@museumwnf/mosaics-data 1.0.1

This diff represents the content of publicly available package versions that have been released to one of the supported registries. The information contained in this diff is provided for informational purposes only and reflects changes between package versions as they appear in their respective public registries.
Files changed (60) hide show
  1. package/LICENSE.md +44 -0
  2. package/README.md +32 -0
  3. package/countries.json +1 -0
  4. package/dynasties.json +1 -0
  5. package/gallery.json +1 -0
  6. package/glossary.json +1 -0
  7. package/items.json +1 -0
  8. package/languages.json +1 -0
  9. package/manifest.json +1 -0
  10. package/package.json +27 -0
  11. package/partners.json +1 -0
  12. package/tags.json +1 -0
  13. package/timeline_events.json +1 -0
  14. package/timelines.json +1 -0
  15. package/translations/countries.ar.json +1 -0
  16. package/translations/countries.cs.json +1 -0
  17. package/translations/countries.de.json +1 -0
  18. package/translations/countries.el.json +1 -0
  19. package/translations/countries.en.json +1 -0
  20. package/translations/countries.es.json +1 -0
  21. package/translations/countries.fr.json +1 -0
  22. package/translations/countries.hr.json +1 -0
  23. package/translations/countries.hu.json +1 -0
  24. package/translations/countries.it.json +1 -0
  25. package/translations/countries.pt.json +1 -0
  26. package/translations/countries.se.json +1 -0
  27. package/translations/countries.si.json +1 -0
  28. package/translations/countries.tr.json +1 -0
  29. package/translations/dynasties.ar.json +1 -0
  30. package/translations/dynasties.en.json +1 -0
  31. package/translations/dynasties.es.json +1 -0
  32. package/translations/dynasties.fr.json +1 -0
  33. package/translations/dynasties.tr.json +1 -0
  34. package/translations/glossary.ar.json +1 -0
  35. package/translations/glossary.de.json +1 -0
  36. package/translations/glossary.en.json +1 -0
  37. package/translations/glossary.es.json +1 -0
  38. package/translations/glossary.fr.json +1 -0
  39. package/translations/glossary.it.json +1 -0
  40. package/translations/glossary.pt.json +1 -0
  41. package/translations/glossary.se.json +1 -0
  42. package/translations/glossary.si.json +1 -0
  43. package/translations/glossary.tr.json +1 -0
  44. package/translations/items.ar.json +1 -0
  45. package/translations/items.en.json +1 -0
  46. package/translations/items.es.json +1 -0
  47. package/translations/items.fr.json +1 -0
  48. package/translations/items.it.json +1 -0
  49. package/translations/partners.ar.json +1 -0
  50. package/translations/partners.de.json +1 -0
  51. package/translations/partners.en.json +1 -0
  52. package/translations/partners.es.json +1 -0
  53. package/translations/partners.fr.json +1 -0
  54. package/translations/partners.it.json +1 -0
  55. package/translations/partners.pt.json +1 -0
  56. package/translations/partners.tr.json +1 -0
  57. package/translations/timeline_events.ar.json +1 -0
  58. package/translations/timeline_events.en.json +1 -0
  59. package/translations/timeline_events.es.json +1 -0
  60. package/translations/timeline_events.fr.json +1 -0
package/timelines.json ADDED
@@ -0,0 +1 @@
1
+ [{"id":"6379c284-b16e-5d1d-acb3-f804c83184df","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:ua:exhibition:2","internal_name":"ua — Exhibition 2","country_id":"are","source":"sharing_history"},{"id":"596e96e2-6c68-501c-8294-7a01dc972c77","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:at:exhibition:2","internal_name":"at — Exhibition 2","country_id":"aut","source":"sharing_history"},{"id":"9da1d01d-e1b7-552b-82e4-cbbaad6d6418","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:cz","internal_name":"cz — Discover Islamic Art","country_id":"cze","source":"mwnf3"},{"id":"aadb4d5b-845d-56d1-b3ae-375b974ee9c3","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:de:exhibition:2","internal_name":"de — Exhibition 2","country_id":"deu","source":"sharing_history"},{"id":"90ba30c9-6b8b-5fff-9486-c6627d28eae5","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:de","internal_name":"de — Discover Islamic Art","country_id":"deu","source":"mwnf3"},{"id":"f88ce829-9a08-5181-9133-b9cdc75d7766","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:dz","internal_name":"dz — Discover Islamic Art","country_id":"dza","source":"mwnf3"},{"id":"386b933f-3ed0-53ec-a92c-510faabdb5b5","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:eg:exhibition:2","internal_name":"eg — Exhibition 2","country_id":"egy","source":"sharing_history"},{"id":"b319b459-84be-58ab-bb78-166261ca46dc","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:eg","internal_name":"eg — Discover Islamic Art","country_id":"egy","source":"mwnf3"},{"id":"484a0c62-ad9e-5e5a-b0f7-13db41804aba","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:es:exhibition:2","internal_name":"es — Exhibition 2","country_id":"esp","source":"sharing_history"},{"id":"4f1752a9-beaf-5f3a-99f8-8991ef7e2092","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:es","internal_name":"es — Discover Islamic Art","country_id":"esp","source":"mwnf3"},{"id":"2258d496-7ea2-59b7-bc41-464f6f6eac50","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:fr:exhibition:2","internal_name":"fr — Exhibition 2","country_id":"fra","source":"sharing_history"},{"id":"b97dfb88-5ff3-580b-b30a-b0703c432352","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:fr","internal_name":"fr — Discover Islamic Art","country_id":"fra","source":"mwnf3"},{"id":"3c6ecbd4-bbbb-57c8-b689-a1db8cc30a33","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:uk:exhibition:2","internal_name":"uk — Exhibition 2","country_id":"gbr","source":"sharing_history"},{"id":"fcfc6030-b11f-5490-82ce-229dbeef1464","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:uk","internal_name":"uk — Discover Islamic Art","country_id":"gbr","source":"mwnf3"},{"id":"d164bc66-ba0b-55bb-8c8c-3f388caf88d9","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:gr:exhibition:2","internal_name":"gr — Exhibition 2","country_id":"grc","source":"sharing_history"},{"id":"5248a1f5-aa60-5f31-ac90-239f9c73b471","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:hr","internal_name":"hr — Discover Islamic Art","country_id":"hrv","source":"mwnf3"},{"id":"cae24a0e-14e2-5c49-b82b-083c4a829c8d","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:hu","internal_name":"hu — Discover Islamic Art","country_id":"hun","source":"mwnf3"},{"id":"d49e2d6d-7aae-58f3-b98f-63c4f3b11193","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:it:exhibition:2","internal_name":"it — Exhibition 2","country_id":"ita","source":"sharing_history"},{"id":"5facdfca-31fb-5a9a-8fd3-daf6c596657b","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:it","internal_name":"it — Discover Islamic Art","country_id":"ita","source":"mwnf3"},{"id":"47cad282-53bd-5b26-bac4-dc5cb4e0e16c","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:jo:exhibition:2","internal_name":"jo — Exhibition 2","country_id":"jor","source":"sharing_history"},{"id":"91cc777a-c56d-5f38-994b-bfe5562d2410","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:jo","internal_name":"jo — Discover Islamic Art","country_id":"jor","source":"mwnf3"},{"id":"e76435b1-ca6e-5b83-846b-ed3435084d86","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:lb:exhibition:2","internal_name":"lb — Exhibition 2","country_id":"lbn","source":"sharing_history"},{"id":"5fde8be7-5298-5f14-a164-2a303e6f4a98","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:ma:exhibition:2","internal_name":"ma — Exhibition 2","country_id":"mar","source":"sharing_history"},{"id":"658f4228-564f-505e-a272-3a8530863840","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:ma","internal_name":"ma — Discover Islamic Art","country_id":"mar","source":"mwnf3"},{"id":"8cfe3811-10c4-509b-a8f5-612806a3fce2","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:pt:exhibition:2","internal_name":"pt — Exhibition 2","country_id":"prt","source":"sharing_history"},{"id":"77d2ad8f-9557-56fc-9a2b-604dc544d368","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:pt","internal_name":"pt — Discover Islamic Art","country_id":"prt","source":"mwnf3"},{"id":"eda7c35d-2e19-5b6b-9250-9311ba937ed8","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:pa","internal_name":"pa — Discover Islamic Art","country_id":"pse","source":"mwnf3"},{"id":"15e4ca97-bc2f-54fd-a5f2-43f0e4160cc4","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:qt:exhibition:2","internal_name":"qt — Exhibition 2","country_id":"qat","source":"sharing_history"},{"id":"4e552093-5e17-57f9-bd6a-53861e516787","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:rm:exhibition:2","internal_name":"rm — Exhibition 2","country_id":"rou","source":"sharing_history"},{"id":"39f9eb03-7c2e-5c55-8450-a24147708877","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:sa:exhibition:2","internal_name":"sa — Exhibition 2","country_id":"sau","source":"sharing_history"},{"id":"c2589540-1739-5eec-8353-22cce63ae916","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:sb:exhibition:2","internal_name":"sb — Exhibition 2","country_id":"srb","source":"sharing_history"},{"id":"f8249562-6991-5de6-a5c1-8978ffa2aefa","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:se","internal_name":"se — Discover Islamic Art","country_id":"swe","source":"mwnf3"},{"id":"3c16c8ff-359f-5726-98f8-3c4a054cf46a","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:sy","internal_name":"sy — Discover Islamic Art","country_id":"syr","source":"mwnf3"},{"id":"569552ba-7d33-5594-a835-bb3226959012","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:tn:exhibition:2","internal_name":"tn — Exhibition 2","country_id":"tun","source":"sharing_history"},{"id":"5a9d2029-308c-5efb-9790-595ff0589e85","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:tn","internal_name":"tn — Discover Islamic Art","country_id":"tun","source":"mwnf3"},{"id":"ea985095-1124-5141-89d2-85e161b4f0e2","backward_compatibility":"mwnf3_sharing_history:sh_hcr:country:tr:exhibition:2","internal_name":"tr — Exhibition 2","country_id":"tur","source":"sharing_history"},{"id":"863c54dc-fa55-5075-b6cb-22be16ceb903","backward_compatibility":"mwnf3:hcr:country:tr","internal_name":"tr — Discover Islamic Art","country_id":"tur","source":"mwnf3"}]
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"are":{"name":"ألإمارات ألعربية"},"aut":{"name":"النمسا"},"cze":{"name":"جمهورية التشيك"},"deu":{"name":"المانيا"},"dza":{"name":"الجزائر"},"egy":{"name":"مصر"},"esp":{"name":"اسبانيا"},"fra":{"name":"فرنسا"},"gbr":{"name":"المملكة المتحدة"},"grc":{"name":"اليونان"},"hrv":{"name":"كرواتيا"},"hun":{"name":"هنغاريا"},"ita":{"name":"ايطاليا"},"jor":{"name":"الاردن"},"lbn":{"name":"لبنان"},"mar":{"name":"المغرب"},"prt":{"name":"البرتغال"},"pse":{"name":"فلسطين"},"qat":{"name":"قطر"},"rou":{"name":"رومانيا"},"sau":{"name":"ألسعودية"},"swe":{"name":"السويد"},"syr":{"name":"سوريا"},"tun":{"name":"تونس"},"tur":{"name":"تركيا"},"usa":{"name":"الولايات المتحدة"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"cze":{"name":"Czech Republic"},"hrv":{"name":"Croatia"},"hun":{"name":"Hungary"},"pse":{"name":"Palestine"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"aut":{"name":"Österreich"},"cze":{"name":"Czech Republic"},"deu":{"name":"Deutschland"},"dza":{"name":"Algerien"},"egy":{"name":"Ägypten"},"esp":{"name":"Spanien"},"fra":{"name":"Frankreich"},"gbr":{"name":"Großbritannien"},"hrv":{"name":"Croatia"},"hun":{"name":"Hungary"},"ita":{"name":"Italien"},"jor":{"name":"Jordanien"},"mar":{"name":"Marokko"},"prt":{"name":"Portugal"},"pse":{"name":"Palästina"},"swe":{"name":"Schweden"},"syr":{"name":"Syrien"},"tun":{"name":"Tunesien"},"tur":{"name":"Türkei"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"grc":{"name":"Ελλάδα"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"are":{"name":"United Arab Emirates (Sharjah)"},"aut":{"name":"Austria"},"cze":{"name":"Czech Republic"},"deu":{"name":"Germany"},"dza":{"name":"Algeria"},"egy":{"name":"Egypt"},"esp":{"name":"Spain"},"fra":{"name":"France"},"gbr":{"name":"United Kingdom"},"grc":{"name":"Greece"},"hrv":{"name":"Croatia"},"hun":{"name":"Hungary"},"ita":{"name":"Italy"},"jor":{"name":"Jordan"},"lbn":{"name":"Lebanon"},"mar":{"name":"Morocco"},"prt":{"name":"Portugal"},"pse":{"name":"Palestine"},"qat":{"name":"Qatar"},"rou":{"name":"Romania"},"sau":{"name":"Saudi Arabia"},"srb":{"name":"Serbia"},"swe":{"name":"Sweden"},"syr":{"name":"Syria"},"tun":{"name":"Tunisia"},"tur":{"name":"Türkiye"},"usa":{"name":"United States of America"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"are":{"name":"Emiratos Árabes Unidos"},"aut":{"name":"Austria"},"cze":{"name":"República Checa"},"deu":{"name":"Alemania"},"dza":{"name":"Argelia"},"egy":{"name":"Egipto"},"esp":{"name":"España"},"fra":{"name":"Francia"},"gbr":{"name":"Reino Unido"},"grc":{"name":"Grecia"},"hrv":{"name":"Croacia"},"hun":{"name":"Hungría"},"ita":{"name":"Italia"},"jor":{"name":"Jordania"},"mar":{"name":"Marruecos"},"prt":{"name":"Portugal"},"pse":{"name":"Palestina"},"qat":{"name":"Qatar"},"rou":{"name":"Rumania"},"sau":{"name":"Reino de Arabia Saudí"},"swe":{"name":"Suecia"},"syr":{"name":"Siria"},"tun":{"name":"Túnez"},"tur":{"name":"Turquía"},"usa":{"name":"Estados Unidos de América"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"are":{"name":"Emirats Arabes Unis (Sharjah)"},"aut":{"name":"Autriche"},"cze":{"name":"République Tchèque"},"deu":{"name":"Allemagne"},"dza":{"name":"Algérie"},"egy":{"name":"Egypte"},"esp":{"name":"Espagne"},"fra":{"name":"France"},"gbr":{"name":"Royaume Uni"},"grc":{"name":"Grèce"},"hrv":{"name":"Croatie"},"hun":{"name":"Hongrie"},"ita":{"name":"Italie"},"jor":{"name":"Jordanie"},"mar":{"name":"Maroc"},"prt":{"name":"Portugal"},"pse":{"name":"Palestine"},"qat":{"name":"Qatar"},"rou":{"name":"Roumanie"},"swe":{"name":"Suède"},"syr":{"name":"Syrie"},"tun":{"name":"Tunisie"},"tur":{"name":"Turquie"},"usa":{"name":"Etats-Unis d'Amerique"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"pse":{"name":"Palestine"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"pse":{"name":"Palestine"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"are":{"name":"Emirati Arabi Uniti"},"aut":{"name":"Austria"},"cze":{"name":"Repubblica Ceca"},"deu":{"name":"Germania"},"dza":{"name":"Algeria"},"egy":{"name":"Egitto"},"esp":{"name":"Spagna"},"fra":{"name":"Francia"},"gbr":{"name":"Regno Unito"},"grc":{"name":"Grecia"},"hrv":{"name":"Croazia"},"hun":{"name":"Ungheria"},"ita":{"name":"Italia"},"jor":{"name":"Giordania"},"mar":{"name":"Marocco"},"prt":{"name":"Portogallo"},"pse":{"name":"Palestina"},"qat":{"name":"Qatar"},"sau":{"name":"Regno dell’Arabia Saudita"},"swe":{"name":"Svezia"},"syr":{"name":"Siria"},"tun":{"name":"Tunisia"},"tur":{"name":"Turchia"},"usa":{"name":"Stati Uniti d’America"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"aut":{"name":"Áustria"},"cze":{"name":"Czech Republic"},"deu":{"name":"Alemanha"},"dza":{"name":"Argélia"},"egy":{"name":"Egipto"},"esp":{"name":"Espanha"},"fra":{"name":"França"},"gbr":{"name":"Reino Unido"},"grc":{"name":"Grécia"},"hrv":{"name":"Croatia"},"hun":{"name":"Hungary"},"ita":{"name":"Itália"},"jor":{"name":"Jordânia"},"mar":{"name":"Marrocos"},"prt":{"name":"Portugal"},"pse":{"name":"Palestina"},"swe":{"name":"Suécia"},"syr":{"name":"Síria"},"tun":{"name":"Tunísia"},"tur":{"name":"Turquia"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"deu":{"name":"Tyskland"},"dza":{"name":"Algeriet"},"egy":{"name":"Egypten"},"esp":{"name":"Spanien"},"gbr":{"name":"Storbritannien"},"ita":{"name":"Italien"},"jor":{"name":"Jordanien"},"mar":{"name":"Marocko"},"prt":{"name":"Portugal"},"pse":{"name":"Palestina"},"swe":{"name":"Sverige"},"syr":{"name":"Syrien"},"tun":{"name":"Tunisien"},"tur":{"name":"Turkiet"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"pse":{"name":"Palestine"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"aut":{"name":"Avusturya"},"cze":{"name":"Çek Cumhuriyeti"},"deu":{"name":"Almanya"},"dza":{"name":"Cezayir"},"egy":{"name":"Mısır"},"esp":{"name":"İspanya"},"fra":{"name":"Fransa"},"gbr":{"name":"Birleşik Krallık"},"hrv":{"name":"Hırvatistan"},"hun":{"name":"Hungary"},"ita":{"name":"İtalya"},"jor":{"name":"Ürdün"},"mar":{"name":"Fas"},"prt":{"name":"Portekiz"},"pse":{"name":"Filistin"},"swe":{"name":"İsveç"},"syr":{"name":"Suriye"},"tun":{"name":"Tunus"},"tur":{"name":"Türkiye"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"275fd924-3ed6-5493-ba0f-732cc27640a1":{"name":"التيموريين","also_known_as":"أبناء تيمور","area":"آسيا الوسطى ، إيران ، العراق ، سوريا ، الأناضول ( تركيا) و الهند","history":"تأسست الإمبراطورية التيمورية من قبل تيمورلان ( تيمور الكسيح) ابن توراغاي الباي الذي كان يحكم بارلاس وهي قبيلة ضعيفة الشأن خاضعة في جغتاي في تركستان. و قد خلف تيمور والده ( توفي عام 761 هجري / 1360 ميلادي ) و بوفاة عمه ( توفي عام 762 هجري / 1361 ميلادي) كقائد لبارلاس فقد زاد من قوته في وقت قصير و تم تنصيبه أميرا على دولة جغتاي وقد أسس الدولة التيمورية وجعل سمرقند عاصمتها. \nوفي وقت قصير غزا تيمور منطقة واسعة تتضمن أذربيجان ، خوارزم ، خراسان ، إيران ، العراق ، سوريا ، الأناضول و الهند و العديد من البلاد الأخرى الممتدة من الهند إلى دمشق و من خليج البصرة إلى بحيرة أورال و الأناضول. \nوقد هزم تيمورلان السلطان العثماني بيازيد الأول ( الصاعقة) في معركة أنقرة في عام 804 هجري / 1402 ميلادي و أنزل ضربة قاصمة بالعثمانيين و قد توفي تيمورلان في عام 807 هجري / 1405 ميلادي وهو في طريقه لاستكشاف الصين. \nإن الصراع على العرش بعد وفاة تيمورلان أثرت على إمبراطوريته بشكل عظيم وإن شاه روخ ( حكم خلال 811-50 هجري / 1409-47 ميلادي) نقل عاصمته إلى هيرات و ترك ابنه أولوغ باي وهو فلكي معروف في سمرقند . و في هذه الفترة تأسست في سمرقند و هيرات الآثار العظيمة و أصبحتا مركزين للفن و العلوم و قد خلف أولوغ باي أباه و لكنه اغتيل في عام 910 هجري / 1449 ميلادي. و هذا أدى لصراعات كبيرة التي انتهت أخيرا في عام 854 هجري / 1451 ميلادي عندما تنازل أبو سعيد عن العرش و قد وصلت الإمبراطورية التيمورية إلى أوجها خلال فترة حكمه و خلال عهد ابنه حسين بايكارا و قد سقطت الإمبراطورية التيمورية في عام هجري / 1505 ميلادي. \nوقد بنى التيموريون العديد من الآثار في المدن مثل سمرقند ، هيرات ، بخارى ، مشهد ، تبريز ، بلخ و يازد. \nو إن مجمعات أولوغ باي في سمرقند و بخارى و مسجد تشوق و مجموعة أضرحة شاه زندا في سمرقند و مجمع الخوجة أحمد ياساوي في يسي و مسجد بيبي خاتون في سمرقند هي من بين الآثار الأكثر جدارة بالذكر في تلك الفترة .","date_description_ah":"771- 911 هجري","date_description_ad":"1370- 1505 ميلادي"},"9edc1c13-a45a-5e4f-b590-717688101260":{"name":"العباسيون","also_known_as":"","area":"أفريقيا (تونس) ، الأردن ، مصر ، شمال أفريقيا ، العراق","history":"يعتبر العصر العباسي العصر الذهبي للحضارة الإسلامية و قد استطاع العباسيون التفوق بتبني قضية غير العرب الذين كانوا يعاملون بشكل غير عادل من قبل الأمويين و الذين تحت قيادة المتمرد أبي مسلم الخراساني تمكنوا من الإطاحة بهم بنجاح في عام 132 هجري / 750 ميلادي وأصبح العباسيون خلفاء الإمبراطورية الإسلامية فظي نفس العام. \nتم تحقيق الاستقرار في الإمبراطورية المترامية الأطراف و توطيد أركانه من قبل الخليفة المنصور(136-57 هجري/ 754-75ميلادي) والذي قضى على احتكار العرب للمؤسسات السياسية و الاقتصادية للدولة و شجع المساواة بين المجموعات المختلفة التي تشكل المجتمع العباسي.