@jjlmoya/utils-science 1.31.0 → 1.33.0

package/src/tool/planet-atmosphere-survival/i18n/sv.ts

@@ -0,0 +1,255 @@
+import { bibliography } from '../bibliography';
+import type { ToolLocaleContent } from '../../../types';
+
+const slug = 'planet-atmosfar-overlevnad-kalkylator';
+const title = 'Planetatmosfar Overlevnadskalkylator';
+const description = 'Hur lange kan du overleva utan rymddrakt pa Mars, Venus, Titan, Jupiter eller Everest? Denna interaktiva kalkylator uppskattar oskyddad manniskas overlevnadstid baserat pa tryck, temperatur, syre, koldioxid, toxicitet och vindfaror.';
+
+const howTo = [
+  {
+    name: 'Valj en destination for att ladda verkliga atmosfarsdata',
+    text: 'Valj Mars, Venus, Titan, Jupiter eller forinstallningen for Everesttoppen for att omedelbart stalla in realistiska tryck-, temperatur-, gasblandnings- och vindvarden for den miljon.',
+  },
+  {
+    name: 'Justera forhallanden for att utforska tippningspunkten',
+    text: 'Flytta reglagen for tryck, temperatur, syre och koldioxid for att se vilken fara som blir dodlig forst. Sma forandringar kan helt forskjuta den begransande faktorn.',
+  },
+  {
+    name: 'Las overlevnadsklockan och den svagaste lanken',
+    text: 'Timern visar den uppskattade tiden innan allvarlig biologisk stress uppstar. Etiketten for begransande faktor berattar exakt vilken fara som ar det mest angelagna hotet just nu.',
+  },
+  {
+    name: 'Jamfor faror visuellt pa riskkartan',
+    text: 'De radiella ekrarna och tidslinjediagrammet visar hur tryck, varme, kyla, hypoxi, toxicitet och vind var och en bidrar till den totala risken over tid.',
+  },
+];
+
+const faq = [
+  {
+    question: 'Kan en manniska overleva pa Mars utan rymddrakt?',
+    answer: 'Nej. Mars har extremt lagt tryck (mindre an 1% av jordens), nastan inget andningsbart syre och en atmosfar som till storsta delen bestar av koldioxid. Medvetsloshet skulle intraffa inom sekunder och allvarlig skada inom nagra minuter utan tryck- och syrestod.',
+  },
+  {
+    question: 'Varfor ar atmosfartrycket sa kritiskt for manniskans overlevnad?',
+    answer: 'Under Armstrong-gransen (cirka 6,3 kPa) kan vatten koka vid kroppstemperatur. Lågt tryck forhindrar ocksa syre fran att komma in i blodomloppet aven om luften ar 100% syre. Det ar darfor tryck ar en av de snabbaste dodliga farorna.',
+  },
+  {
+    question: 'Vilken planet har den mest overlevnadsbara atmosfaren?',
+    answer: 'Bland destinationerna i solsystemet ar jorden pa hog hojd (Everest) den mest overlevnadsbara, men fortfarande farlig utan acklimatisering. Titan ar den minst fientliga av de andra alternativen eftersom dess tryck ar hanterbart, men det saknar syre och ar kryogent kallt. Ingen planet eller manne utover jorden har en andningsbar atmosfar.',
+  },
+  {
+    question: 'Ar Venus varre pa grund av varme eller tryck?',
+    answer: 'Bada ar extrema pa ytan. Venus har krossande tryck (92 ganger jordens) och en yttemperatur hetare an en koksugn. Dessa faror verkar tillsammans sa verktyget markerar bada som omedelbara dominerande hot.',
+  },
+  {
+    question: 'Varför har Titan en langre overlevnadsuppskattning an Mars?',
+    answer: 'Titan har en tat atmosfar, sa tryck i sig ar inget omedelbart problem. Overlevnadstiden begransas av extrem kyla (cirka -180°C) och den fullstandiga avsaknaden av syre. Mars misslyckas med tryck forst, Titan misslyckas med temperatur.',
+  },
+  {
+    question: 'Vilka ar de viktigaste dodorsakerna i rymden utan drakt?',
+    answer: 'De snabbaste dodarna ar vakuumexponering (tryckforlust som orsakar ebullism och hypoxi inom sekunder), foljt av extrem temperatur, toxisk gassammansattning och vinddriven varmeforlust. Kalkylatorn spårar alla sex farokategorier.',
+  },
+  {
+    question: 'Ar detta verktyg lampligt for rymduppdragsplanering?',
