@museumwnf/scientific-objects-data 1.0.1

This diff represents the content of publicly available package versions that have been released to one of the supported registries. The information contained in this diff is provided for informational purposes only and reflects changes between package versions as they appear in their respective public registries.
Files changed (63) hide show
  1. package/LICENSE.md +44 -0
  2. package/README.md +32 -0
  3. package/countries.json +1 -0
  4. package/dynasties.json +1 -0
  5. package/gallery.json +1 -0
  6. package/glossary.json +1 -0
  7. package/items.json +1 -0
  8. package/languages.json +1 -0
  9. package/manifest.json +1 -0
  10. package/package.json +27 -0
  11. package/partners.json +1 -0
  12. package/tags.json +1 -0
  13. package/timeline_events.json +1 -0
  14. package/timelines.json +1 -0
  15. package/translations/countries.ar.json +1 -0
  16. package/translations/countries.cs.json +1 -0
  17. package/translations/countries.de.json +1 -0
  18. package/translations/countries.el.json +1 -0
  19. package/translations/countries.en.json +1 -0
  20. package/translations/countries.es.json +1 -0
  21. package/translations/countries.fr.json +1 -0
  22. package/translations/countries.hr.json +1 -0
  23. package/translations/countries.hu.json +1 -0
  24. package/translations/countries.it.json +1 -0
  25. package/translations/countries.pt.json +1 -0
  26. package/translations/countries.se.json +1 -0
  27. package/translations/countries.si.json +1 -0
  28. package/translations/countries.tr.json +1 -0
  29. package/translations/dynasties.ar.json +1 -0
  30. package/translations/dynasties.en.json +1 -0
  31. package/translations/dynasties.es.json +1 -0
  32. package/translations/dynasties.fr.json +1 -0
  33. package/translations/dynasties.tr.json +1 -0
  34. package/translations/glossary.ar.json +1 -0
  35. package/translations/glossary.de.json +1 -0
  36. package/translations/glossary.en.json +1 -0
  37. package/translations/glossary.es.json +1 -0
  38. package/translations/glossary.fr.json +1 -0
  39. package/translations/glossary.it.json +1 -0
  40. package/translations/glossary.pt.json +1 -0
  41. package/translations/glossary.se.json +1 -0
  42. package/translations/glossary.si.json +1 -0
  43. package/translations/glossary.tr.json +1 -0
  44. package/translations/items.ar.json +1 -0
  45. package/translations/items.el.json +1 -0
  46. package/translations/items.en.json +1 -0
  47. package/translations/items.es.json +1 -0
  48. package/translations/items.fr.json +1 -0
  49. package/translations/items.it.json +1 -0
  50. package/translations/items.pt.json +1 -0
  51. package/translations/items.tr.json +1 -0
  52. package/translations/partners.ar.json +1 -0
  53. package/translations/partners.de.json +1 -0
  54. package/translations/partners.en.json +1 -0
  55. package/translations/partners.es.json +1 -0
  56. package/translations/partners.fr.json +1 -0
  57. package/translations/partners.it.json +1 -0
  58. package/translations/partners.pt.json +1 -0
  59. package/translations/partners.tr.json +1 -0
  60. package/translations/timeline_events.ar.json +1 -0
  61. package/translations/timeline_events.en.json +1 -0
  62. package/translations/timeline_events.es.json +1 -0
  63. package/translations/timeline_events.fr.json +1 -0
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"ca7cf5ed-e85c-5aa3-8a00-3c4a246314af":{"definition":"الاسم الذي كان يُطلق على شبه الجزيرة الإيبيرية، عندما كانت تحت السيطرة الإسلامية، التي استمرت قرابة ثمانية قرون، فيما بين عامي 29–798 هـ/117–2941 م. وشبه الجزيرة الإيبيرية تضم حالياً كلاً من إسبانيا والبرتغال","spellings":["الأندلس"]},"16131753-740a-5b87-bfb9-06606e67de19":{"definition":"علم أو راية أو لواء؛ وكانت ترفع بحضور قائد خلال حملة عسكرية ما، أو تستعمل في المواكب الدينية. كان من الممكن أن تأخذ هذه الألوية أو الأعلام أو الرايات أشكالا مختلفة، وتحمل أشكالا هندسية، وفي بعض الأحيان تزين بنقائش. كما يمكن أن يرفع \"علم\" من المعدن فوق قمة سارية.","spellings":["العالم","العالمات","العالمان","العالمة","العالمتان","عالم","عالمات","عالمان","عالمة","عالمتان"]},"fb4643f3-3421-5aaa-8b4f-85806f394bac":{"definition":"الأرابيسك أو الرقش العربي كثيرة الاستعمال في الفن الإسلامي؛ وهي شكل تزييني مكون من بعدين، ويرتكز على تشبيكات سيقان والتفاف أوراق مما يخلق شكلا مستمرا، يتشارك أحيانا مع زخارف حلزونية أو مع عناصر هندسية.","spellings":["أرابيسك","الرقش العربي","رقش عربي"]},"f80f3b72-49a9-5057-bd6f-021ba24a6071":{"definition":"آلة علمية وسيطية استعملت من أجل الحساب الفلكي والإبحار.","spellings":["إسطرلاب","إسطرلابات","إسطرلابان","اسطرلاب","الإسطرلاب","الإسطرلابات","الإسطرلابان"]},"dd3cf38a-f162-5d5c-ab24-2d36d3b5de1c":{"definition":"حركة فنية أوروبية برزت في القرن الحادي عشر الهجري/السابع عشر الميلادي، أثَّرت في الفن الإسلامي خلال العهد العثماني","spellings":["باروك"]},"53b06a4c-1741-53c4-bd23-415aa3ce7613":{"definition":"برج أو حصن محاط في بعض الأحيان بسور خارجي. دخل المصطلح إلى الأسماء البرتغالية الوسيطية تحت \"alvorge\" أو \"الكنة\". وفي تونس، يدل المصطلح أيضا على إقامة ثانوية محاطة بالحدائق؛ إقامة للاصطياف؛ برج في المغرب وبرچ في مصر.","spellings":["أبراج","الأبراج","البرج","البرجان","برج","برجان"]},"b6c3a09c-964b-5dd3-a091-e608967fe6ff":{"definition":"القائد الأعلى في الدولة الإسلامية. والخليفة هو من كان يخلف الرسول في قيادة المسلمين","spellings":["الخليفة","خليفة"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"يشكل \"فن الكتابة الجميلة\" (اليوناني) أحد أبرز تعبيرات الثقافة الإسلامية. وبما أن اللغة العربية مرتبطة بالوحي في الإسلام، فإن الكتابة كانت لها دلالات روحية عميقة، واعتبرت كرمز للجمال والغموض. يوجد العديد من الخطوط الكتابية التي تتميز باختلافات بحسب الفترة والمكان والسياق؛ ولازال العديد من فناني العالم الإسلامي يزاولون فن الخط لحد الآن. انظر أيضا كوفي وديواني وفارسي ومغربي – أندلسي وريحاني ورقعة وتعليق وثلث.","spellings":["الكتابات","الكتابة","كتابات","كتابة"]},"f3052f85-4db5-5572-a790-f3dc9a248659":{"definition":"(ج. دور) منزل. دار الإمارة: منزل الوالي. دار الإسلام: مجال الإسلام؛ بلدان تحت السيطرة الإسلامية؛ بينما كانت البلدان التي لاتخضع للسيطرة الإسلامية تعتبر كمجالات حرب. دار الحديث: مدرسة تمكن من دراسة الحديث. دار الهجرة: منزل للنزوح. دار الحفاظ: مدرسة متخصصة في حفظ القرءان. دار القرءان: مدرسة لتعليم قراءة القرءان. دار الشفاء: مستشفى. دار الطب: مدرسة كان تدرس بها العلوم الطبية. انظر أيضا بيت، قصر.","spellings":["الدار","الداران","الدارين","الديار","دار","داران","دارين","ديار"]},"c77b27a2-a0b9-5b4b-903b-008ba93b0842":{"definition":"المسجد الرئيسي الذي تقام فيه الصلوات اليومية وصلاة الجمعة. تركية: سامع؛ انظر أيضا مسجد.","spellings":["الجامع","الجامعان","الجامعين","الجوامع","جامع","جامعان","جامعين","جوامع"]},"1123d155-1d0c-59e5-8ecc-ca1e2b7a31e9":{"definition":"محاربون يجاهدون من أجل نشر الإسلام، منظمون في رتب عسكرية داخل الإمبراطورية العثمانية. تركية: غازي.","spellings":["الغازي","الغازيان","الغازيين","الغزاة","غازي","غازيان","غازيين","غزاة"]},"2fb79a2a-639b-5703-9b25-ab627b16aef8":{"definition":"هبة على شكل أراضي توهب إلى الأبد، وتخضع لبعض الشروط، لفائدة مسجد أو أي مؤسسة دينية مثل مدرسة أو خانقاه أو مؤسسة مدنية مثل سبيل أو حتى منزل. انظر أيضا وقف.","spellings":["أحباس","الأحباس","التحبيس","الحبوس","تحبيس","حبوس"]},"cccf5396-0f64-5785-9f34-bb8b7a5ffd5b":{"definition":"الحج هو إحدى الركائز الخمس للإسلام التي يجب على كل المؤمنين القيام بها إلى مكة والأماكن المقدسة ولو مرة واحدة في عمرهم إذا ما توفرت لهم السبل إلى ذلك. تؤدى هذه الأخيرة شهرين بعد رمضان، وتنتهي بعيد الأضحى. أما العمرة فتشمل تقريبا على نفس الشعائر الدينية إلا أنها لاتقام في نفس الفترة؛ وهي تعرف أهمية متصاعدة بسبب الصعوبات المرتبطة باستقبال العدد المتكاثر من الحجاج (أزيد من ثلاث ملايين) الذين يريدون أداء فريضة الحج.","spellings":["الحاج","الحاجان","الحج","الحجاج","الحجيج","حاج","حاجان","حج","حجاج","حجيج"]},"d71360cd-eac1-5408-b6b3-59ad3d8464b9":{"definition":"حرفيا في اللغة العربية \"مقدس\"، \"محرم\". مكان مقدس. عمل محرم من وجهة نظر الشريعة. الحرم الشريف: المكان المقدس بمدينة القدس الذي يضم كلا من المسجد الأقصى وقبة الصخرة.","spellings":["الحرامان","الحرم","الحرمين","الحريم","حرامان","حرم","حرمين","حريم"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"حرفيا \"اغتراب\"؛ نفي، مغادرة محمد لمكة في اتجاه المدينة عام 622 ميلادي. بداية التقويم الإسلامي الهجري الذي يرتكز على الدورة القمرية.","spellings":["الهجرات","الهجرة","هجرات","هجرة"]},"070e713b-f503-5f87-be41-16cb73c070b4":{"definition":"المسجد الرئيسي الذي تقام فيه الصلوات اليومية وصلاة الجمعة. تركية: سامع؛ انظر أيضا مسجد.","spellings":["الجامع","الجامعان","الجامعين","الجوامع","جامع","جامعان","جامعين","جوامع"]},"2003ec95-a720-51cb-9dcd-774d9dc9f389":{"definition":"يمكن تقسيم القرءان إلى 30 جزءا متساويا، وبالتالي فإن 1/30 يسمى جزءا (م. أجزاء)؛ وعندما كانت المصاحف تكتب في 30 مجلدا مثل ماوقع في مصر تحت المماليك، كان المجلد يسمى جزءاً.","spellings":["أجزاء","الأجزاء","الجزء","الجزءان","الجزأين","جزء","جزءان","جزأين"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"حرفيا \"مكعب\". معبد بمكة، مركز الديانة الإسلامية.","spellings":["الكعبة","كعبة"]},"cf7d3667-7d96-58e6-af31-c5d6fe2c71b8":{"definition":"مصطلح عربي يدل على نزل يضم مجموعة من المساكن يتواجد على الطرق الرئيسية للقوافل من أجل المسافرين (الحجاج والتجار) وحيث يمكن تخزين السلع, انظر أيضا كارافنسيراي، فندق، وكالة. تركية خان.","spellings":["الخان","الخانات","الخانان","الخانين","خان","خانات","خانان","خانين"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"كتابة عربية ذات أحرف زاوية مجردة، استعملت في مصاحف الأزمنة الأولى للإسلام. يتم إرجاعها إلى مدينة الكوفة في العراق؛ وابتداءا من القرن 4 الهجري (10 الميلادي) أصبح الخط الكوفي قليل الاستعمال بسبب صعوبة قراءته. الكوفي المورق: كتابة تجمع بين الأسلوب الزاوي للأحرف والأشكال الزهرية والنباتية مثل الزهيرات، الشائعة خلال الفترة الفاطمية والأتابكية. انظر أيضا فن الكتابة.","spellings":["الكوفي","الكوفية","كوفي"]},"81dc2164-deae-5d1f-8a05-4e038d6354b1":{"definition":"مجموع البنايات الموزعة حول المسجد؛ بينما كانت البنايات الأخرى تتكون من دار الشفا (المستشفى)، والحمام والخان (المساكن) والعمارات (الحساء الشعبي) والمدرسة.","spellings":["الكليات","الكلية","كليات","كلية"]},"220ac6c9-5bbb-5494-a7d7-a1992e0113c3":{"definition":"حد أنواع الخزف المزجَّج. يتمُّ الحصول عليه بطريقة معقدة، حيث يتم تعريض أواني الخزف للشيِّ مع بعض أوكسيدات المعادن، مما يمنح أواني الخزف بريقاً مميزاً. ولقد تمَّ تطوير هذه التقنية منذ العصور الإسلامية المبكرة","spellings":["خزف ذو بريق معدني"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"مدرسة إسلامية متخصصة في العلوم الدينية (أصول الدين والقانون والقرءان إلخ.) ونزل للطلبة. يدل المصطلح اليوم على مدرسة. تركية: مِدرِيسي.","spellings":["المدارس","المدرسة","المدرستان","المدرستين","مدارس","مدرسة","مدرستان","مدرستين"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"صاحب الشرعية المطلقة في الحكم والإدارة","spellings":["ملك"]},"f2ec79dc-0998-56d5-8cc2-bce2d4228e77":{"definition":"موضع للتعبد. انظر أيضا ضريح، مقام، قبة، تربة.","spellings":["المشاهد","المشهد","المشهدان","المشهدين","مشاهد","مشهد","مشهدان","مشهدين"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"مدينة، حي قديم، وسط مدينة مستقل. أيضا اسم إحدى مدن العربية السعودية حيث هاجر المسلمون في سنة 622 ميلادية، والتي دفن بها الرسول محمد.","spellings":["المدن","المدينة","المدينتان","المدينتين","مدن","مدينة","مدينتان","مدينتين"]},"a7da3b34-cced-5cac-bca5-7cde2160fdbf":{"definition":"مكان مرتفع في قاعة الصلاة، من خشب أو رخام، يرتقي إليه الإمام أو الخطيب لإلقاء خطبة يوم الجمعة","spellings":["منبر"]},"bd2ffd1a-1d12-5fc1-ab6b-b186e0622cb6":{"definition":"زخرف معماري على شكل هوابط أو عش النحل يزين العديد من السطوح بما فيها القبب والكوابيل. في بلاد المغارب، مقربص.","spellings":["المقرنص","المقرنصات","مقرنص","مقرنصات"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"مصطلح يعني حرفيا \"منقول\". أحد أساليب فن الكتابة الإسلامية الأكثر انتشارا والمستعمل في المصاحف والكتب الأخرى. يجمع هذا الأسلوب بين لويونة الأسلوب الفارسي وانسجام الكتابة الكوفية. تركية: نسيخ.","spellings":["النسخي","النسخية","نسخي","نسخية"]},"dc0561a2-2592-560f-8a87-20cd58a96753":{"definition":"من رأس الكتف الأيمن إلى نهاية الكتف الأيسر.","spellings":["قبة"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"من اللاتينية كاستروم. قصر، حصن. قُصير: تصغير لقصر. تركية: كصر. انظر أيضا بيت، دار.","spellings":["القصر","القصران","القصرين","القصور","قصر","قصران","قصرين","قصور"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"اتجاه الكعبة، حيث يتوجَّه المسلمون في صلواتهم","spellings":["قبلة"]},"c39cd815-3b51-5b89-a4e4-5e9f2c0ca622":{"definition":"قبة، تجاوزا ، صرح أو غرفة مبنية فوق قبر ولي صالح أو شخصية هامة، متميزة في أغلب الأحيان بقبة. تركية: كبة (قبة فقط).","spellings":["القبب","القبة","القبتان","القبتين","قبب","قبة","قبتان","قبتين"]},"3b2db79a-c0e9-5ba0-87de-869284e97970":{"definition":"طراز فني أوروبي، ظهر بعد الباروك، في القرن الثاني عشر الهجري/الثامن عشر الميلادي، ويتميز بضخامة الزخارف، والمبالغة في التزيينات. كان له تأثير واضح في العمارة العثمانية","spellings":["روكوكو"]},"99e11148-863b-5916-afb5-d3b71fb5abe5":{"definition":"عنصر زخرفي على شكل نصف سعيفة. أحد الأشكال الأكثر شعبية وبساطة في الفنون الزخرفية الإسلامية، المستعمل على كل السطوح، بدءا من الخشب المنقوش إلى بلاطات الفخار. ظهر بشكل خاص في الرقش العربي (الأرابيسك)؛ ويشتق اسمه من الاسم القديم للأناضول.","spellings":["الروم","الرومي","رومي"]},"98f32a82-0f8d-523b-b82b-b4c5d2090590":{"definition":"(جمعه سادة) سليل الرسول محمد. انظر أيضا شريف.","spellings":["السادة","السيد","السيدان","السيدين","سادة","سيد","سيدان","سيدين"]},"c98013e1-9336-5b90-9d71-2658cca1e0ca":{"definition":"قب يطلق على كل من ينحدر من سلالة الرسول محمد، عبر ابنته فاطمة. تمتع الأشراف (السادة) بمكانة دينية مميزة، دائماً، وسياسية أحيان","spellings":["شريف"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"القائد الأعلى والمطلق في ولاية أو مقاطعة إسلامية، وغالباً ما كان يحكم دون أن يؤثِّر على المكانة الاعتبارية للخليفة","spellings":["سلطان"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"حرفيا \"تقليد\". بالنسبة للإسلام السني، مجموع أحاديث الرسول التي يرتكز عليها علماء الفتوى وعلماء أصول الدين من أجل وضع القانون الإسلامي انطلاقا من القرءان. السني:تابع السنة. ينقسم السنة إلى أربع مذاهب هي المذهب الحنفي والمذهب الحنبلي والمذهب المالكي والمذهب الشافعي. السنة: نظام سياسي وديني معارض للشيعة. انظر أيضا فقه، شيعة.","spellings":["السنة","السنن","سنة","سنن"]},"cc2bbcf5-54f0-5959-a72b-231b955a7d9c":{"definition":"واحد من الخطوط الرئيسية في فن الكتابة العربية الذي تم تطويره في بلاد فارس في القرن 9 الهجري (15 الميلادي). يتميز هذا الخط المستعمل أساسا في المراسلات الرسمية بخطوط رقيقة دون حروف المد. تركية: تعليق. انظر أيضا نصتعليق، فن الكتابة.","spellings":["التعليق","تعليق"]},"577792e7-dcb2-5783-bc01-836c6f2cded6":{"definition":"وزير، تركية: فيزير. كان الوزير الأكثر بروزا في التراتبية الإدارية يعرف بالوزير الأعظم، الوزير الأول. تركية: صدرأعزم (الصدر الأعظم).","spellings":["الوزراء","الوزير","الوزيران","الوزيرين","وزراء","وزير","وزيران","وزيرين"]},"38031924-6b4f-5fb1-9337-c0222f9b16d2":{"definition":"هبة أبدية، تكون بوجه عام عبارة عن أراضي أو ملكية كانت تخصص مداخيلها لصيانة المؤسسات الدينية. وقفية: عقد هبة وقف ما. تركية: فقيف، فقفيي انظر أيضا حبوس.","spellings":["أوقاف","الأوقاف","الوقف","وقف"]},"76676210-58c4-5de1-89e6-594e4175ceac":{"definition":"مؤسسة للتعليم الديني مخصصة لتكوين الشيوخ؛ موضع حج مرتبط بولي صالح مبني في المكان الذي ازداد أو عاش فيه. يدل المصطلح أيضا في تركيا على تكة صغيرة، منزل للدراويش والمسافرين. انظر أيضا خانقاه، تكة، تكية.","spellings":["الزاوية","الزوايا","زاوايا","زاوية"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"ca7cf5ed-e85c-5aa3-8a00-3c4a246314af":{"definition":"Name der Iberischen Halbinsel (Spanien und Portugal) zur Zeit der muslimischen Herrschaft von 711 bis 1492","spellings":["Al-Andalus"]},"fb4643f3-3421-5aaa-8b4f-85806f394bac":{"definition":"Dekoratives Muster aus islamischer Zeit, bestehend aus verschlungenen Blattmotiven und geometrischen Formen","spellings":["Arabeske"]},"f80f3b72-49a9-5057-bd6f-021ba24a6071":{"definition":"Instrument zur Messung der Entfernungen zwischen den Sternen und der Erde","spellings":["Astrolabium"]},"b6c3a09c-964b-5dd3-a091-e608967fe6ff":{"definition":"(nach dem arabischen „Khalifa“) das Oberhaupt der Muslime in der Nachfolge des Propheten","spellings":["Kalif"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(wörtlich „Auswanderung“) der Exodus des Propheten Muhammad von Mekka nach Medina im Jahr 622; bezeichnet auch den Beginn der islamischen Zeitrechnung","spellings":["Hedschra"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"wörtlich „Sohn des“, oft Teil eines Namens. Bei der Bezeichnung eines Familienclans ist der Plural Banu/Beni gebräuchlich.","spellings":["Ibn"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"wörtlich „der Würfel“) kleiner Tempel in Mekka, der nach seinem Umbau zum Mittelpunkt des Islam wurde. Er soll ursprünglich vom Propheten Abraham und seinem Sohn Ismail erbaut worden sein.","spellings":["Kaaba"]},"cf7d3667-7d96-58e6-af31-c5d6fe2c71b8":{"definition":"einfache Unterkunft entlang der wichtigen Handels- und Pilgerwege. Hier konnten Reisende (meist Pilger und Kaufleute) übernachten und ihre Güter sicher verwahren.","spellings":["Khan"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"nach der Stadt Kufa in Irak benannte, charakteristisch eckige Schrift, die zu den frühesten Formen der arabischen Kalligrafie gehört","spellings":["Kufisch"]},"220ac6c9-5bbb-5494-a7d7-a1992e0113c3":{"definition":"glasierte Töpferei, die in einem komplizierten Brennverfahren mit Metalloxiden bearbeitet wird, um ihr einen luxuriösen metallischen Glanz zu verleihen. Die Technik wurde in frühislamischer Zeit in Mesopotamien entwickelt und verbreitete sich im gesamten islamischen Kulturraum.","spellings":["Lüsterware"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"islamische Schule für die religiöse Lehre (z. B. Theologie, Recht, Koran) und Unterkunft für Gelehrte","spellings":["Medrese"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"Titel mit der Bedeutung „Fürst“ oder „König“","spellings":["Malik"]},"a7da3b34-cced-5cac-bca5-7cde2160fdbf":{"definition":"erhöhte Kanzel für die Predigt während des Freitagsgebetes","spellings":["Minbar"]},"bd2ffd1a-1d12-5fc1-ab6b-b186e0622cb6":{"definition":"stalaktitisches oder honigwabenartiges architektonisches Ornament. Es ist ein charakteristisches Element islamischer Architektur und kommt auf vielen Oberflächen zur Anwendung, etwa an Kuppeln und in die Wand eingelassenen Tordurchgängen.","spellings":["Muqarnas"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"einer der weit verbreiteten Stile der arabischen Kalligrafie, zu dem auch eine leicht fließende Kursivschrift gehört. In seiner wörtlichen Bedeutung verweist der Begriff auf das „Kopieren“ und die Herstellung von Handschriften.","spellings":["Naskhi"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"(abgeleitet vom lateinischen *castrum*) Burg oder imposante