وقد اكتمل إنشاء العاصمة الجديدة بغداد في عام 138 هجري/766 ميلادي. \nإن العصر العباسي وصل لأعلى مدى له خلال حكم الخليفة هارون الرشيد (169-93 هجري /786-809 ميلادي) و الذي حقق السلم مع البيزنطيين و تبادل السفارات مع شارلمان في فرنسا. و تضمنت هذه الفترة حكم المأمون (197-218 هجري /813-33 ميلادي) ، المعتصم (218-27 هجري/833-42 ميلادي) والواثق (227-32 هجري/842-7 ميلادي). \nإن الثروة الجديدة التي تكونت بتبديل النظام الزراعي إلى اقتصاد تجاري مما خفض التفاوت الاجتماعي بين المجتمعات العربية و غير العربية شجع على تطوير الكثير من الصناعات المهنية مثل الزجاج ، الخزف و الأقمشة والتي صدّرت عبر طرق التجارة القديمة من الصين إلى الصحراء الأفريقية . \nوقد تم تشجيع التعلم وتم ترجمة كتب مهمة من الإغريقية ، الفارسية و الهندية إلى العربية و قد اختص علماء عظام كثر في مجالات المعرفة مثل الفلسفة ( الكندي و الفارابي ) ، الفلك ، الرياضيات (الخوارزمي )، والطب (الرازي وابن سينا) ، الفيزياء و الكيمياء ( ابن سينا ) و كانت إسهاماتهم مؤثرة في كل التفكير في القرون الوسطى. \nوقد بدأ العباسيون في التدهور في القرن الخامس الهجري / الحادي عشر الميلادي و أصبح العديد من الأقاليم \nمستقلة و قد أسس الفاطميون (296-566 هجري/909-1171 ميلادي) خلافة منافسة في مصر وسوريا و ظهر طغرل بك من مجموعات الجنود التركية للجيش العباسي و قام باحتلال بغداد في عام 447هجري/1055 ميلادي وكانت الضربة القاصمة التي تلقاها العباسيون من المغول الذين زحفوا عبر الشرق الأوسط و احتلوا بغداد عام 656 هجري/ 1258 ميلادي .","date_description_ah":"132 – 656 هجري","date_description_ad":"750 –1258 ميلادي"},"b372ff12-6d26-5b7b-84e0-c0679b12cfbb":{"name":"الأموية","also_known_as":"","area":"سوريا ، آسيا الصغرى ، مصر ، شمال أفريقيا ، العراق ، إيران ، آسيا الوسطى ، شبه الجزيرة الإيبيرية","history":"تأسست سلالة بني أمية في عام 41 هجري / 661 ميلادي من قبل معاوية ابن أبي سفيان وقد كانت الأسرة الأموية أول أسرة إسلامية حاكمة بعد وفاة النبي محمد و الخلفاء الذين خلفوه في عام 11 هجري / 632 ميلادي. \nأكثر الخلفاء الأمويين أهمية كان معاوية (حكم خلال 41-60 هجري / 661 – 80 ميلادي) ، عبد الملك (حكم خلال 65-86 هجري / 685 – 705 ميلادي) ، وهشام (حكم خلال 105-25 هجري / 724 – 43 ميلادي) . وتحت حكم الوليد الأول (حكم خلال 86-96 هجري / 705 – 15 ميلادي) فإن الفتوحات العسكرية وصلت حتى إسبانيا و وسط أوربا بينما في الشرق امتدت المملكة الأموية إلى منطقة الترانس سكسونيا و شمال الهند. وفي عام 132 هجري / 750 ميلادي تم الإطاحة بالأسرة الأموية من قبل العباسيين. \nخلال الخلافة الأموية فإن العديد من الهجمات الفاشلة تمت على القسطنطينية والإمبراطوية البيزنطية. وفي إسبانيا فقد ألحقت الهزيمة بالقوط الغربيين في عام 711 و لكن الزحف الإسلامي في وسط أوربا أوقف في عام 114 هجري /732 ميلادي من قبل شارل مارتل في معركة بواتييه. \nأدخلت الأسرة الأموية فكرة الحكم الوراثي في الإسلام و أسهمت في العديد من الأشخاص البارزين في الخلافة من مراتبها العائلية. و مع ارتقاء الأمويين سدة الحكم فإن مركز السلطة السياسية في الإسلام تحول من المدينة في شبه الجزيرة العربية إلى سوريا حيث أصبحت دمشق العاصمة الجديدة للخلافة. \nو هذا التغير كان له تأثيرات سياسية و ثقافية. \nوقد اقتبست الممارسات الإدارية من كل من البيزنطيين و الساسانيين وأصبح الخلفاء الأمويون حكاما بارعين و قادرين على السيطرة على أول إمبراطورية إسلامية و التي امتدت على مساحة شاسعة بفضل نجاحاتهم العسكرية. \nإن التوترات الاجتماعية سرعان ما أصبحت ظاهرة بين الداخلين في الإسلام من غير العرب و الذين على عكس تعاليم الإسلام لم يتمتعوا بنفس حقوق العرب المسلمين. \nو قد أدت أعمال التمرد في الأردن ، العراق و شرق إيران إلى التقوض التدريجي للأسرة الحاكمة. \nوقد كان الأمويون بنائين نشطين و إن عمارتهم و فنونهم و حرفهم كانت مسؤولة عن المدن و القصور و المساجد و أعمال الفن التي ترمز اليوم للتاريخ الغني للسنوات الأولى من الإسلام.","date_description_ah":"41- 132 هجري","date_description_ad":"661- 750 ميلادي"},"c86e40a5-f47d-5f06-8a89-26f52f632eb0":{"name":"الفاطميون","also_known_as":"","area":"شمال أفريقيا ، مصر ، جنوب سوريا","history":"إن اغتيال الخليفة علي في المدينة العراقية الكوفة و كذلك الإمام الحسين حفيد النبي في كربلاء أدى لظهور مذهب الشيعة و الذي يستند لاعتقاد بحق نسل محمد في الخلافة. و قد عارض ذلك بنو أمية و بعدها العباسيون و هذه الحركة انتشرت بسرعة في العالم الإسلامي لتصل إلى المغرب و من هناك قرر المسلمون الشيعة مهاجمة الخلافة العظمى في العالم الإسلامي. و قد وصلوا للسلطة عن طريق المبشر أبو عبد الله الشيعي و الإمام المهدي المخلوع عن السلالة الأغلبية في 297 هجري / 910 ميلادي قبل أن يحتلوا تونس و ليبيا وشرق الجزائر و صقلية. \nفي عام 358 هجري / 969 ميلادي قويت شوكتهم بواسطة الازدهار الاقتصادي في البلاد و الاستقرار و حاول الخليفة الفاطمي المعز ( حكم خلال 341-64 هجري / 953-75 ميلادي) إعادة غزو الشرق و حقق انتصارات في مصر تاركا إفريقيا (تونس ) للزيريين الذي تحولوا بسرعة من المذهب الشيعي إلى السني وهو عمل نقمت عليه بعنف قبائل الهلالية التي هاجمت البلاد. \nوقد أصبحت العاصمة الفاطمية الجديدة ، القاهرة ، مهد الحضارة الساطعة و التي تعززت بالفتوحات و ضم أراضي سوريا و فلسطين و أخيرا تقلد صلاح الدين السلطة في عام 566 هجري / 1171 ميلادي و قد شجع الخلفاء الفاطميون التطور العمراني و العلوم و الفن و الأدب. \nوقد أسس الفاطميون العديد من المدن مثل المهدية و صبرة المنصورية في إفريقيا و اليشير في المغرب الأوسط و القاهرة في مصر. ووفق فلسفتهم و اعتقادهم فإنهم لم يعودوا منضوين حول المسجد و لكن حول قصر الخليفة كرمز للسلطة . و بدأت الأروقة في الظهور في فناءات المساجد مع ممرات مزاحة في قبليات الصلاة من أجل الموكب الممجد للخليفة . \nوقد تطورت العلوم ، الفن ، الرياضيات و الطب و علوم التفسير بشكل رائع تحت حكم الفاطميين وكذلك الفنون و الصنائع. و إن الزجاج و العاج بالأشكال البشرية و الحيوانات بقيت الشكل المعروف جيدا للتعبير الفني.","date_description_ah":"279-556 هجري","date_description_ad":"909-1171 ميلادي"},"cc058ff2-1729-58a0-be91-e1ac612c1fe2":{"name":"المماليك","also_known_as":"","area":"جنوب شرق الأناضول","history":"لأكثر من قرنين و نصف القرن كانت سلطنة المماليك واحدة من القوى الكبرى في أراضي الإسلام و في الحقيقة في العالم أجمع. إن المعنى الحرفي لكلمة \" مملوك\" بالعربية تعني أنه ملك لشخص و لكن في الاستخدام الشائع يشير لعبد عسكري و قد كان المماليك فعلا عبيدا عسكريين ، وقد تم شراؤهم من البادية الأوراسية عبر موانئ البحر الأسود من قبل آخر السلاطين الأيوبيين نجم الدين و الذي كان وراء انطلاق نظام المماليك و حوله إلى مجد غير متوقع. \nإن العبيد المماليك أتوا من مجموعات عرقية مختلفة و لكن الأكثرية كانوا من الترك و الشركس من القوقاز. \nوقد اشتروا ليصبحوا مقاتلين موالين لقضية السلطان و قد تم تعليمهم مبادئ الإسلام و تعلموا مهارات الفروسية الشاملة و تقنيات القتال. وإن قدرات الماليك العسكرية العالية مكنتهم سريعا من أن يؤسسوا دولة خاصة بهم و يبنوا إمبراطورية سيطرت على مصر وبلاد الشام و المدن الإسلامية المقدسة في الحجاز لأكثر من قرنين. \nو ينقسم السلاطين المماليك إلى قسمين رئيسيين : المماليك البحرية وسموا كذلك لأنهم كانوا حراس الأيوبيين الذين كانت ثكناتهم على جزيرة الروضة على نهر النيل(البحر) و حكموا من 648 إلى 792 هجري / 1250 إلى 1390 ميلادي و القسم الآخر هم المماليك البرجية و سموا كذلك لأن السلطان قلاوون أسكن حراسه في أبراج القاهرة و حكموا من 784 إلى 923 هجري / 1382-1517 ميلادي. \nولم يقم المماليك فقط بطرد المغول الذي كانوا يشكلون تهديدا للإمبراطورية الإسلامية فحسب و لكنهم هزموهم هزيمة منكرة في موقعة عين جالوت في عام 658 هجري /1260 ميلادي و أيضا هاجموا بشدة القلاع الصليبية في فلسطين و في النهاية طردوهم كليا من عكا في فلسطين في عام 690 هجري / 1291 ميلادي. و على الجبهات الدبلوماسية و الاقتصادية بنت السلطنة المملوكية روابط قوية مع كل القوى الإسلامية المهمة و أيضا الشرق الأقصى و البيزنطيين و فرنسا و كاستيل و صقلية و جنوة و فينيسيا. \nوأصبحت القاهرة نقطة التقاء تجارية للعالم و تم تبادل البضائع الأجنبية من الشرق و الغرب هناك مما أعطى مجالا رحبا للفنانين المحليين الذي انعكس في أعمالهم التي أنتجوها. \nوقد كان المماليك مدافعين بارزين عن الإسلام و الحامين الملتزمين بمدنه المقدسة و قد استعادوا موقع الخلافة في القاهرة في عام 659 هجري / 1261 ميلادي بعد زوال موقعها الأصلي في بغداد و خصصوا الكثير من اهتمامهم ببناء مساجد رائعة و المدارس و الأوقاف في المدن مثل القاهرة ، القدس ، حلب ودمشق. \nإن أفضل الفنانيين والحرفيين كانوا يستدعون ليزودوا هذه الأبنية بالتخطيط و التزيين الهندسي مع الأثاث الديني و المصاحف و السجاجيد و الأدوات و قد تم رعاية القطع المصممة لتعكسس الروعة الرسمية و الخاصة للسلطان المملوكي وبلاطه. \nإن انحطاط العصر المملوكي أتى مع اكتشاف طرق التجارة الجديدة حول رأس الرجاء الصالح و توسع السلطة العثمانية التي في النهاية أطفأت شعلة السلطنة المملوكية في 923 هجري /1517 ميلادي.","date_description_ah":"648-923 هجري","date_description_ad":"1250-1517 ميلادي"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"275fd924-3ed6-5493-ba0f-732cc27640a1":{"name":"Timurids","also_known_as":"Timuroghullari","area":"Central Asia, Iran, Iraq, Syria, Anatolia [Turkey] and India","history":"The Timurid Empire was founded by Tamerlane (Timur the Lame), the son of Turagay \\[Taraghay\\], the *bey* of the Barlas, a vassal tribe of the Chaghatays in Turkistan. Timur succeeded his father (d. AH 761 / AD 1360) and his uncle (d. 762 / 1361) as the leader of the Barlas. He increased his power in a short time and was proclaimed the 'amir' of the Chaghatay state. He founded the Timurid state, making Samarkand his capital. \nIn a short time, Tamerlane conquered a vast region encompassing Azerbaijan, Khwarazm, Khurasan, Iran, Iraq, Syria, Anatolia, India and many other lands, and stretching from India to Damascus, from the Gulf of Basra to the Lake Aral and Anatolia. \nTamerlane defeated the Ottoman Sultan Bayezid I ('Thunderbolt') at the Battle of Ankara in 804 / 1402 and struck a deadly blow against the Ottomans. Tamerlane died in 807 / 1405 on an expedition to China. \nThe contest for the throne following Tamerlane's death shook his empire greatly. Shah Rukh (r. 811–50 / 1409–47) moved his capital to Herat, leaving his son Uluğ Bey \\[Ulugh Beg\\], a renowned astronomer, in Samarkand. In this period Samarkand and Herat were furbished with magnificent monuments and became centres of arts and sciences. Uluğ Bey succeeded his father but was assassinated in 910 / 1449. This led to a great conflict, which finally ended in 854 / 1451 when Abu Sa'id ascended the throne. The Timurid Empire reached its zenith during his reign and the reign of his son Hüseyin Baykara. The Timurid Empire fell to the in 910 / 1505. \nTimurids constructed many monuments in cities such as Samarkand, Herat, Bukhara, Mashhad, Tabriz, Balkh and Yazd. The complexes of Uluğ Bey in Samarkand and Bukhara, the Gök Masjid in Tabriz, the mausoleum group of Shah Zinda in Samarkand, the complex of Hodja Ahmed Yasawi in Yesi and Bibi Hatun Mosque at Samarkand are among the most noteworthy monuments of the period.","date_description_ah":"AH 771-911","date_description_ad":"AD 1370-1505"},"9edc1c13-a45a-5e4f-b590-717688101260":{"name":"Abbasids","also_known_as":"","area":"Ifriqiya [Tunisia], Jordan, Egypt, North Africa, Iraq","history":"The Abbasid era is considered to be the golden age of Islamic civilisation. The Abbasids were able to establish their supremacy by taking up the cause of non-Arabs who had been unjustly treated by the Umayyads and who, under the leadership of the rebel Abu Muslim al-Khurasani, successfully overthrew them in AH 132 / AD 750. The Abbasids became the caliphs of the Islamic empire that same year. \nThe outer reaches of the empire were stabilised and consolidated by Caliph al-Mansur (AH 136–7 / AD 754–75) who broke up the monopoly of the Arabs over the political and economic institutions of the state and encouraged equality between the different groups that made up Abbasid society. Construction of the new capital, Baghdad, was completed in AH 138 / AD 766. \nThe Abbasid period reached its zenith during the reign of Caliph Harun al-Rashid (AH 169–93 / AD 786–809) who achieved peace with Byzantium and exchanged embassies with Charlemagne of France. This period included the reigns of al-Ma'mun (AH 197–218 / AD 813–33), al-Mu'tasim (AH 218–27 / AD 833–42) and al-Wathiq (AH 227–32 / AD 842–7). \nThe new wealth created by the switch from an agrarian to a trading economy reduced the social disparity between Arab and non-Arab communities and promoted the development of numerous craft industries, such as glass, ceramics and textiles, exported via the old trade routes from China to sub-Saharan Africa. Learning was encouraged and the key texts of Greek, Persian and Indian civilisations were translated into Arabic. Numerous great scholars furthered all fields of knowledge: philosophy (al-Kindi and al-Farabi), astronomy, mathematics (al-Khawarizmi), medicine (al-Razi and Ibn Sina), physics and chemistry (Ibn Sina), and their contributions would go on to influence the whole of medieval thinking. \nAbbasid power began to decline in the AH 5th / AD 11th century, and several provinces became independent. The Fatimids (AH 296–566 / AD 909–1171) established a rival caliphate in Egypt and Syria, and Tughrul (Tughril) Beg emerged from the Turkish regiments of the Abbasid army to take Baghdad in AH 447 / AD 1055. The final blow was dealt to the Abbasid Dynasty by the Mongols who swept through the Middle East and took Baghdad in AH 656 / AD 1258.","date_description_ah":"AH 132–656","date_description_ad":"AD 750–1258"},"b372ff12-6d26-5b7b-84e0-c0679b12cfbb":{"name":"Umayyads","also_known_as":"Umayyads of the East","area":"Syria, Asia Minor, Egypt, North Africa, Iraq, Iran, Central Asia, Iberian Peninsula","history":"Founded in AH 41 / AD 661 by Mu'awiya ibn Abi Sufyan of the Bani Umayya family, the Umayyad dynasty was the first Islamic dynasty after the death of the Prophet Muhammad and the caliphs who succeeded him in 11 / 632. The most important Umayyad caliphs were Mu'awiya (41–60 / 661–80), 'Abd al-Malik (65–86 / 685–705) and Hisham (105–25 / 724–43). Under al-Walid I (86–96 / 705–15), military conquests reached as far as Spain and central Europe, while in the east the Umayyad kingdom extended to Transoxania and northern India. In 132 / 750, the Umayyad dynasty was overthrown by the Abbasids. \nDuring the Umayyad caliphate, many failed attacks were launched against Constantinople and the Byzantine Empire. In Spain, the Visigoths were defeated in 92 / 711, but the Muslim advance in central Europe was halted in 114 / 732 by Charles Martel at the Battle of Poitiers. \nThe Umayyad dynasty introduced the idea of hereditary rulership in Islam and contributed many eminent figures to the caliphate from its family ranks. \nWith the arrival of the Umayyads, the centre of political power in Islam shifted from Madina in the Arabian Peninsula to Syria, with Damascus becoming the new capital of the caliphate. This change had both political and cultural repercussions. \nBorrowing administrative practices from both the Byzantines and the Sassanids, the Umayyad caliphs became talented rulers, capable of controlling the first Islamic empire, which spread over a wide area thanks to its military successes. \nSocial tensions quickly became apparent among non-Arab converts who, contrary to the teaching of Islam, did not enjoy the same rights as Arab Muslims. Rebellions in southern Jordan, Iraq and eastern Iran led to the gradual collapse of the dynasty. \nThe Umayyads were energetic builders; their architects, artists and craftsmen were responsible for the towns, palaces, mosques and works of art that today symbolise the rich history of the early years of Islam.","date_description_ah":"AH 41–132","date_description_ad":"AD 661–750"},"c86e40a5-f47d-5f06-8a89-26f52f632eb0":{"name":"Fatimids","also_known_as":"","area":"North Africa, Egypt, southern Syria","history":"The assassination of Caliph 'Ali in the Iraqi city of Kufa, and of Imam Husayn, grandson of the Prophet, at Karbala, gave rise to Shi'ism, which is based on a belief in the right of the descendants of Muhammad to assume the caliphate. Opposed by the Umayyads and then the Abbasids, the movement nonetheless spread quickly through the Muslim world to reach the Maghreb, from where the Shi'a Muslims decided to conquer the great caliphate of the Muslim world. Brought to power by the missionary Abu Abdallah al-Shi'i, Imam al-Mahdi ousted the Aghlabid Dynasty in AH 297 / AD 910 before taking Tunisia, Libya, eastern Algeria and Sicily. \nIn 358 / 969, strengthened by the country's economic prosperity and stability, the Fatimid Caliph al-Mu'izz (r. 341–64 / 953–75) attempted to reconquer the East and was victorious in Egypt, leaving Ifriqiya \\[Tunisia\\] to the Zirids, who quickly abandoned Shi'ism for Sunnism, an act violently repressed by the Hilalian tribes that attacked the country. \nThe new Fatimid capital, Cairo, became the cradle of a brilliant civilisation, bolstered by territorial conquests in Syria and Palestine. Until Salah al-Din (Saladin) finally seized power from them in 566 / 1171, the Fatimid caliphs promoted urban development, the sciences, art and literature. \nThe Fatimids founded several towns including Mahdiyya and Sabra al-Mansuriyya in Ifriqiya, Achir in central Maghreb and Cairo in Egypt. In accordance with their philosophy and faith, towns were no longer organised around the mosque, but around the palace of the caliph as a symbol of power. Porticoes also began to appear in the courtyards of mosques with offset corridors in prayer rooms for the glorified procession of the caliph. \nThe sciences, art, mathematics, medicine and exegesis developed spectacularly under the Fatimids, as did applied arts and crafts. Glass and ivory figures of humans and animals remain the most well known.","date_description_ah":"AH 297–566","date_description_ad":"AD 909–1171"},"cc058ff2-1729-58a0-be91-e1ac612c1fe2":{"name":"Mamluks","also_known_as":"","area":"Egypt and Syria","history":"For more than two and a half centuries the Mamluk Sultanate was one of the major powers in the lands of Islam and indeed the wider world. The literal meaning of the word *mamluk* in Arabic is 'owned', but in common use it donates a military slave, and it was