vid hovet","description":"Hovfunktionärerna inte bara visade sin rikedom utåt - de bodde också mycket elegant och levde sina liv helt enligt protokollet, de gav och fick flotta presenter i umgänget med sin bekantskapskrets, med ambassadörer och dignitärer från andra länder. Eftersom gåvorna var symboler för härskarens makt användes de ibland som effektiva propagandaredskap. Det märks på de dedikationer och bilder med kunglig anknytning som de är dekorerade med.  \nHovets efterfrågan på lyxföremål ledde till att det inrättades kungliga ateljéer för olika slags konsthantverk. Efterfrågan stimulerade också handeln med lyxvaror i städerna.","quote":"Elfenbenskärl var gåvor av exceptionellt högt värde."},"8677fa0d-83e5-5593-b69a-342224da5957":{"title":"Vetenskap och lärdom","description":"Det väsentligaste syftet med astronomin var att kunna förutsäga planeternas ställning på himlen med hjälp av de uppgifter som observationerna gav. Muslimska astronomer utvecklade ett särskilt instrument som gjorde att de kunde observera stjärnornas höjd, rörelser och positioner i förhållande till jorden: astrolabiet.  \nDetta instrument användes också på havet och var oerhört användbart för orienteringen och för att kunna bestämma latituden, om tiden var känd - eller för att ange tiden om latituden var känd.","quote":"Vetenskaplig teknologi: astrolabiet."},"87981465-ac17-588c-98d9-d4f2d4298bdc":{"title":"Normanderna på Sicilien","description":"'Araberna överlämnade ett kulturarv åt det normandiska kungariket Sicilien; en civilisation vars grekiska, latinska och bysantinska rötter hjälpte till att så de första fröna till den italienska renässansen.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nRita BERNINI, Rome  \nPier Paolo RACIOPPI, Rome  \nEttore SESSA, Palermo  \nPaola TORRE, Rome  \n  \nCoordination  \nIrene SALERNO, Rome  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Från 827 e.Kr. var Sicilien ockuperat av *emiren* av Kairouan, och ön var därmed en del av den islamiska världen fram till 1061, även om några grekiskt-bysantinska motståndsfickor på Siciliens östsida lyckades hålla ut ända till år 965.  \nInvandringen från Nordafrika, iberiska halvön, Egypten och Mellanöstern var inte stor, men islams sociala strukturer blev ändå snabbt etablerade och spridda. Under dessa två hundra år av arabisk närvaro garanterade Koranlagarna att också den kristna tron fick utövas, även om viss diskriminering kunde förekomma.  \nNormanderna, anförda av familjen Altavilla, landsteg på ön år 1061 från sina baser i Syditalien. Roger I (Ruggero d'Altavilla, 1098-1101) etablerade grevskapet Sicilien som ärvdes av hans son Roger II (greve 1112, kung 1130-54). Hans efterträdare William (Guglielmo I, 1154-66) och William II (1171-89) fortsatte att driva en aggressiv politik gentemot muslimerna och mot Bysans och det Heliga Romerska riket fram till 1194 när den schwabiska dynastin kom till makten.  \nPrecis som på den arabiska tiden levde de muslimska och kristna samhällena på ön sida vid sida. Sociala seder och bruk från den islamiska tiden kunde fortsätta, och den nya kristna dynastin återanvände märkesbyggnader och platser som var uppförda i de tidigare härskarnas smak.  \nDet var en kulturell kontinuitet som stärktes av de politiska relationerna mellan normanderna och den islamiska världen. Ett både tydligt och symboliskt uttryck för de förbindelserna var den normandiska dynastins klart uttalade önskemål om att förnya den sicilianska konsten med hjälp av förebilder från den islamiska tiden. Både konsten och arkitekturen berikades med former som hade bysantinsk och siciliansk-arabisk karaktär.  \nResultatet blev en blandning som gjorde den siciliansk-normandiska konststilen till en av medeltidens mest intressanta och originella i Europa och Medelhavsområdet.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/siculo_norman/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/25/portal_image/1.jpg","display_order":16}}},"89e7d33e-fcb7-5aa7-9d7f-b32dc0373d7c":{"title":"Tre kulturer lever tillsammans","description":"Det finns exempel på att religiösa institutioner behåller heliga föremål som kommer från andra religioner. Ibland handlar det om föremålens historiska värde, men det kan också bero på att de kan återanvändas. Ofta är orsaken helt enkelt att de är värdefulla rent materiellt. Sådana föremål kan också berätta mer om det muslimska Västerlandets varierande kultur och kulturarv.","quote":"De religiösa institutionerna som bevarare av kulturarvet."},"8aaef163-92d1-584e-b208-20da9b7fd02e":{"title":"Kalligrafiska stilar eller skolor","description":"Under inflytande av den sociala sammansättningen i regionerna användes många varianter av kalligrafiska stilar under olika tider. I västprovinserna - Nordafrika och Andalusien - utvecklades en arabisk skrift som kallades *Maghreb*\\-stil. Den var påverkad av kulturarvet från Nordafrikas berber. På det multikulturella Sicilien har det bevarats inskrifter som är gjorda på flera språk, också arabiska. De har nedtecknats av normanderna för att dokumentera olika händelser.","quote":"'I västprovinserna - Nordafrika och Andalusien - utvecklades en arabisk skrift som kallades *Maghreb*\\-stil.'"},"8b0e746f-e8de-560d-b25c-4bf6ebf52fe3":{"title":"Muslimska kvinnor som mecenater"},"8b555882-9559-52d8-ae93-cfbbd27f9bfe":{"title":"Fester och nöjen vid hovet"},"8ba9ac70-d9d1-566c-a0f5-e8b951a601fd":{"title":"Moské och palats","description":"Ute i de fatimidiska provinserna var moskéernas interiörer påkostade och inredningarna rikt utsmyckade med eleganta religiösa inskriptioner och sirliga arabiska ornament, arabesker. Bidragen från kungahuset säkerställde att dynastins religiösa och ideologiska övertygelse fick sitt konstnärliga uttryck.","quote":"'Att dynastins religiösa och ideologiska övertygelse fick ett konstnärligt uttryck säkrades via det kungliga beskyddet.'"},"8c63340a-4f5b-5eea-b058-3a168de8b461":{"title":"Den folkliga och religiösa mudejarstilen","description":"Vid sidan av den aristokratiska och borgerliga konsten fanns en *mudejar*konst som var folklig och religiös. Den kan ses i de helgedomar som användes av folket, som församlingskyrkor och kloster. Den religiösa mudejarstilen kombinerade islamiska konstruktioner och dekorer med romanska och gotiska stilar. Så till exempel byggde man i tegel istället för i sten, och med trätak istället för valv. Mudejarstilen visar också regionala särdrag som beror på att olika områden erövrades vid olika tidpunkter av de kristna kungarna.","quote":"Mudejarstilen i Kastilien och Leon: 'tegelstensromanik.'"},"8c88e6e2-52cb-52db-ae22-4a2afe00294d":{"title":"Tyger med geometrisk dekor","description":"Inskriptioner användes ofta som dekoration på textilier, och särskilt då den *kufiska* skriften, på grund av sina rätlinjiga, kantiga och geometriska former. Den förekommer ofta i bandform på tygerna, men skriften kan också vara anpassad så att den passar in i de olika formerna i de geometriska kompositionerna. Den skrivna dekorationen kan ange var tyget är tillverkat. Den kan också prisa Allah eller härskaren, eller återge Koranverser och magiska formler.","quote":"'Tyger dekorerades ofta med skriftband.'"},"8d1948a8-5d3f-58f4-be9a-e443a4b2078b":{"title":"Vetenskap och lärdom","description":"Muslimernas vetenskap och forskning ansågs vara världens mest avancerade. Erövringen av de bysantinska och sassanidiska rikena betydde också tillgång till deras bibliotek. Muslimerna fick på så sätt möjlighet att översätta och ta del av den klassiska och östliga antikens samlade vetande som fanns i dessa böcker. I och med det kunde de också utveckla alla vetenskapsområden, också de religiösa studierna som sågs som grund för de vetenskapliga kunskaperna.","quote":"Madrasa: centrum för högre utbildning."},"8d71ce09-ebae-530f-ab2a-0c71746f1822":{"title":"De islamiserade samhällena före och efter den normandiska erövringen"},"8fb7d82f-7aa1-51a8-a1b6-61a100dee9f6":{"title":"Maktens bildspråk"},"8fc8d244-2d43-5bf9-99f7-fd9e84dcf3eb":{"title":"Jordanien","description":"Jordaniens historia under den osmanska perioden är koncentrerad på tre huvudämnen; administration, Hajj-fort och stationer; Hijazjärnvägen.  \nDet administrativa systemet i Jordanien bestod specifikt under den andra fasen av det osmanska styret (1864 – 1918) av två huvudsakliga geografiska distrikt; Ajlun & Irbid i norr; Salt, Kerak, Ma'an & Tafileh i söder. Alla följer guvernören i Syrien som var Bilad al Shams högsta administrativa myndighet. 1878 introducerade ottomanerna de cirkassiska emigranterna till de arabiska länderna, som etablerade nya byar och städer influerade av olika kulturer i Jordanien.","quote":"Jordaniens historia under den osmanska perioden är koncentrerad på tre huvudämnen; administration, Hajj-fort och stationer; Hijazjärnvägen."},"906067fa-11f7-54b0-a094-74a0bbde97ff":{"title":"Kairo, Damaskus och Jerusalem: Centrum för det intellektuella livet i mamlukväldet","description":"Som centrum i kalifatet tog Kairo ledningen i det islamiska intellektuella livet och i att lära ut islam. De religiösa institutionerna i Kairo, av vilka de främsta var al-Azhar-universitetet och Sultan Hassan-anläggningen, fick ta emot generösa *waqf* från sultaner och högre ämbetsmän som stöd både till religiösa *sunni*\\-studier och till vetenskaper, särskilt den medicinska forskningen. Sultan Qalawuns bimaristan (sjukhus) som kom att bli tongivande, uppfördes 683 e.H. / 1284 e.Kr. Där kunde man studera en mängd ämnen, som till exempel kirurgi och ögonsjukdomar, och där fanns sängplatser för hundra patienter, ett stort bibliotek och apotek.","quote":"'I sultan Qalawuns bimaristan kunde man studera många olika ämnen, som till exempel kirurgi och ögonsjukdomar.'"},"91a64bcb-07fa-5fe8-a772-1643e67fe98b":{"title":"Vattenbruk: att dricka och tvätta sig","description":"Eftersom vatten är sällsynt i ökenområdena och därför också dyrbart, så är ofta kärlen som man dricker ur eller tvättar sig i mycket vackert utsirade. I förmögna hem - till exempel hemma hos mamlukguvernören i Qus i Övre Egypten - hälldes vattnet över gästens händer ur metallkannor ner i särskilda handfat där man tvättade händerna före och efter måltiden. De mamlukiska metallhandfaten med sin dekor av inläggningar har ofta i botten bilden av en fisk, så att det ska se ut som om fisken simmar när vattnet fylls på. Fiskar finns också på den mamlukiska grönglaserade keramiken som imiterar kinesiskt celadongods.","quote":"'I öknen är vatten sällsynt och därför också dyrbart.'"},"9246e5d1-d625-54a9-a9cb-348e8099b248":{"title":"Keramik med geometrisk dekor","description":"De geometriska kompositionerna kombinerades ibland med växtmotiv. De var underordnade i förhållande till de geometriska huvudmotiven, men de förhöjde intrycket genom att betona viktiga punkter i kompositionen. De kunde också fylla ut bakgrund och andra ytor som lämnats utanför det geometriska mönstret.","quote":"'Växtmotiven användes för att fylla ut de geometriska kompositionerna.'"},"9275ed46-c379-591c-b8f5-c59e0879225f":{"title":"Ordets civilisation","description":"Bruket att skriva in mecenatens namn och titlar, och önskan om att han/hon ska välsignas, tillmötesgår mecenatens önskan om att gåvan ska bli ihågkommen. Det gäller särskilt när gåvan ska ges till en offentlig institution som en moské eller en *madrasa.* Föremålen som skänktes kom ofta långt bort ifrån och de kunde därför verka inspirerande på de lokala konsthantverkarna. Men en del konsthantverkare använde kalligrafin i rent dekorativt syfte, och skapade inskriptioner som var fullkomligt oläsliga.","quote":"'Ibland använde konsthantverkarna kalligrafin i rent dekorativt syfte och skapade fullkomligt oläsliga inskriptioner.'"},"929519b4-bcdf-5831-adb9-06ef4ef80b6b":{"title":"Omvärlden: diplomatiska kontakter och internationell handel","description":"I mamlukstäderna Kairo, Damaskus och Jerusalem fanns det många marknader eller köpcentra (*karavanseraljer*; de kunde kallas för *suq, khan* eller *wikala*). Syftet med dem var att ta emot handelskaravaner, och se till att allt gods från när och fjärran som de främmande köpmännen och handlarna hade med sig kunde förvaras på ett säkert sätt. Den internationella mångfalden hos alla de varor som fanns att köpa i *wikala* \\- till exempel keramiken och tygerna - inspirerade de lokala hantverkarna. Med hjälp av stödet från mamlukerna nådde det egyptiska och syriska konsthantverket så som det utövades i de kungliga ateljéerna och i städernas basarer en mycket hög nivå. Det gällde både hantverksskickligheten och formgivningen.","quote":"'Mamlukernas stöd till konsthantverket gjorde att hantverksskicklighet och formgivning nådde en mycket hög nivå.'"},"93c54687-ed57-54c6-8dc9-82032411c77b":{"title":"Geometrisk dekor i bokkonsten"},"93d8ebf1-31d8-5e89-966d-89b3cb0abebd":{"title":"De kristna invånarna under umayyadiskt styre"},"94130d65-0910-5b0b-a913-78dfa23191b4":{"title":"De tre religionernas heliga land"},"94a60eaa-c709-51fa-b5cd-f7f16a0f40a8":{"title":"Tunisien"},"94fec78e-a38a-50eb-964d-7cb6963f9585":{"title":"Turkiet","description":"Osmansk beundran för västerländsk konst, arkitektur och urbanism ledde till födelsen av en ny smak under tulpanperioden (1718–30). Under de följande decennierna introducerades barock- och rokokodrag i den ottomanska stilen, således blev imperiets, nyklassiska och eklektiska stilar ganska vanliga på 1800-talet.","quote":"Osmansk beundran för västerländsk konst, arkitektur och urbanism ledde till födelsen av en ny smak under tulpanperioden (1718–30)"},"955c7ce6-0ff9-5519-9478-5130c4e3d1c8":{"title":"Vattenbruk: att dricka och tvätta sig","description":"Att dricka och tvätta sig är viktigt för de flesta levande varelser. För en muslim är det nödvändigt att tvätta sig rituellt före bön. Därför finns det tvättfat i moskéerna, och en del av dem är dekorerade med inskrifter och växtornament. En vattenflaska av keramik var också en av de mycket få saker som en pilgrim brukade bära med sig, för att inte törsta under sin långa resa.","quote":"'En vattenflaska var en av de mycket få saker som en pilgrim brukade bära med sig.'"},"95694260-7655-5184-a4d8-7c24d7fd8562":{"title":"Förvaltningsreformer","description":"Muslimerna gjorde under sina första 70 år vid makten inte några försök att införa ett nytt, arabiskspråkigt förvaltningssystem för hela det område som de behärskade, utan alla provinserna fortsatte att följa den föregående regimens traditioner. I Syrien var skatteministeriets officiella språk grekiska, medan själva administrationen fortfarande sköttes av lokala kristna tjänstemän. Men när det gällde fördelningen av skattemedlen införde araberna ett nytt system, där alla som var fullvärdiga vuxna medlemmar av den nya arabiska administrationen fick del av ett ekonomiskt stöd (*ata*); ett system finansierat genom beskattning av lokalbefolkningen. Det mesta av skattepengarna kom från skatt på jordinnehav (*kharaj*), en fast summa som betalades i pengar eller varor, och den inkomstrelaterade skatt (*jizya*) som alla vuxna icke-muslimer måste betala för att få rösta. Präster, munkar och handikappade behövde inte betala jizya.","quote":"'Alla provinserna följde den föregående regimens traditioner'"},"968db63b-b20a-5f2d-94c5-02edf7fd6fea":{"title":"Måltidskulturen"},"96e50aab-a868-5824-b376-8cdd7e37d384":{"title":"Föreställande konst","description":"'I islamisk konst och arkitektur har det överallt förekommit bilder av människor, djur och fåglar, i alla tider och i olika material och tekniker.