Residenz","spellings":["Qasr"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Lage der Kaaba, nach der die Gläubigen überall ihr Gebet ausrichten","spellings":["Qibla"]},"c39cd815-3b51-5b89-a4e4-5e9f2c0ca622":{"definition":"(wörtlich „Kuppel“) Grabmal über der Ruhestätte eines Heiligen, zu der üblicherweise eine Kuppel gehört","spellings":["Kubba"]},"b96fb0ed-83cb-5316-ab1d-f4e286f25845":{"definition":"Safaviden.","spellings":["Safaviden","Safavidisch"]},"c98013e1-9336-5b90-9d71-2658cca1e0ca":{"definition":"(wörtlich „der Ehrbare“) Nachkomme des Propheten Muhammad. Die Mitglieder von Familien, die ihren Stammbaum auf den Propheten zurückführen, bekleideten oft hohe religiöse oder politische Ämter.","spellings":["Scherif"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Titel, der „Herrscher“ bedeutet und normalerweise ein politisches Oberhaupt bezeichnet, dessen Autorität die nominelle Vorherrschaft des Kalifen nicht in Frage stellt","spellings":["Sultan"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"(wörtlich „Traditionen“) Der Begriff bezieht sich auf traditionelle Überlieferungen, die von Rechtsberatern und Theologen benutzt wurden, um unter Berufung auf den Propheten das im Koran niedergeschriebene islamische Recht mit der nötigen Autorität auszustatten.","spellings":["Sunna","Sunniten"]},"577792e7-dcb2-5783-bc01-836c6f2cded6":{"definition":"Ehrentitel für hohe Verwaltungsbeamte oder Minister","spellings":["Wesir"]},"38031924-6b4f-5fb1-9337-c0222f9b16d2":{"definition":"von Steuern befreite Stiftung mit Land- oder Immobilienbesitz, deren Erträge für den Unterhalt religiöser Einrichtungen verwendet werden","spellings":["Waqf"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"56afd259-0505-5d2d-b7f1-9be15cb0dea2":{"definition":"Arabic dynasty that initially ruled over most of the Islamic empire after assuming the caliphate in 750 CE.","spellings":["Abbasid","Abbasids"]},"747e800c-2146-5632-889b-02f277a7ec61":{"definition":"From the Arabic word *Dawla*, meaning to turn, alternate, or come around in a cyclical fashion. The sense of alternating periods of fortune or misfortune led Arab writers to use the word when speaking of dynastic succession. In the 19th century, as Western distinctions between the state and the government began to filter into Muslim countries, Dawla became increasingly disentangled from its more personalistic connotations and began to be used almost exclusively in the sense of \"state\".","spellings":["Ad-Dawla","Al-Dawla"]},"16131753-740a-5b87-bfb9-06606e67de19":{"definition":"A flag, banner or standard. They were carried next to a commander in a military campaign or were used in religious processions. They could be very different in shape and had geometric designs, sometimes with inscriptions. A metal *alem* could be mounted to the head of a pole.","spellings":["Alem"]},"b4b7cd95-2eef-5482-9f26-076ce3f742d8":{"definition":"First letter of the Arabic alphabet.","spellings":["Aleph","Alif"]},"d622d348-fe31-5163-9440-a84a07e7456c":{"definition":"(Pl. *‘ulama’*) Scholar, doctor of law and Islamic theological science. Fr: ouléma or uléma. Tr: alim, pl. ulema.","spellings":["‘Alim","Alim","Ulama","Ulema"]},"46412584-c8d6-5149-bcf9-5194c433cdb9":{"definition":"A movable star chart or map, also called rete. Ankabut also means spider in Arabic, which is also the name of the 29th chapter of the Quran.","spellings":["Ankabut"]},"fb4643f3-3421-5aaa-8b4f-85806f394bac":{"definition":"A designation for a two-dimensional ornamental pattern in Islamic art. Arabesques are constructed designs based on intertwined leaf stems and tendrils that create a continuous pattern sometimes in connection with scrolls or geometrical elements.","spellings":["Arabesque"]},"f80f3b72-49a9-5057-bd6f-021ba24a6071":{"definition":"A medieval scientific instrument used for astronomical calculations and navigation.","spellings":["Astrolabe"]},"53b06a4c-1741-53c4-bd23-415aa3ce7613":{"definition":"Fort, bastion, tower, sometimes surrounded by an outer wall. The term passed into mediaeval Portuguese toponymy as *alvorge* or porches. In Tunisia it also means a secondary residence surrounded by gardens; a pleasure palace. Maghreb *borj*. Egypt *burg*. Tr. *burç*.","spellings":["Bordj","Borj","Burç","Burg","Burj"]},"b6c3a09c-964b-5dd3-a091-e608967fe6ff":{"definition":"Ar. *khalifa* literally “successor”. The supreme head of the Muslim community. Caliphate: the territory under the power of the caliph.","spellings":["Caliph","Khalifa","Khalifah"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"The “art of beautiful writing” (Greek) is one of the highest artforms of Islamic culture. As the Arabic language is connected with the revelation of Islam, calligraphy has deep spiritual undertones and is valued as a symbol of beauty and mystery. There are many types of calligraphy with variations according to period, place and context. Many artists of the Arab and Muslim world continue to practise calligraphy today. See also *diwani*, *farsi*, *kufic*, Maghribi-Andalusi, *muhaqqaq*, *naskhi*, *nas*ta’liq**, *rayhani*, *ruq’a*, *ta’liq*, *thuluth*.","spellings":["Calligraphy"]},"f3052f85-4db5-5572-a790-f3dc9a248659":{"definition":"(Pl. *dur*) House. *Dar al-imara*: Governor’s house. Dar al-Islam: Domain of Islam: countries under Islamic rule; where Islam did not rule was considered war territory. *Dar al-Hadith*: A school for studying the Hadith; Tr. *Darülhadis*. *Dar al-Hijra*: Abode for migration. *Dar al-khuffaz*: A school for training of memorising the Qur’an; Tr. *Darülhuffaz*. Dar al-Qurra’: school for teaching Qur’an recitation as a science ; Tr. *Darülkurra*. *Dar al-shifa’*: hospital; Tr. **darüşşifa**. *Dar al-tibb*: A school where the medical sciences were taught; Tr. *Darüttıb*. See also *bayt*, *qasr*.","spellings":["Dar","Dar al-Hadith","Dar al-Hijra","Dar al-imara","Dar al-Islam","Dar al-khuffaz","Dar al-shifa’","Dar al-tibb","Darülhadis","Darülhuffaz","Darülkurra","Darüşşifa","Darüttıb"]},"476a1ad7-f594-57bd-8ef5-ddfe4dba9e8b":{"definition":"A lacquer technique first seen in Iran in the AH 9th / AD 15th century during the Timurid period. It was named after Edirne in Turkey from where the best examples came. It was used on different media such as bindings, drawers and bows.","spellings":["Edirnekari"]},"5d77d3cf-d7dc-59de-8fe9-16b4846e152d":{"definition":"Another name for slip, now largely obsolete.","spellings":["Engobe"]},"38f9b696-41fe-5bb6-aea9-f97476afeed6":{"definition":"This term has different meanings: \n \nFez \nCity in northern Morocco \n \nFez \nA brimless cylindrical or somewhat cone-shaped hat with a flat top that usually has a tassel, is typically made of red felt, and is worn especially by men in eastern Mediterranean countries","spellings":["Fes","Fez"]},"1123d155-1d0c-59e5-8ecc-ca1e2b7a31e9":{"definition":"From ghazwa (military raid), referring to a noble title for those who participated in battles for Islam. It became a military rank during the Mamluk period and was notably applied to Mahmud of Ghazni, as inscribed on Mahmud’s Tower in Ghazni in AH 421 / AD 1030. Tr. *gazi*.","spellings":["Gazi","Ghazi"]},"e0e8a76f-5937-523a-b87b-6d2a0c6528d7":{"definition":"Applying gold to the surface of an artwork. Gilding can be applied to most materials, including marble, stone, stucco, wood, metalwork, ceramics, glass and paper. Different techniques are used to apply gold, as it can be applied in a light wash or as gold-leaf foil. Tr. *tombak*, gilded copper technique.","spellings":["Gilding (gold)","Tombak"]},"f2b2bdf4-e6b8-5c67-94e3-3fdbc00d8e88":{"definition":"A thin layer of glass is applied to the surface of a ceramic before firing. In the kiln firing the glaze fuses, protecting the ceramic and making it waterproof and suitable for different purposes. Lead glaze is transparent and soft but vulnerable to cracking and chemical deformation. Tin glaze: an opaque white glaze containing tin, developed in Baghdad in the AH 3rd / AD 9th century to rival Chinese porcelain and transmitted from there to Moorish Spain and then the rest of Europe. Faience, maiolica and Delft wares have tin glazing.","spellings":["Glaze"]},"2fb79a2a-639b-5703-9b25-ab627b16aef8":{"definition":"A gift of real estate bequeathed in perpetuity under certain conditions in favour of a mosque or other religious institution, such as a *madrasa* or *khanqah*, or a civil institution such as a *sabil*, or even a house. See also *waqf*.","spellings":["Habus"]},"cccf5396-0f64-5785-9f34-bb8b7a5ffd5b":{"definition":"One of the five pillars of Islam: pilgrimage to Mecca and holy places, which all believers must accomplish at least once during their lifetime if they have the means to do so. By extension it also refers to someone who undertakes the pilgrimage. Hajj takes place two months after Ramadan and finishes with the Feast of Sacrifice (Eid al-Adha). ‘Umra has almost the same rituals as the Hajj but takes place outside the Hajj season. ‘Umra’s significance is growing because there is no means to house the increasingly large numbers (over three million) who want to go on Hajj.","spellings":["Hadj","Hadji","Haj","Hajj"]},"d71360cd-eac1-5408-b6b3-59ad3d8464b9":{"definition":"Ar. literally “sacred”, “forbidden”. Sanctuary. An illicit act from the religious point of view. Haram al-Sharif: the Noble Sanctuary in Jerusalem including al-Aqsa Mosque and Dome of the Rock.","spellings":["Haram","Haramsarā","Harem","Harīm"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"Muhammad’s flight from Mecca to Madina in AD 622. The beginning of the Muslim Hijri (Hegira) calendar, which follows a lunar year.","spellings":["Hegira","Hijra","Hijrah"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"Son of, used in names. To indicate a clan the plural form *Bani / Banu*. is used. Tr. –*oğlu*.","spellings":["Ben","bin","ibn"]},"ffd69886-00a2-5968-b0e0-16249a1412eb":{"definition":"A cultural and historical treasure in central Iran, often referred to as \"Nesf-e Jahan\" (Half of the World) due to its grandeur and beauty. Isfahan is famous for its stunning architecture, including the Imam Mosque, Sheikh Lotfollah Mosque, and the historic Naqsh-e Jahan Square. It has a rich history as a capital of the Persian Empire during the Safavid dynasty and is renown for its Persian handicrafts and exquisite tilework.","spellings":["Esfahan","Isfahan"]},"070e713b-f503-5f87-be41-16cb73c070b4":{"definition":"Main mosque where daily prayers and Friday prayers are celebrated. Tr. *cami*. See also *meşrebiye*.","spellings":["Cami","Djama'a","Djamaa","Djemaa","Jama","Jama'a","Jama’","Jamaa","Jami","Jami‘"]},"2003ec95-a720-51cb-9dcd-774d9dc9f389":{"definition":"The text of the Qur’an can be divided into 30 equal sections. One-thirtieth is therefore called a *juz’* (pl. ajza). When Qur’ans were written in 30 volumes, as in Mamluk Egypt, one volume was a *juz’*.","spellings":["Ajza","Juz’"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"Literally “cube”. Temple in Mecca, the centre of the Islamic religion.","spellings":["Ka'bah","Ka‘ba","Kaaba","Kabah"]},"cf7d3667-7d96-58e6-af31-c5d6fe2c71b8":{"definition":"Ar. Inn, lodgings on the main caravan routes for travellers (pilgrims and merchants) and where merchandise could be stored. See also *caravanserai*, *funduq*, *wikala*. Tr. *han*.","spellings":["Han","Khan"]},"64d6c154-9408-5c99-93c4-4d53ffce9b15":{"definition":"Book. Kitabat: inscriptions.","spellings":["Kitaab","Kitab","Kitabat","Kuttab"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"An Arabic script of angular and stylised characters used in Qur’ans in the early period of Islam. It is attributed to the city of Kufa in Iraq. From the AH 4th / AD 10th century it was less used because it could be difficult to read. Foliated *kufic*: a script that combines the angular style of the letters with decorative floral and vegetal motifs as finials, popular during the Fatimid and Atabeg period. See also calligraphy. \n \nKufic script emerged as an Arabic script style, initially rising to prominence as the favoured choice for transcribing the Qurʾan and adorning architectural structures. Over time, it evolved into a point of reference and an exemplary model for various other Arabic scripts. Kufic script is characterised by its markedly angular form within the Arabic alphabet, originating in the initial copies of the Qurʾan.","spellings":["Kufic"]},"81dc2164-deae-5d1f-8a05-4e038d6354b1":{"definition":"An Ottoman Turkish term that refers to religious and charitable complexes comprising several buildings with the mosque is at the centre. The other buildings were the hospital, bathhouse, soup-kitchen *darüşşifa* (hospital), *hammam* (bathhouse), *han* (lodgings), *imaret* (soup-kitchen), *madrasa* (school).","spellings":["Külliye"]},"6d80067a-11d1-5a05-8e27-1c1e30ff12b0":{"definition":"Word used for chair or throne, depending on the context.","spellings":["Kursi"]},"220ac6c9-5bbb-5494-a7d7-a1992e0113c3":{"definition":"A ceramic technique in which a thin coating of metal oxide resulted in an iridescent and golden shining surface on glazed ceramics. The lustre technique was introduced to many different regions by travelling potters.","spellings":["lustre","lustre-painted ware","Lustreware"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Theological institution that provided instruction on Islamic law (*shari’a*), jurisprudence (*fiqh*), Quran, Hadith, and Arabic, as well as accomodations for students. \n \nToday, a school. Fr. *medersa*, Tr. *medrese*.","spellings":["Madrasa","Madrasah","Madrasas","Madrasat","Madrassa","Madraza","Medrese","Medresse"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"One of the four Sunni legal schools of Orthodox Islam. Founded by Imam Malik and spread throughout the western Muslim world including al-Andalus.","spellings":["Malik","Maliki"]},"f2ec79dc-0998-56d5-8cc2-bce2d4228e77":{"definition":"Building of one or more architectural units, usually with a dome, that contains the tomb of an important religious figure. A place of worship, and pilgrimage. See also darih, mashhad, qubba, türbe. \nAdditionally, Mashhad, alternatively spelled as Mashad or Meshed, serves as the city and capital of the Khorasan-e Razavi province in north-eastern Iran. \n \nSee also darih, *maqam*, *qubba*, *türbe*.","spellings":["Mashad","Mashhad"]},"f176a992-6546-55ba-a3e5-6877adc61b76":{"definition":"Literally, “place of prostration”. A mosque where daily prayers are held, usually with the exception of the Friday prayers, which cannot take place in a *meşrebiye* owing to the absence of a *minbar*. Tr. *mescit*. See also *jami’*.","spellings":["Masjid","Mescit"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Town, the old quarter, self-sufficient city centre. Also the name of a city in Saudi Arabia where the Muslims migrated in AD 622 and where the Prophet Muhammad is buried.","spellings":["Madina","Madinat","Medina","Medinat"]},"a7da3b34-cced-5cac-bca5-7cde2160fdbf":{"definition":"A stepped pulpit for delivering the sermon during the Friday prayers and the first morning prayers during the two big Muslim feasts. It is placed to the right of the *mihrab* in a mosque. *minbar*s first appeared in the Umayyad period.","spellings":["Mimber","Minbar"]},"a95bf8cd-02b1-5d88-b68d-c21999469de6":{"definition":"See *jami’* and *meşrebiye*.","spellings":["Mosque"]},"bd2ffd1a-1d12-5fc1-ab6b-b186e0622cb6":{"definition":"Stalactite- or honeycomb-like architectural ornamentation which adorns many surfaces including domes and corbels. In the Maghreb *muqarbas*. Fr. *mouqarnas*.","spellings":["Mouqarnas","Muqarbas","Muqarnas"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"Literally “copied”. One of the most widespread styles of Islamic calligraphy used in Qur’ans and other books. It combines the flexibility of the *farsi* style with the harmony of the *kufic* script. Tr. *nesih*.","spellings":["Naskhi","Nesih"]},"ea137b2c-4b18-5db2-bba2-703e333c897d":{"definition":"Whilst prevailing belief is that Naskh calligraphy emerged in 310 AH (922-23 AD), recent research suggests it evolved from the Kufic script that dates back to the early days of Islam. Over time, Naskh supplanted Kufic as the preferred script for the Qur'an. Today, Naskh is the dominant script used in Qur'an transcription, surpassing all other scripts combined due to its enhanced legibility.","spellings":["Naskh"]},"d99278fb-cfa3-513e-9af1-4e39e27f241b":{"definition":"A technique used in metalwork, where engraved areas are filled with a mixture of different materials such as lead, copper and silver. Fr. *niel*.","spellings":["Niel","Niello"]},"901f2d10-a163-54d9-9db6-576def5054df":{"definition":"An adjective indicating the person's place of origin, tribal affiliation, or ancestry, used at the end of the name.","spellings":["Nesba","Nesbat","Nisba","Nisbah"]},"dc0561a2-2592-560f-8a87-20cd58a96753":{"definition":"\"Chest Panel \nFrom the head of the right shoulder to the end of the left shoulder.\"","spellings":["Qabbe"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"From Latin *castrum*. Palace, castle. *Qusayr*: diminutive form of *qasr*. Tr. kasr. See also *bayt*, dar.","spellings":["Ksar","Qasr","Qusair","Qusayr","Quseir"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Direction of the Ka‘ba in Mecca, which Muslims face during prayer. The qibla wall of the mosque is where the *mihrab* is situated.","spellings":["Kibla","Qibla","Qiblah","Quibla"]},"ea03a56c-d809-5ee0-9bf3-d2601be89fe3":{"definition":"A portable astronomical instrument whose name literally means \"showing the direction to the Ka'ba\". The alternative name for it is astrolabe.","spellings":["Qiblanuma"]},"c39cd815-3b51-5b89-a4e4-5e9f2c0ca622":{"definition":"Dome; by extension a monument or chamber built over the grave of a saint or important person, which is usually marked with a dome. Fr. *koubba*. Tr. *kubbe* (dome only).","spellings":["Koubba","Kubbat","Kubbe","Qubba","Qubbat"]},"99e11148-863b-5916-afb5-d3b71fb5abe5":{"definition":"Split-palmette motif. One of the most popular and basic motifs in Islamic decorative arts, applied to every medium from woodcarving to tiles. It is mostly seen in arabesques. It was named after an earlier name for Anatolia.","spellings":["Rumi"]},"b96fb0ed-83cb-5316-ab1d-f4e286f25845":{"definition":"Safavid Dynasy.","spellings":["Safavid","Safawid"]},"98f32a82-0f8d-523b-b82b-b4c5d2090590":{"definition":"(Pl. *sada*) Descendants of Prophet Muhammad. See also *sharif*.","spellings":["Sada","Sayyed"]},"9ba68a24-0e40-52cc-9957-968da7055d9a":{"definition":"Arabic title of respect, meaning Heir to the grandson of the prophet Muhammad.","spellings":["Sayyid"]},"1e2bc98b-db88-5155-9556-2e6e52c00a36":{"definition":"Mobile openwork plaque or rete, could also mean net.","spellings":["Shabaka"]},"5dfb0beb-240c-5fb8-a4ba-14bd15936137":{"definition":"Title of the kings of Iran, or Persia. The title shah was also used in Afghanistan until the overturn of the monarchy in 1973 and has been used by rulers and princelings in other countries of central and southern Asia.","spellings":["Šâh","Shah"]},"c98013e1-9336-5b90-9d71-2658cca1e0ca":{"definition":"(Pl. *shurafa*) Descendant of the Prophet Muhammad. See also *sayyed*.","spellings":["Sharif","Shurafa"]},"1a911f25-2169-5473-b48f-e5e9bf7e6aff":{"definition":"A culturally significant city in southern Iran, often referred to as the \"City of Poets\" and \"City of Gardens.