indeed military slaves, acquired from the Eurasian steppes through the Black Sea ports by the last Ayyubid sultan Najm al-Din, who were to launch the Mamluk regime and carry it to unforeseen glory. \n*Mamluk* slaves came from different ethnic groups, but the majority were Turks and Circassians from the Caucasus. Acquired to become loyal fighters for the cause of the sultan, they were instructed in the principles of Islam and learnt extensive cavalry skills and fighting techniques. Their superior military abilities soon enabled the Mamluks to establish their own rule and build an empire that was to control Egypt, the Levant and the holy Muslim cities in Hijaz for well over two centuries. \nThe Mamluk sultans came to be distinguished in two main lines: the Bahri Mamluks, so called because these guards of the Ayyubids originally had their barracks on the island of al-Rawda \\[Rhoda\\] in the Nile (al-Bahr), ruled from AH 648 to 792 / AD 1250–1390. The Burji Mamluks, named because Sultan Qalawun had quartered his guards in the towers (*burg*) of Cairo, ruled from 784 to 923 / 1382–1517. \nNot only did the Mamluks repel the Mongol threat once and for all by a decisive defeat at 'Ayn Jalut in Palestine in 658 / 1260, but they also fiercely attacked the Crusaders' castles in Palestine and eventually expelled them totally from Akko in Palestine in 690 / 1291. On the diplomatic and economic fronts, the Mamluk Sultanate built strong ties with all the important Muslim powers as well as the Far East, Byzantium, France, Castile, Sicily, Genoa and Venice. Cairo became the trade hub of the world, and the exotic goods from East and West exchanged there provided ample inspiration for local artisans and were reflected in the work they produced. \nThe Mamluks were outstanding defenders of Islam and committed protectors of its Holy Cities. They restored the Caliphate in Cairo in 659 / 1261 after the devastation of its original seat in Baghdad and devoted much of their interest to the building of splendid mosques, *madrasas* (religious schools) and *waqfs* (religious foundations) in cities such as Cairo, Jerusalem, Aleppo and Damascus. The best artists and craftsmen were called upon to provide these buildings with calligraphic and geometric decoration, with religious furniture, Qur'ans, carpets and utensils. Patronage was also given to objects designed to reflect the official and private splendour of the Mamluk sultan and his court. \nThe decline of Mamluk supremacy came with the discovery of new trade routes around the Cape of Good Hope and the expansion of Ottoman power, which eventually was to extinguish the Mamluk Sultanate in 923 / 1517.","date_description_ah":"AH 648–923","date_description_ad":"AD 1250–1517"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"275fd924-3ed6-5493-ba0f-732cc27640a1":{"name":"Timuríes","also_known_as":"Timuroghullari","area":"Asia Central, Irán, Irak, Siria, Anatolia [Turquía] e India.","history":"El imperio timurí fue fundado por Tamerlán (Timür Lang), hijo de Turagay, bey de Barlas, tribu de vasallos de los Chagatai en Turquestán. Timür sucedió a su padre (fallecido en 761/1360) y a su tío (fallecido en 762/1361) como líder de los barlas. Incrementó su poder en poco tiempo y fue proclamado el Emir del estado Chagatai. Fundó el estado timurí, con Samarcanda como su capital. \nTimür conquistó una vasta región abarcando Azerbaiyán, Corasmia, Jorasán, Irán, Irak, Siria, Anatolia, India y muchas otras tierras, y extendiéndose desde India hasta Damasco, desde el Golfo de Basra hasta el Mar de Aral y Anatolia. \nTamerlán derrotó al sultán otomano Bayezid I (“El Rayo”) en la batalla de Ankara en 804/1402, asestando un golpe fatal para los otomanos. Tamerlán murió en 807/1405 en una expedición a China. \nLa contienda por el trono después de la muerte de Tamerlán estremeció grandemente a su imperio. Shah Rukh (811-850/1409-1447) trasladó la capital a Herat, dejando a su hijo Ulugh Beg, un renombrado astrónomo, en Samarcanda. En este período Samarcanda y Herat fueron renovadas con espléndidos monumentos que se convirtieron en centros de artes y ciencias. Ulugh Beg sucedió a su padre, pero fue asesinado en 910/1449, originando un gran conflicto que finalizó en 854/1451, cuando Abu Said ascendió al trono. El imperio timurí alcanzó su cenit durante su reinado y el de su hijo Hüseyin Baykara. El imperio cayó en 910/1505. \nLos timuríes construyeron varios monumentos en ciudades como Samarcanda, Herat, Bujará, Mashhad, Tabriz, Balkh y Yazd. Los complejos de Ulugh Beg en Samarcanda y Bujará, la Mezquita Azul de Tabriz, la necrópolis de Shah Zinda en Samarcanda, el complejo de Khoja Ahmad Yasavi en Turquestán y la mezquita de Bibi Hatun en Samarcanda son algunos de los monumentos más notables del período.","date_description_ah":"AH 771-911","date_description_ad":"AD 1370-1505"},"9edc1c13-a45a-5e4f-b590-717688101260":{"name":"Abbasíes","also_known_as":"","area":"Ifriqiya [Túnez], Jordania, Egipto, Norte de África, Irak","history":"El período abbasí es considerado la época de oro de la civilización islámica. Los Abbasíes fueron capaces de consolidar su supremacía al acoger la causa de los pueblos no árabes que habían sido tratados injustamente por los Omeyas y quienes, liderados por el rebelde Abu Muslim al-Khorasani, lograron derrocar a la dinastía Omeya en el año 132 de la Hégira / 750 d.C. Los Abbasíes se convirtieron en los califas del imperio islámico ese mismo año. \nEl califa al-Mansur (136/7 de la Hégira / 754/5 d.C.) estableció y consolidó los límites exteriores del imperio. El califa desarticuló el monopolio que los árabes tenían de las instituciones políticas y económicas estatales y promovió la igualdad entre los distintos grupos que conformaban la sociedad abbasí. La construcción de Bagdad, la nueva capital, fue finalizada en el año 138 de la Hégira / 766 d.C. \nEl período abbasí alcanzó su apogeo durante el reinado del califa Harún al-Rashid (169-93 de la Hégira / 786-809 d.C.), quien logró la paz con los bizantinos y estableció embajadas con Carlomagno de Francia. Este período incluye los mandatos de al-Mamún (197–218 de la Hégira / 813–33 d.C.), al-Mutásim (218–27 de la Hégira / 833–42 dC.) y al-Wáthiq (227–32 de la Hégira / 842–7 d.C.). \nLa nueva riqueza obtenida gracias a la transición de una economía agraria a una economía comercial redujo las desigualdades sociales entre las comunidades árabes y las no árabes. Asimismo, permitió el desarrollo de numerosas industrias artesanales, como la del vidrio, la cerámica y los textiles, que se comercializaban a través de las antiguas rutas de comercio de China a África subsahariana. Se alentó la educación y se tradujeron al árabe textos esenciales de las civilizaciones griega, persa e india. Importantes estudiosos profundizaron en todas las áreas de conocimiento, como filosofía (al-Kindi y al-Farabi), astronomía, matemáticas (al-Juarismi), medicina (Al-Razi o Rasis y Ibn Sina o Avicena), física y química (Ibn Sina). Sus aportes influenciarían el pensamiento medieval de forma radical. \nEl poder de los Abbasíes comenzó a menguar en el siglo V de la Hégira / XI d.C., y muchas provincias se independizaron. Los Fatimíes (año 296-566 de la Hégira / 909-1171 d.C.) establecieron un califato rival en Egipto y Siria. Tugril Beg surgió como líder de los regimientos turcos del ejército abbasí para ocupar Bagdad en el año 447 de la Hégira / 1055 D.C. Fueron los mongoles quienes dieron a los Abbasíes el golpe definitivo, al extenderse por el Medio Oriente y ocupar Bagdad en el año 656 de la Hégira / 1258 d.C.","date_description_ah":"132–656 de la Hégira","date_description_ad":"750–1258 d.C."},"b372ff12-6d26-5b7b-84e0-c0679b12cfbb":{"name":"Omeyas","also_known_as":"","area":"Siria, Asia Menor, Egipto, África del Norte, Iraq, Irán, Asia Central, Península Ibérica","history":"Fundada en 41 / 661 por Muawiya ibn Abi Sufyan de la familia Omeya, la dinastía omeya fue la primera dinastía islámica después de la muerte del Profeta Muhammad y de los califas que le sucedieron en 11 / 632. Los califas omeyas más importantes fueron Muawiya (41–60 / 661–680), Abd al-Malik (65–86 / 685–705) y Hisham (105–25 / 724–743). Bajo al-Walid I (86–96 / 705–715), las conquistas militares llegaron hasta España y Europa Central, mientras que, en el este, el reino omeya se extendía hasta Transoxiana y el norte de India. En 132 / 750, la dinastía omeya fue derrocada por los abbasíes. \nDurante el califato omeya se lanzaron bastantes ataques fallidos contra Constantinopla y el imperio bizantino. En España, los visigodos fueron derrotados en 711, pero se detuvo el avance musulmán en Europa Central en 114 / 732, con Charles Martel en la Batalla de Poitiers. \nLa dinastía omeya introdujo la idea de heredar la dirigencia en el Islam y aportaron muchas figuras eminentes al califato desde sus rangos familiares. \nCon la llegada de los omeyas, el centro del poder político en el Islam cambió de Medina, en la Península Arábiga, a Siria, con Damasco convirtiéndose en la nueva capital del califato. Este cambio tuvo repercusiones tanto políticas como culturales. \nLos califas omeyas, inspirados en las prácticas administrativas de los bizantinos y los sasánidas, se volvieron gobernantes talentosos, capaces de controlar el primer imperio islámico, el cual se extendió a una gran área gracias a sus éxitos militares. \nLas tensiones sociales se hicieron aparentes rápidamente entre los adeptos no árabes quienes, contrarios a la enseñanza del Islam, no disfrutaban de los mismos derechos que los musulmanes árabes. Levantamientos en el sur de Jordania, Iraq y el este de Irán llevaron a la dinastía a su gradual colapso. \nLos omeyas eran constructores enérgicos; sus arquitectos, artistas y artesanos fueron responsables por las ciudades, palacios, mezquitas y obras de arte que en el presente simbolizan la enriquecedora historia de los primeros años del Islam.","date_description_ah":"41–132","date_description_ad":"661–750"},"c86e40a5-f47d-5f06-8a89-26f52f632eb0":{"name":"Fatimíes","also_known_as":"","area":"Norte de África, Egipto, sur de Siria","history":"El asesinato del califa Ali en la ciudad iraquí de Kufa, y del imam al-Husayn, nieto del profeta, en Kerbala, dio origen al chiismo, el cual se basa en la creencia de que los descendientes de Muhammad tienen derecho a asumir el califato. A pesar de encontrar la oposición de los Omeya y luego de los Abbasíes, el movimiento se extendió rápidamente a través del mundo musulmán hasta el Magreb, desde donde los musulmanes chiítas decidieron conquistar el gran califato del mundo musulmán. Instalado en el poder por el misionero Abu Abdullah al-Chi’i, el imam al-Mahdi expulsó a la dinastía de los Aglabíes en el año 297 de la Hégira / 910 d.C. para luego ocupar Túnez, Libia, el este de Argelia y Sicilia. \nEn el año 358 de la Hégira / 969 d.C., fortalecidos por la prosperidad económica y la estabilidad del país, el califa fatimí al-Muiz (gobierno desde 341-64 de la Hégira / 953-75 d.C.) intentó reconquistar los territorios orientales y venció en Egipto, cediendo Ifriqiya \\[Túnez\\] a los Ziríes. Los Ziríes rápidamente abandonaron el chiismo a favor del sunnismo y fueron violentamente reprimidos por las tribus hilalíes que atacaron el país. \nLa nueva capital fatimí, el Cairo, se convirtió en la cuna de una vibrante civilización, impulsada por las conquistas territoriales en Siria y Palestina. Los califas fatimíes fomentaron el desarrollo urbano, las ciencias, el arte y la literatura hasta que Salah al-Din (Saladino) finalmente les arrebató el poder en el 566 de la Hégira / 1171 d.C. \nLos Fatimíes fundaron varias ciudades, entre ellas Mahdía y al-Mansura en Ifriqiya, Achir en el Magreb meridional y el Cairo en Egipto. En consonancia con su filosofía y creencias, las ciudades ya no se organizaban alrededor de la mezquita, sino alrededor del palacio del califa como símbolo de poder. También comenzaron a construirse pórticos en los patios de las mezquitas con pasillos adyacentes en salas de oración para la procesión del califa glorificado. \nLas ciencias, las artes, las matemáticas, la medicina y la exégesis fueron testigos de un progreso increíble bajo el gobierno de los Fatimíes, al igual que las artes aplicadas y las artesanías. Figuras en vidrio y ébano de humanos y animales son las más conocidas de siempre.","date_description_ah":"297–566 de la Hégira","date_description_ad":"909–1171 d.C."},"cc058ff2-1729-58a0-be91-e1ac612c1fe2":{"name":"Mamelucos","also_known_as":"","area":"Egipto y Siria","history":"Durante más de dos siglos y medio, el sultanato mameluco fue una de las más grandes potencias del mundo islámico así como del resto del mundo. El significado literal de la palabra *mameluco* en árabe es “propiedad de”. Sin embargo, su uso corriente hace referencia a un esclavo militar. En efecto, fueron los esclavos militares, adquiridos en las estepas euroasiáticas y traídos a través de los puertos del Mar Negro por el último sultán ayyubí Najm al-Din, que iniciaron el régimen mameluco y lo condujeron a una gloria sin precedentes. \nLos esclavos *mamelucos* provenían de diversos grupos étnicos, aunque la mayoría eran turcos y circasianos del Cáucaso. Adquiridos para ser convertidos en guerreros leales a la causa del sultán, fueron instruidos según los principios islámicos y cultivaron enormes habilidades en caballería y técnicas de combate. Las habilidades militares superiores de los Mamelucos pronto les permitieron establecer su propio gobierno y construir un imperio que controlaría Egipto, el Levante y las ciudades musulmanas sagradas en Hiyaz por más de dos siglos. \nLos sultanes mamelucos lograron distinguirse por dos linajes principales. Los Mamelucos de Bahri, conocidos así debido a que estos guardias de los Ayyubíes se acuartelaron originalmente en la isla Roda en el Nilo (al-Bahr), gobernaron desde el 648 al 792 de la Hégira / 1250 - 1390 d.C. Los Mamelucos Bury, llamados así porque el Sultán Qalawun acuarteló a sus guardias en las torres (*burg*) de Cairo, gobernaron desde el 784 al 923 de la Hégira / 1382 - 1517 d.C. \nLos Mamelucos no solo acabaron con la amenaza de los mongoles de una vez por todas gracias a su victoria en la Batalla de Ain Yalut en Palestina en el 658 de la Hégira / 1260 d.C., sino que también atacaron ferozmente los castillos de los Cruzados en Palestina y finalmente los expulsaron de Acre, Palestina, en el 690 de la Hégira / 1291 d.C. En cuanto a diplomacia y economía, el sultanato mameluco creó fuertes lazos con todas las potencias musulmanas importantes así como con el Lejano Oriente, Bizancio, Francia, Castilla, Sicilia, Génova y Venecia. El Cairo llegó a ser el eje comercial del mundo y los productos exóticos de Oriente y Occidente que allí se comerciaban inspiraron enormemente a los artesanos locales, lo cual se reflejó en sus obras. \nLos Mamelucos fueron notables defensores del Islam y dedicados protectores de sus Ciudades Sagradas. Restauraron el califato en El Cairo en el 659 de la Hégira / 1261 d.C. tras la destrucción de su sede original en Bagdad. Dedicaron mucho interés a la construcción de espectaculares mezquitas, *madrasas* (escuelas religiosas) y *waqfs* (fundaciones religiosas) en ciudades como El Cairo, Jerusalén, Alepo y Damasco. Los mejores artistas y artesanos fueron convocados para decorar estas construcciones con caligrafía, geometría, mobiliario religioso, libros del Corán, alfombras y utensilios. También se les encargó diseñar objetos que reflejaran el esplendor oficial y privado del sultán mameluco y su corte. \nLa supremacía de los Mamelucos comenzó a ir en declive con el descubrimiento de nuevas rutas comerciales alrededor del Cabo de Buena Esperanza y la expansión de los Otomanos, que finalmente acabarían con el sultanato mameluco en el 923 de la Hégira / 1517 d.C.","date_description_ah":"648–923 de la Hégira","date_description_ad":"1250–1517 d.C."}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"275fd924-3ed6-5493-ba0f-732cc27640a1":{"name":"Timouride","also_known_as":"Timuroghullari","area":"Asie centrale, Iran, Irak, Syrie, Anatolie [Turquie] et Inde","history":"L’empire timouride fut fondé par Timour \\[Tamerlan, Timour le Boiteux\\], qui succéda à son père (m. 1360) et à son oncle (m. 1361) et dirigea la branche des Barlas. Timour était le fils de Turagay, le bey des Barlas, une tribu vassale des Chaghataïs au Turkistan. Timour consolida très vite son pouvoir et fut proclamé “émir” de l’État chaghataï. Il fonda l’État timouride, avec Samarcande  pour capitale. \nTrès vite, Timour conquit un vaste territoire embrassant l’Azerbaïdjan, le Khwarazm, le Khourassan, l’Iran, l’Irak, la Syrie, l’Anatolie, l’Inde et  quantité d’autres contrées, reliant l’Inde à Damas, depuis le golfe de Basra jusqu’à la mer d’Aral et à l’Anatolie. \nTimour battit le sultan ottoman Bayézid Ier (“la Foudre”) à la bataille d’Ankara en 1402 et porta un coup mortel aux Ottomans. Timour périt en 1405 au cours de son expédition en Chine. \nLes luttes de succession qui suivirent la mort de Timour ébranlèrent gravement son empire. Chah Rukh (r. 1409-1447) transféra sa capitale à Hérat, laissant son fils Ulug Bey, un célèbre astronome, à Samarcande. À cette époque, Samarcande et Hérat, riches de somptueux monuments, devinrent des centres des arts et des sciences. Ulug Bey succéda à son père mais fut assassiné en 1449, ce qui donna lieu à un conflit majeur qui ne prit fin qu’en 1451 avec  l’intronisation de Abou Saïd. Sous son règne et sous celui de son fils Hüseyen Baykara, l’empire timouride connut un âge d’or – avant d’être défait par les Ouzbeks chaïbanides en 1505. \nLes Timourides ont construit de nombreux monuments dans des villes comme Samarcande, Hérat, Boukhara, Machhad, Tabriz, Balkh et Yazd. Les complexes d’Ulug Bey à Samarcande et Boukhara, la Mosquée bleue à Tabriz, la nécropole de Chah Zinda à Samarcande, le complexe de Khodja Ahmed Yasawi à Yesi tout comme la mosquée Bibi Hatun à Samarcande sont parmi les monuments les plus remarquables de la période.","date_description_ah":"771-911 H","date_description_ad":"AD 1370-1505 J.-C."