+    answer: 'Nej. Det ar en pedagogisk modell som anvander forenklade biologiska trosklar. Verklig dekompression, hypoxi, toxisk gas, termisk skada och riskanalys for uppdrag kraver expertmedicinsk och teknisk utvardering for sakerhet.',
+  },
+];
+
+export const content: ToolLocaleContent = {
+  slug,
+  title,
+  description,
+  ui: {
+    riskMap: 'Atmosfarisk riskkarta',
+    timeline: 'Biologisk risktdslinje',
+    controls: 'Atmosfarkontroller',
+    destination: 'Destination',
+    pressure: 'Tryck',
+    temperature: 'Temperatur',
+    oxygen: 'Syre',
+    co2: 'Koldioxid',
+    limitingFactor: 'Begransande faktor',
+    verdict: 'Dom',
+    exposureSummary: 'Exponeringssammanfattning',
+    atmosphericModel: 'Atmosfärisk exponeringsmodell',
+    survivalEnvelope: 'överlevnadshölje',
+    survival: 'Överlevnad',
+    mode: 'Läge',
+    metric: 'Metrisk',
+    imperial: 'Imperial',
+    unitSystem: 'Enhetssystem',
+    vitalStress: 'vital stress',
+    timeLabel: 'tid',
+    estimatedSurvival: 'uppskattad överlevnad',
+    hazardPressure: 'Tryck',
+    hazardTemperature: 'Temperatur',
+    hazardOxygen: 'Syre',
+    hazardToxicity: 'Toxicitet',
+    hazardWind: 'Vind',
+    presetMars: 'Mars',
+    presetVenus: 'Venus yta',
+    presetTitan: 'Titan',
+    presetJupiter: 'Jupiters molntäcke',
+    presetEverest: 'Jorden, Everest topp',
+    noteMars: 'Nästan vakuum, extrem kyla och nästan inget syre.',
+    noteVenus: 'Krossande tryck och ugnsvärme dominerar omedelbart.',
+    noteTitan: 'Tät kvävehaltig luft men dödlig kyla och inget syre.',
+    noteJupiter: 'Väterik atmosfär, svår kyla och våldsamma vindar.',
+    noteEverest: 'Överlevbart för tränade klättrare, men hypoxi och kyla är allvarliga.',
+    verdictSeconds: 'Sekunder',
+    verdictMinutes: 'Minuter',
+    verdictHours: 'Timmar',
+    verdictExtended: 'Risk för långvarig exponering',
+  },
+  seo: [
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Planetatmosfar Overlevnadskalkylator: Hur Lange Kan Du Overleva Utan Rymddrakt pa Mars, Venus, Titan eller Jupiter?',
+      level: 2,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Om du plotsligt exponerades for en annan planets atmosfar utan rymddrakt, hur lange skulle du overleva? Denna kalkylator uppskattar oskyddad manniskas overlevnadstid pa Mars, Venus, Titan, Jupiter och Everest genom att simulera sex faror: totaltryck, syretillgang, temperatur, koldioxidkoncentration, toxisk kemi och vindstress. Den besvarar de fragor som rymdentusiaster och studenter fragar oftast: vilken planet dodar dig snabbast, vilken fara ar det verkliga hotet och vad skulle du behova for att overleva.',
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Resultatet ar en pedagogisk uppskattning, inte en siffra for uppdragsplanering. Den ar utformad for att hjalpa till att jamfora varfor olika varldar ar farliga pa mycket olika satt. Mars misslyckas med tryck och hypoxi inom sekunder. Venus kombinerar krossande tryck med ugnsvarme. Titan ar kryogen och har inget syre. Gasjattars molnskikt lagger till toxiska sammansattningar och overljudsvindar. Varje miljo lara nagot annorlunda om vad som gor jorden unikt beboelig.',
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Vilken Planet Har Den Mest Overlevnadsbara Atmosfaren?',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Bland destinationerna i denna kalkylator ar jordens hoghojdsmiljoer (som Everesttoppen) de mest overlevnadsbara, men fortfarande farliga utan forberedelse. Bland andra planeter har Titan det mest forlatande trycket men misslyckas med temperatur och syre. Ingen annan destination an jorden erbjuder for narvarande en andningsbar atmosfar. Kalkylatorn hjalper dig att exakt se varfor varje varld misslyckas och vilken fara som forst passerar den kritiska troskeln.',
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Hur Varje Fara Paverkar Kroppen',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'list',
+      items: [