\" This is because of its numerous lush gardens, including the famous Eram Garden, and for being the hometown of renowned Persian poets, such as Hafez and Saadi. Shiraz is also known for its historical sites, including the Nasir al-Mulk Mosque and the Tomb of Cyrus the Great.","spellings":["Shiraz"]},"b68f8c65-978e-5a31-bb68-5994ae43ec75":{"definition":"A Muslim acetic and mystic who represents the mystical aspect of Islam.","spellings":["Sufi"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Honorary title used by independent sovereigns (in particular Ottomans and Seljuks) whose authority, however, does not question the nominal superiority recognised to the ruling caliph.","spellings":["Sultan"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"Literally “tradition”. For Orthodox Islam, the group of traditions of the Prophet in which legal advisers and theologians find support and foundations to establish the content of Islamic law arising from the Qur’an. Sunni: Follower of Sunna. Sunnis are divided into four schools: Hanafi, Hanbali, Maliki, Shafi’i. Sunnism: a political and religious system opposed to Shi‘ism. See also Fiqh, Shi’a.","spellings":["Sunna"]},"cc2bbcf5-54f0-5959-a72b-231b955a7d9c":{"definition":"One of the six main styles of calligraphy developed in Persia in the AH 9th / AD 15th century. Used especially for official correspondence, it is characterised by fine lines with no vowel. Tr. *talik*. See also *nas*ta’liq**, calligraphy. \n \nTaliq is characterised by an unauthodox use of ligatures, which connect letters on the left that typically wouldn't be joined. It features descending strokes that form loops, rounded letter shapes with pronounced variations in letter spacing, wide spacing between lines, as well as lines that ascend from right to left.","spellings":["ta‘liq","Talik","Taliq"]},"78053761-99e7-5b79-85ba-68c278e8c447":{"definition":"Reforms that were propagated under the rule of Ottoman emperors Abdulmecid I and Abdulaziz between 1839 and 1876.","spellings":["Tanzimat"]},"577792e7-dcb2-5783-bc01-836c6f2cded6":{"definition":"Minister. Tr. *vezir*. The highest vizier (Prime Minister) was the Grand Vizier, Prime Minister. Tr. *Sadrazam*.","spellings":["Sadrazam","Vasir","Vazir","Vesir","Vezir","Visir","Vizier","Vizir","Wazir"]},"38031924-6b4f-5fb1-9337-c0222f9b16d2":{"definition":"Endowment in perpetuity, usually of land or property, from which the revenue was reserved for the upkeep of religious foundations. *waqfiyya*: the deed of endowment of a *waqf*. Tr. *vakıf*, *vakfiye*. See also *habus*.","spellings":["Vakif","Vakifiye","Wakf","Waqf"]},"19ba2374-d3c1-58b9-9a5e-7c9421eb5612":{"definition":"A historic city in central Iran, renowned for its well-preserved mud-brick architecture and the ancient Zoroastrian fire temple, Atash Bahram. Yazd is situated in the desert and is also reputed for its distinct windcatcher towers (badgir) that provide natural ventilation in the city's buildings. It's a centre for Zoroastrian culture and has a rich history dating back thousands of years.","spellings":["Yazd"]},"76676210-58c4-5de1-89e6-594e4175ceac":{"definition":"Establishment for religious teaching dedicated to preparing men to become *shaykhs*, which includes the shrine of a saint and built where he was born or lived. In Turkey also a small *tekke*, a hospice for dervishes and travellers. See also *khanqah*, *tekke*, *takiyya*.","spellings":["Zaouia","Zawija","Zawiya","Zawiyah","Zwaya"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"ca7cf5ed-e85c-5aa3-8a00-3c4a246314af":{"definition":"Nombre de los territorios de la Península Ibérica bajo dominio musulmán entre 711 y 1492.","spellings":["Al-Andalus"]},"16131753-740a-5b87-bfb9-06606e67de19":{"definition":"Bandera, pendón o estandarte.","spellings":["Alem"]},"d622d348-fe31-5163-9440-a84a07e7456c":{"definition":"(Pl. *ulama*) Erudito, doctor en derecho y ciencias teológicas islámicas. Esp.: ulema.","spellings":["Alim","Ulama","Ulema"]},"fb4643f3-3421-5aaa-8b4f-85806f394bac":{"definition":"Dibujo de adorno en dos dimensiones muy frecuente en el arte islámico, compuesto de tracerías, follajes, cintas y roleos que crean un motivo continuo, a veces combinado con volutas o elementos geométricos.","spellings":["Arabesco"]},"f80f3b72-49a9-5057-bd6f-021ba24a6071":{"definition":"Instrumento científico medieval utilizado para los cálculos astronómicos y en la navegación.","spellings":["Astrolabio"]},"dd3cf38a-f162-5d5c-ab24-2d36d3b5de1c":{"definition":"Movimiento artístico europeo del siglo xvii. En el periodo otomano, la influencia occidental se deja sentir en el arte islámico con la incorporación de formas barrocas.","spellings":["Barroco"]},"53b06a4c-1741-53c4-bd23-415aa3ce7613":{"definition":"Fuerte, bastión, torre, a veces rodeada por un muro exterior. El término ingresó en la toponimia portuguesa medieval bajo las formas *alvorge* o *porches*. En Túnez, el término designa así mismo una segunda residencia rodeada de jardines; una residencia de verano. *Borj* o *bordj* en el Magreb; *burg* en Egipto.","spellings":["Bury"]},"b6c3a09c-964b-5dd3-a091-e608967fe6ff":{"definition":"Del ár. *jalifa*, literalmente “sucesor”. Dirigente supremo de la comunidad musulmana. Califato: territorio bajo el poder del califa.","spellings":["Califa","Jalifa"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"El “arte de la bella escritura” (griego) es una de las más eminentes expresiones de la cultura islámica. Dado que la lengua árabe está ligada à la revelación del Islam y ésta fue plasmada en textos, la caligrafía tiene profundas connotaciones espirituales y es considerada como un símbolo de belleza y misterio. Existen numerosos tipos de caligrafía dependiendo del periodo, el lugar y el contexto. Numerosos artistas del mundo arabo-musulmán continúan practicando el arte de la caligrafía actualmente. Palabras relacionadas: *cúfico*, *diwani*, *farsi*, *magrebí-andalusí*, *muhaqqaq*, *nasji*, *nastaliq*, *rayhani*, *ruqa*, *taliq*, *zuluz*.","spellings":["Caligrafía"]},"f3052f85-4db5-5572-a790-f3dc9a248659":{"definition":"(Pl. *dur*) Casa. *Dar al-Imara*: casa del gobernador. *Dar al-Islam*: dominio del Islam: país bajo dominación islámica; los países que no estaban bajo el dominio del Islam eran considerados como territorios de guerra. *Dar al-hadiz*: escuela donde se estudian los hadices. *Dar al-hiyra*: residencia para emigrantes. *Dar al-juffaz*: escuela especializada en la memorización del Corán. *Dar al-qurra*: escuela dedicada a enseñar la recitación del Corán. *Dar al-shifa*: hospital. *Dar al-tibb*: escuela de medicina. Palabras relacionadas: *bayt*, *qasr*.","spellings":["Dar"]},"476a1ad7-f594-57bd-8ef5-ddfe4dba9e8b":{"definition":"Técnica de lacado cuyas primeras muestras se remontan al Irán del siglo IX/XV, durante el periodo timurí. Toma su nombre de la ciudad de Edirne, en Turquía, de donde proceden los mejores ejemplos. Se utilizaba sobre distintos soportes, tales como encuadernaciones, cajones y arcos (arma).","spellings":["Edirnekari"]},"5d77d3cf-d7dc-59de-8fe9-16b4846e152d":{"definition":"Solución de arcilla diluida que se aplica a un recipiente de cerámica para recubrirlo antes de decorarlo.","spellings":["Engobe"]},"1123d155-1d0c-59e5-8ecc-ca1e2b7a31e9":{"definition":"Guerreros que combaten por la causa del Islam, organizados en grados militares en el seno del Imperio Otomano.","spellings":["Gazi"]},"e0e8a76f-5937-523a-b87b-6d2a0c6528d7":{"definition":"Aplicación de oro sobre la superficie de una obra de arte. El dorado puede aplicarse a la mayoría de los materiales, como el mármol, la piedra, el estuco, la madera, los metales, la cerámica, el vidrio y el papel. Existen diferentes técnicas de aplicación, como al agua o en hoja. Tr.: *tombak*, técnica del cobre dorado.","spellings":["Dorado","Tombak"]},"f2b2bdf4-e6b8-5c67-94e3-3fdbc00d8e88":{"definition":"Técnica consistente en aplicar a la superficie cerámica una fina capa de vedrío antes de la cocción. En el horno, el vedrío se funde, protege la cerámica, la vuelve impermeable y la prepara para diferentes usos. El vidriado plumbífero es transparente y suave, pero vulnerable a las roturas y la deformación química. El vidriado estannífero es un vidriado blanco opaco que contiene estaño; se perfeccionó en Bagdad en el siglo III/IX para competir con las porcelanas chinas, y se extendió hasta la España musulmana y luego al resto de Europa.","spellings":["Vidriado"]},"2fb79a2a-639b-5703-9b25-ab627b16aef8":{"definition":"Legado de bienes inmuebles a perpetuidad y bajo determinadas condiciones a favor de una mezquita u otra institución religiosa, como una *madrasa* o una *janqa*, o una institución civil como un *sabil*, o incluso una casa. Palabras relacionadas: *waqf*.","spellings":["Habiz"]},"cccf5396-0f64-5785-9f34-bb8b7a5ffd5b":{"definition":"Uno de los cinco pilares del Islam; peregrinación a La Meca y a los Santos Lugares que todos los creyentes deben llevar a cabo al menos una vez en su vida, si tienen los medios. Por extensión, el término también se refiere a una persona que hace esta peregrinación. El *hayy* se realiza dos meses después de ramadán y termina con la Fiesta del Sacrificio (Aid al-Ada). La *Umra* presenta casi los mismos rituales que el *hayy*, pero no tiene lugar durante la misma temporada; su importancia es cada vez mayor debido a las dificultades para acoger al creciente número de peregrinos que cada año quieren cumplir con el *hayy* (más de tres millones).","spellings":["Hayy"]},"d71360cd-eac1-5408-b6b3-59ad3d8464b9":{"definition":"Literalmente, “sagrado”, “prohibido”. Santuario. Acto ilícito, en términos religiosos. Haram al-Sharif: el Noble Santuario, en Jerusalén, que comprende la mezquita al-Aqsa y la Cúpula de la Roca.","spellings":["Haram","Harén"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(del ár. *hiyra*, «migración») Éxodo del Profeta de La Meca a Medina en 622, año de referencia para el comienzo de la era islámica. El calendario musulmán se rige por años lunares de 354 días.","spellings":["Hégira"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"«Hijo de», a menudo forma parte de los nombres. El plural, *banu*, se utiliza para denominar un clan.","spellings":["Ben","Bin","Ibn"]},"070e713b-f503-5f87-be41-16cb73c070b4":{"definition":"Mezquita mayor o aljama donde tienen lugar las oraciones cotidianas y las del viernes. Palabras relacionadas: *masyid*.","spellings":["Yamaa"]},"2003ec95-a720-51cb-9dcd-774d9dc9f389":{"definition":"El texto del Corán se puede dividir en 30 secciones iguales, a las que se denomina *yuz* (pl. *ayza*). Cuando los coranes estaban escritos en 30 volúmenes, como en el Egipto mameluco, cada volumen era un *yuz*.","spellings":["Ayza","Yuz"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"(«cubo») Pequeño templo de La Meca que pasó a convertirse en el centro del islam. Se cree que fue construido por el profeta Abraham y su hijo Ismael.","spellings":["Kaaba"]},"cf7d3667-7d96-58e6-af31-c5d6fe2c71b8":{"definition":"Término árabe que designa una posada o alojamiento en las principales rutas de caravanas para los viajeros (peregrinos y mercaderes) y donde las mercancías podían ser almacenadas. Palabras relacionadas: *caravasar*, *funduq*, *wikala*. Tr.: *han*.","spellings":["Jan"]},"64d6c154-9408-5c99-93c4-4d53ffce9b15":{"definition":"Libro. *Kitabat*: inscripciones.","spellings":["Kitab","Kuttab"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Escritura árabe de caracteres angulares estilizados, utilizada en los coranes de los primeros tiempos del Islam. Se atribuye a la ciudad de Kufa, en Irak. A partir del siglo IV/X, el cúfico fue menos utilizado, por la dificultad de su lectura. Cúfico florido: escritura que combina el estilo angular de las letras con motivos florales y vegetales, como los florones, de uso frecuente en los periodos fatimí y atabeg. Palabras relacionadas: *caligrafía*.","spellings":["Cúfica"]},"81dc2164-deae-5d1f-8a05-4e038d6354b1":{"definition":"Conjunto de edificios distribuidos alrededor de la mezquita: *darüşşifa* (hospital), *hammam* (baños), *jan* (alojamientos), *imaret* (comedor de beneficencia), *madrasa* (escuela).","spellings":["Külliye"]},"220ac6c9-5bbb-5494-a7d7-a1992e0113c3":{"definition":"Técnica de decoración de la cerámica que consiste en aplicar una fina capa de óxido metálico para dar un brillo dorado e iridiscente a la cerámica vidriada. Esta técnica se extendió a muchas regiones de la mano de alfareros itinerantes.","spellings":["Reflejo metálico"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Escuela islámica de ciencias religiosas (teología, derecho, Corán, etc.) y residencia de los estudiantes. Actualmente, el término designa un colegio.","spellings":["Madrasa"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"Una de las cuatro escuelas jurídicas sunníes del Islam ortodoxo. Fue fundada por el imam Malik y se extendió por el mundo musulmán occidental, incluido al-Andalus.","spellings":["Malik","Malikíes"]},"f2ec79dc-0998-56d5-8cc2-bce2d4228e77":{"definition":"Mausoleo o santuario.","spellings":["Mashhad"]},"f176a992-6546-55ba-a3e5-6877adc61b76":{"definition":"Literalmente, “lugar de prosternación”. Mezquita donde se rezan las plegarias diarias, excepto, en general, las del viernes, que no pueden pronunciarse debido a la ausencia de *minbar*. Palabras relacionadas: *yamaa*.","spellings":["Masyid"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Ciudad; casco antiguo de una ciudad, centro independiente. También es el nombre de una ciudad de Arabia Saudí adonde emigraron los musulmanes en el año 622 y en la que está enterrado el profeta Muhammad.","spellings":["Medina"]},"a7da3b34-cced-5cac-bca5-7cde2160fdbf":{"definition":"Púlpito de las mezquitas desde donde el imam dirige el sermón a los fieles durante las oraciones del viernes y las primeras plegarias de la mañana en las dos grandes fiestas musulmanas. Está situado a la derecha del *mihrab*. Los *minbar* aparecieron en el periodo omeya.","spellings":["Minbar"]},"bd2ffd1a-1d12-5fc1-ab6b-b186e0622cb6":{"definition":"Adorno arquitectónico en forma de estalactitas o panal que adorna las superficies de cúpulas, ménsulas, cornisas, etc. En el Magreb, *muqarbas*.","spellings":["Mocárabe o almocárabe"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"Literalmente, “copiado”. Uno de los estilos más difundidos de caligrafía islámica, utilizado en coranes y otras obras. Une la flexibilidad del estilo *farsi* con la armonía de la escritura *cúfica*.","spellings":["Nasji"]},"d99278fb-cfa3-513e-9af1-4e39e27f241b":{"definition":"Técnica utilizada en la metalistería y que consiste en rellenar las zonas grabadas con una mezcla de diferentes materiales, como el plomo, el cuero y la plata.","spellings":["Niel","Nielado"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"(del lat. castrum) Palacio, castillo.","spellings":["Qasr"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Dirección de la Kaaba de La Meca, hacia donde se vuelven los musulmanes durante la oración. En el muro de la *qibla* de la mezquita se encuentra el *mihrab*.","spellings":["Qibla"]},"c39cd815-3b51-5b89-a4e4-5e9f2c0ca622":{"definition":"Cúpula; por extensión, monumento o cámara construida sobre la tumba de un santo o de un personaje importante, generalmente señalada por una cúpula.","spellings":["Qubba"]},"3b2db79a-c0e9-5ba0-87de-869284e97970":{"definition":"Estilo artístico europeo del siglo xviii, continuación del Barroco. El Rococó está presente en cierta arquitectura otomana.","spellings":["Rococó"]},"99e11148-863b-5916-afb5-d3b71fb5abe5":{"definition":"Motivo en media palmeta. Uno de los motivos más populares y elementales de las artes decorativas islámicas. Se encuentra en todos los soportes, desde la madera tallada hasta los azulejos. Aparece principalmente en arabescos. Toma su nombre del antiguo nombre de Anatolia.","spellings":["Rumi"]},"98f32a82-0f8d-523b-b82b-b4c5d2090590":{"definition":"(Pl. *sada*) Descendiente del profeta Muhammad. Palabras relacionadas: *jerife*.","spellings":["Sayyid"]},"c98013e1-9336-5b90-9d71-2658cca1e0ca":{"definition":"Descendiente del profeta Muhammad. Palabras relacionadas: *sayyid*.","spellings":["Jerife"]},"b68f8c65-978e-5a31-bb68-5994ae43ec75":{"definition":"Un acético y místico musulmán que representa el aspecto místico del Islam.","spellings":["Sufi"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"(«soberano») Título que se aplica al jefe político supremo, cuya autoridad no amenaza la superioridad nominal del califa regente.","spellings":["Sultán"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"Literalmente, “tradición”. Para el Islam ortodoxo, conjunto de tradiciones del Profeta en las que se basan los jurisconsultos y teólogos para establecer la ley islámica que dimana del Corán. Sunní: seguidor de la Sunna. Los sunníes se dividen en cuatro escuelas: hanafíes, hanbalíes, malikíes, shafiíes. Sunnismo: sistema político y religioso opuesto al shiísmo. Palabras relacionadas: *fiqh*, *shiía*.","spellings":["Sunna","Sunní"]},"78053761-99e7-5b79-85ba-68c278e8c447":{"definition":"Reformas propagadas bajo el gobierno de los emperadores otomanos Abdulmecid I y Abdulaziz entre 1839 y 1876.","spellings":["Tanzimat"]},"577792e7-dcb2-5783-bc01-836c6f2cded6":{"definition":"Ministro. El ministro más prominente en la jerarquía era el Gran Visir, el Primer Ministro. Tr.: *sadrazam*.","spellings":["Visir","Vizir"]},"38031924-6b4f-5fb1-9337-c0222f9b16d2":{"definition":"Dotación a perpetuidad, por lo general de tierras o de una propiedad, cuyas rentas se destinaban al mantenimiento de fundaciones religiosas. *Waqfiyya*: acto de dotación de un *waqf*. Palabras relacionadas: *habiz*.","spellings":["Waqf"]},"76676210-58c4-5de1-89e6-594e4175ceac":{"definition":"Establecimiento de enseñanza religiosa destinado a la formación de los *shayjs*; lugar de peregrinación construido donde nació o vivió un santo. En Turquía, el término designa igualmente un pequeño *tekke*, un albergue para derviches y viajeros. Palabras relacionadas: *janqa*, *tekke*, *takiyya*.","spellings":["Zawiya"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"ca7cf5ed-e85c-5aa3-8a00-3c4a246314af":{"definition":"Le nom de la péninsule Ibérique (Espagne et Portugal) sous hégémonie musulmane (92-711/897-1492).","spellings":["Al-Andalus"]},"16131753-740a-5b87-bfb9-06606e67de19":{"definition":"Drapeau, bannière ou étendard. Ils étaient portés en présence d’un commandant lors d’une campagne militaire ou étaient utilisés dans les processions religieuses. Ils pouvaient prendre des formes très différentes et arboraient des motifs géométriques, parfois nantis d’inscriptions. Un *alem* en métal pouvait être monté au sommet d’une hampe.","spellings":["Alem"]},"d622d348-fe31-5163-9440-a84a07e7456c":{"definition":"(Pl. ‘*ulama*’) Erudit, docteur en droit et sciences théologiques islamiques. Fr. : ouléma ou uléma. Tr. : alim, pl. ulema.","spellings":["‘Alim","Ulama","Ulema"]},"fb4643f3-3421-5aaa-8b4f-85806f394bac":{"definition":"Motifs décoratifs caractéristiques de l’art islamique formés d’éléments végétaux stylisés et de lignes géométriques.","spellings":["Arabesques"]},"f80f3b72-49a9-5057-bd6f-021ba24a6071":{"definition":"Instrument de mesure des distances entre la Terre et les étoiles.","spellings":["Astrolabe"]},"53b06a4c-1741-53c4-bd23-415aa3ce7613":{"definition":"Fort, bastion, tour, parfois entourée d’un mur extérieur. Le terme est entré dans la toponymie portugaise médiévale sous les formes *alvorge* ou *porches*. En Tunisie, le terme désigne également une résidence secondaire entourée de jardins ; une résidence de villégiature. *Borj* ou *bordj* au Maghreb. *Burg* en Égypte.","spellings":["Bordj","Borj","Burg"]},"b6c3a09c-964b-5dd3-a091-e608967fe6ff":{"definition":"De l’arabe *Khalifa*. Chef spirituel et temporel de la communauté musulmane dans la lignée des successeurs du Prophète.","spellings":["Calife","Khalifa"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"L’ “art de la belle écriture” (grec) est l’une des plus éminentes expressions de la culture islamique. Étant donné que la langue arabe est liée à la révélation de l’islam, la calligraphie a de profondes connotations spirituelles et est considérée comme un symbole de beauté et de mystère. Il existe de nombreux types de calligraphie, avec des variations selon la période, le lieu et le contexte. De nombreux artistes du monde arabo-musulman continuent de pratiquer l’art de la calligraphie aujourd’hui. Voir également **coufique*, d*iwan*i, farsi, Maghribi andalou, *muhaqqaq*, *naskhi*, *nasta’liq*, rayhani, ruq’a, ta’liq, *thoulouth**.","spellings":["Calligraphie"]},"f3052f85-4db5-5572-a790-f3dc9a248659":{"definition":"(Pl. dur) Maison. *daral-*imara** : maison du gouverneur. Dar al-Islam : domaine de l’Islam : pays sous domination islamique ; les pays qui n’étaient pas sous la domination de l’Islam étaient considérés comme des territoires de guerre. *dar al-Hadith* : école permettant d’étudier les Hadiths ; Tr. : Darülhadis. *dar al-Hijra*: demeure pour la migration. *dar al-khuffaz* : école spécialisée dans la mémorisation du Coran Tr. : Darülhuffaz. *dar* al-Qurra’ : école enseignant la science de la récitation du Coran ; Tr. : Darülkurra. *dar al-shifa’* : hôpital; Tr. : Darüşşifa. *dar al-tibb* : école où étaient enseignées les sciences médicales ; Tr. : Darüttıb. Voir également *bayt*, *qasr*.","spellings":["Dar"]},"476a1ad7-f594-57bd-8ef5-ddfe4dba9e8b":{"definition":"Technique de laquage observée pour la première fois en Iran au IXe siècle H (XVe siècle J.-C.) pendant la période timouride. Elle tire son nom de la ville d’Edirne, en Turquie, d’où venaient les meilleurs exemples. Elle était utilisée sur différents supports, tels que les reliures, les tiroirs et les arcs.","spellings":["Edirnekari"]},"5d77d3cf-d7dc-59de-8fe9-16b4846e152d":{"definition":"Solution d’argile diluée appliquée à un récipient en céramique pour recouvrir le corps d’argile avant d’ajouter une décoration.","spellings":["Engobe"]},"1123d155-1d0c-59e5-8ecc-ca1e2b7a31e9":{"definition":"Guerriers combattant pour la cause de l’islam, organisés en grades militaires au sein de l’empire ottoman. Tr. : *gazi*.","spellings":["Gazi","Ghazi"]},"e0e8a76f-5937-523a-b87b-6d2a0c6528d7":{"definition":"Application d’or sur la surface d’une œuvre d’art. La dorure peut être appliquée à la plupart des matériaux, dont le marbre, la pierre, le stuc, le bois, les métaux, la céramique, le verre et le papier. Il existe différentes techniques d’application : la dorure à l’eau ou à la feuille d’or. Tr. : *tombak*, technique du cuivre doré.","spellings":["Dorure","Tombak"]},"f2b2bdf4-e6b8-5c67-94e3-3fdbc00d8e88":{"definition":"Une fine couche de verre est appliquée à la surface de la céramique avant la cuisson. Dans le four, la glaçure fond, protège la céramique, la rend imperméable et la prépare à différents usages. La glaçure plombifère est transparente et douce mais vulnérable aux craquelures et à la déformation chimique. La glaçure stannifère est une glaçure blanche opaque contenant de l’étain, mise au point à Bagdad au IIIe siècle H (IXe siècle J.-C.) pour rivaliser avec les porcelaines chinoises, qui s’est étendue à l’Espagne musulmane, puis dans le reste de l’Europe. La faïence, la majolique et la faïence de Delft sont à glaçure stannifère.","spellings":["Glaçure"]},"2fb79a2a-639b-5703-9b25-ab627b16aef8":{"definition":"Legs sous forme de terres concédées à perpétuité, et sous certaines conditions, au profit d’une mosquée ou autre institution religieuse, telle qu’une *madrasa* ou une *khanqah*, ou une institution civile telle qu’un *sabil*, ou même une maison. Voir également *waqf*.","spellings":["Habous"]},"cccf5396-0f64-5785-9f34-bb8b7a5ffd5b":{"definition":"Pèlerinage.","spellings":["Hadjdj","Hajj"]},"d71360cd-eac1-5408-b6b3-59ad3d8464b9":{"definition":"En arabe, littéralement “sacré”, “interdit”. Sanctuaire. Acte illicite du point de vue de la religion. Haram al-Charif : le Noble Sanctuaire à Jérusalem, comprenant la mosquée al-Aqsa et le Dôme du Rocher.","spellings":["Haram","Harem"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(de *Hijra*, litt. “émigration”) Exode du Prophète de La Mecque à Médine en 622 J.-C., qui sert de point de départ au calendrier musulman, établi selon une année lunaire de 354 jours.","spellings":["Hégire"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"Fils de, souvent utilisé dans la formation des noms. Pour désigner un clan, on emploie la forme plurielle : Bani/Banu/Beni.","spellings":["Ben","Bin","Ibn"]},"070e713b-f503-5f87-be41-16cb73c070b4":{"definition":"Principale mosquée où les prières quotidiennes et celles du vendredi ont lieu. Tr. : *cami*. Voir également *masjid*.","spellings":["Djemaa"]},"2003ec95-a720-51cb-9dcd-774d9dc9f389":{"definition":"Le texte du Coran peut être divisé en 30 sections égales. Un trentième du Coran est donc appelé un *juz’* (pl. *ajza*). Lorsque les corans étaient écrits en 30 volumes, comme en Egypte sous les Mamelouks, un volume était appelé un *juz’*.","spellings":["Juz’"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"(litt. “cube”) Petit temple de La Mecque devenu le centre de l’islam et supposé avoir été initialement construit par Abraham et son fils Ismaïl.","spellings":["Kaaba"]},"cf7d3667-7d96-58e6-af31-c5d6fe2c71b8":{"definition":"(voir aussi Caravansérail) Auberge, hôtellerie édifiée le long des principales routes de commerce et de pèlerinage ; les voyageurs (pèlerins et marchands) y descendaient pour la nuit et pouvaient y entreposer leurs marchandises en toute sécurité.","spellings":["Khan"]},"64d6c154-9408-5c99-93c4-4d53ffce9b15":{"definition":"Livre. Kitabat : inscriptions.","spellings":["Kitab"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"L’une des premières calligraphies arabes, caractérisée par ses traits angulaires et très stylisés ; elle doit son nom à la ville de Koufa en Irak.","spellings":["Coufique"]},"81dc2164-deae-5d1f-8a05-4e038d6354b1":{"definition":"Ensemble de bâtiments distribués autour de la mosquée. Les autres bâtiments étaient le darüşşifa (hôpital), le *hammam* (bains), le *han* (logements), l’*imaret* (soupe populaire), la *madrasa* (école).","spellings":["Külliye"]},"220ac6c9-5bbb-5494-a7d7-a1992e0113c3":{"definition":"(décor au lustre, lustre métallique) Décor présentant un somptueux aspect métallique obtenu grâce à une technique de cuisson très élaborée, utilisant des oxydes de cuivre et d’argent. Le procédé a été inventé au début de l’âge islamique en Mésopotamie et a prospéré dans tous les pays musulmans.","spellings":["Lustre","Lustre à reflets métalliques,","peinture au lustre"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"École de sciences islamiques (théologie, droit, Coran, etc.) et lieu d’hébergement pour les étudiants.","spellings":["Madrasa","Médersa"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"Une des quatre écoles juridique sunnites de l’islam orthodoxe. Fondée par l’imam Malik et répandue à travers le monde musulman occidental, dont al-Andalus.","spellings":["Malékite","Malik"]},"f176a992-6546-55ba-a3e5-6877adc61b76":{"definition":"Littéralement, “lieu de prosternement”. Mosquée où l’on dit les prières quotidiennes, à l’exception, généralement, des prières du vendredi, qui ne peuvent s’y prononcer à cause de l’absence d’un *minbar*. Tr. : *mescit*. Voir également *jami’*.","spellings":["Masjid"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Ville, vieux quartier, centre-ville autonome. Egalement le nom d’une ville d’Arabie saoudite où les musulmans ont émigré en 622 ap J.-C. et où est enterré le prophète Muhammad.","spellings":["Médina","Médine"]},"a7da3b34-cced-5cac-bca5-7cde2160fdbf":{"definition":"Chaire d’une mosquée d’où l’imam prononce le sermon au cours de la prière du Vendredi.","spellings":["Minbar"]},"a95bf8cd-02b1-5d88-b68d-c21999469de6":{"definition":"Voir *jami’* et *masjid*.","spellings":["Mosquée"]},"bd2ffd1a-1d12-5fc1-ab6b-b186e0622cb6":{"definition":"Cet ornement alvéolé en forme de stalactites est l’une des caractéristiques de l’architecture islamique. Les *mouqarnas* peuvent décorer les coupoles, les encorbellements d’un bâtiment, les portails d’accès en retrait, etc.","spellings":["Mouqarnas"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"(litt. “copié”) L’une des calligraphies arabes les plus répandues, aux caractères souples et arrondis, couramment utilisée pour la copie de manuscrits.","spellings":["Naskhi"]},"d99278fb-cfa3-513e-9af1-4e39e27f241b":{"definition":"Technique utilisée dans le travail des métaux, où les zones gravées sont remplies d’un mélange de différents matériaux tels que le plomb, le cuivre et l’argent.","spellings":["Niel","Niellage","Nielle"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"Palais, château, résidence monumentale. Du latin *castrum*.","spellings":["Ksar","Qasr"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Direction de la Kaaba, vers laquelle se tournent les fidèles pour prier. Elle est matérialisée dans la mosquée par le *mihrab* percé dans le mur orienté dans cette même direction et que l’on appelle donc mur *qibla*, ou mur de (la) *qibla*.","spellings":["Qibla"]},"c39cd815-3b51-5b89-a4e4-5e9f2c0ca622":{"definition":"(litt. “coupole”) Par extension, monument élevé sur la tombe d’un saint ou d’un personnage de haut rang et qui est généralement marqué par un dôme ; mausolée.","spellings":["Koubba"]},"99e11148-863b-5916-afb5-d3b71fb5abe5":{"definition":"Motif en demi-palmette. Un des motifs les plus populaires et les plus élémentaires des arts décoratifs islamiques, appliqué sur chaque support, du bois sculpté aux carreaux de céramique. Il apparaît principalement dans les arabesques. Il tire son nom de l’ancien nom de l’Anatolie.","spellings":["Roumi"]},"b96fb0ed-83cb-5316-ab1d-f4e286f25845":{"definition":"Dinastie Safavide.","spellings":["Safavide"]},"98f32a82-0f8d-523b-b82b-b4c5d2090590":{"definition":"(Pl. *sada*) Descendants du prophète Muhammad. Voir également *chérif*.","spellings":["Sayyid"]},"c98013e1-9336-5b90-9d71-2658cca1e0ca":{"definition":"(litt. “noble”, “digne”) Les familles dont les ancêtres remontent au Prophète sont appelées *Achraf* ou *Chourafa* et occupent souvent des postes religieux et politiques prestigieux.","spellings":["Chérif","Sharif","Shérif"]},"b68f8c65-978e-5a31-bb68-5994ae43ec75":{"definition":"Un musulman ascétique et mystique qui représente l'aspect mystique de l'islam.","spellings":["Soufi"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Titre honorifique utilisé par des souverains indépendants (notamment ottomans et seldjoukides) dont l'autorité ne remet cependant pas en cause la supériorité nominale reconnue au calife en place.","spellings":["Sultan"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"(litt. “tradition”) Traditions issues des actes et paroles de la vie du Prophète et que revendiquaient les théoriciens du droit comme fondement de la Loi islamique telle qu’écrite dans le Coran.","spellings":["Sunna","Sunnites"]},"cc2bbcf5-54f0-5959-a72b-231b955a7d9c":{"definition":"Un des six principaux styles de calligraphie développés en Perse au IXe siècle H (XVe siècle J.-C.). Utilisé principalement pour la correspondance officielle, il se caractérise par des lignes fines et sans voyelles. Tr. : *talik*. Voir également *nasta’liq*, calligraphie.","spellings":["Ta‘liq"]},"78053761-99e7-5b79-85ba-68c278e8c447":{"definition":"Ensemble de réformes sous le règne des empereurs ottomans Abdülmecid Ier et Abdülaziz entre 1839 et 1879.","spellings":["Tanzimat"]},"577792e7-dcb2-5783-bc01-836c6f2cded6":{"definition":"Titre honorifique donné aux très hauts fonctionnaires ; ministre.","spellings":["Vizir"]},"38031924-6b4f-5fb1-9337-c0222f9b16d2":{"definition":"Bien de mainmorte, donation à perpétuité concernant généralement des terrains et des propriétés, dont les revenus étaient destinés à l’entretien de fondations religieuses.","spellings":["Waqf"]},"76676210-58c4-5de1-89e6-594e4175ceac":{"definition":"Etablissement d’enseignement religieux destiné à la formation des *cheikhs* ; lieu de pèlerinage d’un saint construit à l’endroit où il était né ou vivait. Le terme désigne également en Turquie un petit *tekke*, un hospice pour les derviches et les voyageurs. Voir également *khanqah*, *tekke*, *takiyya*.","spellings":["Zaouïa","Zawiya"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"ca7cf5ed-e85c-5aa3-8a00-3c4a246314af":{"definition":"Nome della penisola iberica (Spagna e Portogallo) sotto il dominio musulmano (dal 711 al 1492).","spellings":["Al-Andalus"]},"fb4643f3-3421-5aaa-8b4f-85806f394bac":{"definition":"Disegni decorativi di foglie intrecciate e forme geometriche che furono creati in epoca islamica.","spellings":["Arabesco"]},"f80f3b72-49a9-5057-bd6f-021ba24a6071":{"definition":"Strumento per misurare la distanza fra la terra e le stelle.","spellings":["Astrolabio"]},"b6c3a09c-964b-5dd3-a091-e608967fe6ff":{"definition":"(Khalifa) parola araba che indica il supremo capo della comunità musulmana, successore del profeta.","spellings":["Califfo"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(alla lettera ‘emigrazione’) Si riferisce al trasferimento del profeta Maometto dalla Mecca a Medina nel 622.","spellings":["Egira","Hijra"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"‘Figlio di’, usato spesso nei nomi propri. Per indicare un clan, una tribù di appartenenza si usa la forma plurale *Banu* / *Bani*.","spellings":["Bin","Ibn"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"(letteralmente ‘cubo’) Un piccolo tempio alla Mecca che è diventato il centro dell’Islam; si pensa che originariamente fosse stato costruito dal profeta Abramo e da suo figlio Ismaele.","spellings":["Kaba"]},"cf7d3667-7d96-58e6-af31-c5d6fe2c71b8":{"definition":"(vedi anche *caravanserraglio*) Ostello situato lungo le principali vie di commercio e di pellegrinaggio dove i viaggiatori (mercanti e pellegrini) albergavano e potevano fornire asilo sicuro alle merci.","spellings":["Khan"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Una delle prime forme di calligrafia araba riconoscibile per il suo stile angolato, che prende nome dalla città di Kufa in Iraq.","spellings":["Kufico"]},"220ac6c9-5bbb-5494-a7d7-a1992e0113c3":{"definition":"(tecnica a) Tipologia di ceramica lucida prodotta con una tecnica sofisticata di cottura di vari ossidi di metalli per ottenere riflessi splendenti. Fu inventata agli inizi dell’era islamica in Mesopotamia e si diffuse in tutto il mondo islamico.","spellings":["Lustro"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Scuola islamica di scienze religiose (come teologia, legge coranica, ecc.) e alloggio per studenti e insegnanti.","spellings":["Madrasa"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"Titolo nobiliare paragonabile a principe o re.","spellings":["Malik"]},"a7da3b34-cced-5cac-bca5-7cde2160fdbf":{"definition":"Pulpito rialzato da cui si declama il sermone durante la preghiera del venerdì.","spellings":["Minbar"]},"bd2ffd1a-1d12-5fc1-ab6b-b186e0622cb6":{"definition":"Ornamentazione architettonica a forma di stalattite o a celle di alveare. Elemento peculiare dell’architettura islamica, compare su molti tipi di volte, comprese quelle di cupole e portali.","spellings":["Muqarnas"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"Uno dei più diffusi stili calligrafici arabi, che comprende anche un corsivo fluente. Il significato letterale del termine è correlato con il copiare e produrre manoscritti.","spellings":["Naskhi"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"Palazzo, castello, dal latino *castrum*, residenza monumentale.","spellings":["Qasr"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Direzione della *Kaba* verso cui pregano i credenti.","spellings":["Qibla"]},"c39cd815-3b51-5b89-a4e4-5e9f2c0ca622":{"definition":"(letteralmente ‘cupola’) Per estensione monumento o spazio costruito con cupola sulla tomba di un santo, quindi un mausoleo.","spellings":["Qubba"]},"c98013e1-9336-5b90-9d71-2658cca1e0ca":{"definition":"(o *sherif*) Discendente del profeta Maometto, alla lettera significa ‘degno d’onore’. Le famiglie imparentate in origine col profeta assunsero il titolo di *Ashraf* o *Shurafa* e spesso ricoprirono cariche religiose e politiche di rilievo.","spellings":["Sharif"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Titolo che significa sovrano, con cui si indica generalmente il governante supremo la cui autorità