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nManal BASYOUNI, Aqaba  \nGhazi BISHEH Amman  \nJens KRÖGER, Berlin  \nAida NAGHAWI DODO, Amman  \nMohammad NAJJAR, Amman  \nSamarah WOROUD, Irbid  \n  \nCoordination  \nGhada AL-YOUSEF, Amman  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"I islamisk konst och arkitektur har det överallt förekommit bilder av människor, djur och fåglar, i alla tider och i olika material och tekniker. I den islamiska konsten blev det föreställande, det figurativa inte så dominerande som det hade varit under den närmast föregående perioden, den senantika. Men föreställande konst har ändå förekommit i olika former som måleri och skulptur - både reliefer och rundskulptur - och i många olika material: sten, mosaik, gips eller stuck, elfenben, glas, keramik, metall, trä, textil, läder och papper.  \nMotivkretsen är bred i den islamiska föreställande konsten: från religiösa ämnen (som *Isra*, Profetens mystiska resa från Mekka till Jerusalem eller hans himmelsfärd, *Mirai*) till världsliga (som scener från hovet med musicerande, banketter och jakter). Islam har alltid avstått från att använda föreställande konst i religiösa sammanhang. Där skiljer sig islam från kristendomen. Det kan verka som om den islamiska konsten har reducerat de figurativa inslagens betydelse som konstnärligt uttrycksmedel. Men tvärtemot vad många tror har det aldrig funnits något förbud i Koranen mot föreställande konst. Det är bara det att det var, och är, otillåtet med bilder av människor eller djur i religiösa byggnader som moskéer.  \nDen islamiska konsten tog under sin första tid emot och assimilerade impulser och förebilder från klassisk konst och från de senantika, bysantinska och sassanidiska stilarna. Senare tillkom ytterligare andra konstnärliga traditioner från Centralasien, Indien, Kina och Europa. Resultatet blev en rik syntes som trots sitt blandade ursprung ändå har en klar islamisk prägel.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/figural/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/20/portal_image/1.jpg","display_order":12}}},"97f0d7d4-686c-530b-b13e-3459e7fb2772":{"title":"Skräddarkonst på toppnivå: Tiraz och den samtida klädedräkten","description":"Fatimidernas Egypten var känt för sin produktion av exklusiva textilier, särskilt från de så kallade *dar al tiraz*, textilateljéerna i Darmetta, Dabiq, Tanis, Alexandria och Shata. Det persiska ordet *tiraz* står för ett broderat band att dekorera med och som fästs vid kanten på ett tyg eller ett klädesplagg. På det fanns välsignelser och - under den fatimidiska perioden - namnet på den regerande kalifen eller den höga uppdragsgivare för vilken tyget tillverkades. I varje *tiraz*\\-ateljé fanns en mästare som hade ansvar för produktion, förpackning och transport av textilierna, särskilt för dem som var avsedda för kalifen själv. Mästaren var mycket högavlönad och hade också en hög status. Varje gång han kom till Kairo hedrades han med en välkomstprocession och en mottagning.","quote":"'Fatimidernas Egypten var känt för sina dar al-tiraz , textilateljéer.'"},"9829971b-8342-5ad0-adce-e00bc28b63c2":{"title":"Enskilda blommors och växters betydelse","description":"I den muslimska kulturen har det alltid funnits en djup kärlek till blommor och växter och till den omsorgsfullt skötta trädgården. Många växter valdes inte bara för sin skönhet och för den praktiska användning som man hade för dem, utan också för att de hade en religiös eller poetisk betydelse. De var naturens under, och därför ett ytterligare tecken på Allahs skapande och livgivande kraft. Att de varje år blommade och dog var något som manade till eftertanke inför människans livsvillkor, och islams löften om uppståndelse och evigt liv i Paradiset för alla som var sant troende.","quote":"'Enskilda blommor och örter valdes ofta för den religiösa eller poetiska betydelse de hade.'"},"982c8126-411c-56dc-8e82-defe108e4e2e":{"title":"Exporten av lyxvaror","description":"Skönheten och skickligheten hos den islamiska konsten har i århundraden uppskattats i Västerlandet. Exempelvis under medeltiden var tyger och konsthantverk från Mellanöstern eftersökta och högt värderade inslag i kyrkornas skattkammare. Det ottomanska rikets uppgång och den internationella ekonomins utveckling gjorde att konsthantverket från de blomstrande ottomanska verkstäderna skapade efterfrågan runtom i världen. Det betyder också att mycket av den ottomanska konst som har överlevt in i vår tid från början var gjord för export. Bilden av det ottomanska imperiet som ett land av rikedom och lyx har till stora delar formats av sådana föremål som såldes i den tidens handelsnätverk av basarer och varulager *(han).*","quote":"'Det konsthantverk som tillverkades i de blomstrande ottomanska verkstäderna skapade efterfrågan runtom i världen.'"},"985ee9aa-03b0-5c47-b575-bf5cdd263b4b":{"title":"Att förvalta välståndet","description":"Abbasiderna, som hade en befolkning i tillväxt, och som var väl medvetna om värdet av en förutseende stadsplanering, byggde många städer där särskild tonvikt las på kommunikationer och transportleder. Medan aghlabidhärskarna i Ifriqiya byggde Raqqada - en stad ca 8 km från Kairouan - för att där anlägga sina palats, parker och trädgårdar - så byggdes längre österut i abbasidernas Syrien nya bostadsområden i Kharab Sayyar, en befäst stad vid huvudvägen mellan al-Raqqa och Mosul i Irak.","quote":"'Abbasidernas städer byggdes med särskild tonvikt på kommunikationer och transportleder.'"},"98c2e587-fe2e-561f-800d-0429b0889c72":{"title":"Geometrisk dekor i arkitekturen","description":"Väggarna inuti husen kläddes med paneler och friser. Reliefdekorationerna med sina geometriska mönster var från början färglagda och såg ut som vackra tyger.  \nTill den tredimensionella utsmyckningen hörde också det som österut kallas *muqarnas* och i väst *muqarbas* och som gärna används uppe i valvbågar och ovanför fönsteröppningar och ingångar. *Muqarbas* består av prismatiska delar i olika former som är förbundna med varandra.  \nBåde i religiösa och profana byggnader pryddes väggarna längst upp av geometriskt utformad kalligrafi med *kufiska* skrivtecken.","quote":"'Väggarna inuti husen kläddes med paneler och friser, som om de hade varit fina tyger.'"},"9925ba99-2ee6-5c86-a78c-af21daac6624":{"title":"Turkiet"},"9b603cf4-3d1b-5d98-b644-0c415a7c2a10":{"title":"De heliga platsernas väktare"},"9bff6ece-d3d2-5f2a-b7cc-fb1f33c3e113":{"title":"Makten och kulturen"},"9d1ba52c-7e9b-5e9d-9ef2-729fa7e30e96":{"title":"Aghlabiderna: den abbasidiska dynastins sköldar","description":"Aghlabiderna uppförde flera stora byggnadsverk i Kairouan, Monastir, Sousse och Tunis. Ifriqiya kom att bli huvudförbindelsen för handeln mellan Öst och Väst, och mellan al-Andalus (Spanien) och Sudan. Jordbruk och andra näringar, exempelvis väverier och keramikverkstäder, frodades. Nedgången för abbasiderna berodde huvudsakligen på utsvävningar och slöseri under Ziyadat Allah III:s regering (290–6 / 903–9). Det ledde till att folket i Ifriqiya slutade stödja regimen, vilket i sin tur gjorde att Ifrigyia utan motstånd föll i fatimidernas händer.","quote":"'Ifriqiya kom att bli huvudförbindelsen för handeln mellan Öst och Väst, och mellan al-Andalus och Sudan.'"},"9d1c91d5-e536-5351-9c97-8a1d1755f2dd":{"title":"Kalligrafiska stilar eller skolor","description":"Kalligraferna utbildades hos ansedda mästare i yrket. Många av dem tjänstgjorde vid hovet och i regeringskontoren. En del tjänstemän blev berömda kalligrafer, till exempel Ibn Muglah som var abbasidisk vesir*.* Han la fast reglerna för den perfekta skriften i en manual som blev det viktigaste referensverket för de kalligrafer som kom efter honom.","quote":"'En del tjänstemän blev berömda kalligrafer, till exempel Ibn Muglah som var abbasidisk vesir*.'*"},"9d838b06-c754-52b5-b005-6c418fbd4fdc":{"title":"Smycken: rikedom, prestige och beskydd","description":"Både muslimska kvinnor och män uppskattade smycken. Männen använde smyckena till att dekorera sina turbaner och andra kläder med, och ibland använde männen också smyckena på samma sätt som kvinnor; männen kunde till exempel bära örhängen. Men det var ändå kvinnorna som mest använde smycken. De flesta kvinnor bar smycken, oavsett social ställning. Om man ska tro den nasridiske författaren Ibn al-Khatib var det ett sådant kläd- och smycketävlande bland Granadas kvinnor att: '.... pyntandet, sminkandet och prålandet och passionen för flotta tyger och juveler känner inga gränser längre.'","quote":"Tecken på social ställning och prestige."},"9da4357e-97c6-5bd4-aadd-f2077c7eccf0":{"title":"Handel och resor","description":"Med atabeger och ayyubider som ledare blev städerna i Syrien och Jazira viktiga centra för politik, ekonomi och kultur. Krigare, lärda människor, köpmän och hantverkare - alla drogs till denna region. Den blev på så sätt mittpunkten i ett levande och rikt, multietniskt och flerspråkigt samhälle för araber, perser, turkar och kurder.","quote":"'Krigare, lärda människor, köpmän och hantverkare - alla drogs till denna region.'"},"9e30bc38-26f6-5892-9b38-6c81101cb0d5":{"title":"De muslimska kvinnornas dräkter och smycken","description":"Enligt islam bör både män och kvinnor klä sig diskret. Kvinnorna förväntas täcka sina huvuden och ha långärmade plagg som når från halsen och ner till vristerna. Utöver dessa allmänna regler som alla följer har den kvinnliga dräkten alltid visat stora variationer från kultur till kultur och över tiden. Det gäller både valet av tyger, design, hur plaggen kombineras, hur huvudklädnaden och accessoarerna ska se ut.  Social tillhörighet och etnisk bakgrund har också alltid spelat en roll för hur kvinnorna har klätt sig.","quote":"'Enligt islam bör både män och kvinnor klä sig diskret och kvinnorna förväntas täcka sina huvuden.'"},"9f0c366a-10e7-53d5-91e8-2d8a35ffc22a":{"title":"Geometrisk dekor","description":"'De muslimska konstnärerna 'uppfann' inte den geometriska dekoren. Men de utvecklade och fulländade den på basis av romersk, bysantinsk, persisk och berbisk konst.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nCarmen ALONSO-RODRIGUEZ, Madrid  \nMaria da Conceição AMARAL, Silves  \nGaspar ARANDA, Madrid  \nHouria CHERID, Algiers  \nLakhdar DRIAS, Argel  \nNaima ELKHATIB-BOUJIBAR, Casablanca  \nÁngela FRANCO, Madrid  \nÁngela GARCIA-BLANCO, Madrid  \nSusana GOMEZ, Mertola  \nKamal LAKHDAR, Rabat  \nSantiago MACIAS, Mertola  \nMohamed MEZZINE, Fez  \nMargarita SANCHEZ-LLORENTE, Madrid  \nClaudio TORRES, Mertola  \n  \nCoordination  \nMiguel GARCIA, Madrid  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"I den muslimska konsten är geometri ett återkommande dekorativt tema, och geometrin dominerar ofta över andra ornament. Geometrisk dekoration finns både i arkitektur och i konsthantverk som keramik, textil och bokkonst. Oavsett material, storlek eller teknik är motiven nästan alltid desamma.  \nDe muslimska konstnärerna 'uppfann' inte den geometriska dekoren. Men de utvecklade och fulländade den på basis av romersk, bysantinsk, persisk och berbisk konst. Att det blev så beror delvis på att det fanns ett stort intresse inom islam för matematiska studier, ett intresse som hade väckts bland annat via den grekiska, pytagoreiska matematiken.  \nDetta syns tydligt i den geometriska knuten, ett arv från förislamisk dekoration som utvecklades till komplicerade kombinationer av slingrande band eller flätverk. Med cirkeln som utgångspunkt kunde en stor mängd olika figurer skapas (kvadrater, romber, sexhörningar, åttkanter, stjärnor med sex, åtta, tio, tolv och ännu fler uddar) genom att använda principer för symmetrisk reproduktion, multiplikation och division i vilket material och i vilken skala som helst.  \nDen rika färgsättningen och skickligheten i att kombinera olika färgtoner gör att kompositionerna framträder så att det skapas en illusion av flera olika plan. För att få fram ett ännu mer varierat uttryck används tredimensionella effekter, antingen genom upprepning av motiven (som till exempel *sebka*, ett mönster som skapas ur ett nätverk av romber), kontrasterande ytor eller det ofta använda *muqarnas* (i Nordafrika *muqarbas*) som är ett tredimensionellt mönster som liknar stalaktiter.  \nDe geometriska motiven, som ibland är abstraktioner av motiv som finns i naturen, kan också ha en djupare mening som relaterar till föremålets eller byggnadens funktion.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/geometric/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/21/portal_image/1.jpg","display_order":14}}},"9f7848ae-c4b1-5425-8491-708ef71e028d":{"title":"Vattenförsörjningen","description":"De system som hade byggts upp under romartiden fortsatte att användas under lång tid. Men den islamiska kulturens bidrag till vattenförsörjningen har också betytt mycket. Den storskaliga arabiska invandringen och befolkningsökningen ledde till att en ny landägande samhällsklass uppstod som investerade i jordbruksproduktion. På så sätt kom det tekniska arvet från romarna när det gällde vattenförsörjningen att utvecklas vidare under de islamiska dynastierna. Det framgår av de många vattenförsörjningssystem som konstruerades och som omfattar underjordiska kanaler, akvedukter, cisterner, dammar, regnvattensreservoarer och vattenhjul (*noria*).","quote":"' Det tekniska arvet från romarna när det gällde  vattenförsörjningen utvecklades vidare under de islamiska dynastierna.'"},"9faade38-b220-5c24-8c3c-705dc77ce345":{"title":"De muslimska kvinnornas dräkter och smycken","description":"Många plagg måste sättas fast och slutas till. Rika kvinnor hade råd med fina guld- och silverhakar och spännen som var både funktionella och vackra.  \nSmycken användes ofta för att förstärka klädernas effekt, och oavsett sin bakgrund ville de flesta kvinnor gärna ha på sig smycken i offentliga sammanhang, både för att de var vackra och för att de visade att man hade det gott ställt. Smyckena samlades som ett kapital som vid behov kunde omsättas i pengar. En del smycken är prydda med verser ur Koranen, böner eller talismaner till skydd mot 'onda ögat.'","quote":"'Smycken användes ofta för att förstärka klädernas effekt.'"},"a04edab2-8889-509d-8f02-71d9be653c47":{"title":"Kungliga damer: Fatima al-Zahras barnbarn","description":"De fatimidiska prinsessorna lät bygga palats och religiösa institutioner i hela riket. Vi vet att i Kairo var en sal i Västra Palatset tillägnad Sitt al-Mulk, kalifen al-Hakims syster, och vi vet också att väggarna var täckta med snidade träpaneler som visade jaktscener och bilder från hovlivet. Sayyida Ulam al-Ameriyya som var gift med kalifen al-Amir bi-Ahkam Allah, som regerade 495-524 e.H./ 1101-30 e.Kr., lät bygga ett mausoleum över den vördade Sayyida Ruqayya, dotter till imamen Ali Ibn Abi Talib, den fjärde Rätt Ledde Kalifen (Rashidun). Det var dekorerat med kufisk skrift som hyllade hennes goda gärningar. Där fanns också en magnifik skulpterad pulpet som var gjord av indiskt teakträ.","quote":"'De fatimidiska prinsessorna lät bygga palats och religiösa institutioner i hela riket.'"},"a09c8ed7-01f3-5c9b-bd21-96a1d81c4678":{"title":"Kvinnor","description":"'Islam ger kvinnorna en integrerad plats i samhället; muslimska kvinnor har alltid aktivt bidragit till de kulturer där de har levt; i hemmet och yrkeslivet eller som mecenater, givare till välgörande ändamål, eller genom konsten.