},"9edc1c13-a45a-5e4f-b590-717688101260":{"name":"Abbassides","also_known_as":"","area":"Ifriqiya [Tunisie], Jordanie, Égypte, Afrique du Nord, Irak","history":"L’ère abbasside est considérée comme l’âge d’or de la civilisation islamique. Les Abbassides surent asseoir leur suprématie en épousant la cause des non-Arabes qui avaient été injustement traités par les Omeyyades et qui, sous la bannière du rebelle Abi Mulsim Al-Khourasani, avaient réussi à les repousser en 132/750 – la même année, les Abbassides devenaient les califes de l’empire islamique. \nLes confins de l’empire furent stabilisés et renforcés par le calife al-Mansour (754-775), qui limita le monopole des Arabes sur les institutions politiques et économiques de l’État et favorisa l’égalité entre les différents groupes de la société abbasside. La construction de la nouvelle capitale, Bagdad, fut achevée en 766. \nLa période abbasside fut à son apogée pendant le règne du calife Haroun al-Rachid (786-809), qui parvint à la paix avec Byzance et échangea des ambassades avec Charlemagne, puis de al-Mamoun (813-833), al-Mouatassim (833-842) et al-Wathiq (842-847). La nouvelle prospérité issue du passage d’une économie agraire à une économie du commerce permit de réduire les inégalités sociales entre les communautés arabes et non-arabes et favorisa le développement de nombreux artisanats : verre, poteries, textiles, etc., exportés par les vieilles routes du commerce de la Chine à l’Afrique subsaharienne. L’enseignement fut encouragé, et les textes phares des civilisations grecque, persane et indienne furent traduits en arabe. Nombre de grands érudits honorèrent toutes les disciplines – philosophie (al-Kindi et al-Farabi), astronomie, mathématiques (al-Khawarizmi), médecine (al-Razi), physique et chimie (Ibn Sina) –, et leurs contributions influencèrent l’ensemble de la science médiévale. \nMais la puissance abbasside commença à décliner au cours du XIe siècle, et plusieurs provinces en vinrent à prendre leur autonomie. Les Fatimides (909-1171) établirent un califat rival en Égypte et en Syrie, et Tughralbek, issu des régiments turcs de l’armée abbasside, prit le contrôle de Bagdad, leur propre siège, en 447/1055. Le coup fatal fut porté à la dynastie abbasside par les Mongols, qui fondirent sur le Moyen-Orient et s’emparèrent de Bagdad en 656/1258.","date_description_ah":"132-656 H","date_description_ad":"750-1258 J.-C."},"b372ff12-6d26-5b7b-84e0-c0679b12cfbb":{"name":"Omeyyades","also_known_as":"Omeyyades d’Orient","area":"Syrie, Asie mineure, Égypte, Afrique du Nord, Irak, Iran, Asie centrale, péninsule Ibérique","history":"\\- Fondée en 41 H / 661 J.-C. par Mu’awiya ibn Abi Sufyan, de la famille des Bani Umayya, la dynastie omeyyade fut la première dynastie islamique après la mort du prophète Muhammad et les califes qui lui succédèrent en 11 H / 632 J.-C. Ses plus importants califes furent Mu’awiya, Abd al-Malik et Hicham. Sous al-Walid Ier (86-96 H / 705-715 J.-C.), les conquêtes militaires progressèrent jusqu’en Espagne et en Europe centrale. À l’est, le royaume omeyyade s’étendit jusqu’à la Transoxiane et l’Inde du Nord. En 132 H / 750 J.-C. la dynastie omeyyade fut renversée par les Abbassides. \n\\- Pendant le califat omeyyade, de nombreuses attaques contre Constantinople et les confins de l’empire Byzantin échouèrent. En Espagne, les Wisigoths sont vaincus en 711, mais la progression musulmane en Europe centrale est arrêtée en 114 H / 732 J.-C. par Charles Martel à la bataille dite de Poitiers. \n\\- C’est à la dynastie omeyyade, dont les rangs familiaux ont donné d’éminentes personnalités au califat, que l’on doit l’idée de l’hérédité du pouvoir en islam. \n\\- Avec le règne des Omeyyades, le centre du pouvoir politique islamique se déplaça de Médine (péninsule Arabique) en Syrie, et Damas devint la nouvelle capitale du califat. Ce changement entraîna des répercussions tant politiques que culturelles. \n\\- Empruntant à la fois aux Byzantins et aux Sassanides des pratiques administratives élaborées, les califes omeyyades furent des administrateurs de talent, capables de contrôler le premier empire islamique, dont le territoire fut considérablement étendu grâce à leurs conquêtes militaires. \n\\- Mais des tensions sociales se manifestèrent rapidement chez des convertis non arabes, qui, contrairement aux règles de l’islam, ne jouissaient pas des même droits que les Arabes. Des rébellions en Jordanie du Sud, en Irak et dans l’est de l’Iran conduisirent à la lente extinction de la dynastie. \n\\- Les Omeyyades furent des constructeurs dynamiques. On doit à leurs architectes, artistes et artisans des villes, des palais, des mosquées et des œuvres d’art qui symbolisent encore aujourd’hui la riche histoire des premiers pas de l’islam.","date_description_ah":"41-132 H","date_description_ad":"661-750 J.-C."},"c86e40a5-f47d-5f06-8a89-26f52f632eb0":{"name":"Fatimides","also_known_as":"","area":"Afrique du Nord, Égypte, sud de la Syrie","history":"L’assassinat du calife Ali à Koufa et de Hussein, petit-fils du Prophète, à Karbala va donner naissance au chiisme, qui se réclame de la légitimité des descendants de Mohamed pour assumer le califat. Combattu par les Omeyyades puis par les Abbassides, le mouvement va pourtant se propager très vite dans le monde musulman pour arriver au Maghreb, d’où les chiites décident de conquérir le grand califat du monde islamique. Porté au pouvoir par le missionnaire Abou Abdoullah al-Chii, l’imam al-Mahdi évince la dynastie aghlabide en 910 avant de prendre la Tunisie, la Libye, l’est de l’Algérie et la Sicile. \nEn 969, fort de la stabilité et de la prospérité économique du pays, le calife fatimide al-Mouiz (r. 953-975) tente de reconquérir le grand Orient et entre victorieusement en Égypte, laissant l’Ifriqiya entre les mains des Zirides, qui abandonnent bientôt le chiisme pour le sunnisme, une incartade violemment réprimée par les tribus hilaliennes lancées à l’assaut du pays. \nLa nouvelle capitale fatimide du Caire sera le berceau d’une brillante civilisation, soutenue par des conquêtes territoriales en Syrie et Palestine. Jusqu’à ce que Saladin ne leur confisque définitivement le pouvoir en 1171, les califes fatimides vont encourager l’urbanisme, les sciences, les arts et les lettres. \nLes Fatimides ont fondé plusieurs villes dont Mahdia et Sabra al-Mansouriya en Ifriqiya, Achir dans le Maghreb central, le Caire en Égypte. Conformément à leur philosophie et à leur foi, la ville désormais n’est plus organisée autour de la mosquée, mais autour du palais du calife comme représentation du pouvoir. À noter également l’apparition des portiques dans la cour des mosquées et d’un passage décentré, dans la salle de prières, destiné à la procession du calife glorifié. \nLes sciences et les lettres, les mathématiques, la médecine et l’exégèse connaissent un essor remarquable sous les Fatimides, tandis que les arts et l’artisanat se développent de façon spectaculaire. Les ouvrages de verre et d’ivoire à figures humaines et animales restent les plus fameux.","date_description_ah":"297–566 H","date_description_ad":"909-1171 J.-C."},"cc058ff2-1729-58a0-be91-e1ac612c1fe2":{"name":"Mamelouks","also_known_as":"","area":"Égypte et Syrie","history":"Pendant plus de deux siècles et demi, le sultanat mamelouk fut l’une des plus grandes puissances en terres d’islam et l’un des plus vastes empires au monde. Au sens littéral, le mot “Mamelouk” signifie “possédé”, mais dans l’usage courant il désigne un esclave militaire. Et de fait, les Mamelouks étaient des esclaves militaires, arrivés des steppes eurasiennes par les ports de la mer Noire après avoir été achetés par le dernier sultan ayyoubide, Najm al-Din, qui allait lancer le régime mamelouk et le conduire à des sommets inespérés. \nLes esclaves mamelouks étaient originaires de différents groupes ethniques, mais la plupart étaient des Turcs et des Circassiens du Caucase.  Expressément destinés à devenir les défenseurs loyaux de la cause du sultan, ils étaient éduqués dans les principes de l’islam et devaient acquérir les techniques de combat et faire preuve de vrais talents de cavaliers. Leurs incomparables aptitudes militaires permirent bientôt aux Mamelouks d’établir leur propre souveraineté et de bâtir un empire qui allait contrôler pour plus de deux siècles l’Égypte, le Levant et les villes saintes musulmanes du Hijaz. \nLes sultans mamelouks allaient se distinguer en deux lignées principales : les Mamelouks bahrides, ainsi appelés parce que ces défenseurs des Ayyoubides étaient initialement cantonnés dans l’île de Rawda sur le Nil (al-Bahr), gouvernèrent de 648 à 792 (1250-1390). Les Mamelouks burguides, qui  doivent leur nom  aux tours (*burg*) dans lesquelles le sultan Qalawun avait logé ses gardes au Caire, gouvernèrent de 784 à 923 (1382-1517). \nNon seulement les Mamelouks repoussèrent la menace mongole par la décisive défaite de Aïn Djalout en Palestine en 658/1260, mais ils attaquèrent aussi  violemment  les châteaux croisés en Palestine et  finirent par les expulsèrent d’Akko (Saint-Jean-d'Acre)  en 690/1291.  Sur les fronts diplomatique et économique, le sultanat mamelouk a tissé des liens actifs avec toutes les grandes puissances musulmanes, de même qu’avec l’Extrême-Orient, Byzance, la France, la Castille, la Sicile,  Gênes et Venise. Le Caire devint le carrefour commercial du monde, et les marchandises exotiques qui y transitaient en provenance de l’Orient ou de l’Occident inspirèrent largement les artisans locaux, comme en témoigne leur production d’alors. \nLes Mamelouks furent d’extraordinaires défenseurs de l’islam et des protecteurs engagés des villes saintes. Ils restaurèrent le califat au Caire en 659/1261 après l’effondrement de son siège initial à Bagdad et s’attachèrent à construire de splendides mosquées, des *madrasa* (écoles religieuses) et des *waqf* (fondations religieuses) dans des villes comme Jérusalem, Le Caire, Alep et Damas. Les meilleurs artistes et artisans étaient sollicités pour doter ces édifices de décoration calligraphique et géométrique, de mobilier religieux, de corans, tapis et autres accessoires. Le mécénat s’appliquait aussi à des objets destinés à refléter la splendeur publique et privée du sultan mamelouk et de sa cour. \nLe déclin de la suprématie mamelouke viendra avec la découverte de nouvelles routes de commerce autour du cap de Bonne-Espérance, ce qui allait signer la fin du sultanat mamelouk en 923/1517.","date_description_ah":"648–923 de l’Hégire","date_description_ad":"1250–1517 J.-C."}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"275fd924-3ed6-5493-ba0f-732cc27640a1":{"name":"Timurlular","also_known_as":"","area":"","history":"Timuroğulları ya da Timurlular adlarıyla da bilinen Timur İmparatorluğu’nun kurucusu olan Timur, Türkistan’da Çağatay Hanlığı’na bağlı olarak yaşayan Barlas boyunun beyi Turagay’ın oğluydu. 1360’da babasının, 1361’de amcasının ölümü üzerine önce Barlas boyunun başına geçen Timur, kısa zamanda güçlenerek 1370’de Çağatay Devleti’nin Emiri ilan edildi ve Timurlu Devleti’ni kurdu. Semerkant’ı başkent yaptı. \nKısa bir süre içinde Azerbaycan, Harezm, Horasan, İran, Irak, Suriye, Anadolu, Hindistan ve daha bir çok ülkeyi ele geçirerek, Hindistan’dan Şam’a, Basra Körfezi’nden Aral Gölü ve Anadolu’ya kadar yayılan geniş bir coğrafyaya egemen oldu. \n1402’de meydana gelen Ankara Savaşı’nda Yıldırım Bayezid’i yenerek Osmanlı Devleti’ni sarsan Timur, 1405’de Çin’e düzenlediği sefer sırasında öldü. \nTimur’un ölümüyle birlikte baş gösteren taht kavgaları, imparatorluğu sarstı. 1409-1447 yılları arasında tahtta kalan Şah Ruh, aynı zamanda bir astronom olan oğlu Uluğ Bey’i Semerkant’ta bırakarak, başkenti Herat’a taşıdı. Bu süre içinde Herat ve Semerkant muhteşem yapılarla donatılarak birer bilim ve kültür merkezi haline geldi. Şah Ruh’un yerine tahta geçen Uluğ Bey’in 1449’da öldürülmesiyle baş gösteren kargaşa, 1451’de Ebu Said’in tahta çıkmasıyla sona erdi. 1470’e kadar tahtta kalan Ebu Said’in yerine geçen oğlu Hüseyin Baykara döneminde de parlak yıllar yaşayan Timurlu İmparatorluğu, 1505’de Özbekler (Şeybaniler) tarafından ortadan kaldırıldı. \nTimurlular, başta Semerkant ve Herat olmak üzere Buhara, Meşhed, Tebriz, Belh, Yezd gibi şehirlerde bir çok anıtsal yapı inşa ettiler. Semerkant ve Buhara’daki Uluğ Bey Külliyeleri, Tebriz’deki Gök Mescid, Semerkant’daki Şah Zinde Türbeler topluluğu, Yesi’deki Hoca Ahmed Yesevi Külliyesi ve Semerkant’daki Bibi Hanım Camisi bu döneme ait önemli yapılardan bazılarıdır.","date_description_ah":"AH 771-911","date_description_ad":"AD 1370-1505"}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"816929a9-190c-57b7-8bc6-469a25050fac":{"definition":"قائد إمارة مستقلة؛ لقب احترام منح لشخص من الطبقات العليا؛ لقب حمله الملوك المنافسون للسلطان. \nبيلرباي: باي البايات، أكبر رتبة في الحكومة الإقليمية للإمبراطورية العثمانية. بيلكية، بيلك: سيادة أو مجال ترابي تحت سيطرة باي. انظر أيضا آغا، وداي","spellings":["الباي","البايات","البايان","باي","بايات","بايان"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"يشكل \"فن الكتابة الجميلة\" (اليوناني) أحد أبرز تعبيرات الثقافة الإسلامية. وبما أن اللغة العربية مرتبطة بالوحي في الإسلام، فإن الكتابة كانت لها دلالات روحية عميقة، واعتبرت كرمز للجمال والغموض. يوجد العديد من الخطوط الكتابية التي تتميز باختلافات بحسب الفترة والمكان والسياق؛ ولازال العديد من فناني العالم الإسلامي يزاولون فن الخط لحد الآن. انظر أيضا كوفي وديواني وفارسي ومغربي – أندلسي وريحاني ورقعة وتعليق وثلث.","spellings":["الكتابات","الكتابة","كتابات","كتابة"]},"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"الكتاب المقدس لدى المسلمين، نزل وحياً عبر الملاك جبريل إلى الرسول محمد، باللغة العربي","spellings":["القرآن","قرآن"]},"a4f8f7c7-245b-5188-b8fe-8085676b0785":{"definition":"ضريح، انظر أيضا مقام، قبة، تربة.","spellings":["أضرحة","الأضرحة","الضريح","الضريحان","الضريحين","ضريح","ضريحان","ضريحين"]},"8f750e3f-a3f4-5b39-8f9c-97cbf1eb56ec":{"definition":"قائد عسكري، أو أمير أو موظف سامي يدير إمارة أو ولاية. إمير أخور: أمير مسؤول عن إسطبلات وجمال وخدمات البريد لدى السلطان؛ أمير المؤمنين: أمير المسلمين؛ أمير السلاح: الأمير المسؤول عن الأسلحة. إمير كبير: الأمير الكبير.","spellings":["أمراء","أمير","أميرات","أميران","أميرة","أميرتان","أميرتين","الأقصى","الأمراء","الأمير","الأميرات","الأميران","الأميرة","الأميرتان","الأميرتين"]},"fc74d5ab-7517-53a5-9a58-0cb34c65fec8":{"definition":"حمامات عمومية أو خاصة. قاعة خلع الملابس؛ تركية: سويونمالك. القاعة الساخنة. نظام تسخين الأرضية والجدران والتي تعتمد على البخار في المساكن والحمامات الرومانية. القاعة الدافئة التي يستريح فيها المستحم بعد الاغتسال؛ تركية: إليكليك. كما يوجد في الحمامات التركية ممر يسمى \"أراليك\" بين سويونمالك والإليكليك؛ خلوات: قاعات خاصة في الحمامات العمومية؛ تراسليك: قاعة صغيرة مستعملة لإزالة الشعر. وفي الحمامات السورية أيضا: براني (حرفيا خارجي): الغرفة الباردة في الحمامات الموجودة على العموم في أبعد نقطة عن المرجل؛ جواني: الجزء الداخلي القريب من المرجل – قاعة البخار- وسطاني: قاعات فاصلة تدعى \"قاعات الماء البارد\". انظر أيضا: مقصورة.","spellings":["الحمام","الحمامات","الحمامان","الحمامين","حمام","حمامات","حمامان","حمامين"]},"0ad8de69-3a63-53bc-8e1b-4c6cae853bca":{"definition":"فضاء الحياة العامة في البيت التركي. كذلك الصوفة.","spellings":["الحياة","حياة"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"حرفيا \"اغتراب\"؛ نفي، مغادرة محمد لمكة في اتجاه المدينة عام 622 ميلادي. بداية التقويم الإسلامي الهجري الذي يرتكز على الدورة القمرية.","spellings":["الهجرات","الهجرة","هجرات","هجرة"]},"ee2f26d8-e2ea-53a3-b764-2204e426e058":{"definition":"التسمية التي كان يطلقها المسلمون على شمال أفريقيا، وغالباً ما كانوا يقصدون بها منطقة تونس الحالية.ليلاً، حيث التقى الانبياء ممن سبقوه، وصلَّى بهم. أما المعراج فهي رحلة الرسول الصاعدة إلى السماء ووصل إلى سدرة المنتهى عند العرش الإلهي"},"2003ec95-a720-51cb-9dcd-774d9dc9f389":{"definition":"يمكن تقسيم القرءان إلى 30 جزءا متساويا، وبالتالي فإن 1/30 يسمى جزءا (م. أجزاء)؛ وعندما كانت المصاحف تكتب في 30 مجلدا مثل ماوقع في مصر تحت المماليك، كان المجلد يسمى جزءاً.","spellings":["أجزاء","الأجزاء","الجزء","الجزءان","الجزأين","جزء","جزءان","جزأين"]},"1863aa1c-4cad-53d2-a497-ecb16318e81f":{"definition":"صومعة أو نزل للصوفيين أو الدراويش المتجولين. تركية: خانِقة، خانْقاة. انظر أيضا زاوية.","spellings":["الخاناقاه","الخانقاه","الخنقاوات","الخنقهاوات","خاناقاه","خانقاه","خنقاهاوات","خنقاوات"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"كتابة عربية ذات أحرف زاوية مجردة، استعملت في مصاحف الأزمنة الأولى للإسلام. يتم إرجاعها إلى مدينة الكوفة في العراق؛ وابتداءا من القرن 4 الهجري (10 الميلادي) أصبح الخط الكوفي قليل الاستعمال بسبب صعوبة قراءته. الكوفي المورق: كتابة تجمع بين الأسلوب الزاوي للأحرف والأشكال الزهرية والنباتية مثل الزهيرات، الشائعة خلال الفترة الفاطمية والأتابكية. انظر أيضا فن الكتابة.","spellings":["الكوفي","الكوفية","كوفي"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"مدرسة إسلامية متخصصة في العلوم الدينية (أصول الدين والقانون والقرءان إلخ.) ونزل للطلبة. يدل المصطلح اليوم على مدرسة. تركية: مِدرِيسي.","spellings":["المدارس","المدرسة","المدرستان","المدرستين","مدارس","مدرسة","مدرستان","مدرستين"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"صاحب الشرعية المطلقة في الحكم والإدارة","spellings":["ملك"]},"f2ec79dc-0998-56d5-8cc2-bce2d4228e77":{"definition":"موضع للتعبد. انظر أيضا ضريح، مقام، قبة، تربة.","spellings":["المشاهد","المشهد","المشهدان","المشهدين","مشاهد","مشهد","مشهدان","مشهدين"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"مدينة، حي قديم، وسط مدينة مستقل. أيضا اسم إحدى مدن العربية السعودية حيث هاجر المسلمون في سنة 622 ميلادية، والتي دفن بها الرسول محمد.","spellings":["المدن","المدينة","المدينتان","المدينتين","مدن","مدينة","مدينتان","مدينتين"]},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"تجويف في جدار القبلة في المسجد، يدل المصلِّين على اتجاه الكعبة في مكة. وأحياناً يدلّ على مكان المحراب قوس، أو زخارف مميزة، في قاعة الصلاة","spellings":["محراب"]},"ea9e06ca-7872-5541-9ac2-11302f8890c2":{"definition":"لقب شرفي تركي معرب تحت شكل باشا.","spellings":["الباشا","الباشوات","باشا","باشوات"]},"afa2f843-fdd4-5a67-9298-c7381518b3c8":{"definition":"بناء حصين، يستخدم لأغراض دفاعية، يتمتع بالأسوار العالية المنيعة، والأبراج، وكوات رمي السهام","spellings":["قلعة"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"من اللاتينية كاستروم. قصر، حصن. قُصير: تصغير لقصر. تركية: كصر. انظر أيضا بيت، دار.","spellings":["القصر","القصران","القصرين","القصور","قصر","قصران","قصرين","قصور"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"اتجاه الكعبة، حيث يتوجَّه المسلمون في صلواتهم","spellings":["قبلة"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"سياج