+        '<strong>Tryck (lågt):</strong> under 6,3 kPa kan kroppsvatskor koka (ebullism). Aven ovanfor det forhindrar lagt tryck syreupptagning. Detta ar den snabbaste dodaren i narmare vakuummiljoer.',
+        '<strong>Tryck (hogt):</strong> extremt tryck komprimerar andningsgaser, okar risken for kvavenarkos och kan mekaniskt skada lungor och bihalor.',
+        '<strong>Syrepartialtryck:</strong> andningsbart syre beror pa bade gasprocenten och totaltrycket. En tunn atmosfar kan ha 21% syre anda orsaka hypoxi.',
+        '<strong>Temperatur (varme):</strong> over cirka 60°C borjar proteindenaturering och organsvikt snabbt. Venus yttemperatur overstiger 460°C.',
+        '<strong>Temperatur (kyla):</strong> under fryspunkten intraffar frostskador och hypotermi. Vid kryogena temperaturer som Titans -180°C ar vavnadsfrysning nastan omedelbar.',
+        '<strong>Koldioxidtoxicitet:</strong> CO2 over cirka 5% orsakar yrsel, huvudvark och medvetsloshet. Manga planetatmosf arer bestar mestadels av CO2.',
+        '<strong>Tok-sisk kemi:</strong> svavelforeningar, ammoniak, metan och vate kan vara frtande, kvardrojande eller kemiskt farliga.',
+        '<strong>Vind:</strong> hoga vindar paskyndar varmeforlust genom konvektion, orsakar vindkyla, blast skrot och kan fysiskt destabilisera en person.',
+      ],
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Mars: Varfor Lågt Tryck Dodar Fore Nagot Annat',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Mars har ett yttryck pa cirka 0,6 kPa, långt under Armstrong-gransen pa 6,3 kPa dar vatten kan koka vid kroppstemperatur. Oskyddad exponering skulle orsaka ebullism, snabb hypoxi och medvetloshet inom 15 sekunder. Aven om kylan (genomsnitt -60°C) och den koldioxidrika atmosfaren tas med i berakningen dominerar tryck och syrebrist tidslinjen. En funktionell tryckklades och syretillforsel ar det absoluta minimum for overlevnad pa Mars.',
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Venus: Extremt Tryck Och Varme Som Verkar Tillsammans',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Venus yta har ett tryck pa 92 jordatmosf arer (cirka 9,3 MPa, motsvarande 900 meter under vatten) och en yttemperatur pa 462°C. Atmosfaren bestar till 96% av koldioxid med moln av svavelsyra. Dessa faror verkar samtidigt snarare an sekventiellt: tryck krossar, varme tillagar och CO2 forgiftar. I denna kalkylator ar Venus den enda destinationen dar flera faror passerar den dodliga troskeln nastan samtidigt.',
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Titan: Det Vanligaste Trycket I Solsystemet Utanfor Jorden',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Saturnus manne Titan ar ovanlig eftersom dess yttryck (cirka 147 kPa, eller 1,45 ganger jordens) faktiskt ar inom ett omrade som en manniska kan tolerera. Inget tryckdrakl skulle behovas for enbart den variabeln. Titan har dock i princip inget syre, en yttemperatur pa -179°C och en metan-kvavreatmosfar. Kalkylatorn visar tryck som hanterbart, men temperatur och syrebrist dominerar omedelbart. Titan ar en paminnelse om att overlevnad beror pa hela faroprofilen, inte bara en matning.',
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Hur Man Tollar Overlevnadstimern Och Riskkartan',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Overlevnadstimern uppskattar intervallet innan allvarlig biologisk stress uppstar hos en oskyddad person. Etiketten for begransande faktor identifierar vilken fara som forst passerar den kritiska troskeln. De radiella faroekrarna visar den relativa allvarlighetsgraden for var och en av de sex overvakade farorna, och tidslinjediagrammet visar hur kombinerad risk ackumuleras under exponeringsfönstret. Dessa visuella verktyg hjalper dig att med ett ogonkast se varfor en viss miljo ar farlig och vilket skyddssystem som skulle betyda mest.',
+    },
+    {
+      type: 'table',
+      headers: ['Destination', 'Dodliga faror', 'Snabbaste hotet', 'Vad en drakt maste atgarda'],