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMohammad ABBAS, Cairo  \nNoorah AL-GAILANI, Glasgow  \nUlrike AL-KHAMIS, Edinburgh  \nJamila BINOUS, Tunis  \nAicha BENABET, Tunis  \nHouria CHERID, Algiers  \nElsayed HAMAD, Cairo  \nMourad RAMMAH, Kairouan  \nSalah SAYAOUR, Cairo  \nTarek TORKY, Cairo  \n  \nCoordination  \nEnaam Selim, Cairo  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Islam tillerkänner kvinnor en integrerad plats i samhället. Deras rättigheter, skyldigheter och status förklaras i Koranen och regleras juridiskt i *Sharia* \\- den islamiska lagen. Under den islamiska tiden har kvinnorna aktivt omfattat och praktiserat sin tro. Men det har vare sig funnits eller finns idag någon enhetlig syn inom den muslimska världen och dess olika kulturer som bestämmer hur det islamiska systemet ska tolkas och tillämpas; varje samhälle inom islam har anpassat systemet efter sitt eget lokala kulturarv och därför finns ingen standardprototyp för kvinnors villkor inom ramen för det islamiska samhället. De komplicerade kulturella och patriarkaliska traditioner - en del av dem förislamiska - som muslimska kvinnor haft att tackla, och mängden uppgifter som de har haft i samhället betyder att de oavbrutet har slagits för ett bättre liv, i ett rättvist samhälle.  \nDet är många muslimska kvinnor som under tidernas lopp har kommit att bli förebilder för sina medsystrar. Den mest kända är Sayyida Khadija bint Muhammad al-Khurasani som var profeten Muhammeds första hustru, en mäktig och oberoende affärskvinna och en nyckelfigur när det gällde stödet åt Profeten inför hans uppdrag. En annan var Sayyida al-Manubiya som var en uppburen mystiker och författare i det medeltida Tunisien och Maryam bint Abd al-Rahman, som var framstående domare i Palestina i början av 700-talet / 1300-talet och också författare till ett uppslagsverk med tolkningar av al-Hadith ('Profetens utsagor'). En av 1800-talets nyckelfigurer är Huda Sharawi, som var pionjär och ledare för kvinnors rättigheter i arabiska och muslimska samhällen.  \nDet mesta av det som historikerna berättar om rör det offentliga livet för överklassens kvinnor och deras närmaste, de styrande. Och de byggnader och lyxföremål som finns kvar idag vittnar om att de hade stort inflytande och att de var stora mecenater. Men eftersom det finns en obalans i historieskrivningen och en snedfördelning när det gäller vilka föremål som har överlevt in i vår tid är det väldigt litet vi vet om vanliga muslimska kvinnor. Här och där kan vi få en glimt av deras liv genom de hantverk de arbetade med, som vävning, broderi och krukmakeri, och också genom att studera offentliga handlingar som har att göra med domstolarna, äktenskap, skilsmässor eller frågor om kvinnlig arvsrätt.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/women/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/23/portal_image/1.jpg","display_order":9}}},"a0cc97a9-d2a3-5089-88c2-b997f283e950":{"title":"Måltidskulturen","description":"Måltidskulturen i det ottomanska palatset hade en unik ställning. Nästan varje rätt hade sin särskilda kökschef: kökschefen för sopporna (*çorbacıbaşı*), kökschefen för *helva* (*helvacıbaşı,* sesamdessert) och så vidare. Inför festmåltider och Ramadanmiddagar *(iftar)* las kuddar ut på tyg som täckte golvet. Ovanpå kuddarna placerades brickor av koppar, silver eller förgylld metall på vilka lades skedar av sköldpadd, korall, ben eller elfenben. Rätterna följde en traditionell ordning med soppan först, i portionsskålar. Därefter kom huvudrätten, med nötkött eller kyckling i mycket stora metallkärl med lock (för att hålla maten varm) som kallades *kuşhane*. Till huvudrätten serverades drycker. Som dessert åts godsaker som *zerde*, *baklava* och *helva.*","quote":"Nästan varje rätt hade sin särskilda kökschef: kökschefen för sopporna, kökschefen för *helva* och så vidare.'"},"a1627728-24d7-5242-9f95-1b065c869096":{"title":"Fester och nöjen vid hovet","description":"Fatimiderna tyckte om att vistas utomhus och hade välskötta trädgårdar med blommor och fruktträd. Där inbjöds gästerna att promenera och njuta av ljudet från rinnande vatten i de dekorativa fontänerna. Till en del kungliga bostäder hörde också djurgårdar, med exotiska djur och olika slags fåglar. Utanför palatsgrindarna roade sig hovet och den egyptiska överklassen med sporter som jakt och ridning. Fågel, hjort och hare jagades med hjälp av hästar, hundar och jaktfalkar. Andra omtyckta sporter var hästpolo, kamp med stridsklubbor och spjutkastning.","quote":"'Fatimiderna tyckte om att vistas utomhus och hade välskötta trädgårdar med blommor och fruktträd.'"},"a1f710c0-f3ac-5a24-a8f4-4bfadf1b55e4":{"title":"Keramik  med geometrisk dekor"},"a2d6b201-caf9-5fdf-9be7-286d4b763f71":{"title":"Makten och kulturen","description":"Det var omfattande byggnadsprogram som sattes igång, lika mycket för den regerande elitens skull som för samhällets. Städer som Amman fick palatsanläggning, moské, marknadsplats och vattenreservoar, och tjänade på så sätt både regeringen, landets administration och samhällsinvånarna. Viktiga infrastrukturer som broar, dammanläggningar, cisterner och vattenreservoarer konstruerades.  \nByggnadsstödet utsträcktes ytterligare och hela städer och samhällen uppfördes, till exempel förvaltnings- och palatskomplexen i Jerusalem och Amman (Jordanien), där palatset och församlingsmoskén båda fick en central position och byggdes sida vid sida.","quote":"'Byggnadsprogrammen genomfördes lika mycket för den regerande elitens skull som för samhällets.'"},"a33e8d0d-78bb-5e1f-bf96-8cdd1b65b6f8":{"title":"Omvärlden: diplomatiska kontakter och internationell handel","description":"Under hela den tid som mamlukerna styrde upprätthöll de nära diplomatiska förbindelser med de flesta europeiska stormakterna som Kastilien, Sicilien, de italienska republikerna och Bysans, men också med mongolerna och Fjärran Östern. Utbytet av påkostade diplomatiska gåvor, tillverkade i Egypten och Syrien, underbyggde och stärkte de politiska banden på högsta nivå. Den intensiva handeln gav också näring åt de internationella förbindelserna.","quote":"'Diplomatiska gåvor, tillverkade i Egypten och Syrien,  underbyggde och stärkte de politiska banden.'"},"a4a1d940-8c79-56af-9276-3b8d7e1c6911":{"title":"Konsten utanför huvudstaden","description":"Ottomansk konst ser litet olika ut beroende på var i det stora riket den kommer från. Medan anatolisk konst framför allt visar stildrag med turkiskt ursprung, så utvecklade sig längre söderut olika blandstilar som var ett resultat av de osmanska (ottomanska) och de rika lokala traditionerna. De icke-muslimska minoriteterna bidrog också på ett märkbart sätt. Ottomanpalatsets konstnärliga och arkitektoniska 'kanon' kom att smälta samman med kulturarvet från umayyader, abbasider, ayyubider, fatimider och mamluker.","quote":"'Stilelementen i ottomanernas  konst kom att smälta samman  med kulturarvet från umayyader, abbasider, ayyubider, fatimider och mamluker.'"},"a52fece5-e533-5203-bd90-001ae174dfca":{"title":"Kunglig konst och arkitektur"},"a54056db-53e8-5044-b4c1-ab40a258ab5b":{"title":"Konsten i bönens rum","description":"Solljuset sken in genom fönstrens glasmålningar som lyste upp moskéns inre med sina många färgrika blomstermotiv. Oljelamporna av glas som hängde där och som pryddes av härskarsymboler och verser ur Koranen bidrog till effekten. Motiven på bönemattorna kom från palatsateljéerna, och de liknade mycket de mönster som fanns på kaklen runt väggarna. Också i *minbar* och i de ställningar och träskrin där Koranen förvarades fick det konstnärliga mötet mellan islam och själva platsen för bönen sitt uttryck.","quote":"'Också i *minbar* och i de ställningar och träskrin där Koranen förvarades fick det konstnärliga mötet mellan islam och själva platsen för bönen sitt uttryck.'"},"a558466d-1411-5f51-bb99-70959fe5d70a":{"title":"Tyger med geometrisk dekor","description":"Dekorationerna på mattor, tyger och andra textilier består ofta av ränder, zickzack-mönster och linjer som bildar rutor eller inramningar där det redan mycket tidigt kunde finnas bilder av heraldiska djur, vapendjur. Även om de är schematiska och förenklade i formerna går det lätt att se att djuren har förebilder från antiken. De vanligaste färgerna är olika nyanser av blått, gult och rött. Trådar av guld och silver användes också ofta för att skapa skimrande effekter.  \nEn viktig förändring vid tillverkning av mattor var att figurmotiven stiliserades och förenklades så till den grad att de blev nästan helt oigenkännliga. Ofta delades mattorna in i månghörniga medaljongfält.","quote":"'Figurframställningar som till exempel heraldiska djur användes ofta.'"},"a63d73d1-ce20-5a6f-9699-40bef46f5a8e":{"title":"Smycken: rikedom, prestige och beskydd","description":"Muslimska kvinnor bar smycken livet igenom: som barn bar de profylaktiska smycken - smycken som skulle skydda dem från det onda ögat - och som förlovade fick de smycken av föräldrarna tillsammans med hemgiften. Också äktenskapet innebar en möjlighet för kvinnorna att samla på sig smycken. Brudgummen gav smycken i gåva åt bruden, för att hon på bröllopsdagen skulle kunna framträda på hedersplatsen med sina vackraste prydnader.  \nDetta, tillsammans med andra smycken som hon fick efterhand, utgjorde kvinnans personliga egendom.","quote":"Kvinnans personliga egendom"},"a68e0dec-446e-5c8a-bf2e-1f05f0f0e7fb":{"title":"Konsten i Andalusien och Maghreb-området","description":"Den islamiska konstens tendens att dekorera byggnadernas inre utrymmen och portaler kompletteras i andalusisk-maghrebisk konst med ett systematiskt användande av valvbågar och kolonnkapitäl som dekorativa motiv.  \nDen hästskoformade valvbågen är den mest karakteristiska, men arkitekterna skapade också nya typer av valvbågar och kombinerade dem sinsemellan. Det gäller också kolonnkapitälen, där proportioner och bladverksdekor på de romersk-bysantinska förebilderna förändrades och förskönades till en ny och alldeles egen stil.  \nStartpunkt för denna nya arkitektur blev Stora moskén i Cordoba.","quote":"Från emirat till *Taifa*\\-konst:  \nenkel upptakt och yppig barockprakt."},"a787ec88-bc49-5171-bf60-265ba0253dd4":{"title":"Kalligrafin och arkitekturen"},"a83b5614-7afc-5fae-8115-5fbbcede5144":{"title":"Att förvalta välståndet","description":"Ungefär samtidigt gav den abbasidiska kalifen al-Mutawakkil, som regerade 232-47 / 847-61, order om att anlägga en annan genialisk konstruktion: Nilometern. Den byggdes ute i Nilfloden och användes för att mäta vattennivån under de återkommande översvämningarna.  \nPå så sätt kunde jordbruksmyndigheterna förutsäga och räkna ut storleken på de skördar som förväntades, och hur hög skördeskatt som då skulle betalas. Nilometern hjälpte också folket i Nildalen att förbereda sig inför matbrist och ransonering i torrtider och den bidrog på så sätt till egyptiernas hälsa och välstånd.","quote":"'Nilometern hjälpte befolkningen i Nildalen att förbereda sig inför  matbrist och ransonering i torrtider.'"},"a919029f-a759-5c31-89dc-8db0585bcd4c":{"title":"Bilder av människor","description":"Även om människogestalter förekommer också längre fram i tiden händer det inte lika ofta som under den umayyadiska epoken. Under abbasiderna (132-750 / 923-1517), fatimiderna och de senare dynastierna träffar vi på figurativ konst främst i bokillustrationer och på keramik. Där är en mängd ämnen och motiv representerade, både världsliga och religiösa. Bland de religiösa finns Profetens mystiska resa och hans himmelsfärd och bland de profana märks scener ur vardagslivet och framställningar som ska understryka prakten och storslagenheten runt härskaren.","quote":"'Längre fram i tiden förekommer figurativ konst främst i bokillustrationer och på keramik.'"},"aa042c08-6f7c-5f9d-b7df-e0e92304f71d":{"title":"Exporten av lyxvaror"},"aa67e1af-35cc-5e7a-99e2-d1870c0b4ca7":{"title":"Två mamluksultaner mot frankerna","description":"Trots att den ayyubidiska dynastin (564-658 / 1169-1260) var ganska framgångsrik i sina försök att kasta ut de frankiska korsfararna från Levanten lyckades de inte helt och hållet. Efter ytterligare femtio års kamp var det de egyptiska mamlukerna som till sist lyckades driva ut frankerna ur det Heliga Landet.","quote":"'Det var de egyptiska mamlukerna som till sist lyckades driva ut frankerna ur det Heliga Landet.'"},"aa7dbfdb-56bd-59fa-98ce-c5b08de806c5":{"title":"Kufisk skrift"},"aaa18cdd-a5f0-52cf-9e64-9676401e300e":{"title":"Utbildning och *madrasa*","description":"Sjukhusen, *bimaristan,* var viktiga centra för den vetenskapliga skolningen. Ibn Jubayr, som kom resande från Andalusien, var väldigt imponerad av det nybyggda Bimaristan Nur al-Din som han beskriver som både behandlingscentrum och skola för blivande läkare och med ett stort bibliotek. Han berättar också om det \"tickande vattenuret\" som han såg i Umayyadmoskén. Abu al-Fadl Muhammad bin Abd al-Karim al-Harithi, mer känd som al-Muhandis, \"Geometern\", arbetade som läkare på sjukhuset och han var också mycket begåvad som matematiker. Det var han som hade utformat det geometriska träsnideriet på porten till *bimaristan* och han hade också reparerat det mekaniska uret i Umayyadmoskén.","quote":"'Bimaristan Nur al-Din var behandlingscentrum och samtidigt skola för blivande läkare.'"},"aaf61a39-17ed-561e-8fc6-7e7f983d5ddd":{"title":"Egypten","description":"Den ekonomiska, politiska och kulturella degenerering som ägde rum i de osmanska länderna under denna period kan ha varit den bakomliggande orsaken till den västerländska trenden som syftade till reformer, och som var baserad på anpassningen av vissa drag och element av islamisk konst vid sidan av rådande europeiska influenser inom alla konstområden. De västerländska inslagen av byggnader och palats erbjöd en storhet och överflöd som omhuldas av de osmanska sultanerna och kungarna, och denna stil segrade över de islamiska elementen som *muqarnas*, geometriska, grönsaks- och epigrafiska motiv.","quote":"“De västerländska inslagen av byggnader och palats erbjöd en storhet och överflöd som omhuldas av de osmanska sultanerna och kungarna...”"},"ab61d1b6-fc37-59e8-a3b2-262f917d2f6e":{"title":"Tre kulturer lever tillsammans","description":"Det finns många bevis på judarnas och de kristnas närvaro i de muslimska länderna, från Tunisien till portugisiska Algarve, även om detta samboende var vanligare i städerna än på landsbygden på grund av möjligheten till handel i städerna. På sina håll hade de kristna församlingarna också en viss makt och såpass mycket pengar att de kunde stå som beställare av högklassiga konstverk. De judiska församlingar som fanns i det muslimska västerlandet före islams ankomst levde i sina egna distrikt vid sidan av de muslimska under de olika dynastierna. De arbetade i förvaltningen eller var hantverkare och deltog i det sociala och ekonomiska livet.","quote":"Kristna och judar i muslimska länder"},"ab86e7ab-a2af-55b0-bd1d-acb09915baa1":{"title":"Moské och palats","description":"Den fatimidiska dynastin satsade stort på att bygga, inreda och underhålla moskéer för att sprida den shiitiska tron. I Mahdiyya och i den storslagna huvudstaden Kairo fanns imponerande anläggningar som al-Azhar och al-Aqmar. Men också ute i regionerna, så långt bort som på Sicilien, byggdes fatimidiska moskéer som skulle lysa som fyrtorn och sprida den shiitiska förkunnelsen. Fatimidiska moskéer har speciella arkitektoniska drag: entrépartiet är framträdande och påminner om en romersk triumfbåge; de har kupol i skulpterad sten och på fasaderna finns kufisk skrift med shiitiskt innehåll. Men det vi i första hand lägger märke till hos de fatimidiska moskéerna är att de saknar minareter.","quote":"'De fatimidiska moskéerna skulle vara som lysande fyrtorn för det shiitiska missionerandet'"},"ab8c2fe1-9836-5c36-9b9a-179e2f8b07fb":{"title":"Geometrisk dekor i arkitekturen","description":"Det är de geometriska mönstren som dominerar dekorationerna i arkitekturen. Upprepandet och den lineära karaktären i den geometriska dekoren gjorde det lätt för hantverkarna att troget efterbilda även komplicerade mönster. Resultatet blev en formmässig kontinuitet över tiden, och i de olika landområdena. Den stora variationsrikedomen hos de geometriska motiven och att det gick att anpassa dem till så många olika material - kakel, stuck, tegel och trä - gjorde att de kom att användas i hela byggnaden, på golv och väggar, socklar, överkanter och innertak.","quote":"' Eftersom kompositionerna innehöll många upprepningar var det inte så svårt för hantverkarna att troget efterbilda dem. '"},"ad8cb308-f2d0-51c1-8a74-24b337e0c430":{"title":"*Haram* i Mekka och *Kaba*","description":"De muslimska kaliferna och senare mamluksultanerna var de främsta beskyddarna av Hijazområdets heliga städer. Därmed ansvarade de också för renoveringar och underhåll både av Haram i Mekka och Profetens grav och moské i Medina. Utöver dessa åtaganden ordnade mamluksultanen Qaytbay (872-901 / 1468-96) också så att det inrättades en *karavanseralj* eller *wikala* i Kairo. Inkomsterna från den skulle användas till att skänka säd och andra förnödenheter till behövande som bodde i närheten av de heliga platserna i Mekka och Medina.","quote":"'De muslimska kaliferna och mamluksultanerna var de främsta beskyddarna av Hijaz' heliga städer.'"