però non mette in discussione la riconosciuta superiorità nominale del califfo.","spellings":["Sultano"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"(letteralmente ‘tradizione’) Si riferisce ad avvenimenti e detti del profeta, tramandati per tradizione, utilizzati da esperti e teologi per integrare con necessari chiarimenti la base della legge islamica così come è scritta nel Corano.","spellings":["Sunna","Sunni"]},"577792e7-dcb2-5783-bc01-836c6f2cded6":{"definition":"Titolo onorifico dato ad amministratori decani; ministro.","spellings":["Vizir"]},"38031924-6b4f-5fb1-9337-c0222f9b16d2":{"definition":"Dotazione non tassabile consistente in terre o altre proprietà le cui rendite erano usate per sovvenzionare istituzioni religiose islamiche.","spellings":["Waqf"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"ca7cf5ed-e85c-5aa3-8a00-3c4a246314af":{"definition":"Nome dos territórios da Península Ibérica sob domínio muçulmano entre 711 e 1492.","spellings":["Al-Andalus"]},"fb4643f3-3421-5aaa-8b4f-85806f394bac":{"definition":"Decoração composta por folhas e formas geométricas entrelaçadas que se desenvolveu no período islâmico.","spellings":["Arabesco"]},"f80f3b72-49a9-5057-bd6f-021ba24a6071":{"definition":"Instrumento para medir a distância entre a terra e as estrelas.","spellings":["Astrolábio"]},"b6c3a09c-964b-5dd3-a091-e608967fe6ff":{"definition":"(do ár. *jalifah*, «sucessor») Chefe supremo da comunidade muçulmana na linha sucessória do Profeta.","spellings":["Califa","Jalifah"]},"cccf5396-0f64-5785-9f34-bb8b7a5ffd5b":{"definition":"Peregrinação a Meca e quinto pilar do Islão. É obrigação de todos os muçulmanos realizarem o *hajj* pelo menos uma vez na vida, se dispõem de meios económicos e se a sua saúde o permitir.","spellings":["Hajj"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(do ár. hijra, «migração») Êxodo do Profeta de Meca a Medina em 622, ano de referência para o começo da era islâmica. O calendário muçulmano rege-se por anos lunares de 354 dias.","spellings":["Hégira"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"«Filho de», partícula que, com frequência, faz parte dos nomes. O plural, *banu*, utiliza-se para denominar um clã.","spellings":["Ibn"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"(«cubo») Pequeno templo da Meca que se converteu no centro do Islão. Acredita-se que tenha sido construído pelo profeta Abraão e pelo seu filho Ismael.","spellings":["Kaaba"]},"cf7d3667-7d96-58e6-af31-c5d6fe2c71b8":{"definition":"Pousada nas principais rotas de comércio ou de peregrinação, onde os viajantes se alojavam e as mercadorias podíam ser guardadas de forma segura. (ver *caravanserai*.)","spellings":["Khan"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Uma das primeiras formas de caligrafía árabe, distingue-se pelo seu estilo anguloso. Deve o seu nome à ciudad de Kufa (Iraque).","spellings":["Cúfica"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Escola islâmica de ciências religiosas (teologia, direito, Alcorão, etc.) e lugar de alojamento para estudantes.","spellings":["Madrasa"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"Título que significa «príncipe» ou «rei».","spellings":["Malik"]},"a7da3b34-cced-5cac-bca5-7cde2160fdbf":{"definition":"Púlpito das mesquitas, a partir do qual se faz o sermão de sexta-feira. (Ver *khotba*.)","spellings":["Minbar"]},"bd2ffd1a-1d12-5fc1-ab6b-b186e0622cb6":{"definition":"(do ár. muqarnas) Ornamentação arquitectónica de estalactites ou prismas. É característica da arquitectura islâmica e aparece em superfícies de cúpulas e de pórticos.","spellings":["Mucarna"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"(«copiado») Um dos estilos caligráficos árabes mais divulgados, e que consiste num cursivo fluido.","spellings":["Naskhi"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"(del lat. castrum) Palácio, castelo.","spellings":["Qasr"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Direcção da Kaaba (ver), em direcção à qual rezam os crentes.","spellings":["Qibla"]},"c39cd815-3b51-5b89-a4e4-5e9f2c0ca622":{"definition":"(«cúpula») Por extensão, câmara ou monumento construído sobre o túmulo de um santo e que costuma estar coberto por uma cúpula.","spellings":["Qubba"]},"c98013e1-9336-5b90-9d71-2658cca1e0ca":{"definition":"(lit. “nobre”, “digno”) As famílias cujos antepassados remontam ao Profeta são chamadas Acraf ou Chourafa e ocupam com frequência lugares religiosos e políticos de prestígio.","spellings":["Cherif","Sharif"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"(«soberano») Título que se aplica ao chefe político supremo, cuja autoridade não ameaça a superioridade nominal do califa regente.","spellings":["Sultão"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"(«tradição») Denomina as tradições do Profeta de que se serviram os letrados e os teólogos para fundamentarem convenientemente a criação da Lei Islâmica segundo o Alcorão.","spellings":["Sunita","Sunna"]},"577792e7-dcb2-5783-bc01-836c6f2cded6":{"definition":"(dol ár. *wazir*) Título honorífico de altos cargos; ministro.","spellings":["Visir"]},"38031924-6b4f-5fb1-9337-c0222f9b16d2":{"definition":"Legado de terras ou propriedades cujos rendimentos se destinan à manutenção de fundações pias islâmicas.","spellings":["Waqf"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"fb4643f3-3421-5aaa-8b4f-85806f394bac":{"definition":"Tvådimensionellt ornament i islamisk konst, uppbyggt kring växter med blad och skott som slingrar sig runt varandra och skapar ett kontinuerligt mönster.","spellings":["Arabesk"]},"f80f3b72-49a9-5057-bd6f-021ba24a6071":{"definition":"Vetenskapligt instrument som användes inom astronomin, för att beräkna stjärnornas positioner, och för att kunna orientera sig, navigera, på havet.","spellings":["Astrolabium"]},"b6c3a09c-964b-5dd3-a091-e608967fe6ff":{"definition":"Ordet betyder egentligen \"efterträdare\" och betecknar den högste ledaren i den muslimska världen. Kalifatet var riket som kalifen behärskade.","spellings":["Kalif"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"Skönskriften, från grekiskans ord för \"vacker\" och \"skriva\", hör till den islamiska kulturens högsta konstformer. Eftersom det arabiska språket är kopplat till islams uppenbarelser har kalligrafin en andlig innebörd av skönhet och mysterium. De kalligrafiska stilarna har varierat beroende på tid, rum och sammanhang. Många arabiska och muslimska artister fortsätter än idag att utöva kalligrafikonsten.","spellings":["Kalligrafi"]},"f2b2bdf4-e6b8-5c67-94e3-3fdbc00d8e88":{"definition":"Ett tunt lager som läggs utanpå keramiken och som under bränningen i ugnen förglasas, så att ytan blir ogenomtränglig för vätska och gör keramiken mer användbar. Blyglasyr är genomskinlig, men ömtålig. Tennglasyr är en vit glasyr som utvecklades i Bagdad på 200-talet / 800-talet för att konkurrera med porslinet från Kina. Den tennglaserade keramiken spreds sedan till det moriska Spanien och övriga Europa. Fajanser som Delftfajanser och så kallad majolika har tennglasyr.","spellings":["Glasyr"]},"cccf5396-0f64-5785-9f34-bb8b7a5ffd5b":{"definition":"Pilgrimsfärden till Mekka och andra heliga platser som alla muslimer måste göra åtminstone en gång i livet om de kan, en av islams fem pelare. Hajj äger rum två månader efter Ramadan och avslutas med Offerfesten (Eid al-Adha).","spellings":["Hajj"]},"d71360cd-eac1-5408-b6b3-59ad3d8464b9":{"definition":"Betyder helig, helgedom. Jfr det snarlika ordet *haraam* som står för religiöst oacceptabel.","spellings":["Haram","Harem"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(av Hijra som betyder \"utvandring\") Profetens utvandring från Mekka till Medina år 622 som är startåret för den muslimska tideräkningen, som grundar sig på ett månår med 354 dagar. I utställningstexterna förkortas dateringarna enligt följande: (år) e.H. / (år) e.Kr.","spellings":["Hegira"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"Son till, används i namn, jfr Andersson, Svensson. För att beteckna en hel klan används pluralformen *bani* eller *banu*.","spellings":["ibn"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"Ordet betyder egentligen \"kub\". Litet tempel i Mekka som har kommit att bli centrum för islam. Antas från början ha byggts av Abraham och hans son Ismael.","spellings":["Kaba"]},"cf7d3667-7d96-58e6-af31-c5d6fe2c71b8":{"definition":"Handelshus där köpmän kunde övernatta. Se också *karavanseralj* och *wikala*.","spellings":["Khan"]},"64d6c154-9408-5c99-93c4-4d53ffce9b15":{"definition":"Koranskola för barn.","spellings":["kuttab"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Arabisk skrivstil med stiliserade och rätvinkliga bokstäver. Den har att göra med den irakiska staden Kufa, och den användes i Koranerna under den första islamiska tiden, men från och med 300-talet / 900-talet inte så ofta, eftersom den var svårläst. Ibland kombineras kufisk skrift med dekorativa växtornament i slutet av bokstäverna.","spellings":["kufisk"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Gamla staden, den äldsta delen av en stad. Medina är också namnet på den stad i Saudiarabien dit muslimerna flyttade år 622 och där Muhammed är begravd.","spellings":["Medina"]},"a7da3b34-cced-5cac-bca5-7cde2160fdbf":{"definition":"Predikstol, talarstol med trappsteg, varifrån bland annat fredagsbönens predikan hålls. Minbar är placerad till höger om mihrab, bönenischen, i en moské.","spellings":["Minbar"]},"bd2ffd1a-1d12-5fc1-ab6b-b186e0622cb6":{"definition":"Dekoration som liknar bikakor eller stalaktiter. Motivet finns på många ytor i arkitekturen, till exempel i takvalven.","spellings":["Muqarnas"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"Betyder egentligen \"kopierad\". En av de mest spridda kalligrafiska stilarna som använts i Koranen och andra böcker.","spellings":["Naskhi"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"Av det latinska ordet för befäst slott eller fästning. Diminutivformen, som alltså betyder en mindre fästning, är *qusayr*.**","spellings":["Qasr"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Qibla är böneriktningen, den riktning som visar var Kaba i Mekka finns.","spellings":["Qibla"]},"c39cd815-3b51-5b89-a4e4-5e9f2c0ca622":{"definition":"Gravmonument, se även *mausoleum*.","spellings":["Qubba"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Titel som betyder \"härskare\". Det är en politisk titel, och sultanen är därför underställd kalifen.","spellings":["Sultan"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"Riktning inom islam vars anhängare, sunniter, stöder Sunna-berättelserna om Muhammed.","spellings":["Sunni"]},"577792e7-dcb2-5783-bc01-836c6f2cded6":{"definition":"Honnörstitel som gavs till höga hovfunktionärer; minister.","spellings":["Vesir"]},"38031924-6b4f-5fb1-9337-c0222f9b16d2":{"definition":"Stiftelse i form av en gåva av land eller annan egendom för all framtid. Avkastningen användes för underhållet av en religiös inrättning.","spellings":["Waqf"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"spellings":["Medine"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"spellings":["Nesih"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"56afd259-0505-5d2d-b7f1-9be15cb0dea2":{"definition":"Abbâsîler, Emevî Hanedanı'ndan sonra başa gelerek İslam Devleti'nin yönetimini ve halifeliği beş asırdan daha uzun bir süre elinde tutan Müslüman Arap hanedanı.","spellings":["Abbasiler"]},"fb4643f3-3421-5aaa-8b4f-85806f394bac":{"definition":"Tr. Arabesk. İslam döneminde gelişen, bitki, yaprak motifleri ve geometrik şekillerden oluşan dekoratif desenler.","spellings":["Arabesk"]},"f80f3b72-49a9-5057-bd6f-021ba24a6071":{"definition":"Tr. Usturlap. Eskiden gökcisimlerinin dünyaya olan uzaklığını hesaplamada kullanılan bir alet.","spellings":["Usturlap"]},"dd3cf38a-f162-5d5c-ab24-2d36d3b5de1c":{"definition":"17. yüzyılda Avrupa’da gelişen bir sanat akımıdır. Barok sanat eserleri gösterişli, dinamik ve duygu yüklü olmalarıyla ön plana çıkarlar. Osmanlı döneminde İslam sanatı bir dönem Batı’dan etkilenmiş ve bazı Barok formlar İslam repertuarında yer bulmuştur.","spellings":["Barok"]},"b6c3a09c-964b-5dd3-a091-e608967fe6ff":{"definition":"Ar. khalifa, kelime anlamıyla \"halef\". Müslüman toplumunun en üst düzey yöneticisi. Halifelik: halifenin gücü altındaki bölge.","spellings":["Halife"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"Tr. Kaligrafi. \"Güzel yazı sanatı\" (Yunanca) İslam kültürünün en yüksek sanat formlarından biridir. Arap dili İslam'ın vahyiyle bağlantılı olduğundan, hat sanatı derin manevi anlamlar taşır ve güzellik ile gizemin sembolü olarak değer görür. Döneme, yere ve bağlama göre çeşitlilik gösteren birçok hat sanatı türü vardır. Arap ve Müslüman dünyasından pek çok sanatçı bugün hat sanatını icra etmeye devam etmektedir.","spellings":["Kaligrafi"]},"f3052f85-4db5-5572-a790-f3dc9a248659":{"definition":"Hadis öğrenimi için bir okul.","spellings":["Darülhadis"]},"476a1ad7-f594-57bd-8ef5-ddfe4dba9e8b":{"definition":"Tr. Edirnekârî. İlk olarak İran'da MS. 15. yüzyılda Timurlular döneminde görülen bir lake tekniğidir. Adını en iyi örneklerinin bulunduğu Türkiye'deki Edirne'den almıştır. Ciltler, çekmeceler ve yaylar gibi farklı ortamlarda kullanılmıştır.","spellings":["Edirnekari"]},"5f6431f9-efb4-5a4c-a507-74c7eff51c32":{"definition":"İber Yarımadası’nın (İspanya ve Portekiz) Müslümanların egemenliği altında olduğu dönemdeki (711–1492) ismi.","spellings":["Endülüs"]},"e0e8a76f-5937-523a-b87b-6d2a0c6528d7":{"definition":"Tr. Yaldızlama. Bir sanat eserinin yüzeyine altın uygulanması. Yaldızlama mermer, taş, sıva, ahşap, metal işleri, seramik, cam ve kağıt dahil olmak üzere çoğu malzemeye uygulanabilir. Altını uygulamak için farklı teknikler kullanılır, hafif bir yıkama veya altın yapraklı folyo olarak uygulanabilir. Tr. tombak, yaldızlı bakır tekniği.","spellings":["Yaldızlama"]},"f2b2bdf4-e6b8-5c67-94e3-3fdbc00d8e88":{"definition":"Tr. Sır. Pişirmeden önce seramiğin yüzeyine ince bir cam tabakası uygulanır. Fırınlama sırasında sır kaynaşarak seramiği korur ve onu su geçirmez ve farklı amaçlar için uygun hale getirir. Kurşun sır şeffaf ve yumuşaktır ancak çatlama ve kimyasal deformasyona karşı savunmasızdır. Kalay sır: Kalay içeren opak beyaz bir sırdır, MS. 9. yüzyılda Bağdat'ta Çin porselenine rakip olmak için geliştirilmiş ve oradan Mağribi İspanya'ya ve ardından Avrupa'nın geri kalanına geçmiştir. Fayans, maiolica ve Delft çanak çömlekleri kalay sırlıdır.","spellings":["Sır"]},"d71360cd-eac1-5408-b6b3-59ad3d8464b9":{"definition":"Tr. Harem. Arapça'da \"kutsal\", \"yasak\". Sığınak. Dini açıdan yasadışı bir eylem. Harem-i Şerif: Mescid-i Aksa ve Kubbetü's-Sahra'yı da içeren Kudüs'teki Kutsal Mabet.","spellings":["Harem"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"Tr. Hicri. Peygarmber Muhammed'in MS. 622 yılında Mekke'den Medine'ye kaçışı. Bir ay yılını takip eden Müslüman Hicri takviminin başlangıcı.","spellings":["Hicri"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"Genellikle isimlerde kullanılan ‘oğul’ anlamında sözcük. Kişinin ait olduğu klanı ifade eder. Çoğul formu ise Benu/Beni’dir.","spellings":["Bin","İbn"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"(sözlük anlamı ‘küp’) Mekke’de bulunan ve İslam’ın merkezi olarak kabul edilen, Hz. İbrahim ve oğlu İsmail tarafından inşa edildiğine inanılan yapı.","spellings":["Kâbe","Kıble"]},"cf7d3667-7d96-58e6-af31-c5d6fe2c71b8":{"definition":"Yolcular (hacılar ve tüccarlar) için ana kervan yolları üzerinde bulunan ve malların depolanabildiği konaklama yerleri.","spellings":["Han"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Tr. Kûfî. Irak’taki Kûfe şehrinden gelir. Açılı stiliyle öne çıkan, en eski hat sanatı formlarından biridir.","spellings":["Kûfi"]},"81dc2164-deae-5d1f-8a05-4e038d6354b1":{"definition":"Tr. Külliye. Merkezinde caminin bulunduğu birkaç binadan oluşan bir kompleks. Diğer binalar hastane, hamam, aşevi darüşşifa (hastane), hamam, lojman, imaret (aşevi), medrese (okul).","spellings":["Külliye"]},"220ac6c9-5bbb-5494-a7d7-a1992e0113c3":{"definition":"Seramik sanatında metal parlaklığı elde etmek amacıyla, metal oksit boyalarla karmaşık bir pişirme tekniği. İslam’ın erken dönemlerinde Mezopotamya’da geliştirilen teknik bütün İslam dünyasında yaygın olarak kullanılmıştır.","spellings":["Lüster tekniği"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Tr. Medrese. İlahiyat, İslam hukuku ve Kur’an gibi dini bilimler eğitiminin verildiği İslamî okul ve bu okulun öğrencilerinin kaldıkları bina.","spellings":["Madrasa","Medrese"]},"f176a992-6546-55ba-a3e5-6877adc61b76":{"definition":"Tr. Mescit. Kelime anlamıyla, \"secde yeri\". Genellikle Cuma namazları haricinde günlük namazların kılındığı alan.","spellings":["Mescit"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Tr. Medine. Kasaba, eski mahalle, kendi kendine yeten şehir merkezi. Ayrıca Suudi Arabistan'da Müslümanların MS 622 yılında göç ettiği ve Muhammed Peygamber'in gömülü olduğu bir şehrin adıdır."},"a7da3b34-cced-5cac-bca5-7cde2160fdbf":{"definition":"Tr. Minber. Camide hutbenin okunduğu yüksek kürsü.","spellings":["Minber"]},"bd2ffd1a-1d12-5fc1-ab6b-b186e0622cb6":{"definition":"Tr. Mukarnas. Sarkıt veya petek şeklinde mimari süsleme. Kubbeler dâhil pek çok yüzeyde görülür. İslam mimarisinin tipik bir unsurudur.","spellings":["Mukarnas"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"Tr. Nesih. Kelime anlamıyla \"kopyalanmış\" demektir. Kur'an'larda ve diğer kitaplarda kullanılan en yaygın İslami hat stillerinden biridir. Fars tarzının esnekliği ile kufi yazının uyumunu birleştirir."