+      rows: [
+        ['Mars', 'Narmare vakum, hypoxi, kyla, CO2', 'Tryck < Armstrong-grans', 'Tryckklades, syre, termisk isolering'],
+        ['Venus yta', 'Krossande tryck, 462°C varme, CO2, svavelsyra', 'Tryck och varme samtidigt', 'Tung kylning, tryckskrov, andningsapparat'],
+        ['Titan', 'Inget syre, -179°C kyla, metan', 'Temperatur och hypoxi', 'Syre tillforsel, extremt termiskt skydd'],
+        ['Jupiter molnskikt', 'Inget syre, vaterik, kyla, hog vind', 'Hypoxi och brist pa andningsbar gas', 'Forseglat andningssystem, termisk kontroll'],
+        ['Everesttoppen', 'Hypoxi, kyla, vind', 'Syrepartialtryck for lagt', 'Syremask, kallvadersutrustning, acklimatisering'],
+      ],
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Vad Skulle Kravas For Att Overleva Utan Rymddrakt?',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Realistiskt sett tillater ingen kand kropp i solsystemet forutom jorden oskyddad manniskas overlevnad i mer an nagra fa minuter, och de flesta dodar inom sekunder. Vardet av denna kalkylator ligger inte i att hitta en saker planet, utan i att forsta de specifika skalen till varfor varje miljo ar fientlig. Denna kunskap styr utbildning inom planetvetenskap, design av rymdhabitat, prioriteter for astronauttraning och sokandet efter potentiellt beboeliga exoplaneter dar en atmosfar faktiskt skulle kunna stodja liv.',
+    },
+    {
+      type: 'list',
+      items: [
+        '<strong>Anvand den for larande:</strong> se hur forandring av en variabel, som att fordubbla trycket pa Mars, forandrar overlevnadsfönstret.',
+        '<strong>Anvand den for jamforelse:</strong> jamfor varfor Titan ger mer tid an Venus trots att bada ar ooverlevnadsbara.',
+        '<strong>Anvand den for diskussion:</strong> utforska vad en terraformad atmosfar skulle behova for att na andningsbara forhallanden.',
+        '<strong>Anvand den inte for verkliga beslut:</strong> kalkylatorn anvander forenklade trosklar. Akutplanering kraver professionell flygmedicin.',
+      ],
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Viktiga Begransningar Och Pedagogiskt Syfte',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Verklig overlevnad beror pa individuell halsa, kladsel, anstrangningsniva, fuktighet, solstralning, dekompressionshistorik, andningsgasblandning, raddningstidpunkt och manga andra variabler. Planetara atmosfarsdata varierar ocksa med hojd, arstid och matkalla. Detta verktyg anvander forenklade biologiska trosklar och representativa miljodata for vetenskapsutbildning. Den ar utformad for att hjalpa studenter, larare, rymdentusiaster och vetenskapsforfattare att forsta planetar beboelighet, inte for att vaga verkliga rymdoperationer.',
+    },
+  ],
+  faq,
+  bibliography,
+  howTo,
+  schemas: [
+    {
+      '@context': 'https://schema.org',
+      '@type': 'SoftwareApplication',
+      name: title,
+      description,
+      applicationCategory: 'ScientificApplication',
+      operatingSystem: 'Any',
+    },
+    {
+      '@context': 'https://schema.org',
+      '@type': 'FAQPage',
+      mainEntity: faq.map((item) => ({
+        '@type': 'Question',
+        name: item.question,
+        acceptedAnswer: {
+          '@type': 'Answer',
+          text: item.answer,
+        },
+      })),
+    },
+    {
+      '@context': 'https://schema.org',
+      '@type': 'HowTo',
+      name: title,
+      step: howTo.map((step) => ({
+        '@type': 'HowToStep',
+        name: step.name,
+        text: step.text,
+      })),
+    },
+  ],
+};

package/src/tool/planet-atmosphere-survival/i18n/tr.ts

@@ -0,0 +1,255 @@
+import { bibliography } from '../bibliography';
+import type { ToolLocaleContent } from '../../../types';
+
+const slug = 'gezegen-atmosfer-hayatta-kalma-hesaplayicisi';
+const title = 'Gezegen Atmosferinde Hayatta Kalma Hesaplayicisi';