},"adc2c82c-8dbe-5321-9ab3-9fea14b4167f":{"title":"Turkiet","description":"Trots att en relation hade existerat under flera århundraden mellan ottomanerna och väst genom krig eller handel daterandes tillbaka till medeltiden, kom västerniseringen av ottomansk smak mycket senare.  \nKulmen av det osmanska riket, vilket inträffade under 1500-talet, varade inte länge. Svagheterna som hade skapats inom det administrativa systemet jämte undermineringen av de militära och ekonomiska organen resulterade i rikets förlust av territorier från och med sent 1600-tal. Försök att återfå rikets forna makt genomfördes, sett i importen av åtgärder från västerländsk administrativ och teknisk infrastruktur, ett lånande som också var reflekterat i ottomanskt samhälle och konst. Närmare kulturella och diplomatiska relationer etablerades med väst, förstärkt med uppfattningen om det osmanska riket som en marknad, ledde till nya utvecklingar i både samhällets sociala struktur och dess konst. Således är introduktionen av västerländska inslag i den osmanska konstrepertoaren under 1700- och 1800-talen känt som västerniseringsperioden.","quote":"“Trots att en relation hade existerat under flera århundraden mellan ottomanerna och väst genom krig eller handel daterandes tillbaka till medeltiden, kom västerniseringen av ottomansk smak mycket senare.”"},"adc7d88a-073e-571d-ad07-7d7f35682e7e":{"title":"Handel och resor"},"afba56c6-390e-5231-9951-6321bf20581e":{"title":"Kalligrafiska stilar eller skolor"},"b16c75fd-58ed-5aaa-b553-978b13694e35":{"title":"Palatset och konsten","description":"Palatsets skrivkonstnärer, hovkalligraferna *(hattat)* ledde utvecklingen inom skönskriften. Med sin förnäma ställning i samhället var hovkalligraferna också högt respekterade av sultanerna och fick se, läsa och studera de mest värdefulla manuskripten i palatsbiblioteket. Samma stora intresse och respekt inför kalligrafin rådde under alla århundradena, och även om många andra konstarter drabbades av förflackning så fortsatte ändå kalligrafin att utvecklas och anpassa sig allteftersom smaken skiftade under olika tider.  \nPå 1800-talet flyttade de ottomanska sultanerna, som föredrog en annan livsstil, till de västinfluerade slotten Dolmabahce och Yildiz. Under den sista tiden i Topkapi-palatset märktes det att sultanens smak i fråga om konst hade förändrats, och det betydde också slutet för palatsverkstäderna. Konstens bindning till palatset upphörde därmed.","quote":"'Med den förnäma ställning i samhället som hovkalligraferna hade var de också högt respekterade av sultanerna.'"},"b1e5cc51-1bae-53e9-9ca7-b41d062600ac":{"title":"Den turkisk-islamiska konsten i Anatolien före ottomanernas tid","description":"Byggnadsdekorationerna hos de anatoliska seldjukerna var för det mesta av tegel, sten, trä och gips. Det islamiska inflytandet visar sig i att de religiösa byggnadernas dekorationer för det mesta bestod av inskriptioner, blommor eller geometriska mönster. Men det är också gott om figurativ konst, särskilt i palatsen. Det är en värld av djur, av människogestalter och mystiska talismaner som tyder både på god iakttagelseförmåga och livlig fantasi; en värld vars existens utmanar föreställningarna om att bilder av levande varelser inte var tillåtna i den islamiska konsten.","quote":"'Denna värld av djur, av människogestalter och mystiska talismaner tyder både på god iakttagelseförmåga och livlig  fantasi.'"},"b1f3d679-a18b-5258-af5f-524e8530cb84":{"title":"Sultanen och hans hov"},"b2dfb887-c592-5972-be84-da52442aac78":{"title":"En islamisk *minbars* resa","description":"Det här är berättelsen om hur en islamisk *minbar* (predikstol) räddades från att falla i korsfararnas händer. Denna *minbar* gjordes från början för *magam* (helgedomen) i Ashkelon över den store muslimske martyren al-Husayn, som var barnbarn till Profeten. Precis som *mihrab* (bönenischen) hör *minbar* till det viktigaste i en moské, men i motsats till *mihrab* går *minbar* vanligtvis att flytta på. Koranen och *minbar* är därmed faktiskt de enda heliga föremålen i en moské som kan tas därifrån.","quote":"'Det här är berättelsen om hur en islamisk *minbar* räddades från att falla i korsfararnas händer.'"},"b3513528-5861-5dfd-a473-0f15c92c8f94":{"title":"Keramik med geometrisk dekor","description":"De geometriska motiven i keramiken utgår ofta från förenklingar av växtmotiv som med tiden har blivit schematiserade och geometriserade.  Det är en abstraktionsprocess som är lätt att se på vissa tallrikar och skålar där geometrisk växtdekor strålar ut från mitten. Formerna utvecklar sig från motiv som från början avbildar naturen (som till exempel en blomma med rundade kronblad) och som till sist når ett stadium av absolut förenkling, med radierande linjer som bildar triangulära sektioner.","quote":"'De naturalistiska motiven får med tiden ett alltmer reducerat och förenklat uttryck.'"},"b4082e27-2852-5968-8ae5-6d5eb32f370a":{"title":"Att förvalta välståndet"},"b47b44b8-f4c5-57ff-b813-46c5b0f3fb22":{"title":"Moskén: en plats för bön","description":"Innangården som ligger i anslutning till bönerummet är en öppen, arkadomgiven plats med direkt tillträde från gatan. De troende förbereder sig för bönen genom att rengöra kroppen. De tvättar sig rituellt, liksom de rengör sina själar genom bönen. Både innangården och bönerummet används också av församlingen som mötesplats.","quote":"Innangården."},"b5239e1f-1ae6-5f79-9b09-016f7be99ee0":{"title":"Pilgrimsresan till det Heliga Landet","description":"Det fanns två viktiga karavanvägar för muslimer som skulle göra pilgrimsresa till Mekka: den egyptiska vägen som användes av pilgrimer från Nordafrika och Afrika söder om Sahara, och den syriska, för pilgrimer som kom från de östra provinserna. Men de syriska karavanerna måste ofta ändra riktning och ta omvägar förbi det Heliga Landet, på grund av de oroligheter som korstågen orsakade.","quote":"'Det fanns två viktiga karavanvägar för muslimer som skulle göra pilgrimsresa till Mekka.'"},"b554b571-d0e5-5750-8458-758d1d2857a2":{"title":"Sultanen och hans hov","description":"Vid hovet fanns en inre krets av höga dignitärer runt sultanen. Var och en ansvarade för sitt område, till exempel som munskänk, skattmästare eller överhovmästare. I alla religiösa, politiska och militära angelägenheter var det meningen att de skulle ge sultanen sitt stöd. Men i själva verket var de ofta inblandade i intriger och maktkamper i förhållande till sultanen.  \nEn mer positiv sida av deras verksamhet var att de tävlade om att efterlikna sultanen i fråga om att ge stöd till konst och arkitektur. Eftersom mamlukernas barn inte kunde ärva faderns ställning och privilegier var donationer *(waqf)* till religiösa inrättningar ett vanligt sätt att säkra en inkomst åt familjen.","quote":"'Mamluksultanens närmaste medarbetare tävlade om att efterlikna sultanen själv när det gällde att ge stöd till konst och arkitektur.'"},"b57ef26f-345f-5d0d-8e89-3f02ef5a1f29":{"title":"Jordanien","description":"De västerländska konstnärliga särdragen under den ottomanska perioden i Jordanien är främst representerade i de naturscener som inte var kända i det ottomanska landet. Dessa scener målades av europeiska konstnärer (bilden med signaturen) som tog med sig nya konstnärliga element och slog ihop de i de konstnärliga verk de implementerade. Även under denna period användes oftare västerländska mynt som har mänskliga figurer, än de osmanska mynten. Människor föredrog de västerländska artefakterna, särskilt mynten som de använde i deras utsmyckningar, specifikt halsband, hakkedjor och slöjor. De dekorerade också sina hus, kyrkor och byggnader med freskmålningar gjorda av västerländska konstnärer. Vissa av dessa byggnader blev kulturarvsmuseer, och kyrkorna som fortfarande är i bruk fram till nu, medan andra fortsätter att vara bebodda av ägarna som bevarar och restaurerar dem.  \n  \nEfter ottomanernas tillbakagång uppskattar folket i Jordanien fortfarande västerländska och ottomanska mynt, kvinnor fortsätter att bära gyllene hängsmycken och armband prydda med mynt av kung George V och sultan Muhammad Rashad V som deras hemgift, detta arv finns fortfarande kvar på folkloristiska museet och några hålls fortfarande kvar av de gamla familjernas efterträdare.","quote":"“De västerländska konstnärliga särdragen under den ottomanska perioden i Jordanien är främst representerade i de naturscener som inte var kända i det ottomanska landet.”"},"b6146a5e-8a97-5fec-bf52-891c57ea0891":{"title":"Kalligrafiska stilar eller skolor","description":"Under de första århundradena efter islams uppkomst utvecklades olika stilar eller skolor inom den arabiska kalligrafin eller skönskriften. Till de viktigaste och mest utbredda skrivstilarna hör den *kufiska* samt *naskhi* och *thulut*. Den kufiska var den tidigaste av de tre och användes för skönskrift, men inte till vardags. Därför utvecklades *naskhi*\\-skrift som fick en bred användning på olika områden i det dagliga livet.","quote":"'Till de viktigaste och mest utbredda typerna av kalligrafisk skrift hör den *kufiska* samt *naskhi* och *thuluth*.'"},"b82e552a-e3da-5171-bbda-751d4602d53f":{"title":"Två mamluksultaner mot frankerna","description":"Sultanerna Baybars och Qalawun främjade bägge med stor entusiasm arkitekturen och produktionen av lyxföremål. De lät uppföra byggnader i sin huvudstad, Kairo, men också i Syrien och i det Heliga Landet. Baybars restaurerade fästningar i Palestina och Syrien och han intresserade sig inte bara för militär arkitektur; han byggde också en stor församlingsmoské i Kairo - den äldsta kungliga mamlukmoskén i staden som finns kvar idag. Han dog i citadellet i Damaskus 676 / 1277 och blev begravd i ett mausoleum (*qubba*) norr om umayyadmoskén. Hans *qubba* var del av en skola som redan hade dedicerats till honom, al-Zahiriyya-*madrasa*.","quote":"'Sultanerna Baybars och Qalawun främjade med stor entusiasm arkitekturen och produktionen av lyxföremål.'"},"ba6e5443-d6c5-5620-916d-366e3adb48bc":{"title":"Al-Raqqa: kalifen Harun al-Rashids huvudstad i Syrien","description":"Regeringen återvände till Bagdad efter Harun al-Rashids död år 192 e.H. /809 e.Kr. Men al-Raqqa fortsatte ändå att vara en betydelsefull stad genom sitt strategiska läge på tröskeln till det bysantinska väldet. Al-Raqqa blev säte för guvernören i al-Jazira-området, det vill säga nordöstra Syrien och nordvästra Irak mellan floderna Eufrat och Tigris. Under kalifen al-Mutasim - som grundade staden Samarra i Irak - upplevde al-Raqqa en ny period av upprustning och byggande, med arkitektur som var mycket påverkad av hur man byggde och dekorerade i Samarra. Al-Raqqas egen glas- och keramikindustri blomstrade också under denna period, påverkad av den keramik som samtidigt gjordes i Damaskus och i olika irakiska städer.","quote":"'Al-Raqqas egen glas- och keramikindustri blomstrade också under denna period.'"},"bb6637ac-a866-515d-b9a2-3869310f0ad7":{"title":"Ordets civilisation","description":"Inskrifternas ämnen skiftar lika mycket som de kalligrafiska stilarna. Det kan handla om mecenaterna och deras meriter, och det kan också vara citat av verser ur Koranen, beskyddande böner, välsignelser, dikter och ordspråk. Inskrifterna är för det mesta valda så att de kompletterar funktionen hos föremålet, som användandet av Koranversen 'Gud, världens ljus' (24:35) på moskélamporna, eller diktrader som prisar det arbete som pennan gör och som kan ses på pennskrin eller skrivlådor. Böner om beskydd och välsignelse på ett kärl ansågs kunna förbättra dess funktion. Ord som *baraka* tillkännager och väcker Guds generositet och ger tur åt ägaren. Och genom att använda något av Guds nittionio namn på ett föremål skyddas föremålet och dess innehåll från skada eller förlust.","quote":"'Inskrifterna är för det mesta valda så att de kompletterar funktionen hos föremålet.'"},"bc3059aa-db7e-5ab4-ae05-77999d031552":{"title":"Hovets ceremonier och förströelser","description":"Från andra / åttonde århundradet riktade det umayyadiska kalifatet uppmärksamheten österut, som reaktion på ett antal misslyckade försök att erövra Konstantinopel. Denna förändring ledde till ett närmande till Iran som återspeglas i konst och arkitektur och, inte minst, i hovceremonierna.  \nDet uppstod detaljerade ceremonier för mottagningar och audienser som betonade härskarens särställning i förhållande till undersåtarna. De umayyadiska palats som idag finns kvar, med sina rika dekorationer i olika tekniker och material, och de litterära källorna från denna period, låter oss ana hur fritiden och hovlivets ceremonier kunde se ut för den regerande eliten.","quote":"'Detaljerade ceremonier för mottagningar och audienser utvecklades.'"},"bc7fb8be-cdce-5445-b548-ff8fbfd12324":{"title":"Vetenskap och lärdom","description":"Forskning och kunskap om teoretiska och tillämpade vetenskaper uppmuntrades aktivt i det muslimska västerlandet. Under kalifatet i Cordoba gällde det särskilt medicin, kirurgi, farmakologi och veterinärkunskap. Ett par av de enastående personligheter som var verksamma då var Abu al-Qasim och Ibn Baytar, som båda skrev encyklopedier.","quote":"Tillämpad vetenskap."},"be3643d7-c50e-574a-9d16-2e5d7e04d722":{"title":"Geometrisk dekor i bokkonsten","description":"Totalförbudet mot figurativa illustrationer i Koranen betydde att bara abstrakta geometriska motiv fick användas för att illustrera, eller som det hette 'illuminera' böckerna. Arbetet med att smycka Koranen lockade en mängd olika konstnärliga specialister som bokbindare, kalligrafer och illuminatörer (bokillustratörer). Det påverkade också konsthantverksområden som vävning, smide och annan metallkonst, finsnickeri och tekniker för inskriptioner och andra dekorer på monument och byggnader.  \nDet vanligaste formatet för Koraner var en stående rektangel, även om det också gjordes kvadratiska och horisontala exemplar.","quote":"'Arbetet med att smycka Koranen lockade både bokbindare, kalligrafer och illuminatörer.'"},"bea69b13-6fa2-574b-aa7f-147e96a211c7":{"title":"Förvaltningsreformer","description":"Från och med myntreformen standardiserades alla umayyadiska mynt både till utseende och vikt: med enbart skrivtecken, med inskriptioner som angav datum och en religiös sentens.","quote":"'Från och med myntreformen standardiserades alla umayyadiska mynt, både till utseende och vikt.'"