حائطي محصن من أجل الجنود-النساك (أفريقيا الشمالية)؛ نزل من أجل الحجاج (مصر المملوكية وفلسطين وسورية). اسم مدينة الرباط مشتق من رباط الفتح، وهي التسمية التي كانت تحملها المدينة عند تأسيسها في نهاية القرن 6 الهجري/12 الميلادي.","spellings":["الرباط","الرباطات","الربط","رباط","رباطات","ربط"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"(جمعه سبل أو أسبلة) بناية مصممة من أجل توفير الماء الشروب؛ سقاية عمومية. تركية: سيبيل: غرفة يقدم فيها أحد الخدم مشروبات للعموم.","spellings":["أسبلة","الأسبلة","السبل","السبيل","سبل","سبيل"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"القائد الأعلى والمطلق في ولاية أو مقاطعة إسلامية، وغالباً ما كان يحكم دون أن يؤثِّر على المكانة الاعتبارية للخليفة","spellings":["سلطان"]},"a054eff3-ab33-572b-8c6c-47a7d300c111":{"definition":"استعمل هذا المصطلح في الأول للدلالة على الكتابات المطرزة على النسيج، ثم دل على الألبسة النسيجية التي تحمل كتابات تعطي اسم الحاكم والورشة التي صنع فيها النسيج. كانت هذه العباءات تقدم من طرف الخليفة إلى الشعب الذي يريد تكريمه. دار الطراز: ورشات ملكية للنسيج تسير من طرف القصر.","spellings":["الطراز","الطرازات","طراز","طرازات"]},"76676210-58c4-5de1-89e6-594e4175ceac":{"definition":"مؤسسة للتعليم الديني مخصصة لتكوين الشيوخ؛ موضع حج مرتبط بولي صالح مبني في المكان الذي ازداد أو عاش فيه. يدل المصطلح أيضا في تركيا على تكة صغيرة، منزل للدراويش والمسافرين. انظر أيضا خانقاه، تكة، تكية.","spellings":["الزاوية","الزوايا","زاوايا","زاوية"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"8f750e3f-a3f4-5b39-8f9c-97cbf1eb56ec":{"definition":"Militärführer, Fürst oder hoher Beamter","spellings":["Emir"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(wörtlich „Auswanderung“) der Exodus des Propheten Muhammad von Mekka nach Medina im Jahr 622; bezeichnet auch den Beginn der islamischen Zeitrechnung","spellings":["Hedschra"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"wörtlich „Sohn des“, oft Teil eines Namens. Bei der Bezeichnung eines Familienclans ist der Plural Banu/Beni gebräuchlich.","spellings":["Ibn"]},"ee2f26d8-e2ea-53a3-b764-2204e426e058":{"definition":"alter islamischer Name für eine Region, die in etwa dem heutigen Tunesien entspricht","spellings":["Ifriqiya"]},"1863aa1c-4cad-53d2-a497-ecb16318e81f":{"definition":"Kloster oder Wohnhaus für Muslime, die einen mystischen bzw. sufischen Lebenswandel pflegen","spellings":["Khanqah"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"nach der Stadt Kufa in Irak benannte, charakteristisch eckige Schrift, die zu den frühesten Formen der arabischen Kalligrafie gehört","spellings":["Kufisch"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"islamische Schule für die religiöse Lehre (z. B. Theologie, Recht, Koran) und Unterkunft für Gelehrte","spellings":["Medrese"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"Titel mit der Bedeutung „Fürst“ oder „König“","spellings":["Malik"]},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"meist konkave, manchmal auch flache Nische mit Spitzbogen in einer Moschee oder in einem Gebetsraum, die für das Gebet die Himmelsrichtung Mekkas anzeigt. Sie ist meistens der am aufwändigsten dekorierte Teil des Gebäudes.","spellings":["Mihrab"]},"afa2f843-fdd4-5a67-9298-c7381518b3c8":{"definition":"Zitadelle oder Festung mit deutlich sichtbaren Verteidigungsanlagen wie unüberwindbar hohen Mauern, Türmen, Schießscharten und Glacis","spellings":["Qalat"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"(abgeleitet vom lateinischen *castrum*) Burg oder imposante Residenz","spellings":["Qasr"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Lage der Kaaba, nach der die Gläubigen überall ihr Gebet ausrichten","spellings":["Qibla"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"befestigte Anlage für Religionskrieger in Nordafrika; ein Hospiz für Pilger im mamlukischen Ägypten, Palästina und Syrien","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"öffentlicher Brunnen oder Gebäude, aus dem unentgeltlich Trinkwasser verteilt wurde","spellings":["Sabil"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Titel, der „Herrscher“ bedeutet und normalerweise ein politisches Oberhaupt bezeichnet, dessen Autorität die nominelle Vorherrschaft des Kalifen nicht in Frage stellt","spellings":["Sultan"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"56afd259-0505-5d2d-b7f1-9be15cb0dea2":{"definition":"Arabic dynasty that initially ruled over most of the Islamic empire after assuming the caliphate in 750 CE.","spellings":["Abbasid","Abbasids"]},"1af94c96-d6eb-511f-8cdd-4fca18aafa8e":{"definition":"A spring.","spellings":["‘Ayn","Ayn"]},"816929a9-190c-57b7-8bc6-469a25050fac":{"definition":"The ruler of an independent emirate; a title of respect for a man of the upper classes; title held by the sovereign vassals of the sultan. *Beylerbeyi*: The bey of beys: the highest rank in the provincial government of the Ottoman Empire. *Beylicat*, *beylik*: soverignty of or territory ruled by a bey. See also *agha*, *dey*.","spellings":["Bey","Beylicat","Beylik"]},"b3b18f28-32c7-5836-ae64-e0df239443e1":{"definition":"The Byzantine empire (306 to 1453) which was preceded by the Roman empire and succeeded by the Ottoman Empire.","spellings":["Byzantine"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"The “art of beautiful writing” (Greek) is one of the highest artforms of Islamic culture. As the Arabic language is connected with the revelation of Islam, calligraphy has deep spiritual undertones and is valued as a symbol of beauty and mystery. There are many types of calligraphy with variations according to period, place and context. Many artists of the Arab and Muslim world continue to practise calligraphy today. See also *diwani*, *farsi*, *kufic*, Maghribi-Andalusi, *muhaqqaq*, *naskhi*, *nas*ta’liq**, *rayhani*, *ruq’a*, *ta’liq*, *thuluth*.","spellings":["Calligraphy"]},"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"Sacred text of the Islamic Revelation transmitted by the Archangel Gabriel to the Prophet Muhammad. From the root *qr*’, “to recite, to read”.","spellings":["Coran","Koran","Kuran","Qur’an","Quran"]},"a4f8f7c7-245b-5188-b8fe-8085676b0785":{"definition":"Mausoleum. See also *maqam*, *mashhad*, *qubba*, *türbe*.","spellings":["Darih"]},"a63b6fb1-4ed2-5e10-a649-69af7e23c299":{"definition":"Diamonds (today) are known as the most prized gemstones, but they have not always had this reputation. They were primarily valued for their physical properties, particularly their hardness and fire resistance. Due to these traits, numerous myths have been created about diamonds, some of which date back to the 17th century or before. Several powers have been attributed to the stone, including purification, invincibility, and even the ability to spontaneously create others of its kind. In ancient Arabic medicine there was a belief that diamonds could cure all illnesses of the body and mind. One of the most popular legends involving diamonds is of the so-called Diamond Valley. Dating from the 4th century BC, the legend speaks of an inaccessible valley filled with snakes and other terrifying creatures, the floor of which is covered with an endless amount of diamonds. This legend has further contributed to the idea that diamonds are rare and immensely hard to find.","spellings":["Diamond","Diamonds"]},"16e5e640-a860-5917-bc5f-7e13a3825ded":{"definition":"\"Emeralds are gemstones from the beryl mineral group which develop in a hexagonal shape. The gemstone got its name because of its color (from the Greek *Smaragdos*, meaning green stone), and it is said to symbolize the force of cosmic life, strength and inner peace. \nEmeralds are considered to be the gemstones of alchemists, who believe the emerald of wisdom gives life to nature. In Central America, they are related to fertility. In ancient Egypt, emeralds decorated funerary jewelry of noblemen and other high-ranking individuals. Because the gems were extremely rare, green colored glass or pottery were sometimes used instead.\"","spellings":["Emerald","Emeralds"]},"8f750e3f-a3f4-5b39-8f9c-97cbf1eb56ec":{"definition":"A military commander, prince or senior official; the ruler of an emirate or principality; Tr. *emir*. amir akhur: *amir* responsible for sultan’s stables, camels and postal service; Tr. *emir* *ahur* or imrahor. amir al-Mu’minin: Prince of Believers; Tr. *emirü’l-müminin*. amir al-Muslimin: Prince of Muslims; Tr. *emirü’l-müslimin*. amir al-silah: *amir* responsible for arms. amir kabir: Great Amir. Fr. *émir*.","spellings":["Ahur","Amir","Amir Akhur","Amir al-Muslimin","Amir al-silah","Emir","Emirü’l-müminin","Imahor"]},"fc74d5ab-7517-53a5-9a58-0cb34c65fec8":{"definition":"Public or private bathhouse. Apodyterium: changing room; Tr. *soyunmalık*. Caldarium: hot room. Hypocaust: floor and wall heating system by steam in Roman baths and villas. Tepidarium: warm room where bathers would rest after bathing; Tr. *ılıklık*. Also in Turkish bathhouse: *aralık*: passageway between the *soyunmalık* and *ılıklık*; *halvet*: private chambers in a public bath; *traşlık*: small room used for the removal of body hair. Also in Syrian bathhouse: *barrani* (lit. “exterior”): the cold room of a bathhouse because it is usually located furthest from the furnace; *juwwani*: most interior part, closest to furnace – steam room; *wustani*: middle chambers designated as the “warm water chambers”. See also *maqsura*.","spellings":["Hamam","Hammam","Hammams"]},"0ad8de69-3a63-53bc-8e1b-4c6cae853bca":{"definition":"Common living space in a Turkish house. Tr. also *sofa*.","spellings":["Hayat","Sofa"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"Muhammad’s flight from Mecca to Madina in AD 622. The beginning of the Muslim Hijri (Hegira) calendar, which follows a lunar year.","spellings":["Hegira","Hijra","Hijrah"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"Son of, used in names. To indicate a clan the plural form *Bani / Banu*. is used. Tr. –*oğlu*.","spellings":["Ben","bin","ibn"]},"ffd69886-00a2-5968-b0e0-16249a1412eb":{"definition":"A cultural and historical treasure in central Iran, often referred to as \"Nesf-e Jahan\" (Half of the World) due to its grandeur and beauty. Isfahan is famous for its stunning architecture, including the Imam Mosque, Sheikh Lotfollah Mosque, and the historic Naqsh-e Jahan Square. It has a rich history as a capital of the Persian Empire during the Safavid dynasty and is renown for its Persian handicrafts and exquisite tilework.","spellings":["Esfahan","Isfahan"]},"2003ec95-a720-51cb-9dcd-774d9dc9f389":{"definition":"The text of the Qur’an can be divided into 30 equal sections. One-thirtieth is therefore called a *juz’* (pl. ajza). When Qur’ans were written in 30 volumes, as in Mamluk Egypt, one volume was a *juz’*.","spellings":["Ajza","Juz’"]},"1863aa1c-4cad-53d2-a497-ecb16318e81f":{"definition":"Monastery or hostel for itinerant Sufis or dervishes. Tr. *hanikah*, *hankah*. See also *zawiya*.","spellings":["Hanikah","Hankah","Khankah","Khanqa","Khanqah"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"An Arabic script of angular and stylised characters used in Qur’ans in the early period of Islam. It is attributed to the city of Kufa in Iraq. From the AH 4th / AD 10th century it was less used because it could be difficult to read. Foliated *kufic*: a script that combines the angular style of the letters with decorative floral and vegetal motifs as finials, popular during the Fatimid and Atabeg period. See also calligraphy. \n \nKufic script emerged as an Arabic script style, initially rising to prominence as the favoured choice for transcribing the Qurʾan and adorning architectural structures. Over time, it evolved into a point of reference and an exemplary model for various other Arabic scripts. Kufic script is characterised by its markedly angular form within the Arabic alphabet, originating in the initial copies of the Qurʾan.","spellings":["Kufic"]},"ff94889d-f66f-5e04-bc88-5fba2822cea4":{"definition":"Location in southern Jordan, located 218 km from the capital Amman.","spellings":["Ma'an","Maan"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Theological institution that provided instruction on Islamic law (*shari’a*), jurisprudence (*fiqh*), Quran, Hadith, and Arabic, as well as accomodations for students. \n \nToday, a school. Fr. *medersa*, Tr. *medrese*.","spellings":["Madrasa","Madrasah","Madrasas","Madrasat","Madrassa","Madraza","Medrese","Medresse"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"One of the four Sunni legal schools of Orthodox Islam. Founded by Imam Malik and spread throughout the western Muslim world including al-Andalus.","spellings":["Malik","Maliki"]},"f2ec79dc-0998-56d5-8cc2-bce2d4228e77":{"definition":"Building of one or more architectural units, usually with a dome, that contains the tomb of an important religious figure. A place of worship, and pilgrimage. See also darih, mashhad, qubba, türbe. \nAdditionally, Mashhad, alternatively spelled as Mashad or Meshed, serves as the city and capital of the Khorasan-e Razavi province in north-eastern Iran. \n \nSee also darih, *maqam*, *qubba*, *türbe*.","spellings":["Mashad","Mashhad"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Town, the old quarter, self-sufficient city centre. Also the name of a city in Saudi Arabia where the Muslims migrated in AD 622 and where the Prophet Muhammad is buried.","spellings":["Madina","Madinat","Medina","Medinat"]},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"Arched niche, usually concave but sometimes flat, in religious Islamic buildings indicating the direction of Mecca, which worshippers face when praying.","spellings":["Maharib","Mihrab"]},"a95bf8cd-02b1-5d88-b68d-c21999469de6":{"definition":"See *jami’* and *meşrebiye*.","spellings":["Mosque"]},"ea9e06ca-7872-5541-9ac2-11302f8890c2":{"definition":"A Turkish honorific title, arabicised as *Basha*.","spellings":["Pacha","Pasha"]},"60068ca4-be84-58d0-a590-341306ae5e41":{"definition":"Pearls, the only organic material considered to be precious gemstones, can be widely divided into two categories: natural and cultivated. The formation of the pearl occurs when a foreign body such as a grain of sand or a parasite enters the shell of an oyster or mussel. Due to their very specific origin, pearls have come to be focal points of many legends and myths. Because of their circular shape, they are frequently associated with the moon. They can also symbolize life in general, as well as birth. Some old beliefs state that morning dew, when hardened, turns into pearls. Civilizations from areas with pearl fishing cultures, such as the Middle East and Asia, have for centuries viewed pearls as symbols of supremacy, innocence and female charm.","spellings":["Pearl","Pearls"]},"afa2f843-fdd4-5a67-9298-c7381518b3c8":{"definition":"(Pl. qilâ’) Citadel. See also *kasbah*, *hisn*.","spellings":["Qal'at","Qal‘a","Qala","Qalaa","Qalaat","Qalat"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"From Latin *castrum*. Palace, castle. *Qusayr*: diminutive form of *qasr*. Tr. kasr. See also *bayt*, dar.","spellings":["Ksar","Qasr","Qusair","Qusayr","Quseir"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Direction of the Ka‘ba in Mecca, which Muslims face during prayer. The qibla wall of the mosque is where the *mihrab* is situated.","spellings":["Kibla","Qibla","Qiblah","Quibla"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"Fortified enclosure for religious warriors (North Africa); a hospice for pilgrims (Mamluk Egypt, Palestine and Syria). The name of the town Rabat comes from Ribat al-Fath (Ribat of the Conquest).","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"(Pl. *subul* or *asbila*) Small structures that were designed to dispense and provide free and clean drinking water to the public. *Sabil*s can be freestanding buildings or parts of small or large charitable complexes. \n \nTr. sebil – a chamber where an attendant serves free drink to the public.","spellings":["Asbila","Sabil","Sebil","Subul"]},"33cef020-667f-52b7-8e7c-a6746c1827af":{"definition":"High court official responsible for overseeing food and drink service or servant providing drinks or entertainment. The sultan had several cupbearers led by the *Saqi al-sultan* (chief cupbearer). The *saqi *was represented by the symbol of a cup.**","spellings":["Al-saqi","Saqi"]},"288b2150-8838-5cdf-8779-d98b7d476915":{"definition":"The Sira are the prophetic biographies. In addition to what is written in the Quran and Hadith, the sira also provide information on Muhammed's life and the early period of Islam.","spellings":["Seera","Sira","Sirah","Sirat"]},"8d51b0ae-13b3-5a75-acf3-79e63e2bd891":{"definition":"An arch placed diagonally at each corner of a square and filled decoratively with a variety of methods, providing the transition from the cubical walls to the sphere of the dome.","spellings":["Squinch"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Honorary title used by independent sovereigns (in particular Ottomans and Seljuks) whose authority, however, does not question the nominal superiority recognised to the ruling caliph.","spellings":["Sultan"]},"a054eff3-ab33-572b-8c6c-47a7d300c111":{"definition":"First used for embroidered inscriptions on textiles, this term became synonymous with textile robes with inscriptions giving the ruler’s name and the workshop where the textiles were made. Such robes were presented by the caliph to people who were to be honoured. Dar al-tiraz: royal textile factories supervised by the court.","spellings":["Taraz","Teraz","Tiraz"]},"fd4ff19f-5ca3-5bdd-b26e-79e1ad771914":{"definition":"\"Turquoise is a blue-green gemstone made from hydrated copper aluminium phosphate. It between five and six on the Mohs scale, and is mainly cut in the cabochon style since it is not transparent. This gemstone comes in a variety of shades of blue and green. Turquoise was known in Egypt from a very early time and was later described by Pliny the Elder under the name *callias*. For him and those who studied his works, the blueish-green stone was attributed only virtues shared by other green or blue gems. However, in the 13th century, the term turquoise was introduced in Western Europe, and the gemstone started to be affiliated with new powers. These included the ability to prevent injuries from falling, especially from horseback, and the power to protect horses from sickness. For this reason Turks were said to attach turquoise stones to the bridles and stirrups of their horses. \nTurquoise has traditionally been sold in Turkey, since it mostly originates in Iran. It still passes through Turkey on the way to Europe. Ancient Persians fully appreciated the beauty and power of this gemstone, and it was the national stone of the vast empire. There is a saying that good fortune can be obtained by seeing the reflection of the new moon either on a friend’s face, on a copy of the Quran, or on a turquoise. Turquoise is also popular for religious use in Hindu mystic circles, as well as among Indigenous people of North and Central America.