},"d99278fb-cfa3-513e-9af1-4e39e27f241b":{"definition":"Kazınmış alanların kurşun, bakır ve gümüş gibi farklı malzemelerin karışımıyla doldurulduğu metal işlerinde kullanılan bir teknik.","spellings":["Niello"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Tr. Kıble. Mekke'de Müslümanların namaz kılarken yüzlerini döndükleri Kabe'nin yönü. Caminin kıble duvarı mihrabın bulunduğu yerdir.","spellings":["Kıble"]},"ea03a56c-d809-5ee0-9bf3-d2601be89fe3":{"definition":"Taşınabilir bir astronomi aleti olup, kelime anlamı \"Kâbe'nin yönünü gösteren\" demektir. Bunun için alternatif isim usturlaptır.","spellings":["Qiblanuma"]},"c39cd815-3b51-5b89-a4e4-5e9f2c0ca622":{"definition":"Sözlük anlamında yarım-küre biçimli üst örtüdür. Arapçada türbe anlamında kullanılır.","spellings":["Kubbe"]},"3b2db79a-c0e9-5ba0-87de-869284e97970":{"definition":"18.yy.da Avrupa’da Barok dönem sonrasında görülen sanat stili. Abartılı süslemeleri ve hafifmeşrep tarzıyla dikkat çeker. Rokoko stilinin örneklerine Osmanlı mimarisinde de rastlanır.","spellings":["Rokoko"]},"99e11148-863b-5916-afb5-d3b71fb5abe5":{"definition":"Tr. Rumi. Yarık palmet motifi. İslam süsleme sanatlarının en popüler ve temel motiflerinden biri olup, ahşap oymacılığından çiniye kadar her ortama uygulanmıştır. Daha çok arabesklerde görülür. Adını Anadolu'nun eski bir adından almıştır.","spellings":["Rumi"]},"98f32a82-0f8d-523b-b82b-b4c5d2090590":{"definition":"Tr. Seyyid. Peygamber Muhammed'in soyundan gelen kişiler.","spellings":["Seyyid"]},"5dfb0beb-240c-5fb8-a4ba-14bd15936137":{"definition":"Tr. Şah. İran veya Pers krallarının unvanı. Şah unvanı Afganistan'da 1973'te monarşinin yıkılmasına kadar kullanılmış ve Orta ve Güney Asya'nın diğer ülkelerindeki hükümdarlar ve prensler tarafından da kullanılmıştır.","spellings":["Şah"]},"c98013e1-9336-5b90-9d71-2658cca1e0ca":{"definition":"Sözlük anlamı ‘şerefli’dir. Hz. Muhammed soyundan gelenler için kullanılır. Soyları Hz. Muhammed’e kadar dayanan aileler “Eşraf” veya “Şürefa” olarak bilinirler. Bu aileler genel olarak dini ve politik anlamda prestijli bir konumdadırlar.","spellings":["Şerif"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Bağımsız hükümdarlar (özellikle Osmanlılar ve Selçuklular) tarafından kullanılan onursal unvan, ancak otoriteleri hüküm süren halifeye tanınan nominal üstünlüğü sorgulamaz.","spellings":["Sultan"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"(tekil; çoğulu Sünnet) Sünnet’i takip edenler anlamına gelir. Müslüman toplumunun gelenekçi çoğunluğu bu gruba dâhildir.","spellings":["Sünnet","Sünni"]},"577792e7-dcb2-5783-bc01-836c6f2cded6":{"definition":"Bakan, üst düzey yönetici.","spellings":["Vezir"]},"38031924-6b4f-5fb1-9337-c0222f9b16d2":{"definition":"Tr. Vakıf. Geliri dini vakıfların bakımı için ayrılan, genellikle arazi veya mülkün ebediyen vakfedilmesi.","spellings":["Vakıf"]},"76676210-58c4-5de1-89e6-594e4175ceac":{"definition":"Tr. Zaviye. Gezgin Sufiler veya dervişler için manastır veya pansiyon.","spellings":["Zaviye"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"00a4a413-b81a-55ed-8395-f8514dc9b430":{"name":"أسطرلاب.","description":"أسطرلاب على شكل ساعة، يشتمل على سبع صفائح، واحدة منها مثبتة والباقي دوَّارة. تتصل الصفائح الست الدوارة بالصفيحة الثابتة بواسطة لولب مزخرف بوريدة. وقد حُفر على هذه الصفائح خطوط الطول ودوائر متحدة المركز ومصطلحات وأسماء خاصة بعلم الفلك والنجوم. كما وُضع في أعلى سطوح هذه الصفائح مؤشر ذو نهايات معقوفة يمكن استخدامها لتحديد مواقع 29 نجماً. وهذه بدورها يمكن أن تستخدم لقياس الزمن والمسافة. \n \nتشير المصادر التاريخية إلى أن الأسطرلاب قد اخترع على يد العالم الفلكي الإغريقي هيباركوس في القرن الثاني قبل الميلاد. وقد استخدم المسلمون في الأندلس والمغرب أكثر أنواع الأسطرلاب تطوراً.","short_description":"الإسطرلابات أدوات فلكية، تُستخدم لقياس الزمن والمسافة. أقراصها تحمل دوائر مُتَّحدة المركز، وخطوط سَمْت، وعبارات فلكية، وأرقاماً. كانت الإسطرلابات الأكثر تطوّراً، وهي مبتكرة في القرن الثاني قبل الميلاد، مُستخدمة من قبل المسلمين في الأندلس والمغرب.","holder":"متحف الفنون التركية والإسلامية.","initial_owner":"محمد بن بطوط من بني الأحمر.","dates":"650 / 1252.","location":"استنبول.","dimensions":"الارتفاع: 19 سم، القطر: 17 سم.","method_for_datation":"وفقاً للكتابة المنقوشة على القطعة، صنع هذا الأسطرلاب في عام 650 / 1252 ويعود لمحمد بن بطوط من بني الأحمر في إشبيلية.","method_for_provenance":"يذكر النقش الذي تحمله القطعة مدينة إشبيلية.","provenance":"إشبيلية، اسبانيا.","obtention":"نقلت إلى المتحف في عام 1964 من خزانة متحف قصر توبكابي في استنبول.","bibliography":"\\- ölçer, N. et al. Museum of Turkish and Islamic Art. Istanbul, 2002.","author":"Alev Özay","translator":"Abbas Abbas","translation_copy_editor":"Majd Musa","keywords":["زخرفة كتابيّة","نحاس."],"materials":["نحاس مصبوب ومطرَّق مع زخرفة بالحفر."]},"026dea32-9637-5a90-8cb3-ddf63a376262":{"name":"أداة فلكية: بوصلة القبلة.","description":"بوصلة القبلة عبارة عن أداة فلكية محمولة تستخدم لتحديد اتجاه القبلة. وهي أداة خشبية مدوَّرة ذات غطاء، مطلية بالذهب ومزخرفة بالبرنيق، المعروف بتقنية إديرنكاري، بالألوان الأحمر والقرنفلي والأسود والأخضر. ويتضمن الجسم الرئيسي البوصلة والمؤشر. والمناطق التي يمكن للأداة أن تستخدم فيها مبينة على خريطة مرفقة بلائحة للمدن مدونة باللغة العربية. \n \nيظهر على القسم العلوي من السطح الداخلي، وفوق خلفية خضراء، مآذن المسجد الحرام في مكة، والقبلة في وسط الفناء. وإلى اليسار يوجد صور للأماكن المقدسة في عرفات. كما يوجد إلى اليمين وفي صدر المشهد أشجار نخيل وزيتون، بمثابة رموز للجنة والبركة. أما فراغات الخلفية فتملؤها رسوم تزيينية لثمار رمان موضوعة ضمن صحفات، توحي بالوفرة. وثمة إطار مزخرف بباقات زهر على خلفية مذهبة ومحاط بأوراق نباتية ممتدة من بين ثمار الرمان. وتعتبر باقة الزهر رمزاً للنبي محمد، حيث كانت موضوعاً شائعاً في الأدب العثماني ولوحات الورد في القرن 18 م. كما أن وضع الفاكهة في وعاء، كرمز للخصب والوفرة والخلود، كان موضوعاً نمطياً لتلك الفترة. ويبين النقش الموجود على القسم السفلي للغطاء الداخلي أن الأداة صنعت في استنبول على يد بارون المختاري عام 1151 / 1738؛ كما يشتمل على إرشادات حول كيفية استخدام الأداة. \n \nالسطح الخارجي للغلاف مزخرف بنمط طبيعي يعرف بالباروك – الركوكو التركي على خلفية مذهبة. ترى مزهريات مليئة بالورود والأزهار المحاط بأكاليل من أوراق الأقنثا والنباتات اللولبية المعترشة. وثمة ست رصائع بيضوية داخل التشكيل تظهر فيها صور طبيعية عديدة، وجد مثيل لها في اللوحات الجدارية للفترة نفسها. وتتضمن هذه الصور مشاهد لبحيرات وبيوت بين أشجار شاطئية ومنازل فخمة وقرى على الشاطئ المقابل، وجميعها مرسومة بشكل عميق خادع للبصر.","short_description":"ليست القبلة نامات إلا أدوات فلكية محمولة، تُشير إلى جهة الكعبة في مكة، تلك الجهة التي يتوجَّه نحوها المسلمون، عند الصلاة. وقد بقيت قيد الاستعمال حتى أواخر القرن الثالث عشر الهجري/ التاسع عشر الميلادي، وكان هذا الأنموذج المُنتج في استنبول مُزيَّناً بطلاء \"اللَّكر\"، المعروف باسم ادرنه كاري.","holder":"متحف الفنون التركية والإسلامية.","dates":"1151 / 1738.","location":"استنبول.","dimensions":"القطر: 31 سم.","method_for_datation":"تم تدوين التاريخ 1151 (1738- 1739) على السطح الداخلي للغطاء.","method_for_provenance":"يحدد النقش الموجود على السطح الداخلي للغطاء استنبول مكاناً لصنع القطعة.","provenance":"استنبول، تركيا.","obtention":"نقلت الأداة إلى المتحف من مسجد حصار في أزمير – تركيا عام 1951.","bibliography":"\\- ölçer, N. et al. In Pursuit of Excellence: The Museum of Turkish and Islamic Arts. Istanbul, 1993. \n\\- ölçer, N.et al.Museum of Turkish and Islamic Art. Istanbul, 2002.","author":"Gönül Tekeli","translator":"Abbas Abbas","translation_copy_editor":"Majd Musa","keywords":["أداة فلكيّة","برنيق","بوصلة القبلة","تقنية إديرنكاري","حج","زخرفة باروك تركي مبهرج."],"materials":["برنيق (تقنية إديرنكاري) على خشب."]},"06f33fba-bdfd-5b3c-aa40-773547772993":{"name":"أسطرلاب","short_description":"الإسطرلاب هو جهاز حساب يستخدم لحل العديد من المسائل الفلكية مثل تحديد الوقت. وجسم الإسطرلاب يعرف بالأم ويتألف من قرص معدني ذو إطار مرتفع. ويوضع ضمن الأم العديد من الصفائح المعدنية الدائرية وكل منها محفور عليها مسقط ثنائي الأبعاد يمثل الفراغ للسماوات في ارتفاع معين. ويوضع أعلى هذه الصفائح (الصفيحة التي تطابق الموضع الحالي للمستخدم )الشبكة /العنكبوت وذلك على صفيحة معدنية مثقبة التي تعمل كخارطة للنجوم حيث موقع النجوم المعينة الساطعة مبين بواسطة مؤشرات. وعلى الطرف الخلفي للأم هناك العضادة وهي أداة تسديد تستخدم لقياس ارتفاع الشمس حسب النهار ولنجم معين حسب الليلة.","type":"جهاز علمي","holder":"مكتبة تشيستر بيتي","dates":"منتصف القرن الثاني عشر هجري / منتصف الثامن عشر الميلادي","location":"دبلن","dimensions":"القطر تقريبا 12 سم","provenance":"أصفهان ، إيران","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["تخطيط","جهاز علمي","علم","علم الفلك"],"materials":["نحاس أصفر"]},"070ed0d9-7748-52d3-bd7e-202fe737f430":{"name":"إسطرلاب.","description":"إسطرلابٌ دائريٌّ، مصنوعٌ من النحاس الأصفر (الشبهان)، ومكونٌ من أربع قطع رئيسية: علبة أو \"القالب النموذج\" الذي يحوي خمس صفائح تمثل خمس مناطق، وشبكة أو \"صفيحة مخرمة\" مع مرشدين لأربع وعشرين نجمة ومسطرة الإسطرلاب. وعلى القفا، المسمى كذلك بالظهر، يتواجد تقويمٌ بروجي وسُلمٌ لقياس الارتفاعات يسمى \" مربع الظلال\". والإسطرلابات آلاتٌ ذات استعمالات متعددة، تُمكِّنُ من حساب موضع الشمس والنجوم؛ وتصلُحُ كتقويم وساعة وأداة لقياس الارتفاعات والمسافات؛ كما جرى استخدامها في الإبحار حتى الفترة التي تم فيها تعويضها بالرُّبعية. لقد كانت هذه الإسطرلابات مفيدة بشكل كبير في حساب الوقت، سواء خلال الليل أم النهار، ومن أجل تحديد أوقات الصلاة. \nصُنعت هذه الآلة في طليطلة على يد صانع الإسطرلابات، إبراهيم بن سعيد السهلي، الذي أُدرج اسمه على الظهر في زخرفة كتابية بأحرف عربية، وكذلك تاريخ الصنع، عام 459 / 1067. ونحفظ إسطرلابين آخرين وكرة سماوية مُوقعة من طرف الحرفي نفسه. يقدم ذلك الإسطرلاب المحفوظ في المتحف الأثري الوطني كل مميزات الإسطرلابات الأندلسية التي كانت ذائعة الصيت خلال فترة الخلافة والتي استمر تصنيعها في مختلف الممالك الطائفية، مثلما هي الحال في طليطلة.","short_description":"يمثل هذا الإسطرلاب المصنوع بحسب نقيشته الكتابية في طليطلة أحد أقدم الإسطرلابات التي جرى الحفاظ عليها؛ ويدلل على المستوى العلمي العالي الذي تم الوصول إليه في الأندلس إبان فترة الطوائف. كان هذا الإسطرلاب يستخدم لمعرفة الوجهات انطلاقا من مواقع النجوم في القبة السماوية خلال الليل، الممثلة على التصميم.","holder":"المتحف الأثري الوطني.","dates":"459 / 1067.","location":"مدريد.","dimensions":"السماكة القصوى: 1.9 سم؛ القطر: 24.2 سم.","method_for_datation":"أدرجت على الظهر زخرفة كتابية مع التاريخ: \" في شهر شعبان من عام 459\" (1067).","method_for_provenance":"أدرج على الظهر اسم المدينة حيث جرى صنعه، وهي مدينة طليطلة.","provenance":"طليطلة.","obtention":"جرى إدخال الإسطرلاب إلى المتحف الأثري الوطني في عام 1867، قادماً من الخزانة الوطنية.","bibliography":"\\- García Franco, S., *Catálogo crítico de astrolabios existentes en España, Madrid, 1945, pp. 229-235.* \n\\- King, D. A., “Andalusi Astronomical Instruments”, *Al Andalus. The Art of Islamic Spain* (Jerrilyn D. Dodds éd.), New York, 1992, pp. 376-383. \n\\- Samsó, J., *Islamic astronomy and medieval Spain*, Hampshire, 1994. \n\\- Vernet, J. et Samsó, J., *Instrumentos astronómicos en la España medieval: su influencia en Europa*, Santa Cruz de la Palma, 1985, pp. 80-81. \n\\- Viladrich, M., “Astrolabios andalusiés”, *El legado científico andalusí*, Madrid, 1992, pp. 53-65.","author":"M.ª del Carmen Alonso Rodríguez","copy_editor":"Rosalía Aller","translator":"Ahmed S. Ettahiri","translation_copy_editor":"Abbas Abbas","keywords":["إسطرلاب","بروج","طليطلة","طوائف."],"materials":["نحاس أصفر مذوب ومنحوت."]},"0a01c64a-7bc8-567a-8c39-1d5b33e5f0a2":{"name":"إسطرلاب.","description":"إسطرلاب دائري من النحاس الأصفر، ذو إطار دائري وحلية من الأرابيسك في الأعلى كانت متصلة بحلقة ليتم تعليقه منها عند استعماله. لقد تم استعمال الإسطرلاب منذ القرن الثاني/ الثامن على الأقل، وهو أداة متعددة الاستعمالات تستخدم بطرق كثيرة سواء لمعرفة الوقت خلال النهار والليل أو لمراقبة بُعد الأشياء وارتفاعها وتحديده أو لقياس الارتفاع وقراءة الأبراج. ولاستعمال الإسطرلاب، كان يتم اختيار القرص المناسب، وإدخاله ضمن الإطار، وتحديد التاريخ والوقت حسب الموقع الجغرافي للمستخدم، وتساعد الصفيحة التي تحمل شعارات الأبراج على الدائرة الداخلية، ومجموعات النجوم على الدائرة الخارجية على إعطاء قراءة فلكية صحيحة. \nيظهر على الجزء الخلفي من الإسطرلاب اسم الحرفي عبد الكريم، مصحوباً بأسماء الملك والمعز وشهاب الدين، ولما لم يكن هناك أي حاكم يحمل هذا اللقب قبل عام 638/ 1241، فعلى الأغلب تمثل هذه الأسماء ثلاثة أشخاص مختلفين قد يكونون الملك الأشرف موسى الأول، أحد أقوى الحكام الأيوبيين في أوائل القرن السابع/ الثالث عشر، والمعز، وهو الأخ الأصغر للملك الأشرف، أما الاسم الثالث فهو لأخ أصغر آخر للملك الأشرف: الملك المظفر شهاب الدين الغازي الذي حكم مدينة ميافارقين في الفترة 17- 645 / 1220-47. ومن المحتمل أن يكون الأخوة الأيوبيون الثلاثة قد استخدموا هذا الحرفي، ولكن الأخ الذي أمر بصنع الإسطرلاب هو شهاب الدين.","short_description":"لاستخدام هذه البوصلة، تمَّ إدخال قرص الرصد الرئيسي، من خلال إطار، وُضعت دائرة البروج على الإطار الخارجي، والكواكب على الإطار الداخلي، والتي يتمُّ تحريكها بشكل دائري، للحصول على قراءة فلكية. تمَّت الاستفادة من القراءات الناتجة، لتحديد أوقات الصلاة، وقراءة الأبراج.","holder":"المتحف البريطاني.","dates":"638/ 1240-41.","location":"لندن.","dimensions":"الارتفاع 26.45 سم؛ العرض 19.02 سم.","method_for_datation":"تمت قراءة التاريخ في السابق على أنه 633 (1236)، لكن وارد Ward (2004) أعطت تاريخاً أكثر دقة هو 638 (1240-1).","method_for_provenance":"حتى وقت قريب، تم تفسير كلمة \"المصري\" على أنه نسبة للقاهرة بمصر، لكن وارد (2004) تعتقد أنها تشير إلى مدينة ما وليس بالضرورة إلى القاهرة. وتشير الكتابة إلى ثلاث أخوة أيوبيين حكموا أجزاء من شمال سورية والجزيرة في النصف الأول من القرن السابع/ الثالث عشر، ويعتقد الآن أن الإسطرلاب قد تم تصنيعه في ميافارقين، وهي مدينة معروفة بصناعتها المعدنية، وكانت تحت حكم شهاب الدين حوالي عام 637/ 1240.","provenance":"سوريا أو الجزيرة.","obtention":"تم اقتناء الإسطرلاب عام 1855.","bibliography":"-Ward, R., 'The Inscription of the Astrolabe by 'Abd al-Karim in the British Museum', “Muqarnas”, XXI, 2004, .pp.345–57","author":"Emily Shovelton","copy_editor":"Mandi Gomez","translator":"Hazar Emran","translation_copy_editor":"Abbas Abbas","keywords":["علم الفلك."],"materials":["نحاس أصفر محفور ومطعّم بالفضة والنحاس الأحمر."]},"16b09d34-6359-51a2-97ca-7d634682b13c":{"name":"أسطرلاب.","description":"الإسطرلاب هو أداة فلكية تتألف من عدة أجزاء، الرئيسي منها هو الجسم الدائري الذي يدعى اللوحة الأم، وهو يتألف من حافة خارجية مربوطة بصفيحة، ويتم تقسيم الحافة الخارجية إلى 360 مقياساً مرقماً مع عقارب الساعة، ويفصل بينها مسافة 5 درجات، وكل خمسين درجة معلمة بخط منقط، ويرتبط بأعلى الجسم قبضة، لكن الحلقة التي كانت مربوطة بها مفقودة، وكانت تستخدم ليمر حبل عبرها لأن الإسطرلاب كان يستخدم وهو معلق. يرتبط باللوحة الأم سبع صفائح رقيقة بالإضافة إلى الشبكة وهي صفيحة تشبه الهيكل العظمي تدل على النجوم، ويحمل دبوس يمر عبر ثقب في المركز أجزاء متعددة معاً. يعتمد الإسطرلاب على مفهوم الإسقاط المجسم، فالدوائر على الصفائح تمثل السطح الكروي للأرض في ارتفاع جغرافي معين، وتتوافق دوائر الشبكة مع قبة النجوم المعروفة. ولما كانت الشبكة هي الجزء المتحرك، وكانت تدار في الأساس بأربع عقد فقدت الآن، يصبح بالإمكان تمثيل الأرض والقبة السماوية بعضهما إلى بعض، ويتم تمثيل النجوم بمؤشرات النجوم، وعددها 29، ولها قواعد بصلية مثقبة، وقد تم نقش أسماء النجوم بالخط الكوفي تحت المؤشر. تنبع أهمية الإسطرلابات العربية الغربية من زخارف مؤشرات النجوم بالإضافة إلى الجزء الآخر المهم من الشبكة وهو دائرة البروج التي تم نقش أسماء البروج العربية عليها بالخط الكوفي. \nيظهر على الجزء الخلفي من الإسطرلاب عدة دوائر تمثل الأبراج أو أشهر التقويم الجولياني مع أسمائها العربية ومربعين مظللين، وفوق الخط شرق-غرب تم نقش اسم أحمد بن علي الشرفي، وهو الحرفي الذي صنع الإسطرلاب، بالإضافة على تاريخ الصنع ومكانه.","short_description":"جهاز فلكي مؤلف من أجزاء تشير، مثلاً، إلى النجوم، إلى السمت أو إلى دائرة الأبراج. كان الجهاز يستخدم لعدد من الأغراض مثل قياس ارتفاع الشمس أو النجوم لتحديد أوقات الشروق، الغروب أو مواعيد الصلاة.","holder":"المتحف الوطني البحري.","dates":"729/ 1329.","location":"استوكهولم.","dimensions":"القطر: 12.2سم.","method_for_datation":"تاريخ الصنع منقوش على الجزء الخلفي.","method_for_provenance":"مكان الصنع منقوش مع اسم الحرفي على ظهر الإسطرلاب وهو ألكالا.","provenance":"ألكالا قرب أشبيلية، أسبانيا.","obtention":"تم شراؤها من الرائد أرفيد مورنر في فاس بالمغرب عام 1907، وفي كانون الأول/ ديسمبر 1931، حصل المتحف الوطني البحري على الإسطرلاب من تركة الكونت أوتو هاملتون.","bibliography":"\\- .Gunther, R. T., *The Astrolabes of the World*, 2 vols. London (reprint), 1976 \n\\- .King, D. A., *Islamic Astronomical Instruments*, London, 1987 \n\\- Maddison, F. and Savage-Smith, E., in *Science, Tools and Magic: The Nasser D. Khalili Collection of \n.Islamic Art*, (ed. J. Raby), Vol. XII, 1, London, New York, 1997 \n*\\- .Sjöhistoriska Museet Årsbok*, 108, 1988/9 \n\\- Stautz, B., *Die Astrolabiensammlungen des Deutschen Museums und des Bayrischen \n.Nationalmuseums*, Munich 1999","author":"Friederike Voigt (on the basis of information about the object given by Susanna Allesson Nyberg).","copy_editor":"Monica Allen","translator":"Hazar Emran","translation_copy_editor":"Abbas Abbas","keywords":["إسطرلاب","تضرع","علم."],"materials":["نحاس أصفر منقوش."]},"5f18b902-02aa-5f60-bcb2-d6de493dfceb":{"name":"أداة لخلع الأضراس.","description":"القطعة عبارة عن أداة تشبه الملقاط تنتهي بحافة كانت في الأصل تشبه أسنان المنشار تمكن الطبيب من الإمساك بضرس المريض وهو متآكل. ويوجد حول وسطها حلقة معدنية تتحرك مع حركة الأداة. وحيث أن المسلمين الأوائل برعوا في الطب والجراحة بما فيها طب الأسنان، فإنهم ابتكروا العديد من الأدوات التي ساعدتهم على إتمام العمليات الجراحية المختلفة ومنها هذه الأداة. وقد كانت العمليات الجراحية تتضمن استخدام التخدير العام، فاستعملت مثلاً الاسفنجة المخدرة التي كانت توضع في عصير الحشيش والأفيون وست الحسن ثم تجفف في الشمس، ووقت الحاجة ترطب وتوضع على أنف المريض فتمتص الأنسجة المخاطية للمريض المواد المخدرة ليذهب المريض في نوم عميق يحرره من ألم العملية الجراحية. وكانت أدوات الجراحة تخضع لعمليات التعقيم حتى لا تنتقل العدوى من مريض لآخر، وخاصة في مجال جراحة الأسنان حيث يسهل انتشار العدوى. وقد توصل أبو بكر الرازي (251 – 313 هـ / 865 – 925 م) إلى تحضير مادة الكحول واستخدامها في تعقيم الأدوات الجراحية.","short_description":"لم تقتصر براعة العرب المسلمين على تشخيص المرض، ووصف العلاج، بل تعدّى ذلك إلى ابتكار آلات تساعدهم على ممارسة الجراحة، بصفة عامة، وجراحة أمراض الفم، بصفة خاصة، كما استخدموا أنواعاً مختلفة من وسائل التخدير، وقاموا بتعقيم أدواتهم الجراحية.","holder":"متحف الفن الإسلامي","dates":"القرن 3 هـ / 9 م.","location":"القاهرة","dimensions":"الطول: 10 سم.","method_for_datation":"أرّخت القطعة بناءً على العثور عليها في مدينة الفسطاط التي عُرفت بازدهار الحركة العلمية فيها، لا سيّما علوم الطب والجراحة، في العصر العباسي. فقد بنى الفاتح بن خاقان وزير الخليفة العباسي المتوكل على الله (حكم في الفترة 232 - 247 هـ / 847 - 861 م) مستشفى في الفسطاط عام 247 هـ / 861 م، وبنى فيها أحمد بن طولون (حكم في الفترة 254 – 270 هـ / 868 – 884 م) المستشفى الأعلى عام 254 هـ / 868 م .","method_for_provenance":"حددت مصر مكاناً لصنع القطعة حيث تم العثور على القطعة بالإضافة إلى أدوات جراحة مشابهة خلال الحفريات التي جرت في مدينة الفسطاط.","provenance":"مصر.","obtention":"أهدى القطعة للمتحف الطبيب هنري أمين عوض عام 1975 م، وهو أحد أطباء الأمراض الجلدية المعروفين في مصر، وله اهتمامات واسعة في مجال الآثار الإسلامية وألف عدداً من الدراسات في هذا المجال.","bibliography":"\\- عوض، هنري أمين. \"الجراحة في العصر الإسلامي.\" مجلة دراسات آثارية إسلامية (هيئة الآثار المصرية)، المجلد الثالث، القاهرة، 1988. \n\\- فروخ، عمر. تاريخ العلوم عند العرب. الطبعة الثالثة. بيروت، 1980. \n\\- منتصر، عبد الحليم. تاريخ العلم ودور العلماء العرب في تقدمه. القاهرة، 1980. \n\\- هونكة، سيجريد. شمس العرب تسطع على الغرب. ترجمة بيضون، فاروق ودسو، كمال. الطبعة السادسة. بيروت، 1981. \n\\- . \"Quand les Sciences Parlent Arabe VIIIe- XVe ap.J.-C. / IIe- IXe Siècle H.\" IN: Catalogue d'Exposition. Cairo, 2003","author":"Al-Sayyed Muhammad Khalifa Hammad","copy_editor":"Majd Musa","keywords":["أداة جراحة","طب","علوم","مستشفى","نحاس","نحاس مصبوب."],"materials":["نحاس مصبوب."]