},"beaed359-49db-5b82-b5ab-00d242347b19":{"title":"Muslimska kvinnors privatliv","description":"Besöket i hammam en gång i veckan var ett välkommet tillfälle för kvinnorna i en storfamilj eller ett grannskap att mötas och ägna sig åt sig själva en stund och utbyta nyheter med varandra. Äktenskapsmäklande och diskussioner om hemgift kunde också äga rum i *hammam*. *Hammam* var inrättade så att de badande stegvis rörde sig från de heta utrymmena till de svalare. I många badanläggningar fanns freskmåleri med scener ur vardagslivet och andra motiv som bidrog till det andliga och kroppsliga välbefinnandet.","quote":"'Äktenskapsmäklande och diskussioner om hemgift kunde också äga rum i *hammam*.'"},"bedfc26e-1599-5d90-867d-794002406ce7":{"title":"Al-Raqqa: kalifen Harun al-Rashids huvudstad i Syrien"},"c120081f-2000-5d9f-bbc8-dc8089955a17":{"title":"Utbildning och *madrasa*"},"c1e27de3-f47f-5dbf-a939-9b3c100f2f30":{"title":"Makten och kulturen","description":"Att stå för kostnaderna för nya byggnader var för umayyaderna ett sätt att uttrycka den nya trons makt i största allmänhet, och den egna dynastins i synnerhet. Umayyaderna gav stöd till större byggnadsverk som Klippdomen och al-Aqsamoskén i Jerusalem, liksom till Stora moskén i Damaskus.  \n  \nMed utgångspunkt i Profetens Hus i Medina kom moskén under den för-umayyadiska perioden att som byggnadstyp bli unik för islam. Umayyaderna stod för nyheter som med tiden kom att bli karakteristiska inslag i varje moskés arkitektur: *minareten* (som ska symbolisera närvaron av islam och från vilken böneropet sker); *mihrab* (symbol för Profetens närvaro) och *maqsura* (ett avskilt utrymme reserverat för *imamen*, böneledaren, eller för kalifen) intill *mihrab*.","quote":"'Att bekosta nya byggnader var ett sätt att uttrycka/visa den nya trons makt.'"},"c2dbf4ef-9ab1-5dca-9ef4-37ca6225e91e":{"title":"Makten och kulturen","description":"Umayyadpalats som Minya kallades också för 'ökenslott'. De har dragit till sig stort forskarintresse. Att en del av dem ligger på stora välbevattnade landområden tyder på att de också har varit centrum för jordbruksproduktion. Vissa forskare anser att de har byggts för att upprätthålla nära kontakter med de lokala arabiska stammarna, som var starka anhängare av Umayyaddynastin.","quote":"'Umayyadpalatsen som också kallas 'ökenslott' har dragit till sig stort forskarintresse.'"},"c3c3c6a9-356a-5b3d-b18a-805d7175e3fa":{"title":"Förvaltningsreformer"},"c5fe097b-ce23-566c-9ba9-78fa3ca5eb00":{"title":"Syrien","description":"De välförmögda familjerna i Damaskus, inspirerade av det osmanska rikets huvudstad Istanbuls prakt vilken i sin tur var inspirerad av Europa, renoverade sina hem på ottomanskt vis. Till exempel avspeglar Beit Nizams kraftigt förgyllda interiörer och speglar smaken för den europeiska barocken, medan Beit Baroudis stora väggmålningar visar de internationella stadsbilderna av Mecka och Medina, Istanbul vid Bosporen, Paris Place de la Concorde och Venedigs bifloder. Ångfartyg och lokomotiv förekommer i målningarna med orden 'Sham Sheriff' – ‘Ärbara Syrien' som anger tågets slutdestination. Termen \"Ärbara Syrien\" kommer från stadens roll som samlingsplats för pilgrimer och är därför symboliskt för det vackra äktenskapet mellan öst och väst, som representerar integration och bevarande av kulturarvet.","quote":"”De välförmögda familjerna i Damaskus, inspirerade av det osmanska rikets huvudstad Istanbuls prakt vilken i sin tur var inspirerad av Europa, renoverade sina hem på ottomanskt vis.”"},"c667dbde-a90a-50a0-a246-daedc5e094da":{"title":"Pilgrimsresan till det Heliga Landet","description":"Ibn Jubayr (539–613 / 1145–1217), en muslim från Valencia i Spanien, skrev en reseberättelse från Mellanöstern. Han beskriver i detalj Stora moskén i Damaskus och andra helgedomar i staden och dess omgivningar. När han lämnar Damaskus i september 580 / 1184 med en karavan av köpmän på väg mot den gamla staden Acre (Akko) i nuvarande Israel skriver han: \"Det underliga är att muslimska karavaner obehindrat kan färdas genom frankernas land medan frankiska fångar kommer in i muslimernas land.\"","quote":"\"...muslimska karavaner kan färdas obehindrat genom frankernas land medan frankiska fångar kommer in i muslimernas land.\""},"c6bda72b-5fc2-5242-a86c-73e57fb7f25b":{"title":"Aghlabiderna: den abbasidiska dynastins sköldar","description":"Utöver Nordafrika blev Malta, Sicilien och Syditalien delar av det aghlabidiska området. Aghlabiderna såg sig själva som abbasidernas vasaller, fast med stort självbestämmande, och de upprätthöll sina förbindelser med Bagdad - den abbasidiska huvudstaden. Många karavaner togs emot och sändes iväg, både för handeln och för det vetenskapliga samarbetet. En av dem medförde till Kairouan den lysterkeramik som användes för att smycka *mihrab* (bönenischen) i Stora Moskén. I utbyte för aghlabidernas lojalitet gav den abbasidiske kalifen al-Mustain (248-52 e.H. / 862-66 e.Kr.) order om att låta bygga kupolen ovanför *mihrab* i Stora Moskén i Zaytuna.","quote":"'Aghlabiderna hade sina välgörare - de abbasidiska kaliferna - som förebilder.'"},"c847fdb4-fe99-5430-96ad-f2a1a1bedc31":{"title":"Gravvårdar: minnesmärken i sten","description":"Under almoravidisk tid kom en ny sorts gravstenar, först till Andalusien och sedan till Maghreb-området. De karakteriserades av en uthuggen hästskoformad båge stödd på kolonner som en symbolisk bild för bönenischen, *mihrab*. Inuti bågen fanns en gravinskrift med (som på bilden) den dödes namn, härstamning och titel, dödsdatum, trosbekännelse (*Shahada*), verser ur Koranen och religiösa åkallelser.","quote":"Dekorerade gravstenar."},"c8537387-383b-5275-8627-e7e6711be5ec":{"title":"Saladin i det Heliga Landet","description":"Under påverkan från Saladin växte stödet till arkitektur och konsthantverk. Han bidrog till många byggnadsprojekt, och till renoveringen av viktiga religiösa monument som al-Aqsamoskén och Klippdomen i Jerusalem, och Ibrahimimoskén i Hebron.","quote":"'Under påverkan från Saladin växte stödet till arkitektur och konsthantverk.'"},"c891e7d0-4fed-5c58-96cf-57ac94c648f4":{"title":"Handel och resor","description":"Muslimska köpmän reste med samma karavaner som pilgrimerna. På natten stannade man i någon av de *karavanseraljer* eller *khan* som brukade finnas längs vägen eller i de större städerna. Där kunde de resande och deras djur få tak över huvudet, mat och vatten. Och i städerna kunde de resande också finna *suqer* med ett stort utbud av varor som sidentyger, parfymer, guld och smycken, kryddor, glasvaror, metallarbeten och keramikkärl. I Aleppos *suq*, till exempel, fanns *khan*, *hammam* och en moské för att tillgodose de resandes alla behov.","quote":"'Som resande kunde man finna suqer med ett stort utbud av varor som sidentyger, parfymer, guld och smycken.'"},"ca03bc94-3139-59a8-a6bb-af5e1368a210":{"title":"Geometrisk dekor i bokkonsten","description":"Med tanke på bokverkets heliga karaktär la illustratörerna - illuminatörerna - särskild vikt vid den första (*fatiha*) och sista (*khatima*) sidans dekorationer som ofta var helsidesbilder. Början på en vers (*sura)* markerades ofta med en kartusch eller vinjett och sidorna var ibland inramade med mer eller mindre utarbetade geometriska mönsterbårder. Uppgifter om var och när Koranen blivit utförd, och ibland också vem som var mottagaren, står vanligtvis i slutet.","quote":"'Illuminatörerna la särskild vikt vid den första (*fatiha*) och sista (*khatima*) sidans dekorationer.'"},"ca0dc59b-60b3-560e-8e70-93208a08246a":{"title":"Smycken: rikedom, prestige och beskydd","description":"På medeltiden var det i det muslimska Väst vanligt att brudgummen i bröllopspresent gav bruden juveler, kläder och smink så att hon skulle kunna vara rätt klädd under festligheterna som ofta räckte ett antal dagar. Brudens far lånade också ut smycken till bruden som hon skulle kunna ha på sig i samband med bröllopet och som hon därefter lämnade tillbaka.  \nBröllopsceremonierna brukade börja med att kvinnorna i familjen besökte bruden. Hon var då klädd och friserad för bröllopet och behängd med så många juveler som brudgummens och hennes egen familj hade råd med. Sittande på hedersplats, statylik och närmast orörlig mottog hon deras lyckönskningar.","quote":"Bröllopspresenter"},"ca354990-79c2-5bab-83fc-460c8bcc911e":{"title":"Moské och palats","description":"När general Jahwar hade erövrat Egypten åt kalifen al-Muizz år 358 e.H. / 969 e.Kr. byggdes en ny huvudstad. Den hette al-Qahira (Den Segerrika) och den fick en stadsmur med åtta portar. Kalifens imponerande palatsanläggning, *al-Sharqi* eller Östra Palatset, låg mitt i den nya huvudstaden - Kairo - och täckte över åtta hektar vilket var en femtedel av hela stadens yta. Så småningom byggdes mitt emot detta det så kallade Västra Palatset, och ett torg anlades där emellan. Idag finns inte mycket kvar av palatsen, och vi vet inte heller särskilt mycket. Men historiska källor nämner att det fanns begravningsplatser för fatimidiska kungligheter inuti anläggningen, något som kan ha stärkt den känsla av helighet som omgav kalifatet. Palats i fatimidisk stil kom att byggas i många städer och så långt bort som på Sicilien fortsatte stilen att inspirera den kungliga arkitekturen långt efter den normandiska erövringen.","quote":"'En ny huvudstad byggdes, al-Qahira. Den omgavs av en stadsmur med åtta portar.'"},"ca4d15b3-1f58-5e52-8573-10d6bfc02842":{"title":"Sökandet efter välsignelse, *baraka* och pilgrimsfärder till Jerusalem och Palestina","description":"Enligt muslimsk tro är Klippdomen den plats där profeten Muhammed har bestämt att de trogna ska återuppväckas på den Yttersta Dagen. Klippdomen byggdes av umayyaderna i slutet av första århundradet e.H. / 600-talet e.Kr. Profeten gjorde platsen helig, eftersom det var där han steg upp till himlen (*Miraj*) den natt när han gjorde sin resa från Mekka till Jerusalem (*Isra*), och han uppmanade många gånger de trogna att vid sidan av Mekka och Medina också besöka och vörda Klippdomen.","quote":"'På den Yttersta Dagen kommer Klippdomen att vara den plats där de trogna ska återuppväckas.'"},"ca4e1fb9-a323-523f-bcbb-6c6de8cefb05":{"title":"Palatset och konsten","description":"Många av palatsateljéernas konstnärer kallades *nakkas*, eller formgivare. Deras skisser och modeller kunde användas i alla möjliga konstnärliga sammanhang: böcker, kalligrafi (skönskrift), mattor, keramik, träsniderier och stenarbeten. På så sätt blev form och motiv enhetliga i olika konstnärliga material som metall, trä eller sten.  \nFormgivarnas arbeten användes inte bara i palatsmiljön, utan också till exempel i kakelateljéerna i Iznik och i mattväverierna i Usak. Det som gjordes där såldes sedan inom riket, eller exporterades.","quote":"'Samma former kunde användas i alla möjliga konstnärliga sammanhang, från böcker till stenarbeten.'"},"ca738840-bcc5-5148-8748-e3bb31ec2983":{"title":"Borgarnas och adelns mudejarkonst"},"cb0785ef-fb33-5e76-b51b-81652da4bdfc":{"title":"Saladin i det Heliga Landet","description":"Hjältarnas hjälte i islamisk historia, Salah al-Din al-Ayyubi (Saladin, som regerade 531-89 / 1137-93) vände arabernas många nederlag och korsfararnas segrar till motsatsen när han återerövrade Jerusalem. Saladins regeringstid anses som en lysande epok i den arabiska historien. Det försvagade abbasidiska kalifatet fick då ett kort uppsving tack vare de ayyubidiska guvernörerna.","quote":"'Saladins regeringstid anses som en lysande epok i den arabiska historien.'"},"cbc12111-8c44-55d6-b676-b86eda25e6a1":{"title":"Tunisien","description":"Europeiska möbler anammades ännu enklare och det blev vanligt att se himmelssängar med förgyllda gipsarbeten, kraftigt förgyllda speglar och konsoler, venetianska lampor och italiensk eller fransk sammet och siden vid sidan av traditionella hispansk-maghrebiska möbler, även om denna nya trend aldrig ersatte den gamla stilen. Nyimporten omfattade även mattor *(zarbia)* från Anatolien, snidade bröllopskrin, låga bord och lådor med dyra inlägg från Turkiet.  \nMöbler, damkläder, smycken etc. genomgick alla samma förändringar. Väggbeklädnader, hängen, sänglinne och divaner, liksom kläder i allmänhet, var rikt utrustade med levantinska broderier.","quote":"”Möbler, kvinnokläder, smycken etc. genomgick alla samma förändringar.”"},"cc1b1d0f-11e9-5198-addd-247752f7c5b8":{"title":"Konsten i bönens rum","description":"De ottomanska moskéerna ritades för det mesta av sultanens arkitekter. De följde konceptet med ett enda rum, en kupolbyggnad där alla bad gemensamt, på lika villkor. Ottomanska moskéer har också två särdrag: kupolen som symbol för det eviga universum och *mihrab* som symboliserar Profetens närvaro som bönens ledare. För att understryka de två koncepten och göra det lättare att förstå den islamiska estetiken finns verser ur Koranen uppe i kupolen och runt väggen strax därunder, kupoltrumman. Också *mihrab* var rikt dekorerad. Väggarna pryddes av kakelplattor eller var målade i geometriska mönster som symboliserade Guds evighet och/eller med blomstermönster som skulle likna Paradisets trädgård.","quote":"'Kupolbyggnaden är en symbol för det eviga universum och mihrab symboliserar Profetens närvaro som bönens ledare.'"},"cc5c14f6-ee31-580d-97ca-0fb352da0379":{"title":"Vardagslivet i mamlukernas sultanat","description":"Nästan hela befolkningen, både fattiga och rika, levde sina liv från vaggan till graven i enlighet med islam. Den som ville komma till Paradiset måste be fem gånger om dagen och dessförinnan ha tvättat sig noga, ge till de fattiga, fasta under *Ramadan*\\-månaden och helst ha besökt den heliga staden Mekka åtminstone en gång i livet. Viktiga juridiska områden styrdes av den religiösa lagen eller *Sharia* som baserades på *Koranen* och profeten Muhammeds förkunnelser. Allt man gjorde, också när man åt eller skötte sin personliga hygien, skulle ske \"i Allahs namn\" och i enlighet med hans vilja.","quote":"'Allt de gjorde, också när de åt eller skötte sin personliga hygien, skulle ske \"i Allahs namn.\"'"},"cca743b1-59ef-5ca4-9e68-aacc9793e3f9":{"title":"Den islamiska konstens framväxt","description":"I början av andra århundradet e.H./ första halvan av 700-talet e.Kr. var det gott om luxuösa, ståtligt inredda palats i det syriska stepplandskapet. Och det är de, alltså inte så mycket stadspalatsen, som ger oss en bild av den islamiska konstens första utveckling.","quote":"'Lyxinredda palats med färgrika mosaiker, freskmålningar, stuckarbeten och marmorpaneler.'"},"cd32f260-a216-5142-ba1e-9c46b541a116":{"title":"Moské och palats","description":"När fatimiderna hade kommit till makten grundade kalifen al-Mahdi år 308 e.H. / 914 e.Kr. huvudstaden al-Mahdiyya. En ny typ av stadsplan användes då, som i enlighet med fatimidernas världsbild speglade den shiitiska kalifens centrala position. Det var ett synsätt som kom att prägla alla de fatimidiska städernas utseende. Moskén, som förr varit stadens absoluta medelpunkt, fick lämna plats åt kalifens storslaget dekorerade och flera våningar höga palats. Kalifen var både den politiska och den andliga ledaren i fatimidernas dynasti. Så nu var det han som med sitt palats tog upp den centrala platsen i staden, mitt i *Kasbah* (citadellet) och med utsikt över huvudmoskén nära stadsmuren.","quote":"'Fatimiderna använde en ny sorts stadsplan som speglade den shiitiska kalifens centrala position.'"