+const description = 'Mars, Venus, Titan, Jupiter veya Everest te uzay giysisi olmadan ne kadar hayatta kalabilirsiniz? Bu etkilesimli hesaplayici, basinc, sicaklik, oksijen, karbondioksit, toksisite ve ruzgar tehlikelerinden korunmasiz insan hayatta kalma suresini tahmin eder.';
+
+const howTo = [
+  {
+    name: 'Gercek atmosfer verilerini yuklemek icin bir hedef secin',
+    text: 'Mars, Venus, Titan, Jupiter veya Everest zirvesi hazir ayarini secerek bu ortam icin gercekci basinc, sicaklik, gaz karisimi ve ruzgar degerlerini aninda ayarlayin.',
+  },
+  {
+    name: 'Devrilme noktasini kesfetmek icin kosullari ayarlayin',
+    text: 'Basinc, sicaklik, oksijen ve karbondioksit kaydiricilarini hareket ettirerek hangi tehlikenin once olumcul hale geldigini gorun. Kucuk degisiklikler sinirlayici faktoru tamamen degistirebilir.',
+  },
+  {
+    name: 'Hayatta kalma saatini ve en zayif halkayi okuyun',
+    text: 'Zamanlayici, ciddi biyolojik stres olusmadan onceki tahmini sureyi gosterir. Sinirlayici faktor etiketi, su anda hangi tehlikenin en acil tehdit oldugunu tam olarak size soyler.',
+  },
+  {
+    name: 'Risk haritasinda tehlikeleri gorsel olarak karsilastirin',
+    text: 'Radyal kollu cizelge ve zaman akisi grafigi, basinc, isi, soguk, hipoksi, toksisite ve ruzgarin her birinin zaman icinde toplam riske nasil katkida bulundugunu gosterir.',
+  },
+];
+
+const faq = [
+  {
+    question: 'Bir insan uzay giysisi olmadan Mars ta hayatta kalabilir mi?',
+    answer: 'Hayir. Mars son derece dusuk basinca (Dunya nin %1 inden az), neredeyse hic solunabilir oksijene ve cogunlukla karbondioksit atmosferine sahiptir. Basinc ve oksijen destegi olmadan saniyeler icinde bilinc kaybi ve dakikalar icinde ciddi yaralanma meydana gelir.',
+  },
+  {
+    question: 'Atmosfer basinci neden insan hayati icin bu kadar kritiktir?',
+    answer: 'Armstrong siniri (yaklasik 6,3 kPa) altinda su, vucut sicakliginda kaynayabilir. Dusuk basinc, hava %100 oksijen olsa bile oksijenin kan dolasimina girmesini engeller. Bu nedenle basinc en hizli olumcul tehlikelerden biridir.',
+  },
+  {
+    question: 'En yasanabilir atmosfere sahip gezegen hangisidir?',
+    answer: 'Gunes Sistemi hedefleri arasinda, yuksek rakimli Dunya (Everest) en yasanabilir olanidir, ancak aklimatizasyon olmadan hala tehlikelidir. Titan, basinci yonetilebilir oldugu icin diger secenekler arasinda en az dusmanca olanidir, ancak oksijenden yoksundur ve kriyojenik olarak soguktur. Dunya disinda hicbir gezegen veya uydu solunabilir bir atmosfere sahip degildir.',
+  },
+  {
+    question: 'Venus isi nedeniyle mi yoksa basinc nedeniyle mi daha kotu?',
+    answer: 'Her ikisi de yuzeyde asiridir. Venus ezici basinca (Dunya nin 92 kati) ve bir mutfak firinindan daha sicak bir yuzey sicakligina sahiptir. Bu tehlikeler birlikte hareket eder, bu nedenle arac her ikisini de aninda baskin tehditler olarak isaretler.',
+  },
+  {
+    question: 'Titan neden Mars tan daha uzun bir hayatta kalma tahminine sahip?',
+    answer: 'Titan yogun bir atmosfere sahiptir, bu nedenle basincin kendisi aninda bir sorun degildir. Hayatta kalma suresi asiri soguk (yaklasik -180°C) ve oksijenin tamamen yoklugu ile sinirlidir. Mars once basincta basarisiz olur, Titan ise sicaklikta basarisiz olur.',
+  },
+  {
+    question: 'Uzayda giysisiz olumun ana nedenleri nelerdir?',
+    answer: 'En hizli olduruculer, saniyeler icinde ebullizm ve hipoksiye neden olan vakum maruziyetidir (basinc kaybi), ardindan asiri sicaklik, toksik gaz bilesimi ve ruzgar kaynakli isi kaybi gelir. Hesaplayici alti tehlike kategorisinin tumunu izler.',
+  },
+  {
+    question: 'Bu arac uzay gorev planlamasi icin uygun mudur?',
+    answer: 'Hayir. Basitlestirilmis biyolojik esikler kullanan egitsel bir modeldir. Gercek dekompresyon, hipoksi, toksik gaz, termal yaralanma ve gorev risk analizi, guvenlik icin uzman tibbi ve muhendislik degerlendirmesi gerektirir.',
+  },
+];
+
+export const content: ToolLocaleContent = {