\"","spellings":["Turquoise"]},"76676210-58c4-5de1-89e6-594e4175ceac":{"definition":"Establishment for religious teaching dedicated to preparing men to become *shaykhs*, which includes the shrine of a saint and built where he was born or lived. In Turkey also a small *tekke*, a hospice for dervishes and travellers. See also *khanqah*, *tekke*, *takiyya*.","spellings":["Zaouia","Zawija","Zawiya","Zawiyah","Zwaya"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"13e5a720-86da-5489-8550-6975b61c89fd":{"definition":"(del ár. *qasabah*) Fortaleza, ciudadela. Ciudadela y residencia del cabeza local, por lo general el centro de la ciudad.","spellings":["Alcazaba"]},"1af94c96-d6eb-511f-8cdd-4fca18aafa8e":{"definition":"Fuente.","spellings":["Ayn"]},"816929a9-190c-57b7-8bc6-469a25050fac":{"definition":"Dirigente de un emirato independiente; título de respeto atribuido a una persona de las clases superiores; título detentado por los soberanos que rendían vasallaje al sultán. *Beylerbey*: bey de beyes, el más alto rango del gobierno provincial del imperio otomano. *Beylicato*, *beylik*: soberanía o territorio bajo el poder de un bey. Palabras relacionadas: *aga/ağa*, *dey*.","spellings":["Bey"]},"b3b18f28-32c7-5836-ae64-e0df239443e1":{"definition":"El imperio bizantino (306 a 1453), precedido por el Imperio romano y sucedido por el Imperio otomano.","spellings":["Bizantino"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"El “arte de la bella escritura” (griego) es una de las más eminentes expresiones de la cultura islámica. Dado que la lengua árabe está ligada à la revelación del Islam y ésta fue plasmada en textos, la caligrafía tiene profundas connotaciones espirituales y es considerada como un símbolo de belleza y misterio. Existen numerosos tipos de caligrafía dependiendo del periodo, el lugar y el contexto. Numerosos artistas del mundo arabo-musulmán continúan practicando el arte de la caligrafía actualmente. Palabras relacionadas: *cúfico*, *diwani*, *farsi*, *magrebí-andalusí*, *muhaqqaq*, *nasji*, *nastaliq*, *rayhani*, *ruqa*, *taliq*, *zuluz*.","spellings":["Caligrafía"]},"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"Texto sagrado de la revelación islámica transmitido por el arcángel Gabriel al profeta Muhammad. Ár. *Qur‘an*, de la raíz *qr‘*, ‘leer, recitar’.","spellings":["Corán","Kuran"]},"8f750e3f-a3f4-5b39-8f9c-97cbf1eb56ec":{"definition":"Comandante, príncipe o alto funcionario.","spellings":["Amir","Emir"]},"fc74d5ab-7517-53a5-9a58-0cb34c65fec8":{"definition":"Baños públicos o privados. Se dividen en: *apodyterium* (tr.: *soyunmalık*), vestuario; *caldarium*, sala caliente; *hipocausto*, sistema de calefacción por suelo y paredes, mediante vapor, en las villas y termas romanas; *tepidarium* (tr.: *ılıklık*), sala caliente donde se descansaba después del baño. Existían también en los baños turcos: *aralik*: pasaje entre el *soyunmalık* y el *ılıklık*; *halvet*: habitaciones privadas en los baños públicos; *traşlık*: pequeña habitación utilizada para la eliminación del vello. Así mismo, en los baños sirios: *barrani* (lit. “exterior”): sala fría de los baños que normalmente se encuentra más alejada de la caldera; *yuwwani*: la parte interior, cerca de la sala de calderas: la sala de vapor; *wustani*: cámaras intermedias designadas como “salas de agua caliente”. Palabras relacionadas: *maqsura*.","spellings":["Hammam"]},"0ad8de69-3a63-53bc-8e1b-4c6cae853bca":{"definition":"Espacio de vida en común en una casa turca. También *sofa*.","spellings":["Hayat","Sofa"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(del ár. *hiyra*, «migración») Éxodo del Profeta de La Meca a Medina en 622, año de referencia para el comienzo de la era islámica. El calendario musulmán se rige por años lunares de 354 días.","spellings":["Hégira"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"«Hijo de», a menudo forma parte de los nombres. El plural, *banu*, se utiliza para denominar un clan.","spellings":["Ben","Bin","Ibn"]},"ee2f26d8-e2ea-53a3-b764-2204e426e058":{"definition":"Nombre arabizado de «África»; región que en nuestros días comprendería aproximadamente Túnez.","spellings":["Ifriqiya"]},"2003ec95-a720-51cb-9dcd-774d9dc9f389":{"definition":"El texto del Corán se puede dividir en 30 secciones iguales, a las que se denomina *yuz* (pl. *ayza*). Cuando los coranes estaban escritos en 30 volúmenes, como en el Egipto mameluco, cada volumen era un *yuz*.","spellings":["Ayza","Yuz"]},"1863aa1c-4cad-53d2-a497-ecb16318e81f":{"definition":"Monasterio o albergue para sufíes o derviches itinerantes. Palabras relacionadas: *zawiya*.","spellings":["Janqa"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Escritura árabe de caracteres angulares estilizados, utilizada en los coranes de los primeros tiempos del Islam. Se atribuye a la ciudad de Kufa, en Irak. A partir del siglo IV/X, el cúfico fue menos utilizado, por la dificultad de su lectura. Cúfico florido: escritura que combina el estilo angular de las letras con motivos florales y vegetales, como los florones, de uso frecuente en los periodos fatimí y atabeg. Palabras relacionadas: *caligrafía*.","spellings":["Cúfica"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Escuela islámica de ciencias religiosas (teología, derecho, Corán, etc.) y residencia de los estudiantes. Actualmente, el término designa un colegio.","spellings":["Madrasa"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"Una de las cuatro escuelas jurídicas sunníes del Islam ortodoxo. Fue fundada por el imam Malik y se extendió por el mundo musulmán occidental, incluido al-Andalus.","spellings":["Malik","Malikíes"]},"f2ec79dc-0998-56d5-8cc2-bce2d4228e77":{"definition":"Mausoleo o santuario.","spellings":["Mashhad"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Ciudad; casco antiguo de una ciudad, centro independiente. También es el nombre de una ciudad de Arabia Saudí adonde emigraron los musulmanes en el año 622 y en la que está enterrado el profeta Muhammad.","spellings":["Medina"]},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"Nicho con arco y generalmente cóncavo, aunque a veces sólo está marcado, que en los edificios religiosos islámicos indica la dirección de La Meca, hacia la cual se vuelven los fieles cuando rezan.","spellings":["Mihrab"]},"ea9e06ca-7872-5541-9ac2-11302f8890c2":{"definition":"Título honorífico turco. Pachá. Ár. *bacha*.","spellings":["Paşa"]},"afa2f843-fdd4-5a67-9298-c7381518b3c8":{"definition":"Ciudadela con características propias de la arquitectura militar, como muros inexpugnables, torres, saeteras y terreno en pendiente antes de la muralla.","spellings":["Qalaa"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"(del lat. castrum) Palacio, castillo.","spellings":["Qasr"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Dirección de la Kaaba de La Meca, hacia donde se vuelven los musulmanes durante la oración. En el muro de la *qibla* de la mezquita se encuentra el *mihrab*.","spellings":["Qibla"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"Recinto fortificado para monjes guerreros (norte de África); hospicio para peregrinos (Egipto mameluco, Palestina y Siria). El nombre de la ciudad de Rabat procede de Ribat al-Fath (‘ribat de la conquista’).","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"(Pl. *subul* o *asbila*) Pequeña edificación desde la que se distribuye agua potable; fuente pública. Tr.: *sebil*, sala donde un criado ofrece bebidas al público.","spellings":["Sabil"]},"8d51b0ae-13b3-5a75-acf3-79e63e2bd891":{"definition":"Triángulo curvilíneo en cada ángulo de una habitación cuadrada que sirve para hacer la transición a la línea de imposta circular de una cúpula.","spellings":["Pechina"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"(«soberano») Título que se aplica al jefe político supremo, cuya autoridad no amenaza la superioridad nominal del califa regente.","spellings":["Sultán"]},"a054eff3-ab33-572b-8c6c-47a7d300c111":{"definition":"Originalmente usado para designar las inscripciones bordadas en telas, este término pronto pasó a denominar las prendas que llevaban inscripciones con el nombre del soberano y el taller donde estos textiles se fabricaban. Estos vestidos eran regalados por el califa a personas que quería honrar. *Dar al-Tiraz*: talleres textiles reales supervisados por la corte.","spellings":["Tiraz"]},"76676210-58c4-5de1-89e6-594e4175ceac":{"definition":"Establecimiento de enseñanza religiosa destinado a la formación de los *shayjs*; lugar de peregrinación construido donde nació o vivió un santo. En Turquía, el término designa igualmente un pequeño *tekke*, un albergue para derviches y viajeros. Palabras relacionadas: *janqa*, *tekke*, *takiyya*.","spellings":["Zawiya"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"1af94c96-d6eb-511f-8cdd-4fca18aafa8e":{"definition":"Source.","spellings":["‘Ayn"]},"816929a9-190c-57b7-8bc6-469a25050fac":{"definition":"Dirigeant d’un émirat indépendant ; titre de respect attribué à une personne des classes supérieures ; titre détenu par les vassaux souverains du sultan. *Beylerbey* : le *bey* des *beys*, le plus haut rang dans le gouvernement provincial de l’empire ottoman. *Beylicat*, *beylik* : souveraineté ou territoire sous le pouvoir d’un *bey*. Voir également *agha*, *dey*.","spellings":["Bey"]},"b3b18f28-32c7-5836-ae64-e0df239443e1":{"definition":"L'Empire byzantin (de 306 à 1453) a précédé l'Empire romain et a succédé à l'Empire ottoman.","spellings":["Byzantin"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"L’ “art de la belle écriture” (grec) est l’une des plus éminentes expressions de la culture islamique. Étant donné que la langue arabe est liée à la révélation de l’islam, la calligraphie a de profondes connotations spirituelles et est considérée comme un symbole de beauté et de mystère. Il existe de nombreux types de calligraphie, avec des variations selon la période, le lieu et le contexte. De nombreux artistes du monde arabo-musulman continuent de pratiquer l’art de la calligraphie aujourd’hui. Voir également **coufique*, d*iwan*i, farsi, Maghribi andalou, *muhaqqaq*, *naskhi*, *nasta’liq*, rayhani, ruq’a, ta’liq, *thoulouth**.","spellings":["Calligraphie"]},"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"De la racine *qr*’ (lire) désigne le texte sacré de la Révélation islamique transmise par l’archange Gabriel au prophète Muhammad en arabe.","spellings":["Coran","Kuran"]},"a4f8f7c7-245b-5188-b8fe-8085676b0785":{"definition":"Mausolée. Voir également *maqam, *koubba*, *türbe*, turbe, *turbé*, *turbet**.","spellings":["Darih"]},"8f750e3f-a3f4-5b39-8f9c-97cbf1eb56ec":{"definition":"Chef militaire, gouverneur, prince, haut dignitaire. Souverain d’un émirat ou d’une principauté.","spellings":["Émir"]},"fc74d5ab-7517-53a5-9a58-0cb34c65fec8":{"definition":"Bains publics ou privés. Apodyterium : vestiaire; Tr. : *soyunmalık*. Caldarium : salle chaude. Hypocauste : système de chauffage du plancher et des murs employant la vapeur dans les villas et les bains romains. Tepidarium : pièce chaude où l’on se reposait après le bain ; Tr. : *ılıklık*. Existait également dans les bains turcs : *aralık* : passage entre le *soyunmalık* et l’*ılıklık* ; *halvet* : chambres privées dans les bains publics ; *traşlık* : petite pièce utilisée pour l’épilation. Egalement dans les bains syriens : *barrani* (lit. Bains publics ou privés. Apodyterium : vestiaire; Tr. : *soyunmalık*. Caldarium : salle chaude. Hypocauste : système de chauffage du plancher et des murs employant la vapeur dans les villas et les bains romains. Tepidarium : pièce chaude où l’on se reposait après le bain ; Tr. : *ılıklık*. Existait également dans les bains turcs : *aralık* : passage entre le *soyunmalık* et l’*ılıklık* ; *halvet* : chambres privées dans les bains publics ; *traşlık* : petite pièce utilisée pour l’épilation. Egalement dans les bains syriens : *barrani* (litt. “extérieur”) : pièce froide des bains située généralement le plus à l’écart de la chaudière ; *jouwwani* : partie la plus intérieure, près de la chaudière – la pièce à vapeur ; *woustani* : chambres intermédiaires désignées comme les “chambres d’eau chaude”. Voir également *maqsoura*. “extérieur”) : pièce froide des bains située généralement le plus à l’écart de la chaudière ; *jouwwani* : la principalement la partie intérieure, près de la chaudière – la pièce à vapeur ; *woustani* : chambres intermédiaires désignées comme les “chambres d’eau chaude”. Voir également *maqsoura*.","spellings":["Hammam"]},"0ad8de69-3a63-53bc-8e1b-4c6cae853bca":{"definition":"Espace de vie commun dans une maison turque. Tr. : également *sofa*.","spellings":["Hayat","Sofa"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(de *Hijra*, litt. “émigration”) Exode du Prophète de La Mecque à Médine en 622 J.-C., qui sert de point de départ au calendrier musulman, établi selon une année lunaire de 354 jours.","spellings":["Hégire"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"Fils de, souvent utilisé dans la formation des noms. Pour désigner un clan, on emploie la forme plurielle : Bani/Banu/Beni.","spellings":["Ben","Bin","Ibn"]},"2003ec95-a720-51cb-9dcd-774d9dc9f389":{"definition":"Le texte du Coran peut être divisé en 30 sections égales. Un trentième du Coran est donc appelé un *juz’* (pl. *ajza*). Lorsque les corans étaient écrits en 30 volumes, comme en Egypte sous les Mamelouks, un volume était appelé un *juz’*.","spellings":["Juz’"]},"1863aa1c-4cad-53d2-a497-ecb16318e81f":{"definition":"Monastère ou hôtellerie pour les soufis ou les derviches.","spellings":["Khanqah"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"L’une des premières calligraphies arabes, caractérisée par ses traits angulaires et très stylisés ; elle doit son nom à la ville de Koufa en Irak.","spellings":["Coufique"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"École de sciences islamiques (théologie, droit, Coran, etc.) et lieu d’hébergement pour les étudiants.","spellings":["Madrasa","Médersa"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"Une des quatre écoles juridique sunnites de l’islam orthodoxe. Fondée par l’imam Malik et répandue à travers le monde musulman occidental, dont al-Andalus.","spellings":["Malékite","Malik"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Ville, vieux quartier, centre-ville autonome. Egalement le nom d’une ville d’Arabie saoudite où les musulmans ont émigré en 622 ap J.-C. et où est enterré le prophète Muhammad.","spellings":["Médina","Médine"]},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"Dans une mosquée ou une salle de prière, niche située dans le mur de *qibla* qui indique la direction de La Mecque vers laquelle les croyants doivent se tourner pendant leurs prières. Parfois plate, mais le plus souvent concave, c’est généralement la partie la plus décorée de l’oratoire.","spellings":["Mihrab"]},"a95bf8cd-02b1-5d88-b68d-c21999469de6":{"definition":"Voir *jami’* et *masjid*.","spellings":["Mosquée"]},"ea9e06ca-7872-5541-9ac2-11302f8890c2":{"definition":"Titre honorifique turc, arabisé sous la forme *Bacha*.","spellings":["Pacha"]},"afa2f843-fdd4-5a67-9298-c7381518b3c8":{"definition":"Citadelle, forteresse ; ses caractéristiques sont celles de l’architecture défensive hauts murs imprenables, tours, meurtrières et glacis.","spellings":["Qalaa"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"Palais, château, résidence monumentale. Du latin *castrum*.","spellings":["Ksar","Qasr"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Direction de la Kaaba, vers laquelle se tournent les fidèles pour prier. Elle est matérialisée dans la mosquée par le *mihrab* percé dans le mur orienté dans cette même direction et que l’on appelle donc mur *qibla*, ou mur de (la) *qibla*.","spellings":["Qibla"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"Construction fortifiée hébergeant les moines-soldats (Maghreb) ; lieu dans lequel on offrait l’hospitalité aux pèlerins (Égypte mamelouke, Palestine, Syrie).","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"Édifice caritatif destiné à la distribution d’eau potable. Fontaine publique.","spellings":["Sabil"]},"8d51b0ae-13b3-5a75-acf3-79e63e2bd891":{"definition":"Arc placé en diagonale à chaque coin d’une pièce carrée et emplie de manière décorative selon diverses méthodes, assurant la transition entre la surface carrée et la sphère de la coupole.","spellings":["Pendentifs"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Titre honorifique utilisé par des souverains indépendants (notamment ottomans et seldjoukides) dont l'autorité ne remet cependant pas en cause la supériorité nominale reconnue au calife en place.","spellings":["Sultan"]},"a054eff3-ab33-572b-8c6c-47a7d300c111":{"definition":"Initialement utilisé pour désigner les inscriptions brodées sur les textiles, ce terme a ensuite désigné les vêtements de textile portant des inscriptions donnant le nom du souverain et l’atelier dans lequel ces textiles étaient fabriqués. Ces robes étaient présentées par le calife au peuple qu’il voulait honorer. Dar al-Tiraz : ateliers royaux de textile supervisés par la cour.","spellings":["Tiraz"]},"76676210-58c4-5de1-89e6-594e4175ceac":{"definition":"Etablissement d’enseignement religieux destiné à la formation des *cheikhs* ; lieu de pèlerinage d’un saint construit à l’endroit où il était né ou vivait. Le terme désigne également en Turquie un petit *tekke*, un hospice pour les derviches et les voyageurs. Voir également *khanqah*, *tekke*, *takiyya*.","spellings":["Zaouïa","Zawiya"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"(Qur’an) Dalla