},"8156c3ae-ba08-58a6-9fc3-bd29004780ae":{"name":"إسطرلاب عمر ابن يوسف ابن عمر اين علي ابن رسول المظفري","short_description":"هذا الأسطرلاب موثق جيدا بشكل غير عادي من حيث كونه قطعة منتجة خلال العصر الوسيط (القرون الوسطى) وإن نقشه ينسب لأمير من عصر الدولة الرسولية عمر ابن يوسف والذي اعتلى العرش قبل بضع سنين (حكم خلال 1295-96) وقد ألف عمر عددا من الرسائل العلمية التي تتضمن واحدة عن إنشاء الإسطرلابات ويوجد نسخة منها مصورة ومحفوظة في القاهرة التي تحتوي شهادات من أساتذته حول كفاءته كصانع لمثل هذه الأجهزة ووصف دقيق لهذه القطعة.","type":"مشغولة معدنية ، جهاز علمي","holder":"متحف المتروبوليتان للفن","dates":"690 هجري /1291 ميلادي","location":"نيويورك","dimensions":"العلبة (أ) : العرض : 19.4 سم ، القطر : 15.6 سم ،ا لعمق :0.6 سم القضيب (ب) : الارتفاع : 4.8 سم ، العرض : 2.9 سم ،ا لطول : 12.7 سم الصفيحة (ت) : القطر : 12.7 سم الصفائح (ث- خ) : القطر : 12.7 سم المسمار(د) : الطول : 4.4 سم ،العرض : 1.3 سم","provenance":"اليمن","obtention":"مجموعة إدوارد س.مور ، ميراث إدوارد س.مور 1891 العلامة : عمر ابن يوسف ابن عمر ابن علي ابن رسول المظفريالمالك السابق : إدوارد س.مور ، أمريكي ، نيويورك 1827-1891 نيويورك ، نيويورك (حتى وفاته 1891 منحت بوصية لمتحف المتروبوليتان للفن)","bibliography":"Dimand, Maurice S., \"\"Specimens of Mohammedan Art in the Metropolitan Museum of Art\"\", *Metropolitan Museum Studies*, 1/1 (November 1928): 107, ill. fig. 8 (b/w).Djebbar, Ahmed, *L'Age d'Or des Sciences Arabes*, Paris: Institut du Monde Arabe, 2005: 98-99, no. 26, ill. fig. 26 (colour).Ekhtiar, Maryam, Canby, Shelia R., Haidar, Navina and Soucek, Priscilla P. (eds), *Masterpieces from the Department of Islamic Art in The Metropolitan Museum of Art*, New York: The Metropolitan Museum of Art, 2011: 158-159, no. 107, ill. 158 (colour). Ettinghausen, Richard (ed), *The Arts of Islam. Masterpieces from The Metropolitan Museum of Art New York*, Berlin: Staatliche Museen Preußischer Kulturbesitz Berlin, 1981: 146-147, no. 56, ill. 147 (colour).King, David A., *Islamic Astronomy and Geography*, Farnham, England: Ashgate, 2012: 156, ill. fig. 9.6.Walker, Daniel S., Ponce Guadián, Arturo, Babaie, Sussan, Carboni, Stefano, Froom, Aimee, Swietochowski, Marie Lukens, Masuya, Tomoko, Daskalakis-Matthews, Annie Christine, Kahil, Abdallah and Kessler, Rochelle, *Arte Islámico del Museo Metropolitano de Arte de Nueva York. Colegio de San Ildefonso, Septiembre de 1994-Enero de 1995*, Mexico City: Consejo Nacional para la Cultura y las Artes, 1994: 206-207, no. 81, ill. 207 (b/w).","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["اليمن","جهاز قياس فلكي","حساب الزمن","عصر الدولة الرسولية","علم","قطعة علمية","نحاس أصفر"],"materials":["مثقب","مخرم ومطعم بالفضة","مصبوب و مطروق","نحاس أصفر"]},"827d2b0c-14c4-5af4-883c-a966ae4b929e":{"name":"أسطرلاب.","description":"يحتوي هذا الأسطرلاب من ناحية الوجه الأمامي على ستّة صفائح تحمل إثني عشرة دلالة مكان. أشير إلى ستّة أماكن فقط بأسمائها، وهي: فاس ومرّاكش وطرابلس ومصر والحرمين الشريفين مكّة والمدينة. \nوتعلو هذه المجموعة صفيحة مخرّمة، وهي مزوّدة بعقارب منحنية تدلّ على ستّ وعشرين نجمة. وتمثّل الحروف العربيّة بشكل عام أرقاماً أبجديّة بالخط الكوفي الدقيق \"الفلكي\"، وقد سمّي كذلك لأنّه، رغم زواله منذ القرن الثاني عشر الهجري / الثامن عشرالميلادي، فإنّ النمط الكوفي بقي سائداً في الأدوات الفلكيّة. وتمّ توزيع هذه الأرقام حسب التصنيف المغربي. \nيحمل الوجه الخلفي مسطرة صغيرة تدور حول محور، وهي مزوّدة بصفيحتين مثقوبتين. \nقُسم إطار الوجه الخلفي (الظهر) إلى ربعيّتين تليهما دائرة البروج، ثمّ التقويم المغربي المصنّف بحسب الترتيب المسيحي، وهذه هي إحدى خصائص الأسطرلاب في المغرب الإسلامي. وهنا يجب التأكيد على أنّ التقويم الإسلامي كان قمريّاً فقط؛ وكَوْنُ هذا الأسطرلاب يضمّ تقويماً مسيحيّاً فهذا يبيّن لنا أنّ المعلومات كانت تُحسب، بالنسبة لبعض الفترات الزمنيّة، بالتوافق مع الشهر الشمسي والشهر القمري. \nهذا النموذج محفوظ في جيب صغير مصنوع من نسيج ذو لون أصفر ترابي، وحاشيته سوداء اللون. كان هذا النوع من الأسطرلاب كثير الانتشار في إفريقيا الشماليّة خلال القرنين 11 و 12 الهجريين / 17 و 18 الميلاديين، ويحمل العديد منها توقيعات؛ وكان المغرب أحد أهمّ مراكز تصنيعها.","short_description":"إسطرلاب يحمل على الوجه ستة صفائح نقشت عليها اتجاهات الأمكنة. وتشتمل صفيحة مخرمة ومجهزة بعقارب على أرقام أبجدية كوفية موزعة حسب النظام المغربي. وعلى الظهر، تتواجد مسطرة صغيرة تدور حول محور، وربعيتين ودائرة البروج المميزة لهذا الصنف والموضوعة وفق الترتيب المسيحي.","holder":"متحف سيرتا الوطني","location":"قسنطينة","dimensions":"القطر: 13،5 سم.","method_for_datation":"المقارنة مع قطع أخرى مشابهة مؤرّخة.","method_for_provenance":"الأحرف الكوفيّة المغربيّة الدقيقة، إضافةً إلى التقويم المسيحي وقيمة الأرقام الأبجديّة تدلّ على أسطرلاب مغربي. من جهة أخرى، فقد دُوِّن اسما مدينتين مغربيّتين على ترسين، وبالتالي يرجح أن يكون مصدر القطعة هو فاس أو مرّاكش.","provenance":"مرّاكش أو فاس؛ المغرب.","bibliography":"\\- .Hartner, W., « Asturlãb », *Encyclopédie de l'islam*, t. 1, pp. 744-749","author":"Houria Cherid","copy_editor":"Margot Cortez","translator":"Rim Khattab","translation_copy_editor":"Ahmed S. Ettahiri","keywords":["أداة فلكيّة","أرقام أبجديّة","أسطرلاب","تقويم مغربي."],"materials":["نحاس أصفر مقطّع ومنقوش ومعاد ثقبه."]},"885fddf1-77ce-5cb4-849f-e54d4e7280e2":{"name":"أسطرلاب","short_description":"يعتبر هذا الإسطرلاب النادر أحد أقدم الإسطرلابات المعروفة من إسبانيا الإسلامية . ولقد صنع من قبل صانع الإسطرلابات الأندلسي الشهير محمد ابن صفر في قرطبة ويعود تاريخه لعام 411 هجري /1020 ميلادي كما ذكر في التوقيع ضمن الفراغ المربع في جزئه الخلفي. يلي التاريخ نظام الحروف والأرقام العربية المعروف بالأبجدية والسنة مشار لها بتشكيل من الأحرف طاء – ياء – ألف التي تقابل طاء (400) ، ياء (10) وألف (1) والتي يبلغ مجموعها 411 ويحتوي الإسطرلاب ستة لوحات / صفائح التي تقابل لجهتين لكل صفيحة ومن بينها اتجاه مكة ، دمشق ، القاهرة وقرطبة . إن الشبكة من ناحية أخرى هي إضافة جديدة من القرن السابع عشر تمت في تركيا العثمانية. وصانع هذا الإسطرلاب : محمد ابن صفر ( توفي عام 1029) صنع العديد من الإسطرلابات والأدوات العلمية الأخرى التي على الأقل يعرف بأن ثلاثة منها بقيت وهي اليوم مبعثرة في متاحف مختلفة .","type":"مصنوعات معدنية","holder":"متحف الفنون الإسلامية في ماليزيا","dates":"411 هجري /1020 ميلادي","location":"كوالا لامبور","dimensions":"القياس : (الطول )19 سم (مع المفاصل) ،(العرض) 12.2 سم ،(السماكة) 1.2 سم","provenance":"قرطبة ، إسبانيا","bibliography":"An astrolabe of the same maker, Muhammad ibn Al-Saffar, is in the collection of the National Museum of Scotland. The link https://islamicart.museumwnf.org/database_item.php?id=object;ISL;uk;Mus03;1;en","translator":"Ahmad Bassel Radwan","materials":["نحاس أصفر منحوت ومحفور"]},"90784455-0cab-5e8d-b78a-45d2891efa16":{"name":"أسطرلاب عام","short_description":"صنع الأسطرلاب من قبل أحمد ابن السراج لصالح محمد التنوخي في عام 729 هجري. وحدود القرص منقوشة بأسماء أربعة مالكين واثنين منهم اسمهم موقت أي فلكيين موظفين لأغراض دينية. وهي العينة الوحيدة المعروفة للإسطرلاب العام الإسلامي. وقد عاش أحمد ابن السراج في حلب في بداية القرن الرابع عشر وهو مؤلف رسائل في الرياضيات والفلك.729/1328-29","type":"مشغولة معدنية","holder":"متحف بيناكي","dates":"729 هجري / 1328 – 29 ميلادي","location":"أثينا","dimensions":"القطر : 20 سم","provenance":"سوريا ، ربما حلب","translator":"Ahmad Bassel Radwan","materials":["نحاس أصفر"]},"9892afbf-5858-5187-a107-9629faacf1c5":{"name":"أسطرلاب","short_description":"هذا الإسطرلاب البرونزي صنع في بداية القرن التاسع عشر خلال العصر القاجاري في إيران. ولعدة قرون كانت تستخدم الإسطرلابات كأجهزة عامة من قبل الفلكيين والمساحين وعلماء التنجيم وهي أجهزة تحسب الزمن وتستخدم كتقويم. ولكنها كانت في الأغلب تستحوذ من قبل الأثرياء لعرضها كقطع زينة.ويتالف الأسطرلاب من ثلاثة عناصر : الأم والشبكة والعضادة.حيث الأم هي قرص برونزي يعمل كقاعدة ويجمع الأجزاء المختلفة للجهاز معا. السطح الأمامي للقرص مقعر وذو إطار مزخرف وهذا الإسطرلاب الخاص فيه خارطة على الأم.والشبكة موضوعة على سطح الأم وتعمل كمخطط للنجوم وتشير لمواضع النجوم وفي هذه الحالة هي مزينة بحلقة الأبراج وأزهار محفورة وأسماء النجوم. العضادة يمكن ضبطها لقياس ارتفاع الشمس أو النجم في السماء ويقسم الإسطرلاب إلى أربعة مناطق بواسطة دوائر مزخرفة متحدة المركز ومستطيلات تملأ الفراغ بين الدوائر وكل منها مملوء بأعداد وأحرف . من ناحية أخرى مقياس التدريج والارتفاع للنجم المشار إليه أو النقطة يمكن تحديدها. ولتعليق أو إمساك الإسطرلاب يوصل له حلقة متحركة. واجهة القاعدة مزينة بلوحة نقوش والطرف الخلفي فيه أكاليل زهر محفورة كتزيين . والنقش فيه إهداء لفتح علي شاه.","type":"مشغولة معدنية","holder":"متحف الفن والحرف (MKG)","dates":"تقريبا القرن الثالث عشر الهجري / بداية القرن التاسع عشر الميلادي","location":"هامبورغ","dimensions":"القطر : 23.5 سم","method_for_datation":"أرخ عن طريق النقش","method_for_provenance":"أشتري من مزاد Spitzer باريس ( رقم التصنيف 2892 )","provenance":"إيران","obtention":"أشتري في عام 1893","bibliography":"King, D. A., *In Synchrony with the Heavens. Studies in Astronomical Timekeeping and Instrumentation in Medieval Islamic Civilization. Instruments of Mass Calculation Theology and Science*, vol. 2, Leiden: Brill, 2005. Neubauer, E. and Sezgin, F., *Wissenschaft und Technik im Islam*, vol. 2, Frankfurt am Main: Institut für Geschichte der Arabisch-Islamischen Wissenschaften an der Johann-Wolfgang-Goethe-Universität, 2003.","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["أسطرلاب","أسطرلابيوم","علم"],"materials":["برونز","حفر"]},"98b9d80b-38b8-5e8a-a9b7-1a6d821098d6":{"name":"قطعة من صندوق ذو قفل عددي","short_description":"هذا القفل العددي هو من عمل صانع الإسطرلابات محمد ابن حميد الإسطرلابي الأصفهاني في عام 597 هجري. والأقراص المزدوجة الأربعة كل منها يمكن أن تضبط في 16 موضعا وتسمح بـ 4,294,967,296 تشكيل. وعندما يتم إدخال التشكيل الأيمن فإنه يحرر الصفيحة المعدنية الداخلية المتصلة بكل من المقبض الخارجي وآلية القفل نفسها.","type":"نحاس أصفر مصبوب ومطروق مطعم بالفضة والنحاس","holder":"مجموعة ديفيد ، كوبنهاجن ، الدانمارك","dates":"هجري 597 / ميلادي 1200 -1201","location":"كوبنهاغن","provenance":"إيران ، أصفهان ؟","translator":"Ahmad Bassel Radwan"},"9bc4738a-149f-58cd-8ef4-babead8e025c":{"name":"أسطرلاب كروي بسيط","short_description":"القطعة عبارة عن إسطرلاب كروي بسيط ذو قرص نحاسي أصفر مسطح وبروز مثلثي من الأعلى (كرسي) وحلقتي تعليق ويوجد ست صفائح ضمنه موضوعة بشكل خارطة نجمية مخرمة (عنكبوت) والمثبتة بمسطرة على جهة اليسار مع وجود حصان يبرز للخارج. وهذا الإسطرلاب هو مثالي في التفاصيل العلمية ويحتوي النقوش المطلوبة والجداول بدون زيادة مع كون واجهة / مقدمة هذا الجهاز تحتوي مخطط نجوم متحركة أو شبكة (عنكبوت) باللغة العربية مع 42 ورقة تشير للنجوم ودائرة أصغر متباعدة عن المركز تمثل شكلا إهليلجيا وخلف الشبكة يوضع قرص من النحاس منقوش عليه دوائر ذات ارتفاع متساوي من أجل مراقب معين. ويوجد ثلاثين دائرة معششة بدءا من الأفق والتي تصل إلى نقطة السمت وتشير الدوائر ذات المسافات المتساوية للسماء وكل منها أعلى بثلاث درجات عن التي خارجها ويوجد أقواس إضافية على الصفيحة تقسم السماء في زاوية السمت وأسفل الأجزاء الأفقية يوجد مزيد من الدوائر تظهر الساعات المتساوية وغير المتساوية لحساب الزمن وبسبب وجود صفيحة عند خط عرض معين فقط فإن مجموعة من الصفائح توجد عموما بعدد كبير غير عادي ويوجد ست صفائح كل منها منقوش على كلا جانبيها ومشمولة في هذا الإسطرلاب وخمس من الصفائح تعمل كأزواج تالية لخطوط العرض : 18 و 20 درجة ، 22 و 24 درجة ، 28 و 30 درجة ، 32 و 34 درجة ، 36 و 38 درجة (ألغى المصمم الدرجة 26 لأنه لا توجد مدينة كبيرة في الشرق الأدنى تقع قرب خط العرض هذا).و الصفائح لخط عرض بلاد فارس (32 ، 34 و 36 درجة ) لها تزيينات متقنة خاصة تحيط بالنقوش والصفيحة السادسة تحتوي من طرف جدول نوعي للآفاق وعلى الطرف الآخر شبكة من الإحداثيات لدائرة البروج. وتحت كل الصفائح فيما يعرف برحم الإسطرلاب يوجد قاموس جغرافي يحتوي خطوط الطول والعرض لـ 46 مدينة بالإضافة لذلك فإنه يورد سمت مكة ومن أجل السلسلة المكتوبة أقرب ما يكون للداخل يوجد أيضا اتجاه مكة والدليل المتحرك (العضادة ) لقياس ارتفاع الشمس أو النجوم يسمى الموجه وهو مثبت على الطرف الخلفي من الجهاز وهذا الإسطرلاب الموجه غير مزين وهو غير مصقول السطح ومن المحتمل أكثر أن يكون قد تم تبديله لاحقا. وبشكل مشابه الحصان الذي يثبت الموجه والصفائح في مكانها أيضا قد تم تبديلها وفي الجزء العلوي من الطرف الخلفي ضمن القوس التزييني المسمى الكرسي يوجد ثقب محفور من أجل البوصلة المغناطيسية وهي مفقودة والسطح الخلفي الكلي للإسطرلاب يجمع تخطيط ذو مجموعة صغيرة من المخططات الفلكية والجداول. والربع الأيسر الكلي المعاير بشكل دقيق يعطي جيوب الزاوية والتجيبات بينما علبة الظل المستطيلة أسفل المركز تعطي ظل الزوايا والأقواس الشاقولية تقريبا في الربع الأيمن العلوي تظهر الارتفاع الفصلي لشمس الظهيرة عند خطوط عرض مختلفة والأقواس الأفقية تقريبا تعطي الارتفاع الموسمي للشمس عندما تكون في زاوية سمت مكة كما ترى من سبعة مدن : توس ، يازد ، أصفهان ، قزوين ، البصرة ، بغداد وشيراز والجداول نصف الدائرية على الربعين السفليين تتألف من أسماء مزينة لإشارات الأبراج ملاصقة للطرف الجانبي بواسطة أوجه برجية وأشكال قمرية وعلى الطرف الخارجي بواسطة حدود برجية تنجيمية وقائمة بالكواكب التي تحكم كل من الحدود وضمن علبة الظل يوجد شبكة رموز 4×10 للإشارات البرجية وأيضا أسماء مميزة للكواكب عائدة للإشارات حسب اليوم و الليلة.","type":"مشغولة معدنية","holder":"متحف سانت لويس للفن","dates":"1127 هجري /1715 ميلادي","location":"سانت لويس","dimensions":"الارتفاع : 28.3 سم ، العرض : 18.4 سم ، العمق : 3.5 سم","method_for_datation":"مراجعة دراسية و/أو مقارنة مع قطع مشابهة من نفس الفترة","method_for_provenance":"الإسطرلابات كانت تستخدم من أجل الحسابات الفلكية و الرياضية و هذا الإسطرلاب موقع من قبل صانعي إسطرلاب شهيرين اللذين عملا معا و بشكل منفصل في مدينة أصفهان الإيرانية.","provenance":"أصفهان ، إيران ، آسيا","obtention":"شراء المتحف 1926","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["آسيا","أصفهان","إسطرلاب","إيران","فارسي","مشغولة معدنية","نحاس أصفر"],"materials":["نحاس أصفر"]},"9f4ec4b3-5bb8-51d7-b82f-ba92ec74033b":{"name":"ملعــــقة.","alternate_name":"خافض للســــان.","description":"القطعة عبارة عن أداة تشبه الملعقة ولكنها تنتهي بشكل بيضاوي مفلطح. وكانت القطعة، على الأرجح، تستعمل من قبَل الأطباء أثناء فحص الفم والحنجرة وأثناء إجراء جراحة اللوزتين. وقد كشفت الحفريات التي جرت في مدينة الفسطاط - العاصمة الأولى لمصر الإسلامية التي أسسها عمرو بن العاص عام 21 هـ / 641 م – عن الكثير من الأدوات الجراحية التي تعتبر أقدم ما عرف من نوعها. ووردت أدوات مشابهة لتلك التي عثر عليها في الفسطاط ضمن الأدوات التي وصفها الطبيب الجراح الأندلسي أبو القاسم خلف بن العباس الزهراوي (329 – 404 هـ / 940 – 1013 م) في موسوعته الجراحية \"التصريف لمن عجز عن التأليف\" التي تعتبر أغنى وأكبر مصدر علمي في الجراحة في ذلك العصر وظلت مرجعاً هاماً في الطب والجراحة لعدة قرون تلت. وتحتوي الموسوعة على أكثر من مائة وخمسين رسماً للأدوات الجراحية مع وصف تفصيلي لها ولطريقة استعمالها في العمليات الجراحية المختلفة.","short_description":"عرف المسلمون الجراحة، ومارسوها. وتُوضح هذه الأداة الجراحية اهتمام الأطباء المسلمين بالطبِّ وأدواته، في مختلف أفرع الطبِّ، وقاموا بتطويرها على مدى العصور. ويوجد وصف تفصيلي مصوَّر لهذه الآلات، في كتاب الجراح الأندلسي \"الزهراوي\".","holder":"متحف الفن الإسلامي","dates":"القرن 3 هـ / 9 م.","location":"القاهرة","dimensions":"الطول: 12.50 سم.","method_for_datation":"أرخت القطعة بناءً على ما ورد في المصادر التاريخية عن ازدهار الطب وعلومه في العصر العباسي (أنظر أعلاه).","method_for_provenance":"يرجّح أن تكون هذه القطعة قد صنعت فى مصر لأنه عثر عليها في مدينة الفسطاط، بالإضافة لازدهار العلوم، لا سيّما علوم الطب، وتعدد المستشفيات في مصر في هذه الفترة.","provenance":"مصر.","obtention":"أهدى القطعة للمتحف الطبيب هنري أمين عوض عام 1975 م، وهو من المهتمين بدراسة التراث الإنساني وخاصة الفنون الإسلامية وله دراسات عديدة في هذا المجال.","bibliography":"\\- عبد الرحيم، عبد الرحيم خلف. الأدوات الجراحية والأواني الطبية في العصر الإسلامي من القرن الأول حتى القرن التاسع للهجرة. رسالة ماجستير، جامعة القاهرة، 1999. \n\\- عوض، هنري أمين. \"الجراحة في العصر الإسلامي.\" مجلة الدراسات الإسلامية (هيئة الآثار المصرية)، المجلد الثالث، القاهرة، 1988، ص 273. \n\\- فروخ، عمر. تاريخ العلوم عند العرب. الطبعة الثالثة. بيروت، 1980. \n\\- هونكة، سيجريد. شمس العرب تسطع على الغرب. ترجمة بيضون، فاروق ودسو، كمال. الطبعة السادسة. بيروت، 1981. \n\\-. \"Quand les Sciences Parlent Arabe VIIIe- XVe ap.J.-C. / IIe- IXe Siècle H.\" IN: Catalogue d'Exposition. Cairo, 2003","author":"Al-Sayyed Muhammad Khalifa Hammad","copy_editor":"Majd Musa","keywords":["أداة جراحية","أداة طبية","جراحة","طب","علوم","مستشفى","نحاس","نحاس مصبوب."],"materials":["نحاس مصبوب."]},"a8a7b007-ba46-517e-94a2-c79734028dc9":{"name":"مشرط جراحي.","description":"القطعة عبارة عن مشرط جراحي ذي يد طويلة ينتهي بنصل حاد طرفه أقل سمكاً وعرضاً من مقبضه. عثر على هذا المشرط مع مجموعة كبيرة من أدوات الجراحة في الحفريات التي جرت في مدينة الفسطاط - العاصمة الإسلامية الأولى لمصر التي أنشئت عام 21 هـ / 641 م. وتدل هذه المجموعة على مدى التقدم في مجال الطب والجراحة في مصر الإسلامية. \n \nوبصفة عامة، برع المسلمون في العصور المبكرة في مجال الجراحة. وتمدنا المصادر التاريخية والمخطوطات بمعلومات تشهد على ما وصل إليه علم الجراحة من تقدم في جميع دول العالم الإسلامي. وربما يكون الطبيب الأندلسي أبو القاسم خلف بن العباس الزهراوي (329 – 404 هـ / 940 – 1013 م) أشهر جرّاحي المسلمين، وقد أشار إلى أن الجراح لابد أن يكون ملماً بعلم التشريح ونادى بتشريح الجثث لمعرفة سبب الوفاة والانتفاع به في الحالات المماثلة. ومن أشهر مؤلفات الزهراوي موسوعته \"التصريف لمن عجز عن التأليف\" التي وصف ورسم فيها أكثر من مائة وخمسين أداة جراحية. وحرص الجراحون المسلمون عند قيامهم بالعمليات الجراحية على تعقيم موقع الجراحة من جسم الإنسان، وأورد الزهراوي طرقاً مختلفة في التعقيم. كما عرف الجراحون المسلمون عدة طرق في التخدير مستخدمين الزيتون والسكران والخشخاش ونبات ست الحسن، وعرفوا التخدير بالاستنشاق باستخدام اسفنجة تغمس في عصير الحشيش والأفيون والزوان وست الحسن ثم تجفف في الشمس ويعاد ترطيبها قبل إجراء الجراحة وتوضع على أنف المريض فيذهب في نوم عميق يجنبه الإحساس بآلام العملية. واستخدم الجراحون المسلمون خيوطاً جراحية مصنوعة من أمعاء الحيوانات مثل القطط. وكان الزهراوي يعلم تلاميذه كيفية خياطة الجروح بغرز داخلية مسحورة أشبه بالخياطة في جراحات التجميل. كما حدثنا الزهراوي عن تعديل التشوهات في الشفة والأذن والأنف وجراحات الأوعية الدموية. وقد مارس الأطباء المسلمون عمليات تجبير كسور العظام واستخدموا الجبائر والأربطة في علاج كسور الجمجمة والكتف والذراع. ولعل الأعداد الكبيرة التي وصلتنا من الأدوات الطبية والجراحية تدل على التقدم الهائل في مجال الطب والجراحة في العالم الإسلامي في فترة مبكرة.","short_description":"يبيِّن هذا المشرط، الذي عُثر عليه في مدينة الفسطاط، ضمن مجموعة كبيرة من أدوات الجراحة، تنوُّع الأدوات التي استخدمها الأطباء في ممارسة مهنة الطب والجراحة.","holder":"متحف الفن الإسلامي","dates":"القرن 3 هـ / 9م.","location":"القاهرة","dimensions":"الطول: 16.50 سم.","method_for_datation":"أرّخت القطعة بناءً على ما أشارت إليه المصادر التاريخية من ازدهار مجال الطب والجراحة في العصر العباسي، وبناءً على ورود رسومات لأدوات جراحية شبيهة بالقطعة في موسوعة الزهراوي \"التصريف لمن عجز عن التأليف\" وفي غيرها من المؤلفات الطبية المعاصرة (أنظر أعلاه).","method_for_provenance":"من المرجّح أن هذه القطعة وغيرها من أدوات الجراحة التي عُثر عليها أثناء حفريات جرت في مدينة الفسطاط قد صنعت في مصر، حيث لم تشر أي مصادر تاريخية إلى استيراد مثل هذه الأدوات من خارج البلاد، هذا بالإضافة إلى ازدهار الطب والجراحة في مصر خلال تلك الفترة.","provenance":"مصر.","obtention":"عثر على هذه القطعة أثناء حفريات جرت في مدينة الفسطاط.","bibliography":"\\- كتالوج إسهامات الحضارة العربية والإسلامية في العلوم الطبية (مخطوطات دار الكتب المصرية). القاهرة، 2002. \n \n\\- عوض، هنري أمين. \"الجراحة في العصر الإسلامي.