},"ce66627b-ff4a-54f2-8878-1023a2f1743f":{"title":"Den islamiska konstens framväxt","description":"Man kan knappast tala om en fullt utvecklad islamisk konst under denna utvecklingsfas. Det är istället själva sammanställningen och den förnyande kombinationen av olika dekorationsstilar och motiv från skilda konstnärliga traditioner som har åstadkommit så slående resultat och fått dem att se annorlunda ut. Konsten under den här perioden är eklektisk (den väljer från olika stilar) och är därför olik islamisk konst från senare århundraden; den saknar den förkärlek för abstrakta och oändliga mönster som senare kom att bli karakteristisk för den islamiska konsten. Islamisk konst i detta tidiga stadium kan ses som en fortsättning på 300- till 500-talets senantika konst.","quote":"'Att jämföra och kombinera dekorativa stilar från skilda konstnärliga traditioner.'"},"ceab8d7c-6e1d-5d61-81c7-078ad66f0bd3":{"title":"Hovlivet","description":"Ett annat exempel på hur lyxföremål användes för att lätta upp de diplomatiska förbindelserna finns från Badr al-Din Lulus hov. Han härstammade från Armenien och hade omvänt sig till islam. Han var en zangidisk *vesir* som sedan blev självständig härskare över Mosul i norra Irak, 615-57 / 1218-59. Badr al-Din Lulu var väldigt intresserad av metallarbeten med inläggningar. Det finns många mässingsföremål kvar, inlagda med guld och silver, som bär hans namn. Sådana dyrbara föremål användes förmodligen istället för  \nguld, och att Lulu har låtit sitt namn finnas med på dem tyder på att de har fungerat som diplomatiska gåvor.","quote":"Badr al-Din Lu'lu' var väldigt intresserad av metallarbeten med inläggningar.'"},"ceba53e2-8d26-5b58-86d1-788c47e11fd6":{"title":"Tre kulturer lever tillsammans"},"cffb5dbb-cdd6-5c87-9301-6dc14bb279d8":{"title":"Det religiösa livet","description":"Damaskus roll som startpunkt för den årliga pilgrimsfärden, *haij*, bidrar till att ge staden en religiös karaktär. På ayyubidernas tid växte det upp en förstad, al-Maydan, längs *haij-*vägen. Den kom att bli ett viktigt centrum för den religiösa konsten. Den religiösa islamiska konsten når under atabegisk och ayyubidisk tid sitt fullaste uttryck i moské-arkitekturen och de illustrerade Koranerna. Det syns tydligt i den höga kvalitén på trä- och murningsarbetena i minareterna, *mihrab, maqsura* och *minbar*.","quote":"'Den islamiska religiösa konsten når sitt fullaste uttryck i moské-arkitekturen.'"},"d0091937-ae75-5b53-b750-fd43ae2c25e5":{"title":"De muslimska kvinnornas dräkter och smycken"},"d03f0704-42d3-54b3-8b3b-d1ee5a970a2c":{"title":"Det abbasidiska Egypten"},"d0420e12-6207-5772-b8f0-9c22f7f604c4":{"title":"Omvärlden: diplomatiska kontakter och internationell handel","description":"Konsthantverkarna fick mängder av kreativa impulser från både öster och väster. Det blev särskilt tydligt i deras produktion av handskrivna exemplar av Koranen. Samarbetet mellan kalligrafer (skönskrivare), illustratörer och bokbindare resulterade i enastående vackra manuskript som låg i nivå med mamluksultanatets religiösa ambitioner. Mycket vackra metallarbeten, ofta med inläggningar i invecklade mönster, gjordes både för hemmamarknaden och för export. En del gjordes också på beställning, för enskilda utländska kunder.","quote":"'Konsthantverkarna fick mängder av kreativa impulser från både öster och väster.'"},"d0f2de47-bb3f-5401-adda-d70b0bdc2f1c":{"title":"Bilder av djur"},"d1cd70ed-eba3-5102-ad3f-35f48ba86542":{"title":"Den turkisk-islamiska konsten i Anatolien före ottomanernas tid","description":"Så snart som seldjuksultanerna hade upprättat politisk enighet i Anatolien såg de till att vägarna blev säkra och de började utveckla handeln och byggnadsverksamheten. De bosatte sig i påkostade palats som skulle leda tankarna till ett jordiskt paradis. I denna turkisk-islamiska stat utvecklade seldjukerna en konstnärlig stil med rötter i Asiens och Anatoliens mångfasetterade kulturarv. Det var en stil som också var inspirerad av samtida kulturer som den bysantinska. Under sin regeringstid (från 400-talet / 1000-talet till början av 700-talet / 1400-talet) uppförde de anatoliska seldjukerna en mängd byggnader, både för religiösa och sociala ändamål. Det var moskéer, *türbe* (gravmonument), *madrasa* (religiösa skolor), *hammam* (badhus), *han* (karavanseraljer) och broar.","quote":"'Seldjukerna utvecklade en konstnärlig stil med rötter i Asiens och Anatoliens mångfasetterade kulturarv.'"},"d3086523-5bfd-58be-92ce-ac1f8ca548d7":{"title":"Bilder av människor","description":"Bilder av människor i islamisk konst påträffas i olika konstnärliga media: mosaik, måleri och skulptur. Utom porträtt bjuds det på illustrationer med jakt- och bataljscener, dans och musicerande, diktläsning, mer eller mindre nakna kvinnor, lekar och akrobatik, överlämnande av presenter, och scener ur arbetslivet. Vad bilderna betyder är ofta oklart och ibland motsägelsefullt, valet av ämne likaså. De flesta av dem skulle kunna tolkas som bilder av ett liv i överflöd i största allmänhet, hovets nöjen och annat som symboliserar makt och rikedom.  \nMen man kan lika gärna tänka sig att de syftar på faktiska historiska eller sociala händelser. Och i en del bilder med jaktscener finns detaljer som alldeles bestämt anspelar på lokala förhållanden.","quote":"'I en del bilder med jaktscener finns detaljer som alldeles bestämt anspelar på lokala förhållanden.'"},"d3c09fd8-614a-5317-a73b-07bb96f5d57c":{"title":"Saladin i det Heliga Landet"},"d4324e40-dd9c-55ae-bca3-245862dcd559":{"title":"Kungliga damer: Fatima al-Zahras barnbarn"},"d56f34dd-618b-52fd-941d-524f966fe3d5":{"title":"Kunglig konst och arkitektur","description":"Förmågan att inspireras också av den islamiska och bysantinska konsten (och med en öppenhet inför påverkan från en mängd andra håll, däribland den sassanidiska konsten) gjorde att den konst som växte fram ur de normandiska kungarnas \"bildpolicy\" präglas av en dynamisk blandning av olika inflytanden som är mycket ovanlig.","quote":"'I de normandiska kungarnas \"bildpolicy\" användes ofta islamiska förebilder.'"},"d691a9e4-feba-58bc-947e-a2528e1d9adb":{"title":"De kristna invånarna under umayyadiskt styre","description":"I och med det nya socio-religiösa läget blev det en del förändringar i de kristna samhällenas traditioner. Det var väl bekant att Islam förbjöd föreställande bilder i de religiösa sammanhangen. Det gjorde att kristna samhällen avsiktligt förstörde bilder av människor och djur i kyrkorna och ersatte dem med kors eller andra geometriska former, eller med blomstermotiv. Ibland plockades avbildningarna isär och sattes sedan ihop på ett annat sätt.  \nMosaikgolven förstördes omsorgsfullt och kyrkorna fortsatte sedan att användas. Det tyder på att bilderna förstördes av kyrkan, eller åtminstone att bildförstöringen skedde under kyrkans överinseende.","quote":"'Det var väl bekant att islam förbjöd föreställande bilder i de religiösa sammanhangen.'"},"d7c23444-3d3f-5267-ac39-29110a7751ab":{"title":"Kulturen i korsfararnas kungarike i Jerusalem"},"d81c8cbb-bdf6-53de-8363-0663b937e7d4":{"title":"Krig och ryttarkonst","description":"Många av striderna under korstågstiden ägde rum i Syrien, där också en mängd muslimska citadell och frankiska fästningar uppfördes. Saladin, som dog 589 e.H. / 1193 e.Kr. och som var korstågstidens mest berömda hjälte bland muslimerna, begravdes i Damaskus. I hans framgångsrika fälttåg erövrades ca femtio fästningar från korsriddarna, bland dem Chateau de Saone som han belägrade år 584 / 1188. Idag är det känt som Qalat Salah al-Din, eller Saladinslottet, och det är ett av de bästa exemplen på ett befäst slott  från den tiden.","quote":"'Saladin - korstågstidens mest berömda muslimska hjälte - ligger begravd i Damaskus.'"},"da37f448-7c1f-5fc6-ac49-a3a689b3f87a":{"title":"Hovets ceremonier och förströelser","description":"Enligt en forskare är de återkommande motiven med dansande kvinnor, jakt och musicerande inte bara bilder av lättsinniga utsvävningar, utan de uttrycker de kungliga nöjena och fritiden. De äger rum i det som kallas *majlis al-lahu* (en plats för ceremoniell underhållning). Där visas prinsens liv upp genom att han associeras med jakt, fest och nöjen som dans och sång. Allt detta var vanligt vid det sassanidiska hovet och hade till syfte att förhärliga prinsen och betona hans storhet.","quote":"'Prinsens liv associerades till jakt, festliv och nöjen.'"},"da493358-92ba-5a20-8866-fa30fb03bfb2":{"title":"Abbasiderna","description":"'De lokala abbasidiska kulturernas stora variationsrikedom var också berikande för den islamiska konsten och arkitekturen.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMohammad ABBAS, Cairo  \nNoorah AL-GAILANI, Glasgow  \nDina BAKKOUR, Damascus  \nJamila BINOUS, Tunis  \nAicha BENABET, Tunis  \nElsayed HAMAD, Cairo  \nTaha KHECHINE, Kairouan  \nMourad RAMMAH, Kairouan  \nSalah SAYAOUR, Cairo  \nTarek TORKY, Cairo  \n  \nCoordination  \nSaloua ZANGAR, Tunis  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"Den abbasidiska dynastin kom till makten år 132 efter *Hegira* / 750 e.Kr., och hovet inrättades i Bagdad. Abbasidernas regim sträckte sig från Centralasien i öster till Tunisien i väster, och deras välde varade i 508 år. Det var en tid som utmärktes av strävan att utjämna skillnaderna mellan olika etniska och sociala grupper i samhället. Abbasiderna tillsatte regionala guvernörer som skulle se till att det rådde lugn och ordning i de enorma landområden som riket omfattade. I Medelhavsområdet regerades Tunisien av aghlabiderna och Egypten av tuluniderna, för abbasidernas räkning.  \nAbbasidernas gyllene tidsålder var 200- till 300-talet / 800- till 900-talet. Då skedde en stor förändring i Mellanöstern och Nordafrika: övergången från jordbrukskultur till en kultur som baserades på handel. Resultatet blev ett välstånd som jämnade ut sociala skillnader mellan arabiska och icke-arabiska samhällen, och som också ledde till utveckling på många hantverksområden, framför allt när det gällde tillverkningen av glas, keramik och tyger. Produkterna exporterades ända till Kina och Afrika söder om Sahara.  \nVetenskap och forskning uppmuntrades av abbasiderna, och många skolor inrättades i Bagdad och ute i provinserna. Konsten att översätta böcker upplevde en blomstringsperiod och många grekiska, persiska och indiska verk bevarades genom att de blev översatta till arabiska. Det skedde också en viktig utveckling på det vetenskapliga området, inom matematik, medicin och filosofi.  \nNedgången för abbasiderna började på 400-talet / 1000-talet, när delar av riket började bryta sig loss eller blev självstyrande regioner. Fatimiderna (297-567 / 909-1171) etablerade en rivaliserande dynasti i Egypten, och år 447 / 1055 tog Tughrul Beg - en av abbasidernas turkiska officerare - egen kontroll över Bagdad som var säte för abbasiderna. Flera misslyckade försök gjordes senare för att återetablera den abbasidiska suveräniteten, men dödsstöten kom när mongolerna svepte fram genom Mellanöstern och erövrade Bagdad år 656 *e.H./* 1258 e.Kr.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/the_abbasids/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/13/portal_image/1.jpg","display_order":2}}},"dc1ba8a3-fd25-52de-bd11-66f5e8ee0fdc":{"title":"Muslimska yrkeskvinnor som konsthantverkare, musiker och dansare"},"dc90a515-7d31-50e6-bb8f-6de8b231efd4":{"title":"Det abbasidiska Egypten","description":"Egypten stod under direkt abbasidiskt styre mellan 132 och 358 / 750 och 969. Handeln och jordbruket gav värdefulla vinster, och Egyptens läge gjorde att det fungerade som porten till Nordafrika. För att styra Egypten utnämndes en guvernör som hade stöd från armén och den administrativa eliten. Den ekonomiska medelpunkten var Fustat, på östra Nilstranden söder om Kairo. Stadens befolkning var fortfarande till större delen koptiska kristna, och Amr Ibn al-As's moské var muslimernas viktigaste helgedom. Guvernören och hans armé höll till i Asakir-området nära Fustat.","quote":"*'Fustat – on the eastern bank of the* *Nile* *and south of* *Cairo* *– was the main commercial capital.'*  \n' Den ekonomiska medelpunkten var Fustat, på östra Nilstranden söder om Kairo.'"},"df28fd23-6a70-55b8-9302-7d8b3b1968ac":{"title":"Måltidskulturen","description":"De rika inrättade välgörenhetsstiftelser som kallades *imaretan* som skulle servera mat åt de fattiga. Maten lagades i stora grytor och serverades i skålar som kallades *imaret.* Människor som inte själva kunde ta sig dit kunde få maten hemskickad i matlådor.  \nDet bröd som de flesta åt var ett platt bröd som var bakat antingen på en välvd metallplåt över öppen eld, eller i en *tandoor*\\-ugn. Man åt med höger hand och började måltiden med att ropa Guds namn och avslutade den med tacksägelsebön. På ett tyg utlagt på golvet stod en bricka på en träställning. Familjen satt runt brickan och åt med träskedar.","quote":"'De rika inrättade välgörenhetsstiftelser som kallades imaretan som skulle servera mat åt de fattiga.'"},"df4ffea5-fc6b-5044-8eed-f3f4baa7147e":{"title":"De heliga platsernas väktare","description":"Islams heligaste plats är *Kaban* i Mekka. Den betecknar den riktning som profeten Muhammed bestämde för bönerna. Som trons absoluta mittpunkt är *Kaban* också slutmålet för den pilgrimsfärd som varje muslim försöker göra åtminstone en gång i livet. De ottomanska sultanerna var tvungna att se till så att de trogna kunde utföra sina religiösa plikter, däribland pilgrimsfärden. Sultanatets anseende berodde därför mycket på deras förmåga att garantera säkerheten på pilgrimsvägarna. Huvudsakligen skedde detta genom att sultanerna betalade till beduinerna genom vilkas områden karavanerna passerade på väg till Mekka. De vidtog också åtgärder för att skydda pilgrimernas viloplatser i öknen, genom att bygga fästningar. I början av 1900-talet förbättrades sedan regionens transportförhållanden genom den tekniska utvecklingen och byggandet av Hijaz-järnvägen.","quote":"'Sultanerna var tvungna att se till så att de trogna kunde utföra sina religiösa plikter, däribland pilgrimsfärden.'"},"dfd16be7-b25b-5454-8dba-80cf0cda47b8":{"title":"Vattenförsörjningen","description":"För att kunna klara av torkan gällde det att komma på sätt att kanalisera de naturliga källorna, och att samla upp regnvattnet för senare användning. Det var särskilt viktigt längs pilgrimsvägarna, i *khan*, *karavanseraljer* och *wikala.* De muslimska guvernörerna var tvungna att se till att det fanns ett vattenförråd och att de resor som ledde till de heliga målen var säkra.","quote":"'Det gällde att komma på sätt att kanalisera de naturliga källorna, och att samla upp regnvattnet.'"},"dfe11212-0dd1-5b88-8c67-bc7d735d4c2c":{"title":"Keramik med geometrisk dekor","description":"Islamisk keramik är ofta dekorerad med extremt enkla geometriska mönster eller med starkt schematiserade växtmotiv som ser ut som geometriska figurer. Motiven är i förväg valda och utformade så att de ska passa föremålets form och framhäva den. Därför har kärl med öppen form - skålar, fat och tallrikar - ofta mönster som strålar ut från mitten, medan horisontala linjer används på slutna kärl som vaser, koppar och kannor.","quote":"'Motiven är i förväg valda och utformade så att de ska passa föremålets form.'"},"e0d404ea-dbc1-591a-86a5-75265066d6f0":{"title":"Vatten","description":"'...och allt levande skapade Vi av vatten.'","extra":{"credits":"Curators & authors  \nMona AL-MUADIN, Damascus  \nDina BAKKOUR, Damascus  \nSheila CANBY, London  \nVerena DAIBER, Damascus  \nAbdel-Razzaq MOAZ, Damascus  \nEmily SHOVELTON, London  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \n  \nCoordination  \nSamer ABDEL-GHAFOUR, Damascus  \nZena TAKIEDDINE, Damascus  \nMehmet KAHYAOGLU, Brussels  \n  \nWebdesign  \nTENTWELVE, Brussels  \n  \nPhotographers  \nPlease refer to the Database  \n  \nTranslators and copyeditors  \nPlease refer to General Credits","intro_text":"För muslimer är vattnet livets hemlighet och Guds välsignelse. I Koranen säger Gud '...och allt levande skapade Vi av vatten' (21:30).  \nEnligt islamisk lag är det förbjudet att neka en törstig att dricka, även om källan är privatägd. Och enligt *Hadith* (Profetens utsagor) äger alla muslimer gemensamt del i vattnet, elden och växterna som ju kommer ur naturen. Men även om alla levande varelser har rätt till vatten finns det regler kring ägandeskapet och bevattningsrätten. Exempelvis är det den som har grävt en brunn som i första hand får använda den för att bevattna sin mark. Det som sedan är kvar i brunnen får de jordägare som finns i det omgivande området använda. Det omgivande området är normalt det som finns inom en radie på 40 alnar, och det kallas *haram*. Det är samma ord som betecknar en helig plats, särskilt en moské. *Harim*, som är en variant av samma ord och som kom in i engelskan som 'harem' används för den del av huset, särskilt kvinnornas del, där tillträde är förbjudet.  \nDe muslimska samhällena har under tidernas lopp arbetat med att på olika sätt ordna med en regelbunden och tillräcklig vattenförsörjning. Behoven har varit av många slag: dricksvatten, vatten för vanlig tvätt och för rituell rening (*wudu*, *ghusl*), markbevattning och privata och offentliga ändamål som fontäner, badhus och trädgårdar. Genom att vattnet var något så centralt i livet för de flesta medborgare, oavsett deras sociala positioner, så var det också det som många arkitekter, ingenjörer och hantverkare ägnade sig åt.  \nDen islamiska civilisationen sträckte sig ända från gränsen till Kina i öster till Andalusiens högslätter i väster.  \nDet betydde också att den påverkade många kulturer och folk, och det var de muslimska härskarnas ansvar att se till att det fanns tillräckligt med vatten för alla. Pumpanläggningar byggdes och underhölls. Många av dem har fortsatt att användas också efter de moderna teknologiernas genombrott.  \nBefolkningsökningen och städernas tillväxt gjorde att det ofta var svårt att tillgodose behovet av vatten. Det gällde särskilt i det torra klimatet i många av de muslimska länderna runt Medelhavet. Där utvecklades tekniska system för lagring och transport av vattnet för att lösa dessa problem.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/water/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/22/portal_image/1.jpg","display_order":10}}},"e0fad146-3560-5ca0-86d7-06707053fbef":{"title":"Pilgrimsresorna","description":"'Pilgrimsresan är det kanske känslomässigt djupaste inslaget i religionsutövningen hos judar, kristna och muslimer. Den leder de troende till de heliga platserna och innebär att människans andliga längtan uppfylls.'","extra":{"intro_text":"Pilgrimsresan är ett viktigt inslag i religionsutövningen hos kristna, judar och muslimer.  \nI islam är pilgrimsresan (*al-Hajj*) en religiös plikt som utgör den femte och sista av islams pelare. Övriga pelare är: trosbekännelsen (*Shahada)* 'det finns ingen gud utom Allah och Muhammed är hans profet (budbärare)'; de fem dagliga bönestunderna; *zakat* som är att ge åt de fattiga; och att fasta under den muslimska månaden Ramadan. Koranen beskriver *Hajj* och säger att '*Hajj* till *Kaba* är människans skyldighet gentemot Allah' (III:97), och profetens berättelser (*Sunna*) ger detaljerade anvisningar om hur detta ska gå till. Alla muslimer som har råd och som fysiskt är i stånd till det, måste göra en *Hajj* åtminstone en gång i livet. Enligt muslimsk trosuppfattning byggdes *Haram* (helgedomen vid Mekka) från början av Abraham och hans son Ismael, som bägge vördades både före och efter islams uppkomst.  \nI samband med att den muslimska tron uppstod kom pilgrimsresorna att praktiseras enligt bestämt utformade ritualer som beskrivs i Koranen och i *Sunna*. Pilgrimsfärden ska äga rum under de två muslimska månaderna *Dhu al-Qaada* och *Dhu al-Hijja*. Resan börjar med ett tillstånd av renhet som uppnås genom att man lägger av sig sina vanliga kläder och istället tar på sig *ihram*, en enhetlig klädsel som består av två vita tygstycken som bärs av alla män. För kvinnor är tygstyckena hopsydda. Under den tid som *Haij* räcker måste den troende förbli ren, både andligt och kroppsligt. I *Haram* vid Mekka vandrar pilgrimerna runt den heliga *Kaba* sju gånger (*Tawaf =* rundvandringen), innan de gör *al-Sayi* som är en rituell vandring mellan två kullar inne i moskéanläggningen som heter *al-Safaa* och *al–Marwah*. På den nionde dagen i *Dhu al-Hijja* samlas pilgrimerna på berget Arafat för att be, och bönfalla om Allahs förlåtelse. Höjdpunkten på *Haij* är offerfesten, *Eid al-Adha*, som är den största muslimska festen och som äger rum den tionde dagen i månaden *Dhu al-Hijja*. *Hajj* är den största upplevelsen i en muslims religiösa liv. Den ger de troende en möjlighet att be om förlåtelse för sina synder, för att kunna återvända till vardagslivet stärkta och renade.","legacy_exhibition":{"show":"y","exh_link":"https://islamicart.museumwnf.org/exhibitions/ISL/pilgrimage/","new_status":"N","project_id":"ISL","portal_image":"database/exhibitions/29/portal_image/1.jpg","display_order":8}}},"e1608033-ab95-5c07-ac56-54849a33a39b":{"title":"De tre religionernas heliga land","description":"Under första århundradet / 600-talet kom Jerusalem och det Heliga Landet under muslimsk överhöghet. Trots att tiderna var politiskt oroliga fortsatte anhängarna till de tre trosuppfattningarna att göra sina pilgrimsresor till de heliga platserna i området under de århundraden som följde. Många av platserna vördades också av alla tre religionerna. Olika muslimska regenter - de mest berömda är kanske kalifen Umar ibn al-Khattab (13-23 e.H. / 634-44 e.Kr) och Salah al-Din (Saladin, 564-89 / 1169-93) - ansträngde sig för att skydda pilgrimsvägarna och se till att hålla de heliga platserna i gott skick och göra dem tillgängliga för alla, både muslimer och icke-muslimer. Koranen säger att det är en helig plikt att respektera judar och kristna som hör till \"Bokens folk\" (“*ahl al-kitab*”).","quote":"'Koranen respekterar judar och kristna som hör till \"Bokens folk\"(“*ahl al-kitab*”).'"},"e2009245-e11e-522b-9c3a-48771cd25259":{"title":"Pilgrimsresan till det Heliga Landet","description":"Det Heliga Landet var pilgrimsmål för både muslimer och kristna. Muslimerna brukade göra uppehåll där under sin viktigaste pilgrimsfärd (*haij*), till Mekka; de besökte Jerusalem med Klippdomen och al-Aqsamoskén innan de fortsatte. För de kristna var det Heliga Landet slutmålet för resan, med Jerusalem, Betlehem och Hebron som de viktigaste pilgrimsstäderna.","quote":"'Det Heliga Landet var pilgrimsmål för både muslimer och kristna.'"},"e227dc1b-85f9-5719-a57f-69b159c22d02":{"title":"Hovlivet","description":"Under 300-500-talet / 900-1100-talet fanns det inget centralt hov i Syrien och norra Irak, utan snarare en mängd olika små hov samtidigt, och med sinsemellan invecklade politiska allianser. Regenterna hade ofta börjat som atabeger, utnämnda av de iranska seldjukerna (429-590 e.H . / 1038-1194 e.Kr.), men de etablerade snart egna hov.  De byggde sina palats inuti citadellen för att kunna skydda sig mot de ständiga hoten från korsriddarna. Det främsta exemplet är palatset innanför Aleppos citadell.","quote":"'Det fanns en hel mängd småhov, med sinsemellan invecklade politiska allianser.'"},"e26df9ee-c3ec-50ad-8f99-5e7f98714dba":{"title":"Ottomanernas huvudstad: Istanbul","description":"Sultan Mehmed II, som genom att inta Konstantinopel fick tillnamnet *Fatih* (Erövraren), kom att starkt påverka stadens utveckling. Han satte igång med återuppbyggnaden, han stimulerade befolkningstillväxten i staden och uppmuntrade handeln på olika sätt. Topkapi-palatset, basarerna *(han)* och vattenvägarna som Mehmed II lät bygga fortsatte att utvecklas under de sultaner som kom efter honom. Ottomanerna prydde 'de sju kullarnas stad' med stora byggnadsanläggningar och förskönade gatorna med fontäner. Många nya byggnader för handeln och för civila och militära ändamål uppfördes för att möta behoven i ett växande samhälle.","quote":"'Ottomanerna prydde 'de sju kullarnas stad' med stora byggnadsanläggningar och förskönade gatorna med fontäner.'"},"e3075285-c16a-5607-8854-92c2e7fc9d89":{"title":"Det abbasidiska Egypten","description":"År 254 e.H. / 868 e.Kr. skickades Ahmad Ibn Tulun, en 33-årig turkisk soldat i abbasidernas armé i Samarra i Irak, till Egypten som biträdande guvernör med en armé på ca 100 000 man.  Egypten hade då en mängd problem, orsakade av politisk oro och ständig avtappning av resurser efter Harun al-Rashids död år 193 / 809. Ibn Tulun, (254–270 / 868–84) lyckades stabilisera regionen och såg till att penningflödet kom igång igen. Från 256 / 870, när han väl hade utnämnts till Egyptens guvernör, började han hålla inne en del skattemedel och återinvesterade dem i jordbruksreformer och industri. Han lät renovera Nilometern, bygga området al-Qatai - som var av Samarra-modell - där han inkvarterade sin armé, och han byggde en moské i sitt namn inne i stadens centrum.","quote":"'Ibn Tulun började behålla en del av skatterna och investerade dem i jordbruksreformer och industri.'"},"e402578d-fdef-5abf-8357-26ca4fc3ddd5":{"title":"Kalligrafin och arkitekturen","description":"För kalligrafin kunde många olika slags underlag användas, som sten eller gips, trä eller kakel. Kalligrafi på stenarbeten var mycket vanligt i Turkiet, Syrien, Egypten och Tunisien. Enastående exempel på kalligrafi i trä finns i Stora moskén i Kairouan och på Klippdomen i Jerusalem.","quote":"'För kalligrafin kunde många olika slags underlag användas,  som sten eller gips, trä eller kakel.'"},"e50ffc2b-cdda-5f5f-8dc2-131a6e74a0c9":{"title":"Livet vid hovet","description":"Modetrenden för kläder och palatsinredningar ändrades under inflytande från Österlandets konstnärer och köpmän. Då kom sidentygerna att bli det som hovet helst ville ha. I början var tillverkning av siden bara tillåten i *tiraz,* de kungliga ateljéerna, där man kunde göra siden som var lika vackert och av samma höga kvalitet som sidenet från Österlandet. Sidentyger hörde till det som härskarna ofta gav som diplomatiska gåvor.","quote":"Siden: ett tyg för kungligheter."},"e5a16576-99a6-59e3-b60e-463525d95dd9":{"title":"Sökandet efter välsignelse, *baraka* och pilgrimsfärder till Jerusalem och Palestina"},"e69dcd7a-5d1d-5edb-ae45-6bb6e2a8c847":{"title":"Mamluksystemet"},"e6ad56f0-f7ef-58c5-8cd7-b611edb41a00":{"title":"Hovlivet","description":"När Nur al-Din Mahmud bin Zangi hade erövrat Damaskus 547 / 1154 blev Syrien enat och många städer blev politiska, ekonomiska och kulturella centra - vart och ett med sitt eget blomstrande hovliv. Atabegerna och ayyubiderna var hängivna mecenater som stödde byggnadskonst och restaurering av stadsmurar och citadell, som lät bygga nya *madrasa*, *bimaristan, hammam, suq* (saluhallar eller gallerior) och moskéer. Palatsen inreddes med utsökta mattor, vackra glaskärl och metallarbeten.","quote":"'Palatsen inreddes med utsökta mattor, vackra glaskärl  och metallarbeten.'"},"e7b309d4-f6ec-5a3c-85a4-64bb13cff1d3":{"title":"De islamiserade samhällena före och efter den normandiska erövringen","description":"Det finns inte många materiella spår kvar från den islamiska perioden på Sicilien. Det gäller både den tid när hela ön regerades av Kalbid-*emirerna* (som var fatimidiska undersåtar) och tiden efter den normandiska erövringen när några områden ett tag fortsatte att hållas av muslimerna. I byggnadskonsten handlar det ofta om murrester från moskéer och fästningar; som har byggts in i senare anläggningar.","quote":"'När det gäller materiella spår från den islamiska perioden på Sicilien är det inte mycket som finns kvar. Mest är det delar av murar.'"},"e80da55d-a24c-5ad5-8bdc-c203bda24973":{"title":"*Haram* i Mekka och *Kaba*","description":"Av tradition täcks *Kaba* av en mörk och rikt dekorerad *kiswa* (täcke). Traditionen påbörjades av kungen av Himyar i södra Arabien två hundra år före Hegira. Från början skänktes *kiswa* av profeten Muhammed och kaliferna; senare blev det Egypten som sände *kiswa* varje år. På den fanns guldbroderade fält med Koranverser och böner som handlade om *Haij* och dess betydelse. Tillsammans med *kiswa* sändes också ett par praktfulla draperier som skulle täcka *Kaba*\\-ingångens två dörrhalvor, och en påse som innehöll nyckeln till *Kaba*, som var av koppar och som pryddes av religiösa citat gjorda med silverinläggningar. I ceremonierna när dessa gåvor skulle sändas iväg ingick också en stor fest i huvudstaden Kairo. *Kiswans* resa påbörjades på citadellets borggård med trummor och fanfarer, riddare och höga ämbetsmän, och det hela beskådades av en jättelik folkmassa.","quote":"'Av tradition täcks *Kaba* av en mörk och rikt dekorerad *kiswa*.'"},"e89dae11-6238-53a2-838c-8433b2388478":{"title":"Mudejarkeramik"},"e8deea6c-fc86-5de4-91d5-28b3549d5260":{"title":"Muslimska yrkeskvinnor som konsthantverkare, musiker och dansare","description":"Det finns många bevis under århundradenas lopp på att muslimska kvinnor deltog i yrkeslivet - till exempel Zayn al-Khuzan som hade hand om fatimidkalifens klädförråd och var chef för dess personal på ca 30 kvinnor. En del kvinnor blev författare eller poeter, andra blev läkare eller experter på religiös lagstiftning och tolkade och lärde ut de religiösa doktrinerna. Många kvinnor omtalas också som berömda kalligrafer (skönskrivare), som Hafsa som var hustru till profeten Muhammed och dotter till kalifen Umar Bin al-Khattab. Fatima al-Baghdadia är en annan kvinnlig kalligraf vars stil höll så hög klass att den jämfördes med Ibn Hilals, en mycket berömd kalligraf. När det gäller Sayyida al-Khadija, Profetens första hustru, finns en del av hennes arbeten fortfarande kvar som visar hennes stora skicklighet.","quote":"'En del kvinnor blev författare eller poeter, andra blev läkare eller experter på religiös lagstiftning'"},"ea3faf2c-86c3-553a-b331-7ddd3ee15aec":{"title":"Bosättning och vardagsliv","description":"Bosättningarna i det muslimska västerlandet bestod av byar eller småstäder. Genom ett klokt utnyttjande av byggmaterial och tekniker hade byggnaderna anpassats till den torra och heta omgivningen.  \nSjälva stadens struktur följde ett komplicerat mönster:  \na) stadens centrum med den stora moskén, ett citadell eller guvernörens residens, vid huvudgatan en *suq* eller marknad och tvärgator som utgick från huvudgatan, badhus *(hammam),* värdshus *(funduq)* och små verkstäder.  \nb) bostadsområdena, som var placerade innanför stadsmurarna.  \nc) förstäder och lantbyar utanför murarna med bondgårdar, boskapsmarknader och en del hantverkares verkstäder.","quote":"De muslimska städerna: en labyrint av gator."},"ebe1e957-e9a6-5900-a103-902e5fee4e8f":{"title":"Vattenförsörjningen"},"ec1aa1aa-3f58-55b4-93d0-bac5583dd403":{"title":"Försvaret","description":"Tillsammans med stadsmurarna utgjorde citadellet *(kasbah)* stadens försvarssystem. Det muromgärdade området låg inne i staden och för det mesta på dess högsta punkt. Citadellet kunde rymma och skydda antingen stadens elit - om hotet kom inifrån själva staden - eller hela stadsbefolkningen ifall hotet kom utifrån. Det användes av de härskande klasserna som en borg från vilken de kunde slå ner uppror, förbereda fälttåg och försvara sina gränser.","quote":"Citadellet, Kasbah : stadens fästning."},"ecc4b251-5132-548b-b9cd-828061e0469f":{"title":"Vardagslivet i mamlukernas sultanat","description":"Islam var visserligen den tongivande religionen i riket, men det fanns också stora kristna församlingar, katolska och ortodoxa, och särskilt den koptiska kyrkan i Egypten. De bidrog till det andliga och kulturella livet, i likhet med olika judiska grupper.  