+  slug,
+  title,
+  description,
+  ui: {
+    riskMap: 'Atmosferik risk haritasi',
+    timeline: 'Biyolojik risk zaman akisi',
+    controls: 'Atmosfer kontrolleri',
+    destination: 'Hedef',
+    pressure: 'Basinc',
+    temperature: 'Sicaklik',
+    oxygen: 'Oksijen',
+    co2: 'Karbondioksit',
+    limitingFactor: 'Sinirlayici faktor',
+    verdict: 'Karar',
+    exposureSummary: 'Maruz kalma özeti',
+    atmosphericModel: 'Atmosferik maruz kalma modeli',
+    survivalEnvelope: 'hayatta kalma sınırı',
+    survival: 'Hayatta kalma',
+    mode: 'Mod',
+    metric: 'Metrik',
+    imperial: 'Imperial',
+    unitSystem: 'Birim sistemi',
+    vitalStress: 'hayati stres',
+    timeLabel: 'zaman',
+    estimatedSurvival: 'tahmini hayatta kalma',
+    hazardPressure: 'Basınç',
+    hazardTemperature: 'Sıcaklık',
+    hazardOxygen: 'Oksijen',
+    hazardToxicity: 'Toksisite',
+    hazardWind: 'Rüzgar',
+    presetMars: 'Mars',
+    presetVenus: 'Venüs yüzeyi',
+    presetTitan: 'Titan',
+    presetJupiter: 'Jüpiter bulut katmanı',
+    presetEverest: 'Dünya, Everest zirvesi',
+    noteMars: 'Neredeyse vakum, aşırı soğuk ve neredeyse hiç oksijen yok.',
+    noteVenus: 'Ezici basınç ve fırın sıcağı hemen hükmeder.',
+    noteTitan: 'Yoğun nitrojen havası ama ölümcül soğuk ve oksijen yok.',
+    noteJupiter: 'Hidrojen açısından zengin atmosfer, şiddetli soğuk ve sert rüzgarlar.',
+    noteEverest: 'Eğitimli dağcılar için hayatta kalınabilir, ancak hipoksi ve soğuk ciddidir.',
+    verdictSeconds: 'Saniye',
+    verdictMinutes: 'Dakika',
+    verdictHours: 'Saat',
+    verdictExtended: 'Uzun süreli maruz kalma riski',
+  },
+  seo: [
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Gezegen Atmosferinde Hayatta Kalma Hesaplayicisi: Mars, Venus, Titan veya Jupiter te Uzay Giysisi Olmadan Ne Kadar Hayatta Kalabilirsiniz?',
+      level: 2,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Uzay giysisi olmadan baska bir gezegenin atmosferine aniden maruz kalsaydiniz, ne kadar hayatta kalirdiniz? Bu hesaplayici, Mars, Venus, Titan, Jupiter ve Everest te toplam basinc, oksijen bulunurlugu, sicaklik, karbondioksit konsantrasyonu, toksik kimya ve ruzgar stresi olmak uzere alti tehlikeyi simule ederek korunmasiz insan hayatta kalma suresini tahmin eder. Uzay meraklilari ve ogrencilerin en sik sordugu sorulari yanitlar: hangi gezegen sizi en hizli oldurur, hangi tehlike gercek tehdittir ve hayatta kalmak icin neye ihtiyaciniz olurdu.',
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Sonuc, egitsel bir tahmindir, bir gorev planlama sayisi degildir. Farkli dunyalarin neden cok farkli sekillerde tehlikeli oldugunu karsilastirmaya yardimci olmak icin tasarlanmistir. Mars saniyeler icinde basinc ve hipokside basarisiz olur. Venus ezici basinci firin isisiyla birlestirir. Titan kriyojeniktir ve oksijeni yoktur. Gaz devi bulut katmanlari toksik bilesimler ve supersonik ruzgarlar ekler. Her ortam, Dunya yi essiz sekilde yasanabilir yapan sey hakkinda farkli bir sey ogretir.',
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'En Yasanabilir Atmosfere Sahip Gezegen Hangisidir?',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Bu hesaplayicidaki hedefler arasinda, Dunya nin yuksek rakimli ortamlari (Everest zirvesi gibi) en yasanabilir olanlaridir, ancak hazirlik olmadan hala tehlikelidir. Diger gezegenler arasinda, Titan en affedici basinca sahiptir ancak sicaklik ve oksijende basarisiz olur. Dunya disinda hicbir hedef su anda solunabilir bir atmosfer sunmamaktadir. Hesaplayici, her dunyanin neden basarisiz oldugunu ve hangi tehlikenin once kritik esigi gectigini tam olarak gormenize yardimci olur.',
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Her Tehlike Vucudu Nasil Etkiler',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'list',
+      items: [