\" مجلة دراسات آثارية إسلامية (هيئة الآثار المصرية)، المجلد الثالث، القاهرة، 1988، ص 271 و 290. \n \n\\- . Sayour, Salah Ahmed. \"La medicina en la epoca Islamica.\" Prisma (Ministerio de Cutlura Egipcio), No 12, 2001, p. 49 \n \n\\- . \"Quand les Sciences Parlent Arabe VIIIe- XVe ap.J.-C. / IIe- IXe Siècle H.\" IN: Catalogue d'Exposition. Cairo, 2003","author":"Salah Sayour","copy_editor":"Majd Musa","keywords":["أداة جراحة","تجميل","جراحة","طب","مشرط","نحاس","نحاس مصبوب"],"materials":["نحاس مصبوب."]},"a9f4d4b8-28f3-5859-9dd0-a35478d37a9f":{"name":"إسطرلاب كروي مسطح","short_description":"استُخدم هذا الإسطرلاب النحاسي المصبوب لتحديد الوقت من خلال مراقبة مواقع النجوم والشمس، وتحديد اتجاه القبلة، وحساب الأبراج. كُتب على حافة ظهره: صنعه (أو صنعة) حميد بن الخضر الخجندي [في] عام 374 هـ [984-955 م]. ورغم أنه لا يوجد أي دليل على مكان صنع الإسطرلاب أو لمن صُنع، كان الخجندي صانعاً بارزاً للأدوات الفلكية، وعالم فلك ورياضيات.","type":"مشغولة معدنية","holder":"متحف القن الإسلامي (MIA)","dates":"374 هـ / 984-985 م","location":"الدوحة","dimensions":"الارتفاع: 21.1 سم، العرض: 15.1 سم، العمق: 3.1 سم","provenance":"إيران، الري أو العراق، بغداد","obtention":"مارتين ماري بول، الكونتيسة دي \nبيهاج (1870–1939); جان لويس، \nماركيز دي جاناي (1922–2013) حتى \n1970; آلان بريو (1922–1985) \nباريس حتى عام 1976؛ جاسم الحميضي \nالمجموعة حتى عام 1999؛ بيعت لمتاحف قطر","bibliography":"Allan, James W., *Metalwork Treasures from the Islamic Courts*, London: The Islamic Art Society, 2002. \n \nGonnella, Julia, et al, *Museum of Islamic Art: The Collection*, London: Thames & Hudson, 2022. \n \nSeipel, Joseph H., *God is Beautiful and Loves Beauty: The object in Islamic Art and Culture*, New Haven: Yale University Press, 2013. \n \nSoueif, Ahdaf, *Reflections on Islamic Art*, Doha: Bloomsbury Qatar Foundation Publishing, 2011.","author":"Tara Desjardins","keywords":["إسطرلاب. بويهي","إيران","العراق","حميد بن الخضر الخجندي","علم الفلك","علوم","مشغولات معدنية"],"materials":["تثبيت","تخريم","حديد","صب","مركب أسود","نحاس","نقش"]},"ab91307f-d3d5-5f2a-88d0-9f2eb6934a29":{"name":"صحن.","description":"يصلي المسلم في اليوم خمس مرات، وعليه أثناء الصلاة أن يتجه إلى القبلة، وهي الكعبة في مدينة مكة المكرمة. لذا فهو يحتاج إلى أداة تساعده على تحديد مكان الكعبة للاتجاه إليها، وهذا الصحن هو أحد الأدوات المستعملة لهذا الغرض. قاع الصحن مستدير مسطح، ومحيطه شبه عمودي على القاع. يتوسط الصحن دائرة دوِّن عليها اسم الصانع ومكان الصنع من خلال العبارة \"عمل سيد ثابت بدمشق.\" ينبعث من مركز الصحن وحتى محيطه جداول بشكل نطاقات متتالية تتضمن أسماء عدد من المدن على ثلاثة مستويات. من هذه المدن: دمشق وبغداد والقسطنطينية وبيت المقدس وطهران وكابول. كما يحتوي الصحن على أحرف تدل على أرقام تعطي درجات الزاوية. كذلك نجد على محيط الصحن وحدات كل منها يساوي خمس درجات، بالإضافة إلى أسماء الجهات الأربعة ( شرق وغرب وشمال وجنوب) مكتوبة ضمن أنصاف دوائر. \n \nأما محيط الصحن من الخارج، فقد شُرِح عليه طريقة الاستعمال وذلك من خلال سطرين. بين هذين السطرين أربعة حجب دوِّن عليها ما يفيد بأن هذه الأداة قد صنعت برسم السلطان سليم. \n \nجميع المعلومات السابقة سجِّلت بالحبر الأسود على أساس أبيض تحت طبقة زجاجية شفافة، ونفِّذت بالخط الكوفي.","short_description":"لوح فخارية، نُقش فيها رسم بياني ذو استخدام علمي، تظهر فيه أسماء مدن ومعلومات بشكل مثلثي، والتي ساعدت على إيجاد وجهة الصلاة، أي القبلة، وهي الكعبة في مكة المُكرَّمة. كان لهذه القطع دور مهم بالنسبة للمسافرين، ليتمكَّنوا بسهولة من تحديد اتجاه القبلة.","holder":"المتحف الوطني بدمشق.","initial_owner":"السلطان سليم (حكم في الفترة 918_926 / 1512 _ 1520).","dates":"القرن 10 / 16.","location":"دمشق.","dimensions":"الارتفاع:5ر3 سم؛ القطر: 5ر18 سم.","method_for_datation":"أرِّخت القطعة استناداً إلى النص المدوَّنعلى محيط الصحن من الخارج والذي يفيد أن القطعة عُملت برسم \"الملك المنصور، المظفر العادل الخاقان بن الخاقان ملك البرين والبحرين وخادم الحرمين الشريفين السلطان سليم خلد ملكه آمين .\" وقد حكم السلطان سليم في الفترة 918_926 / 1512 _ 1520.","method_for_provenance":"حدِّدت دمشق مكاناً لصنع القطعة بناءً على النص الذي جاء ضمن دائرة في وسط الصحن ويقرأ: \"عمل سيد ثابت بدمشق.\"","provenance":"دمشق.","obtention":"تم شراء القطعة عام 1935.","bibliography":"\\- .Cluzan, S. et al. Syrie: Mémoire et Civilisation. Paris, 1994 \n\\- .Soustiel, J. and Kiefer, C. La Céramique Islamique. Fribourg, 1985","author":"Mona al-Moadin","copy_editor":"Majd Musa","keywords":["أداة عملية","اتجاه القبلة","اسطنبول","القدس","الكعبة","بغداد","خزف","دمشق","صحن","صلاة","طلاء زجاجي شفاف","طهران","فخار","قبلة","كابول","مكة المكرمة."],"materials":["خزف ملون بالأسود والأزرق على مهد أبيض تحت طبقة زجاجية شفافة."]},"b4c26e22-f7f2-5d49-aaea-80ad69f658de":{"name":"ساعة جيب فضية مع سلسلة ومفتاح","short_description":"إن وجه الساعة المطلي بالمينا لساعة الجيب هذه له صورة محرك خط سكة الحديد الحجازي ودرع الجيش العثماني. وهذه من المحتمل انها صنعت لمسؤول عثماني يعمل في بناء السكة الحديدية.","type":"ساعة ، ساعة جيب","holder":"عهدة عائلة الخليلي – مجموعة ناصر د. الخليلي للفن الإسلامي","dates":"بداية القرن العشرين","location":"لندن","dimensions":"القطر : 5.5 سم ، القوس والسلسلة : 38 سم","method_for_datation":"الخط الحديدي الحجازي أنشأ بين عامي 1900 و1908 .","provenance":"تركيا","bibliography":"Nicholson, J., *The Hejaz railway*, London: Stacey International, 2005.","author":"Qaisra Khan","translator":"أحمد باسل رضوان","keywords":["الحج","الحجاز","الخط الحديدي الحجازي","الكعبة","المدينة","النبي محمد","الهندسة","دين","ساعة","سفر","صلاة","طريق الحج","مسجد","مكان مقدس","مكة","ورق"],"materials":["فضة","مينا"]},"bac9e0ba-15e5-5bf5-a004-180b8c11e31d":{"name":"إسطرلاب","short_description":"الإسطرلاب هو جهاز قياس فلكي الذي ورثه المسلمون عن العالم الهلنستي وبعدها انتقل لأوربا في العصور الوسطى. ووفقا لنقوشه فإن هذا الإسطرلاب الجميل النحاسي الأصفر المطلي بالذهب صنع في إشبيلية في جنوب إسبانيا ومثل كل الأجهزة فقد كان مصمما لقياس ارتفاع النجوم ، الشمس أو القمر ومن أجل إيجاد العلاقات الفلكية والطبوغرافية المختلفة بدون اللجوء للحسابات أو المعادلات وقد كان قيّما بشكل خاص من أجل حساب الزمن حيث أن أوقات الصلاة عند المسلمين محددة فلكيا وبالإضافة لكونه يؤدي عملا فإن الإسطرلاب كان يراد به أن أن يكون جميلا وهذا المثال غير عادي في أنه يبدو قد تم تغييره تقريبا بعد 70 عاما من صنعه ربما في مصر أو سوريا وقد سقطت إشبيلية في ذلك الوقت تحت السيطرة المسيحية التي استعادتها من المسلمين .","type":"أدوات وأجهزة","holder":"متحف مقاطعة لوس أنجلس للفن","dates":"624هجري 1226-27 ميلادي","location":"لوس أنجلس","dimensions":"الأبعاد الكلية : 21.3 × 13.97 ×2.9 سم","method_for_datation":"وفقا للنقوش فإن الإسطرلاب صنع من قبل محمد ابن عبد العزيز الخمايري في إشبيلية في عام 624 هجري / 1226- 7 ميلادي والذي كان له علاقة عائلية مع صانع إسطرلابات إسباني آخر مرتبط أيضا بإشبيلية .وشبكة /عنكبوت الإسطرلاب تم لاحقا تغييرها من قبل صانع الإسطرلابات إبراهيم في مصر المملوكية أو سوريا في عام 693 هجري / 1293 – 4 ميلادي استنادا للنقش الإضافي.","method_for_provenance":"النقش العربي للإسطرلاب يشير لأنه صنع في إشبيلية","provenance":"إسبانيا","obtention":"كارولين ميرشانت Carolyn Merchant ( 1936 - ) بيركلي ، كاليفورنيا ، حتى 2003 ( أهدي إلى) LACMA من قبل كارولين ميرشانت","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["أجهزة علمية","إسبانيا المسلمة","الدين","الصلاة","حساب الوقت","سقوط الأندلس Reconquista","علم الفلك","مشغولة معدنية"],"materials":["خليطة نحاس مطلية بالذهب"]},"c55a0ee3-358d-5f51-ab63-42f3d19fc7db":{"name":"اسطرلاب","short_description":"اسطرلاب من النحاس الأصفر، يحمل توقيع الصانع محمد خليل بن حسن علي، والخطاط محمد باقر أصفهاني ومؤرخ في 1095هـ \\ 1683-1684 م.","holder":"دار الآثار الإسلامية","dates":"1095 هـ / 1683-1684 م","location":"مدينة الكويت","provenance":"بلاد فارس"},"de4802a1-86e2-5973-8765-e8cc4ee04f98":{"name":"إسطرلاب دائري.","description":"مازال هذا الإسطرلاب المستوي، الذي نعرف اسم صانعه ووجهته الأخيرة، في حالة جيدة. وقد حافظ على كافة عناصره التي تشكل إسطرلابا ذو خريطة فلكية وهي : الجزء الأساسي أو القالب النموذج، ومسطرة الإسطرلاب الموجودة على خلف الآلة، والثلاث مسننات أو الأقراص المتراكبة في أعلى قالب النموذج، والشبكة أو الصفيحة المخرمة المتحركة التي تصور قوس النجوم الثابتة الدائرة حول الأرض، وأخيراً العرش أو العنصر ذو الشكل المثلثي المخصص للتعليق. يعتبر هذا الإسطرلاب من بين الإسطرلابات السهلة النقل التي تم صنعها في المغرب وفق نموذج الزرقلي، وهو فلكي شهير من طليطلة، عرف في أوروبا باسم *Azarchel*. \nنقش على ظهر العرش اسم صانع الإسطرلاب الذي لم يكن سوى الصانع الإشبيلي محمد بن الفتوح الخمايري، والذي نعرف له أربعة إسطرلابات. وتتواجد على ظهر قالب النموذج نقيشة خطية، كتبت بأحرف نسخية، تشير إلى الجامع الذي أهديت له، وهو جامع الأندلسيين في مدينة فاس. \nهذا الإسطرلاب آلة علمية ضرورية للفلكيين القدامى لتحديد ساعات الصلاة وارتفاع النجوم، ولوضع كشف للبروج، وهو أيضاً قطعة فنية صنعت بإتقان كبير، وبالتحديد في طريقة قص الشرارات المزينة للشبكة.","short_description":"يشتمل هذا الإسطرلاب المسطح على كل العناصر التي تشكل مختلف أجزاء الإسطرلاب الدائري، الضروري لعلماء الفلك القدامى من أجل تحديد أوقات الصلوات، وارتفاع الكواكب واستطلاع النجوم. إن ويبقى هذا الإسطرلاب من بين الإسطرلابات الأولى المحمولة في الغرب.","holder":"متحف البطحاء؛ فاس.","initial_owner":"الأحباس/ الأوقاف.","dates":"614 هجري/ 1217 - 1218 ميلادي.","location":"فاس.","dimensions":"الارتفاع: 22.5 سم؛ القطر: 21 سم.","method_for_datation":"تقدم النقيشة الكتابية المحفورة على صفيحة التعليق (العرش) اسم الحرفي وتاريخ الصنع:\" صنعه محمد ابن الفتوح الخمايري في عام 614 هجري\"، الموافق لعام 1218 ميلادي، وكتبت الأرقام بالأحرف، وفق طريقة الأبجدية.","method_for_provenance":"تم تحديد مكان الصنع من خلال النقيشة الكتابية المدرجة على ظهر الإسطرلاب التي تستنسخ النص التالي: \"حبسه مبتغى الأجر والتواب من الله تعالى على منابر مسجد الأندلس من مدينة فاس المحروس بالله تعالى\" (في الواقع كان جامع الأندلسيين يتوفر على منبرين، واحد جرت التوصية به عام 369 هجري / 980 ميلادي، ومنبر آخر تم صنعه خلال الفترة الموحدية).","provenance":"(هنا المصدر) مسجد الأندلسيين.","obtention":"قطعة من التنقيبات.","bibliography":"\\-Amahane, A., *6000 ans d'art au Maroc* (catalogue),Paris, 1990. \n\\-Bergé, M., *Les Arabes*, *Histoire et Civilisation, des origines à la chute du Royaume de Grenade,* Paris*,* 1978. \n\\-Michel, H., *Traité de l'astrolabe*, Paris, 1947. \n\\-Renaud, P.J., “Astronomie et Astrologie marocaines”, *Hespéris,* XXIX, Rabat, 1942, pp. 42-63.","author":"Naima El Khatib-Boujibar","copy_editor":"Margot Cortez","translator":"Ghada al-Houssein","translation_copy_editor":"Ahmed S. Ettahiri","keywords":["أحباس / أوقاف","أسطرلاب","تحديد ساعة الصلاة.","زخرفة كتابيّة","زخرفة نباتيّة","زخرفة هندسية","قطعة دينية","قطعة علمية","كتابة نسخية"],"materials":["نحاس أصفر منقوش."]},"e98373dd-6e4e-5ada-9719-c553fa2337f9":{"name":"إناء كيميائي.","description":"القطعة عبارة عن إناء زجاجي كيميائي جذعه بيضوي. يتصل بجذع الإناء أنبوب طويل رفيع معقوف باتجاه الأعلى. والأنبوب ضيق عند اتصاله بالجذع يتسع تدريجياً باتجاه الشفة المنبسطة البارزة نحو الخارج. الإناء مصنوع من الزجاج الرقيق الأبيض الشفاف، وهو خالٍ من الزخارف ليسمح بملاحظة عمليات التفاعل الكيميائي. \n \nشهد العصر العباسي خاصة نهضة علمية وحضارية كبيرة، واكتشف المنقبون الكثير من الآثار الزجاجية ذات الاستعمالات النفعية التي يعود تاريخها إلى هذا العصر.","short_description":"وعاء زجاجي، مصنوع بمهارة عالية، وقد اعتُبر دليلاً على أن الصناعات لم تكن جميعها للرفاهية، والاستخدامات العادية، ولكن أيضاً كانت ذات منافع مختلفة. هذه القطعة غير المُزخرفة، وشديدة الإتقان في الصنع، على الأغلب تمَّ استخدامها في التجارب الكيميائية.","holder":"المتحف الوطني بدمشق.","dates":"القرن 3ـ4 / 9_10.","location":"دمشق.","dimensions":"الارتفاع: 0.222م ؛ قطر البطن: 0.096م.","method_for_datation":"ازدهرت صناعة الزجاج على مدى العصور في عدة مراكز من البلاد الإسلامية مثل إيران والعراق وسورية ومصر. وعُثر على قطع زجاجية عملية مشابهة تنتمي إلى العصر العباسي المبكر من خلال التنقيبات التي قام بها عالم الآثار نسيب صليـبي في الخمسينيات من القرن العشرين والتنقيبات التي قام بها الدكتور ميخائيل ماينكه في التسعينيات من القرن العشرين. لذلك من الممكن إرجاع صناعة هذه القطعة للعصر العباسي المبكر.","method_for_provenance":"حُدِّدت منطقة الرقة مكاناً لصنع القطعة نظراً لاكتشاف قطع زجاجية مماثلة ومصنع للزجاج في الرقة. هذا بالإضافة إلى أن الرقة منطقة حضرية ضخمة ازدهرت في العصر العباسي.","provenance":"منطقة الرقة.","obtention":"تم شراء القطعة في عام 1919.","bibliography":"\\- أبو الفرج العش، م. دليل المتحف الوطني بدمشق. دمشق، 1969. \n\\- أبو الفرج العش، م. الحوليات الأثرية السورية. دمشق، المجلد الأول (1)، 1966. \n\\- .Abu al-Faraj al-Ush, M. A Concise Guide to the National Museum of Damascus. Damascus, 1969 \n\\- .Carboni, S. and Whitehouse, D. Glass of the Sultans. New York, 2001","author":"Mona al-Moadin","copy_editor":"Majd Musa","keywords":["إناء زجاجي","الرقة","زجاج","زجاج منفوخ","كيمياء."],"materials":["زجاج مصنوع بأسلوب النفخ."]},"fa16c243-a50e-562c-8d05-fe7c41233b43":{"name":"أسطرلاب أثري كروي مسطح مصنوع لشاه جهان ، في الأغلب من قبل ضياء الدين محمد لاهوري","short_description":"كان الإسطرلاب الجهاز العلمي الإسلامي الرئيسي لتحديد الزمن وقياس وتحديد الارتفاع. وهو يتألف جسم صلب ، هو الأم ، الذي تركب فيه سلسلة من الصفائح (ست في هذا الإسطرلاب) وخارطة نجوم دائرية دوارة تشبه الشبكة وهي الشبكة وتعرف بالعنكبوت بالعربية. والعناصر المختلفة التي يضاف لها مؤشر للتسديد (العضادة) تثبت معا على خلف الجهاز بواسطة مسمار.في دراسة حديثة مفصلة بيّن البرفسور س. ر. سارما S.R. Sarma أن هذا الإسطرلاب بالتأكيد هو من صنع ضياء الدين محمد وهو عضو من مجموعة صانعي الإسطرابات الشهيرين في لاهور. وقد قادته العديد من التفاصيل لنتيجة مؤداها أن الإسطرلاب قد صنع من أجل الإمبراطور المغولي شاه جهان تقريبا بين حوالي عام 1648 عندما نقل عاصمته إلى دلهي وأعاد تسميتها شاه جهان آباد – وهو الاسم المستخدم في هذا الإسطرلاب – ونهاية حكمه في عام 1658. وإن المصطلحات السنسكريتية أضيفت إلى العربية في عام 1701 ويجب أن يكون قد تم خلال هذه العملية إضافة اسم الصانع بنقش عربي والتاريخ وصاحب الإسطرلاب.","type":"أسطرلاب ، جهاز علمي","holder":"عهدة عائلة الخليلي – مجموعة ناصر د. الخليلي للفن الإسلامي","dates":"بين 1648 - 58 ميلادي","location":"لندن","dimensions":"الارتفاع : 60.2 سم ، القطر : 52.6 سم ، السماكة : 1.4 سم","method_for_datation":"النسبة والتاريخ ومكان صنع القطعة تستند لبحث شامل من قبل البرفسور S. R. Sarma","provenance":"البنجاب ، لاهور","bibliography":"Maddison, F., and Savage-Smith, E., *Science, Tools & Magic*, London: The Nasser D. Khalili Collection of Islamic Art, volume 12, Part One, 1997: cat.133, pp.230–33.Sarma, S.R., “A Monumental Astrolabe Made for Shāh Jahān and Later Reworked with Sanskrit Legends”, *Medieval Encounters*, 23 (2017): 198–262.","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["الهند المغولية","جهاز علمي","علم الفلك","فضة","قطعة علمية","مغولي","نحاس أصفر"]},"ff3db0a2-4bc7-576e-bbd7-b0882e3ea217":{"name":"إسطرلاب.","description":"إسطرلاب له قرص مركزي أجوف، وهو نوع من الصفيحة الأساس (الصفيحة الأم)، تتشكل من تثبيت الصفيحة الخلفية إلى الحافة المرفوعة (الحاشية المدرجة) المنقوشة بالخط الكوفي. الحلقة المتمفصلة (أو العرش) التي كانت الأداة تتدلى منها بشكل عمودي على الأرض لإعطاء القراءة ليست أصلية، والصفيحة الأمامية المثقبة التي تدل على مواقع النجوم قد تم استبدالها في القرن الثالث عشر. يمكن تفكيك الإسطرلاب عن طريق حل المقبض المركزي إلى سبع صفائح. تم نقش أسماء سبعة أماكن على الصفائح بحيث ترى على الحاشية المدرجة بالخط الكوفي البسيط هي: مكة، المدينة، سرقسطة، سامراء، القاهرة، طليطلة، القسطنطينية، مع خط العرض وساعات أطول نهار، كما تم نقش السمت والمقنطر بالإضافة إلى خطوط تشير إلى أوقات الصلاة. تم نقش الجزء الداخلي من الصفيحة الأم بعلامات 66 درجة، وهي صفيحة إحداثيات دائرة البروج في حين يحمل الجزء الخلفي أربعة مقاييس للارتفاعات واثنين للبروج وأيام السنة. وقد وضع الحرفي توقيعه على الجزء الخلفي من الصفيحة الأم. \nالإسطرلاب هو أداة عرفت منذ القرن الثاني/ الثامن على الأقل، وهي تمثل فكرة السماء مع كامل نجومها بناء على نظرية تفيد بأن الأرض هي مركز كون كروي. كان للإسطرلاب وظائف عديدة، إذ استخدم كأداة للحسابات الفلكية تسمح برؤية ارتفاع الشمس والنجوم، كما تم استعماله لأغراض الإبحار. وقد كان له دور آخر هام هو تحديد الوقت في العالم الإسلامي، إذ كان يمكن عن طريقه حساب الوقت الدقيق للصلوات الخمسة. \nدخل المسلمون أسبانيا في القرن الثاني/ الثامن، وعلى إثر ذلك تطورت حضارة نابضة بالحياة، حضارة جمعت ودمجت ونثرت أفكار العلماء العرب القدماء والمعاصرين. يعتبر هذا الإسطرلاب الأوروبي الصنع والمؤرخ أقدم القطع المعروفة التي أنتجها محمد بن السفر عام 417/ 1026-7، ومن المثير للاهتمام أن ابن السفر، أخا محمد بن السفر، كان أول مؤلف معروف من أسبانيا الإسلامية كتب بحثاً عن الإسطرلاب. وهناك إسطرلابان آخران من تلك الفترة يحملان توقيع محمد بن السفر إلا أن هذا الإسطرلاب هو الأقدم. وقد تراجع إنتاج الإسطرلاب واستخدامه في أوروبا مع حلول القرن الثامن عشر إلا أن إنتاجه واستخدامه في العالم الإسلامي قد استمر حتى القرن العشرين.","short_description":"ورث العالم الإسلامي الإسطرلاب، من العصور القديمة. وقد كان جهاز حسابات فلكية أساسي، استُخدم لرصد النجوم، والإبحار، وضبط الوقت. أما مجيئه إلى أوربا، فلم يتمّ إلا في القرن الثاني الهجري/ الثامن الميلادي، عقب الفتح الإسلامي لاسبانيا.","holder":"المتحف الملكي، المتحف الوطني في اسكتلندا NMS.","dates":"417/ 1026-7.","location":"أدنبرة.","dimensions":"القطر: 15.5 سم.","method_for_datation":"يذكر النقش بالخط الكوفي على الجزء الخلفي من الإسطرلاب \"عمل محمد بن الصفار بقرطبة سنة سبع وعشرة وأربعة مائة\" (417/ 1026-7).","method_for_provenance":"يذكر النقش على الجزء الخلفي من الإسطرلاب مكان الصنع وهو قرطبة.","provenance":"قرطبة، أسبانيا.","obtention":"هدية للمتحف من قبل جيمس هـ. فار، F.I.M.I، أدنبرة، عام 1959.","bibliography":":NMS Object Record File, containing material directly reproduced from the following references \n\\- ,(.King, D. A., 'Some Medieval Astronomical Instruments and their Secrets', **in** Mazzolini, R. G. (ed \n*.Non-Verbal Communication in Science prior to 1900*, Florence 1993, pp.29–52 \n\\- ,Maddison, F., and Turner, A., *Science and Technology in Islam*, exhibition catalogue, London 1976 \n.pp.104–6 \n\\- .Phillips, P., *The Collectors' Encyclopeadia of Antiques*, London 1973, p.604, fig. a \n\\- ,Plenderleith, R. W., 'Discovery of an Old Astrolabe' in *The Scottish Geographical Magazine,* Vol. 76 \n.No. 1, 1960: 25","author":"Ulrike Al-Khamis","copy_editor":"Mandi Gomez","translator":"Hazar Emran","translation_copy_editor":"Abbas Abbas","keywords":["إسطرلاب","خط كوفي","محمد بن السفر."],"materials":["نحاس أصفر مسبوك ومحزز."]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"90784455-0cab-5e8d-b78a-45d2891efa16":{"name":"Οικουμενικός αστρολάβος","short_description":"Ο αστρολάβος κατασκευάστηκε από τον Άχμαντ ιμπν αλ-Σαράτζ για τον Μοχάμαντ αλ-Τανουχί το έτος Εγίρας 729. Το πλαίσιο του δίσκου φέρει επιγραφές με τα ονόματα των τεσσάρων ιδιοκτητών, δύο από τους οποίους ονομάζονται *μουάκίτ*, δηλαδή αστρονόμοι που απασχολούνται σε θρησκευτικές υπηρεσίες. Είναι το μόνο γνωστό είδος ενός ισλαμικού οικουμενικού αστρολάβου. Ο Άχμαντ ιμπν αλ-Σαράτζ έζησε πιθανόν στο Χαλέπι στις αρχές του 14ου αιώνα και συνέγραψε πραγματείες για τα μαθηματικά και την αστρονομία.","holder":"Μουσείο Μπενάκη","dates":"1328-29 (έτος Εγίρας 729)","location":"Αθήνα","dimensions":"Διάμετρος 20 εκ.","provenance":"Συρία, πιθανόν Χαλέπι","materials":["Ορείχαλκος"]}}