Båda dessa religiösa minoriteter skyddades av direktiv i den Heliga Koranen och kunde för det mesta leva i frid och ro jämsides med sina muslimska landsmän.  Kopterna i Egypten bidrog särskilt mycket till den ekonomiska, kulturella och konstnärliga blomstringen under mamlukperioden.  De var sedan gammalt speciellt kunniga i arkitektur och textilkonst, keramik och trähantverk.","quote":"'Religiösa minoriteter skyddades av direktiv i den Heliga Koranen.'"},"ecdac084-8c2d-5ed0-b7b0-f96e5e40a7a1":{"title":"Palatset: maktens centrum","description":"Mynten som slogs (tillverkades) i palatsets myntverk, och på de orter som hade kungligt privilegium för att slå mynt, gav regenterna kontroll över produktionen av de pengar som de behövde för att avlöna armén och de tjänstemän som gjorde det möjligt för staten att fungera.  \nMyntprägling var en av de tydligaste symbolerna för härskarmakten. Kvalitén och renheten i ädelmetallen som användes var en bra mätare på den ekonomiska och politiska makten.","quote":"Myntorterna: ekonomisk kontroll och maktsymbol."},"ed29c746-606e-5ae8-95a5-8870ae170839":{"title":"Egypten","description":"När Mohammad Ali blev *Wali* av Egypten 1805, introducerade han grunden för den nya egyptiska renässansen, vars modernisering blev uppenbar i västerniseringen av konst, konsthantverk och arkitektur. Denna moderniseringsperiod kulminerade i att Muhammad Alis söner, som kom till makten i Egypten efter honom, bjöd in många europeiska arkitekter och hantverkare att bygga och dekorera ett antal palats i Egypten i europeisk stil. De uppmuntrades att använda arkitektoniska och dekorativa element i de fashionabla barock- och rokokostilarna. Detta är uppenbart i Abdeen Palace, Muhammad 'Alis sabil vid Nahaseen och Umm Abbas på Saliba Street och i byggnader spridda över andra egyptiska städer, men mest märkbart i Kairo. Museet för islamisk konst i Kairo har hand om ett stort antal keramikföremål, marmorbitar och manuskript som tydligt visar västerländska dekorativa element som kännetecknas av böjda linjer, akantusblad och blommor och koronor i högrelief.","quote":"“När Mohammad Ali blev *Wali* av Egypten 1805, introducerade han grunden för den nya egyptiska renässansen...”"},"ed71c8d2-a286-5d34-ad28-4352240ff03d":{"title":"Mudejaryrken","description":"Mudejarernas hantverkare åtog sig allt slags träarbete, från takkonstruktioner till möbelsnickeri. De var kända för sin stora skicklighet i träsnideri som har givit eftervärlden några av de mest genuina spanska konstverken i form av dörrar och tak av vinkelrät hopfogat och snidat trä. Där används geometrin som bas både för konstruktion och dekoration. Mudejarernas mästerskap blir tydligt genom det perfekta samspelet mellan konstruktion och dekor.","quote":"'Mudejarernas mästerskap på det här området syns tydligt i det perfekta samspelet mellan konstruktion och dekor.'"},"edcbed04-061f-5f7b-b80d-402678ff5d1e":{"title":"Kulturen i korsfararnas kungarike i Jerusalem","description":"När korstågsarmén intog Jerusalem och trakten däromkring år 492 / 1099 upprättade de Kungariket Jerusalem, som blev det tredje och största av de frankiska rikena i den östra Medelhavsregionen. Dess första kung var Gottfrid av Bouillon som kallade sig själv 'Den Heliga Gravens Försvarare'. De härskande korsfararna gynnade både muslimska och kristna heliga platser. De gav generöst stöd till al-Aqsamoskén och Klippdomen, liksom till kristna monument i Jerusalem och Betlehem. Det finns många byggnader och föremål kvar från denna tid.","quote":"'De härskande korsfararna gynnade både muslimska och kristna heliga platser.'"},"eddac8a0-9c6b-5866-bceb-4f157fa5a04a":{"title":"Krig och ryttarkonst"},"ee2aaf47-9aaa-5955-b4b2-c1f9cacab9fc":{"title":"Fester och nöjen vid hovet","description":"Även om livet vid det fatimidernas hov i mycket var inriktat på religion var det - precis som vid hoven hos deras vasaller, ziriderna i Nordafrika och kalbiderna på Sicilien - gott om underhållning i form av poesi, sång och dans. Fatimiderna i Nordafrika bjöd till exempel in lokala poeter som ifrigiyerna (tunisierna) Ibn Hani och al-Ladi. Till hovet i Kairo kom snart poeter från hela den muslimska världen. Flera kalifer författade poesi som också framfördes offentligt. Musikaliskt lät sig Kairo inspireras av den östliga traditionen och lånade också inslag från den andalusiska repertoaren; musiken framfördes av både manliga och kvinnliga musiker på instrument som vasspipa, luta och cittra. Artister som både sjöng och spelade framförde sånger om kärlek och ädelmod. Uttrycksfulla framträdanden gjordes av dansare och danserskor; "näsduksdansen" som finns på många reliefer var tydligen populär.","quote":"'Trots den religiösa livsstilen saknades det inte underhållning vid det fatimidiska hovet.'"},"ee5d09b5-f282-551a-ad6c-510a7a1d4b9d":{"title":"Konsten i bönens rum"},"ee7a2a3a-731e-564b-b6f7-1f7eb1934418":{"title":"Kairo, Damaskus och Jerusalem: Centrum för det intellektuella livet i mamlukväldet","description":"Jerusalem är en helig stad för både judar, kristna och muslimer. Staden blomstrade under mamlukerna. De främjade Jerusalems ställning som viktigt besöksmål för pilgrimer, och för de lärda inom religion och vetenskap. Det skedde inte minst genom de storslagna arkitekturprojekt som de satte igång. Jerusalems dragningskraft som centrum för intellektuellt utbyte, mystisk kontemplation och dialog mellan olika trosuppfattningar ökade. Antalet generöst understödda *madrasa* och andra skolor, med många av sin tids främsta intellektuella som lärare, steg till över ett hundra.","quote":"'Mamlukerna främjade Jerusalems ställning som viktigt besöksmål för pilgrimer, och för de lärda inom religion och vetenskap.'"},"ef4d7209-5b0a-59f3-aef9-3982ae097af6":{"title":"Konsten utanför huvudstaden"},"f049cf8d-e79d-5896-ac15-489e32164b03":{"title":"Den folkliga och religiösa mudejarstilen","description":"I blindarkaderna av tegel visar *mudejar*arkitekturen i Toledo inflytande från Kastilien, och den har också drag av almohadisk och europeisk gotisk konst, något som också syns i mudejarkonsten i Estremadura. Karakteristiska är murarna med omväxlande sten- och tegelskikt, fasaderna med bågformer som går i varandra, de hästskoformade öppningarna och klocktornen av tegel som är byggda högst upp på fyrkantiga konstruktioner av murad sten och som ligger en bit från kyrkan, som om de vore minareter.","quote":"Mudejarstilen i Toledo: den eleganta tegelgotiken."},"f4035718-d69a-5c0e-b8cf-7d6e57c6114f":{"title":"Det kristna Sicilien och den islamiska figurativa kulturen: grunden och kontinuiteten","description":"Inflytandet från den islamiska konsttraditionen, så som den hade övertagits av normanderna, går fortfarande att se på en grupp av lyxföremål som tillverkades under det följande seklet (1200-talet). Bland dem finns flera ytterst raffinerade ting av elfenben.","quote":"'Inflytandet från den islamiska konsttraditionen går fortfarande att se på föremål som tillverkades under det följande seklet.'"},"f70d4425-5bc1-5d34-bbc8-8c1e22ee9757":{"title":"Kunglig konst och arkitektur","description":"*Tiraz*\\-ateljén, en kunglig ateljé för framställning av dyrbara konstföremål och textilier låg i närheten av det kungliga palatset. Den var ett viktigt instrument för att bredda urvalet av mönster och modeller i den islamiska kulturen, och för att sprida kunskap om tillverkningsmetoder.","quote":"'*Tiraz*\\-ateljén var ett viktigt instrument för att bredda urvalet av mönster och modeller.'"},"f78b948c-3d4a-57bd-8aa5-5da02d955c9a":{"title":"Konsthantverket","description":"Träsnideriet från fatimidtiden utmärks av en konstfull högreliefteknik och livliga figurscener  \nutförda i olika inhemska och importerade träslag. Ibland har de färdiga panelerna målats, lackerats och behandlats för att stå emot eld. Trädörrar kan ibland vara täckta av kopparplåt. Elfenben och andra slags benmaterial användes också ofta i inläggningar, och för att snida i.  \nOckså mynten visar att det rådde ett materiellt välstånd under fatimidtiden. Fatimidiska mynt - dinarer av guld, dirham av silver och fils av koppar - bytte ägare över stora områden. Myntvikter, som var gjorda av glas och där valören och härskarens namn hade pressats in, garanterade att mynten höll rätt vikt.","quote":"'Också mynten visar att det rådde ett materiellt välstånd under fatimidtiden.'"},"f79e2e2d-2bd9-536c-96fc-75712b9b3f2b":{"title":"Försvaret","description":"Landområdena försvarades av borgar och *ribat,* fästningar med murar runt ett försvarstorn med tjocka väggar. De var bemannade av krigarmunkar och de var strategiskt utplacerade för att täcka bevakningen över området runtomkring. De användes både som tillflyktsort för befolkningen i orostider och för att hysa de trupper som patrullerade och skyddade gränser, stigar, dalgångar, hamnar och bergspass.","quote":"Borgarna: ett försvar för landområdena."},"f8ba8b16-3482-51fa-a0f4-ba6003540b9d":{"title":"Palatset: maktens centrum","description":"De nya härskarna gjorde sig fria från det östra kalifatet och samlade den politiska och religiösa makten i egna händer. De började då också vilja efterlikna sina östliga motsvarigheter genom att bygga ståtliga palatsanläggningar. Nästan alla regenterna använde sig av denna exklusiva rättighet och byggde regeringscentra och privata residens för sig själva eller för guvernörerna.  \nPalatskomplexen låg för det mesta utanför städerna och såg ut som hela palatsstäder omgivna av murar, eller också låg de inuti staden, på dess högsta punkt och avskildes från staden av en mur. Palatscitadellen användes för att kontrollera stadens befolkning och för att försvara de väsentligaste funktionerna av maktutövningen.","quote":"Palatsanläggningen, ett muromgärdat område"},"f9582527-5e66-53ac-b264-520c2d4cf28b":{"title":"Abbasidernas keramik"},"fa309a83-49c5-5883-9ee9-a69be57780e6":{"title":"Tre kulturer lever tillsammans","description":"När islam spreds över Medelhavsområdet betydde det inte att det skapades ett enhetligt religiöst samhälle eller att ursprungsbefolkningarna fördrevs. Tvärtom, kristna och judar tilläts fortsätta att utöva sin religiösa tro på villkor att de betalade en skatt.  \nDen ekonomiska verksamheten, särskilt handeln, och kulturutbytet hjälpte till att minska avstånden mellan olika individer och samhällen.  \nDe som hörde till de tre monoteistiska religionerna och som i Koranen kallas 'bok-folket' *(ahl al-kitab)* levde alla tillsammans i städer och byar i det muslimska västerlandet och berikade varandra både materiellt och intellektuellt.","quote":"De tre religionerna."},"fad5c96e-5e8e-5b67-81cc-5c34e034bb09":{"title":"Muslimska yrkeskvinnor som konsthantverkare, musiker och dansare","description":"De muslimska kvinnorna arbetade också praktiskt med olika hantverk. En viktig verksamhet var produktion av vardagskeramik för hushållsbruk. I botten på ett mamlukiskt keramikfat från Fustat i Egypten står det inristat 'amal Khadija' ('gjort av Khadija'). Mattvävning var ett annat traditionellt kvinnligt hantverk, och där fackkunskaperna fördes vidare från mor till dotter till kommande generationer. Broderi var också en betydelsefull aktivitet. Familjens kvinnor la många timmar på att försköna textilier för hemmabruk och - ännu viktigare - för försäljning.","quote":"'De muslimska kvinnorna arbetade med olika hantverk  som krukmakeri och  mattvävning.'"},"faf029c1-2130-55ac-8ebd-77f3acfeea29":{"title":"De heliga platserna längs pilgrimsvägarna","description":"Mot slutet av den ayyubidiska tiden (mitten av 600-talet / 1200-talet) började pilgrimer från Egypten och Nordafrika att använda landvägen. Det sägs att år 645 /1247 förklarade sultanan Shajar al-Durr, som var änka efter den siste ayyubidiske härskaren över Egypten, att hon skulle resa landvägen för att uppfylla sin religiösa plikt som pilgrim. Man tror därför att hon var den första som använde landvägen för *Hajj*. Landvägen blev också från och med mamluksultanen al-Zahir Baybars den officiella pilgrimsvägen. Baybars bekostade en karavan som sändes iväg till Mekka med en *kiswa* (ett täcke) som han hade låtit tillverka för *Kaba*, tillsammans med den symboliska nyckeln till *Kaba*. Denna *Hajj*\\-karavan startade från Suez och kom till Aqaba där den mötte *Hajj*\\-karavanerna som kom från Bilad-al-Sham.","quote":"'Mot slutet av den ayyubidiska tiden började pilgrimer från Egypten och Nordafrika att använda landvägen.'"},"fb7529af-c345-5f7f-84b9-097ce4ffba20":{"title":"Tyger med geometrisk dekor"},"fc555000-73aa-597e-83a9-aecade079247":{"title":"Försvaret","description":"Befästningar i den muslimska delen av Västerlandet byggdes av två skäl: för att försvara gränserna och för att konsolidera makten över erövrade landområden som hela tiden hotades av interna konflikter. I början var konstruktionen av försvarsstrukturerna inte särskilt systematisk, utan hade till syfte att undertrycka uppror bland lokalbefolkningen. Men så småningom utvecklades mer genomtänkta försvarssystem i väst under det almohadiska styret. Det var system som senare anpassades för att möta nya anfallsstrategier som använde sig av katapulter, murbräckor och stormningstorn.","quote":"Upprättandet av ett försvarssystem."},"fc6af4b9-28ef-546f-9551-69c5530a82db":{"title":"Fester och nöjen vid hovet","description":"Schack spelades allmänt vid hovet, trots att al-Hakim, som regerade 386-411 / 996-1021,förbjöd det spelet år 403 /1012. Astronomi och astrologi var populära tidsfördriv, och kalifer som t ex al-Muizz och al-Hakim var själva astrologer.  \nVid sidan av de mer privata förströelserna utspelade sig vid festerna - både de världsliga och de religiösa - ett lysande hovliv. Där förekom omsorgsfullt iscensatta processioner som skulle visa fatimidernas makt och sprida den ismaeliska gudsläran. Efterlängtade årliga banketter och gåvoceremonier hölls för offentliganställda, för generalerna och för de styrande inom domstolsväsendet och det religiösa livet.","quote":"'Ett lysande hovliv utspelade sig vid festerna, både de världsliga och de religiösa.'"},"fc7c939a-850e-5462-8ba3-c2aa03ed101f":{"title":"Moskén: en plats för bön"},"fde9c1e2-a19a-570e-98f7-a4cd5e14c12e":{"title":"Hovets ceremonier och förströelser","description":"Litterära källor tyder på att det fanns två typer av audiens (tillfälle att möta härskaren): allmän *(majlis al-àmm)* och privat *(khass)*. Den privata var bara för de närmaste medhjälparna och rådgivarna. Under audiensen satt kalifen eller hans representant på en upphöjd tron (*sarir*), medan besökarna var placerade i rangordning. I en del byggnader, som till exempel Qusayr Amra, Khirbet al-Mafiar vid Jeriko och Qasr al-Hayr al-Gharbi i Syrien finns omfattande och detaljerade bilddekorationer med musiker, dansare och kvinnor som kommer med gåvor. Nöjena var en viktig del av hovlivet.","quote":"'Under audiensen satt kalifen eller hans representant på en upphöjd tron.'"},"feb15667-99f8-5b55-8c0b-bcda36247b11":{"title":"Det religiösa livet","description":"Samtidigt med de islamiska institutionernas dynamiska utveckling upplevde också de kristna kyrkorna och klostren en renässans. Nu beställdes nya serier av kyrkomålningar, något man i Syrien inte hade varit med om sedan umayyadtidens fresker. Deir Mar Yakub (S:t Jakobsklostret) och Deir Mar Musa al-Habashi (S:t Moses Etiopierns kloster) finns fortfarande kvar och är fina exempel på medeltida kristen konst och syriskt klosterväsende.","quote":"'Kristna kyrkor och kloster upplevde också en renässans.'"}}