+        '<strong>Basinc (dusuk):</strong> 6,3 kPa altinda vucut sivilari kaynayabilir (ebullizm). Bunun uzerinde bile, dusuk basinc oksijen emilimini engeller. Bu, neredeyse vakum ortamlarindaki en hizli oldurucudur.',
+        '<strong>Basinc (yuksek):</strong> asiri basinc solunum gazlarini sikistirir, nitrojen narkozu riskini artirir ve akcigerler ile sinuslere mekanik hasar verebilir.',
+        '<strong>Oksijen kismi basinci:</strong> solunabilir oksijen hem gaz yuzdesine hem de toplam basinca baglidir. Ince bir atmosfer %21 oksijene sahip olabilir ancak yine de hipoksiye neden olabilir.',
+        '<strong>Sicaklik (isi):</strong> yaklasik 60°C uzerinde protein denaturasyonu ve organ yetmezligi hizla baslar. Venus yuzey sicakligi 460°C yi asar.',
+        '<strong>Sicaklik (soguk):</strong> donma noktasinin altinda, donma ve hipotermi baslar. Titan in -180°C gibi kriyojenik sicakliklarinda, doku donmasi neredeyse anidir.',
+        '<strong>Karbondioksit toksisitesi:</strong> CO2 yaklasik %5 in uzerinde bas donmesi, bas agrisi ve bilinc kaybina neden olur. Bircok gezegen atmosferi cogunlukla CO2 dir.',
+        '<strong>Tok-sik kimya:</strong> kukurt bilesikleri, amonyak, metan ve hidrojen korozif, bogucu veya kimyasal olarak tehlikeli olabilir.',
+        '<strong>Ruzgar:</strong> yuksek ruzgarlar konveksiyon yoluyla isi kaybini hizlandirir, ruzgar soguguna neden olur, enkaz firlatir ve bir kisiyi fiziksel olarak dengesizlestirebilir.',
+      ],
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Mars: Dusuk Basinc Neden Her Seyden Once Oldurur',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Mars yaklasik 0,6 kPa lik bir yuzey basincina sahiptir ve suyun vucut sicakliginda kaynayabildigi 6,3 kPa lik Armstrong sinirinin cok altindadir. Korunmasiz maruziyet, 15 saniye icinde ebullizme, hizli hipoksiye ve bilinc kaybina neden olur. Soguk (ortalama -60°C) ve karbondioksit acisindan zengin atmosfer hesaba katilsa bile, basinc ve oksijen yoksunlugu zaman akisina hakimdir. Islevsel bir basinc giysisi ve oksijen kaynagi, Mars ta hayatta kalmak icin kesinlikle en az gerekenlerdir.',
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Venus: Asiri Basinc ve Isinin Birlikte Hareketi',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Venus un yuzeyi, 92 Dunya atmosferi basincina (yaklasik 9,3 MPa, su altinda 900 metreye esdeger) ve 462°C yuzey sicakligina sahiptir. Atmosfer %96 karbondioksit ve bulutlari sulfurik asit icerir. Bu tehlikeler sirali degil, eszamanli olarak hareket eder: basinc ezer, isi pisirir ve CO2 zehirler. Bu hesaplayicida Venus, birden fazla tehlikenin neredeyse ayni anda olumcul esigi gectigi tek hedeftir.',
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Titan: Dunya Disindaki Gunes Sistemi ndeki En Dost Basinc',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Saturn un uydusu Titan, yuzey basincinin (yaklasik 147 kPa veya Dunya nin 1,45 kati) aslinda bir insanin tolere edebilecegi bir aralikta olmasi nedeniyle sira disidir. Yalnizca bu degisken icin basinc giysisine gerek olmazdi. Bununla birlikte, Titan in neredeyse hic oksijeni yoktur, yuzey sicakligi -179°C dir ve metan-azot atmosferine sahiptir. Hesaplayici basinci yonetilebilir olarak gosterir, ancak sicaklik ve oksijen yoksunlugu hemen hakim olur. Titan, hayatta kalmanin yalnizca bir olcume degil, tum tehlike profiline bagli oldugunu hatirlatir.',
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Hayatta Kalma Zamanlayicisi ve Risk Haritasi Nasil Yorumlanir',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Hayatta kalma zamanlayicisi, korunmasiz bir kiside ciddi biyolojik stres olusmadan onceki sureyi tahmin eder. Sinirlayici faktor etiketi, hangi tehlikenin once kritik esigi gectigini belirler. Radyal tehlike kollari, izlenen alti tehlikenin her birinin goreceli siddetini gosterir ve zaman akisi grafigi, maruziyet penceresi boyunca birlestirilmis riskin nasil biriktigini gorsellestirir. Bu gorsel araclar, belirli bir ortamin neden tehlikeli oldugunu ve hangi koruyucu sistemin en onemli olacagini bir bakista gormenize yardimci olur.',