radice ‘qr’, ‘leggere’, è riferito al testo sacro della Rivelazione islamica avvenuta ad opera dell’Arcangelo Gabriele al profeta Maometto in arabo.","spellings":["Corano"]},"8f750e3f-a3f4-5b39-8f9c-97cbf1eb56ec":{"definition":"Comandante militare, principe o alto ufficiale veterano.","spellings":["Emiro"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(alla lettera ‘emigrazione’) Si riferisce al trasferimento del profeta Maometto dalla Mecca a Medina nel 622.","spellings":["Egira","Hijra"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"‘Figlio di’, usato spesso nei nomi propri. Per indicare un clan, una tribù di appartenenza si usa la forma plurale *Banu* / *Bani*.","spellings":["Bin","Ibn"]},"ee2f26d8-e2ea-53a3-b764-2204e426e058":{"definition":"Nome islamico arcaico dato alla regione che oggi comprende grosso modo la Tunisia.","spellings":["Ifriqiya"]},"1863aa1c-4cad-53d2-a497-ecb16318e81f":{"definition":"Monastero o ostello riservato a musulmani mistici come i sufi.","spellings":["Khanqah"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Una delle prime forme di calligrafia araba riconoscibile per il suo stile angolato, che prende nome dalla città di Kufa in Iraq.","spellings":["Kufico"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Scuola islamica di scienze religiose (come teologia, legge coranica, ecc.) e alloggio per studenti e insegnanti.","spellings":["Madrasa"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"Titolo nobiliare paragonabile a principe o re.","spellings":["Malik"]},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"Nicchia ad arco presente nelle moschee o luoghi di preghiera, normalmente concava, ma talvolta piatta indica la direzione della Mecca verso cui rivolgersi in preghiera ed è la parte più decorata di una moschea o di un luogo di preghiera.","spellings":["Mihrab"]},"afa2f843-fdd4-5a67-9298-c7381518b3c8":{"definition":"Cittadella, fortezza con evidenti attributi architettonici di difesa, come alte mura impenetrabili, torri, feritoie e fossati.","spellings":["Qala"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"Palazzo, castello, dal latino *castrum*, residenza monumentale.","spellings":["Qasr"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Direzione della *Kaba* verso cui pregano i credenti.","spellings":["Qibla"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"Fortificazione abitata da monaci guerrieri (Maghreb), ospizio per pellegrini (Egitto mamelucco, Palestina e Siria).","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"Edificio per istituzione caritativa, progettato per distribuire acqua potabile e fornire un’educazione di base a titolo gratuito.","spellings":["Sabil"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Titolo che significa sovrano, con cui si indica generalmente il governante supremo la cui autorità però non mette in discussione la riconosciuta superiorità nominale del califfo.","spellings":["Sultano"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"13e5a720-86da-5489-8550-6975b61c89fd":{"definition":"(do ár. *qasabah*) Fortaleza, cidadela. Cidadela e residência do chefe local, em geral no centro da cidade.","spellings":["Alcáçova"]},"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"(do ár. Quran, cuya raíz é *qr’* «ler») Texto sagrado da revelação islâmica, transmitido pelo arcanjo Gabriel ao profeta Muhammad em árabe.","spellings":["Alcorão"]},"8f750e3f-a3f4-5b39-8f9c-97cbf1eb56ec":{"definition":"Comandante, príncipe ou alto funcionário.","spellings":["Emir"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(do ár. hijra, «migração») Êxodo do Profeta de Meca a Medina em 622, ano de referência para o começo da era islâmica. O calendário muçulmano rege-se por anos lunares de 354 dias.","spellings":["Hégira"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"«Filho de», partícula que, com frequência, faz parte dos nomes. O plural, *banu*, utiliza-se para denominar um clã.","spellings":["Ibn"]},"ee2f26d8-e2ea-53a3-b764-2204e426e058":{"definition":"Nome arabizado de «África»; região que, nos nossos dias, corresponde aproximadamente à Tunísia.","spellings":["Ifriqiya"]},"1863aa1c-4cad-53d2-a497-ecb16318e81f":{"definition":"Mosteiro ou hospederia para os muçulmanos que levam uma vida mística ou sufí.","spellings":["Khanqahs"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Uma das primeiras formas de caligrafía árabe, distingue-se pelo seu estilo anguloso. Deve o seu nome à ciudad de Kufa (Iraque).","spellings":["Cúfica"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Escola islâmica de ciências religiosas (teologia, direito, Alcorão, etc.) e lugar de alojamento para estudantes.","spellings":["Madrasa"]},"bd6ee598-f323-5770-a786-0151295aea83":{"definition":"Título que significa «príncipe» ou «rei».","spellings":["Malik"]},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"Nicho con arco nas mesquitas ou salas de oração, quase sempre côncavo, que marca o muro da qibla (ver) ou direcção da Meca. Costuma ser a parte mais decorada das mesquitas.","spellings":["Mihrab"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"(del lat. castrum) Palácio, castelo.","spellings":["Qasr"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Direcção da Kaaba (ver), em direcção à qual rezam os crentes.","spellings":["Qibla"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"Recinto fortificado para monges guerreiros (norte de África e al-Andalus); hospedaria para peregrinos (Egipto, Palestina e Síria na época mameluca).","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"Edifício de beneficência construído para proporcionar água potável; fonte pública.","spellings":["Sabil"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"(«soberano») Título que se aplica ao chefe político supremo, cuja autoridade não ameaça a superioridade nominal do califa regente.","spellings":["Sultão"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"Skönskriften, från grekiskans ord för \"vacker\" och \"skriva\", hör till den islamiska kulturens högsta konstformer. Eftersom det arabiska språket är kopplat till islams uppenbarelser har kalligrafin en andlig innebörd av skönhet och mysterium. De kalligrafiska stilarna har varierat beroende på tid, rum och sammanhang. Många arabiska och muslimska artister fortsätter än idag att utöva kalligrafikonsten.","spellings":["Kalligrafi"]},"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"Koran eller Qur'an (av qr' som betyder \"att läsa upp\"), den heliga texten i den islamiska uppenbarelse som ärkeängeln Gabriel gav profeten Muhammed.","spellings":["Koran"]},"8f750e3f-a3f4-5b39-8f9c-97cbf1eb56ec":{"definition":"Militär befälhavare, prins eller hög tjänsteman som styrde över ett större område, ett emirat.","spellings":["Emir"]},"fc74d5ab-7517-53a5-9a58-0cb34c65fec8":{"definition":"Allmänt eller privat badhus.","spellings":["Hammam"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(av Hijra som betyder \"utvandring\") Profetens utvandring från Mekka till Medina år 622 som är startåret för den muslimska tideräkningen, som grundar sig på ett månår med 354 dagar. I utställningstexterna förkortas dateringarna enligt följande: (år) e.H. / (år) e.Kr.","spellings":["Hegira"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"Son till, används i namn, jfr Andersson, Svensson. För att beteckna en hel klan används pluralformen *bani* eller *banu*.","spellings":["ibn"]},"ee2f26d8-e2ea-53a3-b764-2204e426e058":{"definition":"Gammalt muslimskt namn på det landområde som ungefär motsvarar dagens Tunisien (jfr Afrika).","spellings":["Ifriqiya"]},"1863aa1c-4cad-53d2-a497-ecb16318e81f":{"definition":"Kloster eller vandrarhem för kringvandrande sufier eller dervischer (muslimska mystiker).","spellings":["Khanqa"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Arabisk skrivstil med stiliserade och rätvinkliga bokstäver. Den har att göra med den irakiska staden Kufa, och den användes i Koranerna under den första islamiska tiden, men från och med 300-talet / 900-talet inte så ofta, eftersom den var svårläst. Ibland kombineras kufisk skrift med dekorativa växtornament i slutet av bokstäverna.","spellings":["kufisk"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Gamla staden, den äldsta delen av en stad. Medina är också namnet på den stad i Saudiarabien dit muslimerna flyttade år 622 och där Muhammed är begravd.","spellings":["Medina"]},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"Bågformad eller välvd nisch i en islamisk religiös byggnad som visar böneriktningen mot Mekka.","spellings":["mihrab"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"Av det latinska ordet för befäst slott eller fästning. Diminutivformen, som alltså betyder en mindre fästning, är *qusayr*.**","spellings":["Qasr"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Qibla är böneriktningen, den riktning som visar var Kaba i Mekka finns.","spellings":["Qibla"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"Fästning för religiösa krigare (Nordafrika); härbärge för pilgrimer (det mamlukiska Egypten, Palestina och Syrien. Staden Rabats namn kommer från Ribat al-Fath (Erövringens ribat).","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"Brunnsbyggnad, vattenkiosk.","spellings":["Sabil"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Titel som betyder \"härskare\". Det är en politisk titel, och sultanen är därför underställd kalifen.","spellings":["Sultan"]},"a054eff3-ab33-572b-8c6c-47a7d300c111":{"definition":"Ett ord som från början stod för broderade inskrifter på tyg, och som kom att beteckna de dräkttyger som hade kalifens namn inbroderat, som tillverkades vid hans ateljéer och som var presenter från honom till personer som han ville gynna. Dar-al-Tiraz: kungliga textilateljéer.","spellings":["Tiraz"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"spellings":["Medine"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"56afd259-0505-5d2d-b7f1-9be15cb0dea2":{"definition":"Abbâsîler, Emevî Hanedanı'ndan sonra başa gelerek İslam Devleti'nin yönetimini ve halifeliği beş asırdan daha uzun bir süre elinde tutan Müslüman Arap hanedanı.","spellings":["Abbasiler"]},"816929a9-190c-57b7-8bc6-469a25050fac":{"definition":"Bağımsız bir emirliğin yöneticisi; üst sınıftan bir adam için saygı unvanı; sultanın egemen vasalları tarafından tutulan unvan. Beylerbeyi: Beylerin beyi: Osmanlı İmparatorluğu'nun taşra yönetimindeki en yüksek rütbe. Beylik, beylik: bir bey tarafından yönetilen bölge veya beyliğin egemenliği.","spellings":["Beylik"]},"b3b18f28-32c7-5836-ae64-e0df239443e1":{"definition":"Bizans İmparatorluğu (306 - 1453), Roma İmparatorluğu'ndan önce kurulmuş ve Osmanlı İmparatorluğu'nun İstanbul fethine kadar hüküm sürmüştür.","spellings":["Bizans"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"Tr. Kaligrafi. \"Güzel yazı sanatı\" (Yunanca) İslam kültürünün en yüksek sanat formlarından biridir. Arap dili İslam'ın vahyiyle bağlantılı olduğundan, hat sanatı derin manevi anlamlar taşır ve güzellik ile gizemin sembolü olarak değer görür. Döneme, yere ve bağlama göre çeşitlilik gösteren birçok hat sanatı türü vardır. Arap ve Müslüman dünyasından pek çok sanatçı bugün hat sanatını icra etmeye devam etmektedir.","spellings":["Kaligrafi"]},"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"Arapça “ikra” (okumak) kökünden gelir. Baş melek Cebrail Aleyhisselam tarafından Hz. Muhammed’e (sav) Arapça vahyedilen İslam dininin kutsal kitabı.","spellings":["Kur’an","Kuran"]},"a63b6fb1-4ed2-5e10-a649-69af7e23c299":{"definition":"Tr. Elmas."},"8f750e3f-a3f4-5b39-8f9c-97cbf1eb56ec":{"definition":"Tr. Emir. Bir askeri komutan, prens veya üst düzey yetkili; bir emirlik veya prensliğin yöneticisi.","spellings":["Emir"]},"fc74d5ab-7517-53a5-9a58-0cb34c65fec8":{"definition":"Tr. Hamam. Kamuya açık veya özel yıkanma evi.","spellings":["Hamam"]},"0ad8de69-3a63-53bc-8e1b-4c6cae853bca":{"definition":"Tr. Sofa also. Bir Türk evinde ortak yaşam alanı.","spellings":["Sofa"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"Tr. Hicri. Peygarmber Muhammed'in MS. 622 yılında Mekke'den Medine'ye kaçışı. Bir ay yılını takip eden Müslüman Hicri takviminin başlangıcı.","spellings":["Hicri"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"Genellikle isimlerde kullanılan ‘oğul’ anlamında sözcük. Kişinin ait olduğu klanı ifade eder. Çoğul formu ise Benu/Beni’dir.","spellings":["Bin","İbn"]},"ee2f26d8-e2ea-53a3-b764-2204e426e058":{"definition":"Kabaca bugünkü Tunus ve doğu Cezayir’i içeren bölgeye verilen isim.","spellings":["İfrikiye"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Tr. Kûfî. Irak’taki Kûfe şehrinden gelir. Açılı stiliyle öne çıkan, en eski hat sanatı formlarından biridir.","spellings":["Kûfi"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Tr. Medrese. İlahiyat, İslam hukuku ve Kur’an gibi dini bilimler eğitiminin verildiği İslamî okul ve bu okulun öğrencilerinin kaldıkları bina.","spellings":["Madrasa","Medrese"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Tr. Medine. Kasaba, eski mahalle, kendi kendine yeten şehir merkezi. Ayrıca Suudi Arabistan'da Müslümanların MS 622 yılında göç ettiği ve Muhammed Peygamber'in gömülü olduğu bir şehrin adıdır."},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"Tr. Mihrap. Cami veya bir ibadet mekânında Kıble’nin yönünü gösteren, genellikle içbükey (bazen de düz) olan girintili niş. Mihrap çoğu zaman cami veya mescidin en süslü kısmıdır.","spellings":["Mihrap"]},"ea9e06ca-7872-5541-9ac2-11302f8890c2":{"definition":"Tr. Paşa. Saygıdeğer.","spellings":["Paşa"]},"0089ce74-d5cd-57d2-bbe4-c8de79b156c9":{"definition":"Tr. Kıble. Mekke'de Müslümanların namaz kılarken yüzlerini döndükleri Kabe'nin yönü. Caminin kıble duvarı mihrabın bulunduğu yerdir.","spellings":["Kıble"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"(Kuzey Afrika) Din savaşçılarının müstahkem mevkisi; (Memluk Mısır’ı, Filistin ve Suriye) hacılar için konaklama yeri.","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"Tr. Sebil. Bir cami veya medrese veya hankah gibi başka bir dini kurum ya da sabil gibi bir sivil kurum veya hatta bir ev lehine belirli koşullar altında ebediyen miras bırakılan gayrimenkul hediyesi.","spellings":["Sebil"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Bağımsız hükümdarlar (özellikle Osmanlılar ve Selçuklular) tarafından kullanılan onursal unvan, ancak otoriteleri hüküm süren halifeye tanınan nominal üstünlüğü sorgulamaz.","spellings":["Sultan"]},"fd4ff19f-5ca3-5bdd-b26e-79e1ad771914":{"definition":"Tr. Turkuaz. Turkuaz, hidratlı bakır alüminyum fosfattan yapılan mavi-yeşil bir değerli taştır. Mohs ölçeğinde beş ile altı arasında yer alır ve şeffaf olmadığı için çoğunlukla kabaşon tarzında kesilir. Bu değerli taş mavi ve yeşilin çeşitli tonlarında gelir. Turkuaz Mısır'da çok eski zamanlardan beri bilinmektedir ve daha sonra Yaşlı Pliny tarafından callias adı altında tanımlanmıştır. Ona ve eserlerini inceleyenlere göre, mavimsi yeşil taşa yalnızca diğer yeşil veya mavi taşlarla paylaşılan erdemler atfedilmiştir. Ancak 13. yüzyılda Batı Avrupa'da turkuaz terimi kullanılmaya başlandı ve değerli taş yeni güçlerle ilişkilendirilmeye başlandı. Bunlar arasında özellikle at sırtında düşme sonucu yaralanmaları önleme ve atları hastalıktan koruma gücü de vardı. Bu nedenle Türklerin atlarının dizginlerine ve üzengilerine turkuaz taşlar taktıkları söylenir. \nTurkuaz, çoğunlukla İran menşeli olduğu için geleneksel olarak Türkiye'de satılmıştır. Avrupa'ya giderken hala Türkiye'den geçmektedir. Eski Persler bu değerli taşın güzelliğini ve gücünü tam olarak takdir etmiş ve bu büyük imparatorluğun ulusal taşı olmuştur. Yeni ayın yansımasını bir arkadaşın yüzünde, Kuran'ın bir kopyasında ya da bir turkuazda görerek iyi şans elde edilebileceğine dair bir söz vardır. Turkuaz aynı zamanda Hindu mistik çevrelerinde ve Kuzey ve Orta Amerika'nın yerli halkları arasında dini kullanım için popülerdir.","spellings":["Turkuaz"]},"76676210-58c4-5de1-89e6-594e4175ceac":{"definition":"Tr. Zaviye. Gezgin Sufiler veya dervişler için manastır veya pansiyon.","spellings":["Zaviye"]}}
@@ -0,0 +1 @@
1