+    },
+    {
+      type: 'table',
+      headers: ['Hedef', 'Olumcul tehlikeler', 'En hizli tehdit', 'Giysinin cozmesi gereken'],
+      rows: [
+        ['Mars', 'Vakum benzeri, hipoksi, soguk, CO2', 'Basinc < Armstrong siniri', 'Basinc giysisi, oksijen, termal yalitim'],
+        ['Venus yuzeyi', 'Ezici basinc, 462°C isi, CO2, sulfurik asit', 'Basinc ve isi eszamanli', 'Agir sogutma, basinc govdesi, solunum cihazi'],
+        ['Titan', 'Oksijen yok, -179°C soguk, metan', 'Sicaklik ve hipoksi', 'Oksijen kaynagi, asiri termal koruma'],
+        ['Jupiter bulut katmani', 'Oksijen yok, hidrojen zengin, soguk, yuksek ruzgar', 'Hipoksi ve solunabilir gaz eksikligi', 'Sizdirmaz solunum sistemi, termal kontrol'],
+        ['Everest zirvesi', 'Hipoksi, soguk, ruzgar', 'Oksijen kismi basinci cok dusuk', 'Oksijen maskesi, soguk hava ekipmani, aklimatizasyon'],
+      ],
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Uzay Giysisi Olmadan Hayatta Kalmak Icin Ne Gerekirdi?',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Gercekci olarak, Dunya disinda bilinen hicbir Gunes Sistemi cismi, korunmasiz insan hayatta kalisina bir kac dakikadan fazla izin vermez ve cogu saniyeler icinde oldurur. Bu hesaplayicinin degeri guvenli bir gezegen bulmakta degil, her ortamin neden dusmanca oldugunun ozel nedenlerini anlamaktadir. Bu bilgi, gezegen bilimi egitimini, uzay habitat tasarimini, astronot egitim onceliklerini ve bir atmosferin gercekten yasami destekleyebilecegi potansiyel olarak yasanabilir otegezegen arayisini yonlendirir.',
+    },
+    {
+      type: 'list',
+      items: [
+        '<strong>Ogrenmek icin kullanin:</strong> Mars ta basinci iki katina cikarmak gibi bir degiskeni degistirmenin hayatta kalma penceresini nasil degistirdigini gorun.',
+        '<strong>Karsilastirma icin kullanin:</strong> Titan ve Venus un her ikisi de yasanamaz olmasina ragmen Titan in neden daha fazla sure verdigini karsilastirin.',
+        '<strong>Tartisma icin kullanin:</strong> terraform edilmis bir atmosferin solunabilir kosullara ulasmak icin neye ihtiyaci olacagini kesfedin.',
+        '<strong>Gercek kararlar icin kullanmayin:</strong> hesaplayici basitlestirilmis esikler kullanir. Acil durum planlamasi profesyonel havacilik ve uzay tibbi gerektirir.',
+      ],
+    },
+    {
+      type: 'title',
+      text: 'Onemli Sinirlamalar ve Egitim Amaci',
+      level: 3,
+    },
+    {
+      type: 'paragraph',
+      html: 'Gercek hayatta kalma, bireysel saglik, giyim, efor seviyesi, nem, gunes radyasyonu, dekompresyon gecmisi, solunum gazi karisimi, kurtarma zamani ve diger bircok degiskene baglidir. Gezegen atmosfer verileri de yukseklik, mevsim ve olcum kaynagina gore degisir. Bu arac, bilim egitimi icin basitlestirilmis biyolojik esikler ve temsili cevresel veriler kullanir. Ogrencilere, ogretmenlere, uzay meraklilarina ve bilim yazarlarina gezegenlerin yasanabilirligini anlamalarina yardimci olmak icin tasarlanmistir, gercek uzay operasyonlarina rehberlik etmek icin degil.',
+    },
+  ],
+  faq,
+  bibliography,
+  howTo,
+  schemas: [
+    {
+      '@context': 'https://schema.org',
+      '@type': 'SoftwareApplication',
+      name: title,
+      description,
+      applicationCategory: 'ScientificApplication',
+      operatingSystem: 'Any',
+    },
+    {
+      '@context': 'https://schema.org',
+      '@type': 'FAQPage',
+      mainEntity: faq.map((item) => ({
+        '@type': 'Question',
+        name: item.question,
+        acceptedAnswer: {
+          '@type': 'Answer',
+          text: item.answer,
+        },
+      })),
+    },
+    {
+      '@context': 'https://schema.org',
+      '@type': 'HowTo',
+      name: title,
+      step: howTo.map((step) => ({
+        '@type': 'HowToStep',
+        name: step.name,
+        text: step.text,
+      })),
+    },
+  ],
+};