+ {"25ddcf33-765c-5e79-96ad-5108a6555de1":{"name":"لوح من قبر أو تابوت رمزي ذو تزيين بالصدف والخشب","short_description":"هذه اللوحة هي المثال الباقي الأكثر كمالا من نوعه وقد أتت من جانب غطاء قبر أو من علبة لمصحف متعدد المجلدات والتشابهات مع اللوحة في مجموعة متحف الفن الإسلامي في القاهرة يعني أن الاثنتين قد زينتا الجوانب الطويلة لبناء واحد في مقبرة عين السيرة في مصر . وبالإضافة لتشكيلهما المشترك من خشب التين المطعم بالعاج وأنواع أخرى من الخشب فإن كلا اللوحتين تتضمنان عناصر تزيينية من الموروث الساساني القديم والأشكال الهندسية مستمدة مباشرة من الفسيفساء الرومانية بينما التصاميم التي تشبه الجناح في زوايا القوس هي من أصل ساساني.","type":"مشغولة خشبية","holder":"متحف المتروبوليتان للفن","dates":"القرن الثاني الهجري /النصف الثاني من القرن الثامن الميلادي","location":"نيويورك","dimensions":"الارتفاع : 47.6 سم ، العرض : 194.2 سم الحامل : الارتفاع : 62.2 سم ، العرض : 31.7 سم ، القطر :15.2 سم ، الوزن : 44 كغ مع الحامل والغطاء البلاستيكي","provenance":"ربما مصر","obtention":"مؤسسة صاموئيل د. لي ، 1937 البائع : باول مالون ، باريس المالك السابق (التاجر) : (باول مالون ، باريس حتى 1937 ، بيعت لمتحف المتروبوليتان للفن)","bibliography":"Dimand, Maurice S., *A Handbook of Muhammadan Art*, New York: The Metropolitan Museum of Art, 1944: 125, ill. fig. 69 (b/w).Dimand, Maurice S., *A Handbook of Mohammadan Art. Iran Library*, Tehran: Bongah Tarjomeh va Nashr Ketab, 1957: ill. fig. 69 (b/w).Dimand, Maurice S., *A Handbook of Muhammadan Art*, New York: The Metropolitan Museum of Art, 1958: ill. fig. 69 (b/w).Dimand, Maurice S., *A Handbook of Muhammadan Art. Publications, 36*, Lahore: The Panjabi Adabi Academy, 1964: ill. fig. 69 (b/w).Ekhtiar, Maryam, Canby, Sheila R., Haidar, Navina and Soucek, Priscilla P. (eds), *Masterpieces from the Department of Islamic Art in The Metropolitan Museum of Art*, New York: The Metropolitan Museum of Art, 2011: 43–44, no. 21, ill 43 (colour).Ettinghausen, Richard, Grabar, Oleg and Jenkins-Madina, Marilyn, *Islamic Art and Architecture 650–1250*, New Haven/ London: Yale University Press, 2001: 65, ill. fig. 98 (colour).George, Alain, *The Rise of Islamic Calligraphy*, London: Saqi, 2010.Jenkins-Madina, Marilyn, \"\"Islamic Art in the Metropolitan Museum of Art\"\", *Arts & the Islamic World*, 3/3 (Autumn 1985): 51, ill. figs. 1, 2.","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["العصر العباسي","تأثير ساساني","تأثيرات بيزنطية","تزيين معماري","تزيين هندسي","تطعيم","تطعيم بالعظم","خشب","عامود","عنصر معماري","غطاء قبر","فسيفساء","قطعة جنائزية /دفن","مصر","مطعم","نجارة","نماذج هندسية"],"materials":["خشب (تين)","فسيفساء مع عظم وأربعة أنواع من الخشب"]},"38ac8909-b6b3-578f-84ca-ee3dab9091b2":{"name":"لوحة فسيفسائية من ماعين.","description":"تقع ماعين إلى الغرب من مادبا، وهي آخر القرى التي سُكنت على الطريق المؤدي إلى حمامات ماعين والزارة. خلال الحفريات الأثرية التي أجريت من قبل دائرة الآثار العامة في عام 1973، تم العثور على مجمع كنائس على تل يقع جنوب غرب ماعين يحتوي على أرضيات فسيفسائية. \n \nتوجد الأرضية الفسيفسائية الأكثر أهمية في صحن كنيسة الأكروبولس، وأرِّخت هذه الأرضية استناداً إلى النقش الذي تحمله بالعام 100 / 719 - 720. تتضمن هذه الأرضية الفسيفسائية سجادة وسطية محاطة بعدة إطارات غير متساوية في العرض، يزيد عرض بعضها على مترين. الإطار الأول يحتوي على مربعات صفراء اللون ومقاطع سوداء اللون. يتبع هذا الإطار إطار آخر مزخرف بأشكال زهرة الأكانثوس التي تحوي داخلها مشاهد صيد وحيوانات برية دُمِّر معظمها أثناء حرب الأيقونات (إزالة الأشكال الإنسانية وأشكال الحيوانات) واستبدلت بزخارف نباتية متنوعة. يلي هذا الإطار إطار آخر يتضمن أشكال أبنية محاطة بأشجار فواكه، ويظهر فيه إحدى عشرة بناية، كل واحدة منها تحمل اسم موقع جغرافي باللغة الإغريقية خاص بإحدى المدن الواقعة على شرق وغرب نهر الأردن، كل هذه المدن كانت ذات أهمية دينية ما عدا مدينة ماعين التي تميزت بطابع مدني. \n \nالجزء الأوسط من هذه الأرضية الفسيفسائية كان مزخرفاً بأشكال هندسية وأشكال آدمية وحيوانية دُُمِّرت خلال حرب الأيقونات، واستبدلت بزخارف جديدة تشتمل على شكل سلة فاكهة وشكل قارب شراعي. احتوت الأرضية أيضاً على شكل ثور تم تدميره واستبداله بشكل شجرة، لكن أطرافه الخلفية وذيله وأحد أطرافه الأمامية ما زالت كلها واضحة. \nيوجد في الجزء الشرقي من صحن الكنيسة إطار مزخرف بأزهار يظهر فيه لوح مستطيل بداخله نقش وهذا الشكل معروف بإسم Tabula Ansata ، ويحيط بهذا اللوح أشكال هندسية وثلاثة أكاليل من كروم العنب تنبثق من جرة صغيرة. \n \nتوجد أرضية فسيفسائية أخرى في الغرفة الواقعة إلى شمال الكنيسة. تبلغ أبعاد هذه الأرضية 6.8 x 3.5 م، وزخرفت بثلاثة ألواح. لم يتبقَ في اللوح الأوسط من الأرضية إلا الجزء العلوي من الزخرفة وبعض الدوائر المتداخلة. أما في اللوح الشرقي فيمكن رؤية ذيل وقدمي وظهر حيوان، وشجيرات، والطرف العلوي من قرني حيوان ما. وفي أعلى هذه الأشكال يوجد نقش باللغة الإغريقية. دُمِّر هذا المنظر خلال حرب الأيقونات، وكان في الأصل يتضمن مشهداً لحيوان يشبه البقرة وأسد ينظران إلى شجرة. واستبدل هذا المنظر بشجيرات على الجهة اليسرى وإبريق على الجهه اليمنى، واستبدلت أيضاً أغصان الشجرة في الوسط.","short_description":"الأرضيات الفسيفسائية لكنيسة ماعن الأكروبولية، مُؤرَّخة بنقش يعيدها إلى عام 100هـ/719 – 720م. يشتمل الصحن على صور أحد عشر مبنى، تمثل مدناً في الأردن وفلسطين، كما هي معروفة بأسماء يونانية. جميع الصور تعرَّضت للتخريب على أيدي حاطمي الأوثان، والإبدال بسلسلة من الأشكال المختلفة.","holder":"متنزه مادبا الأثري.","dates":"عام 100 هجري/ 719-720 ميلادي.","location":"مادبا.","dimensions":"الطول: 16.5 م؛ العرض: 9.5 م.","method_for_datation":"أرِّخت القطعة استناداً إلى التاريخ الذي يحمله النقش الموجود على الأرضية الفسيفسائية. وبدراسة الأسلوب الفني المستخدم في هذه الأرضية الفسيفسائية، يتضح أن الفنان الذي صنع الأرضية الأصلية هو نفسه الذي دمرها خلال حرب الأيقونات، إذ أن الأسلوب الفني المتبع في صنع أشجار الفواكه في القطعة الأصلية هو نفس الأسلوب المتبع في القطعة البديلة في السجادة الوسطى أو المركزية.","method_for_provenance":"تم العثور على هذه الأرضية في الكنيسة ضمن المجمع الكنسي في ماعين .","provenance":"ماعين.","obtention":"عُثر على هذه الأرضية الفسيفسائية أثناء التنقيبات الأثرية التي أجريت في الموقع، وتم نقلها من موقعها الأصلي إلى متنزه مادبا الأثري بهدف المحافظة عليها وحمايتها وترميمها.","bibliography":"\\- .De Vaux, R. “Une Mosaïque Byzantine a Ma'in (Transjordanie).” Revue Biblique, 1938, pp. 227 – 258 \n\\- .Piccirillo, M. The Mosaics of Jordan. Amman, 1993 \n\\- .Piccirillo, M. “Le Antichita Bizantine de Ma'in e Dintorni.” Liber Annuus, no. 35, 1985, pp. 339 – 364 \n\\- Schick, R. The Christian Communities of Palestine from Byzantine to Islamic Rule: A Historical \n.and Archaeological Study. Princeton, 1995","linkcatalogs":"الأمويون: نشأة الفن الإسلامي (ص 84 - 87).","author":"Ghada Al-Yousef","translator":"Ghada Al-Yousef","translation_copy_editor":"Majd Musa","keywords":["حرب الأيقونات","صحن الكنيسة","فسيفساء","قطع فسيفسائية","كنيسة","نقش."],"materials":["مكعبات من الفسيفساء الحجرية."]},"4159a293-3ddf-5001-9a68-0994c000b7d3":{"name":"بلاطة","short_description":"تنتمي هذه البلاطة لعصر الحكم التيموري في إيران وآسيا الوسطى (عام 771-913 هجرية /370 -1507 ميلادي) .لقد قامت الأسرة الحاكمة العظيمة والأخيرة التي ظهرت من سهول آسيا الوسطى ، وهم التيموريون برعاية إقامة الأبنية التي كانت غالبا تنشأ على نطاق ضخم وتكسى بإكساء تزييني رائع من البلاط المزجج الناصع. ونظرا لأن المادة الإنشائية الأساسية كانت الطوب المشوي الملون الداكن فإن البلاطات المزججة أعطت التزيين الملون. وإن عناصر التصميم المزهر لهذه البلاطة تم قصها من بلاطات مزججة ذات ألوان مختلفة وجمعت كفسيفساء ، وقد وضعت في مكانها على سطح البناء الخارجي حيث انضمت لأجزاء أخرى لتشكيل جزء أكبر من تصميم أكثر تعقيدا. وفي الواقع هناك العديد من البلاطات المتطابقة تقريبا أو المرتبطة في مجموعات متحفية أخرى في برلين (MIA ) وشيكاغو (AIC ) وباريس ( MdL ).","type":"عناصر معمارية","holder":"متحف مقاطعة لوس أنجلس للفن","dates":"القرن التاسع الهجري /الخامس عشر الميلادي","location":"لوس أنجلس","dimensions":"59.7 × 3.8 سم","method_for_datation":"التزيين والنظام اللوني والتقنية ترتبط بشكل وثيق مع البلاطات التي ما تزال مركبة في الأبنية التيمورية كما على سبيل المثال في مسجد ومجمع مدرسة جوهر شاد ، هيرات ، التي تعود لعام 820-841 هجري/1417-38 ميلادي.","method_for_provenance":"تقنية البلاط الفسيفسائي وهي شكل من التزيين المعماري التي فيها تجمع قطع السيراميك المزججة ذات أشكال وأحجام مختلفة معا لتوليد جدار متعدد الألوان هي مرتبطة بشكل خاص بالأراضي الإيرانية.","provenance":"إيران أو آسيا الوسطى","obtention":"كانت القطعة سابقا في إطار خشبي من طراز القرن التاسع عشر مما يعني أنها تركت في مكانها الأصلي منذ ذلك الحين . مجموعة سي إدوارد ويلز ( توفي أواخر القرن العشرين) ، كونكتيكت حتى عام 977 (مزاد Sotheby Parke-Bernet ، نيويورك ، فيراير 1977، مزاد 3948 ، دفعة 72 بيعت إلى ) ، مجموعة معن ز. مادينا (1926 -2013) ، نيويورك ،حتى 2002 ( بيعت إلى) LACMA ، مجموعة مادينا للفن الإسلامي ، هدية من كاميليا شاندلدر فروست.","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["أشكال مزهرة","بلاطات مزججة","بلاطة","تيموري","سيراميك","عجينة خزف","عنصر معماري","فسيفساء","مزجج"],"materials":["عجينة خزف","مزججة ومقصوصة الشكل ومجمعة بشكل فسيفساء"]},"486238d7-a097-5c5c-aed4-3125d1f36409":{"name":"أرضية فسيفسائية.","description":"بُني العديد من القصور في الأراضي السورية الفلسطينية خلال الفترة الأموية في النصف الأول من القرن 2 / 8، مثل قصر هشام بن عبد الملك في أريحا، وقصري الحير الغربي والشرقي في سوريا، وقصير عمرة والقصرالأموي في قلعة عمّان وقصر الحلابات والموقر والقسطل في الأردن. هذه القصور كانت غنية بزخارفها الجصية ورسوماتها الجدارية وأرضياتها الفسيفسائية. \n \nاكتشفت هذه الأرضية الفسيفسائية بطريق الصدفة عام 2000 م عن طريق بعض الحفريات غير الشرعية في موقع القسطل. لحسن الحظ، الأرضيات الفسيفسائية في الغرف الشمالية من القصر محفوظة بشكل جيد. وهي مثال جيد للنوعية الممتازة للفسيفساء التي أنتجت في الفترة الأموية في مثل هذه القصور. \n \nالأرضية الفسيفسائية في الغرفة الشمالية تبلغ أبعادها 3030 × 3030 م، وتتألف من صرّة مركزية يحيط بها إطار من الجدلات المحفوفة بخطوط محولة إلى شكل حرف Tبألوان متعددة. أمّا المركز فيتشكل من إطارين مجدولين متقاطعين يؤلفان إطاراً ثماني الشكل يحوي في وسطه الموضوع الرئيسي للوحة: لوحة أسد يفترس ثوراً. وتظهر في اللوحة مخالب الأسد وأسنانه الحادة وهي تخترق عنق الثور محاولاً إسقاطه على الأرض. هذه الفسيفساء ذات نوعية عالية خاصة من ناحية التعدد الكبير للألوان المستخدمة وحجم المكعبات الفسيفسائية والظلال، ووظفت جميعها لخلق مشهد أقرب إلى الحقيقة. يظهر على زوايا الأرضية أشكال طيور ونباتات نفذت على خلفية بيضاء اللون ضمن أرباع دوائر. أما الإطار الموجود في الجهة الشمالية الشرقية فيصور شكل بطة تدير رأسها إلى الخلف. ويظهر في الزاوية الجنوبية الشرقية طير يأكل شيئاً من النبات: الإطارات الأخرى في الجهات الشمالية والجنوبية والغربية محفوظة جزئياً، ومن الممكن أنها كانت تحمل صوراً لطيور ونباتات. \n \nالغرفة الجنوبية تشبه الغرفة الشمالية وأرضيتها الفسيفسائية تشبه الأرضية الفسيفسائية في الغرفة الشمالية من حيث تشكيلاتها الهندسية وإطاراتها، غير أن المشهد المركزي مختلف إذ يحتوي على صورة فهد يفترس غزالاً. هذا المشهد أيضاً يبدو حقيقياً وواقعياً، إذ أنه يظهرالتفاصيل مثل العيون الحادة والأنياب التي تخترق عنق الغزال وتجعله ينزف بشدة. هنا يمكن للمرء أن يشعر بالعنف الشديد للفهد والعذاب الذي يعاني منه الغزال. إن مشاهد مثل هذه كانت مرتبطة بإظهارالقوة، وهي توّجه رسالة تحذيرلأعداء الأمويين. يمكن رؤية أمثلة مشابهة لهذه الأرضيات في القصورالأموية، مثل قصر الحلابات في الأردن، وقاعة الاستقبال في مجمع الحمامات في خربة المفجر في أريحا.","short_description":"أرضيتان فسيفسائيتان، من القسطل، الذي أمر بإنشائه يزيد بن عبد الملك (الذي حكم ما بين عامي 101 إلى 105 هـ/من 720 إلى 724م) أو ابنه الوليد (الذي حكم ما بين عامي 125 – 126 هـ/من 743 إلى 744م)؛ إحداهما تصور أسداً ينقضُّ على ثور، والأخرى فهداً يطارد ظبياً. اقترنت مثل هذه المشاهد باستعراض القوة، والتنبيه إلى حتمية هزيمة الخصوم.","owner":"مجمع القصر في القسطل.","initial_owner":"يزيد بن عبدالملك (حكم في الفترة 101 – 105 / 720 - 724) وابنه الوليد الثاني (حكم في الفترة 125 – 126 / 743 - 744).","dates":"101-105 ﻫ/ 720 - 724 م ، أو 125- 126 ﻫ/ 743 - 744 م.","location":"القسطل","dimensions":"الطول:3.30 م؛ العرض: 3.30 م.","method_for_datation":"القصر والفسيفساء الموجودة فيه أُرجع تاريخها إلى الفترة الأموية عن طريق ابيات من الشعر للشاعر كثير عزة الذي ربط قصري الموقر والقسطل بالخليفة يزيد ابن عبد الملك وابنه الوليد الثاني. كذلك فإن التنقيبات الأثرية التي أجريت عام 1983 كشفت عن كسر فخارية وقطع جصية محفورة وقطع من الفريسكو تدل على أن المبنى تم بناؤه في الفترة الأموية.","method_for_provenance":"حُدِّدت القسطل مكاناً لصنع القطعة لأنه تم العثور عليها في مجمع القصر في القسطل، وما زالت في موقعها الأصلي.","provenance":"القسطل.","bibliography":"\\- .Bisheh, G. “Two Umayyad Mosaic Floors from Qastal.” Liber Annuus, no. 50, 2000, pp. 431- 437 \n\\- .Piccirillo, M. The Mosaics of Jordan. Amman, 1993 \n\\- Schick, R. The Christian Communities of Palestine from Byzantine to Islamic Rule: A Historical and \n.Archaeological Study. Princeton, 1995","linkcatalogs":"الأمويون: نشأة الفن الإسلامي (ص 112- 114).","author":"Ghada Al-Yousef","translator":"Ghada Al-Yousef","translation_copy_editor":"Majd Musa","keywords":["أشكال حيوانية","أشكال نباتية","أشكال هندسية","فسيفساء","قصر."],"materials":["فسيفساء."]},"55dc9af5-2f7e-57e8-aec1-9a5889250732":{"name":"زبدية زجاجية بتقنية ميلفيوري","short_description":"كانت تقنية الميل فيوري (ألف زهرة) قد أعيد اكتشافها في القرن الثامن أو التاسع في بلاد الرافدين وربما استخدمت في إنتاج القطع للخلفاء العباسيين في بغداد وسامراء . وإن عددا من الزبديات والبلاطات الباقية تبين أن التقنية قد استخدمت في كل من المفروشات المحلية والتزيين الداخلي والأمثلة مثل هذا المبين هنا تظهر تعقيد ومجال عمل صانعي الزجاج العباسيين.","type":"زجاج","holder":"متحف المتروبوليتان للفن","dates":"أواخر القرن الثاني – القرن الثالث الهجري / القرن التاسع الميلادي","location":"نيويورك","dimensions":"الارتفاع : 5.1 سم قطر الإطار : 14.3 سم","provenance":"ربما العراق","obtention":"مؤسسة روجرز ،2001 البائع : معرض منصور ، لندن المالك السابق (التاجر ): (معرض منصور ، لندن لغاية 2001 ، بيع إلى متحف المتروبوليتان للفن)","bibliography":"Journal of Glass Studies 44 (2002). p. 217, ill. (b/w).Metropolitan Museum of Art Bulletin vol. 59 (2000–2001). pp. 14–15, ill. (colour).Carboni, Stefano, Whitehouse, David, Brill, Robert H. and Gudenrath, William, *Glass of the Sultans*, New Haven: Yale University Press, 2001: 58–59.Ekhtiar, Maryam, Canby, Sheila R., Haidar, Navina and Soucek, Priscilla P. (eds), *Masterpieces from the Department of Islamic Art in The Metropolitan Museum of Art*, New York: The Metropolitan Museum of Art, 2011: 38, no. 15, ill. 38 (colour).","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["أشكال مزهرة","أوعية محلية","الحياة اليومية","العراق","العصر العباسي","تزيين مزهر","زبدية","زجاج","زجاج ملون","مستلزمات محلية","ميل فيوري"],"materials":["أخضر","أصفر غير شفاف","زجاج","قاعدة / رجل مضافة","متدلي","مشحوذ ومصقول","ملتحم / منصهر","وفسيفساء حمراء غير شفافة"]},"5722c4e0-76c3-5fb1-8956-11019061b77b":{"name":"لوحة بلاطة فسيفسائية ذات تصميم ذو أزهار وأشجار كرمة متداخلة","short_description":"اللوحة الفسيفسائية هي بشكل الطائرة الورقية ومقصوصة من الأسفل وهي مثبتة في إطار من قالب بلاستر أبيض مؤطر.ولها حدود خارجية من كل الأطراف عدا الأسفل حيث يوجد عصابة فيروزية وبعدها عصابة سوداء وبعدها عصابة ذهبية مسمرة وكل واحدة هي أقل ثخانة من التي تليها. والأرضية الرئيسية للفسيفساء هي بلون أزرق ملكي ومزينة بسلسلة من أشجار الكرمة المتداخلة باللون الذهبي المسمر والأبيض والفيروزي ومفصولة عن بعضها بأزهار مختلفة ذات بتلات بلون وردي شاحب أو أسود وكل منها مؤطرة خارجيا باللون الأبيض ومن بين الأزهار وأشجار الكرمة يوجد أوراق بلون أخضر الغابة مؤطرة خارجيا بالذهبي المسمر والذي يتراوح في إشباعه والعنصر المركزي للوحة هو مفصص بشكل مقبب ذو أرضية سوداء ومحاط بلون ذهبي مسمر مزين بأشجار الكرمة الفيروزية وأزهار ذات بتلات بمراكز وردية وذلك حول زهرة مركزية مؤطرة خارجيا بالأبيض ومع وردي شاحب ومركز بشكل دمعة محاط بإطار خارجي أزرق ملكي وبعدها بتلات وردية بشكل دمعة وبعدها أوراق مدببة بلون أزرق ملكي.","type":"خزف","holder":"متحف سانت لويس للفن","dates":"885-886 هجري /1480-81 ميلادي","location":"سانت لويس","dimensions":"الطول : 113 سم × العرض : 76.8 سم","method_for_datation":"مراجعة دراسية و/أو مقارنة مع قطع مشابهة من نفس الفترة","method_for_provenance":"هذه اللوحة أتت من البوابة الداخلية لضريح رجل مقدس في أصفهان في وسط إيران","provenance":"أصفهان ، إيران ، آسيا","obtention":"شراء المتحف 1923","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["آسيا","أصفهان","إيران","بلاطة","خزف","عجينة خزف","فارسي","فسيفساء","لوحة","مزجج"],"materials":["وعاء خزفزي مزجج"]},"9fdca272-4041-5355-84f2-5cf19779524e":{"name":"لوحة من الفسيفساء.","description":"تشكل هذه اللوحة جزءا من فسيفساء تقارب مساحتها الخمسين متراً مربعاً. كانت الزخرفة الأولية محاطة بحاشية تتوالى فيها الأشكال الهندسية والعناصر الزهرية. تتميز أرضية الفسيفساء بزخارف من المشبكات الجديلية رباعية الفصوص، التي تتداخل فيما بينها، وتؤدي إلى رسم أشكال هندسية متنوعة. وبعد رفع الفسيفساء، جرى توزيع عدد من اللوحات المكونة لها على عدة متاحف تونسية. \nتتناوب الخطوط الحمراء والبيضاء والسوداء في اللوحة التي حصل عليها متحف رقادة، وتحدد زخرفة على شكل ورقة ليلج محاطة ضمن مثمن، وزخرفة تويجة تضم أربعة نهايات بيضوية الشكل واقعة ضمن دائرة، ثم حصرت العناصر كلها بين جدائل زخرفية بيضوية. تشكل هذه الفسيفساء مثالاً فريداً من الفن الإفريقي (التونسي) خلال العصر الفاطمي؛ لكن بعض مؤرخي الفن يؤكدون أنها تشهد على استمرار فن الفسيفساء في تونس إبان العصور الوسطى. وبالفعل، فإن تقنية تنفيذ الفسيفساء في مدينة المهدية تمثل استمراراً للتقليد القديم لإفريقيا الرومانية والبيزنطية، ولكن كل شيء يحمل على الاعتقاد أنها من صنع الحرفيين البيزنطيين، الذين تم اختطافهم وسجنهم خلال الغارات المتوالية التي قام بها جيش القائم على جزيرة صقلية وعلى إيطاليا.","short_description":"تشكل هذه الفسيفساء مثالا فريدا للفن الإفريقي خلال الفترة الفاطمية؛ ويظن بعض مؤرخي الفن أنها تخلد التقليد القديم لإفريقيا الرومانية والبيزنطية. وقد كانت هذه اللوحة تشكل جزءا من فسيفساء تقارب مساحتها 58 متر مربع، تجمع بين الأشكال الهندسية والمواضيع الزهرية.","holder":"متحف الفنون الإسلامية؛ رقادة؛ القيروان.","initial_owner":"الأمير الفاطمي القًائم.","dates":"عام 303 هجري/916 ميلادي.","location":"المهدية.","dimensions":"الطول: 107 سم؛ العرض: 106 سم.","method_for_datation":"تم استخراج هذه الفسيفساء خلال التنقيبات التي جرت في عام 1956 في قاعة الاستقبال أو في قاعة الاجتماعات المتواجدة في قصر القًائم. ومن المنطقي، أن نرجع تأريخها إلى فترة تشييد هذا القصر في عام 303 هجري/916 ميلادي، كما تؤكد ذلك المصادر التاريخية. لكن، قد يكون من الممكن أيضاً نسبتها إلى فترة لاحقة من أعمال التزيين والترتيب التي جرت في قلب المعلمة، والتي يمكن تأريخها على الأرجح إبان فترة حكم القًائم، قبل تأجج ثورة الخارجي الملقب ب\" صاحب الحمار\" في عام 332 هجري/944 ميلادي.","method_for_provenance":"يشهد اكتشاف هذه الفسيفساء في موقعه على أنه إنتاج محلي، ولكن أصل الحرفيين يبقى في حاجة لدلائل للإثبات.","provenance":"(هنا المصدر) تنقيبات في قصر القائم في مدينة المهدية.","obtention":"بعد نزع الفسيفساء من قصر القائم في مدينة المهدية، تم عرضها في متحف باردو. وفي عام 1986، جرى إرسال ثلاث لوحات إلى مستودع المتحف الوطني للتراث في القيروان، حصل متحف الفنون الإسلامية في رقادة، في عام 1993،على واحدة منها ليتم عرضها في الجزء الثاني من الترتيبات الجارية بالمتحف (عام 2005).","bibliography":"\\- Ennaïfer, M., “La mosaïque africaine à la fin de l'antiquité et au début de l'époque médiévale”, *Fifth \n.international colloquium on ancient mosaics,* USA, 1994, pp. 307-318 \n\\- .Louhichi, A., “La mosaïque de Mahdia : contexte et interprétation”, *Africa*, XX, 2004, pp. 143-166 \n\\- Zbiss, S. M., “Mahdia et Sabra Mansuriya : nouveaux documents d'art fatimide d'Occident”, *Journal \n.asiatique,* CCXLIV, 1956, pp. 79-93","linkcatalogs":".Ifriqiya, pp. 176-177","author":"Mourad Rammah","copy_editor":"Margot Cortez","translator":"Ghada al-Houssein","translation_copy_editor":"Ahmed S. Ettahiri","keywords":["الفسيفساء","زخرفة زهرية.","زخرفة هندسية"],"materials":["قطع فسيفساء من الحجر الجيري."]},"c258b71a-ed5a-5e3f-a8b3-0c790492d086":{"name":"لوحة فسيفساء","short_description":"وصلت تقنية الفسيفساء إلى أوجها خلال عصر الدولة التيمورية. وهذه اللوحة تتضمن أزرق الكوبالت ، اللون الفيروزي ، الأخضر الزمردي والأبيض وفسيفساء كهرمانية. وفي المركز يوجد آية من القرآن مكتوبة بالخط الكوفي الأبيض.","type":"فسيفساء","holder":"متحف الفنون الشرقية","dates":"القرن التاسع الهجري / القرن الخامس عشر الميلادي","location":"تورينو","dimensions":"الارتفاع : 43 سم ، الطول : 72.6 سم","provenance":"آسيا الوسطى","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["تيموري","خزف","فسيفساء"],"materials":["فسيفساء"]},"eddda363-37ec-580d-af63-63f93facde5f":{"name":"لــــوحة رخاميــة.","description":"تتكون هذه اللوحة الرخامية من أربعة عقود مدببة صمّاء شكِّلت من قطع رخامية بيضاء وسوداء وصفراء وحمراء. وترتكز هذه العقود على ثلاث دعامات وسطية مربعة ودعامتين طرفيتين مستطيلتين. ويؤطر الدعامات الوسطية من الأعلى والجوانب إطارات بيضاء عريضة، أما الدعامتان الطرفيتان فقد أطرت كل منهما من الأعلى ومن جانبها الداخلي فقط. وتحوي هذه الإطارات داخلها مسطحات حمراء يتوسط كل منها في الدعامات الوسطية حليتان دائريتان من اللونين الأبيض والأحمر. وقد ملئت المسطحات المحصورة داخل العقود بزخارف هندسية تتكون من صلبان ونجوم ثمانية صنعت من رخام متعدد الألوان وأطرت بالصدف. أما المسطحات المثلثة الواقعة بين المنحنيات الخارجية للعقود فقد ملئت بمضلعات ونجوم سداسية تنقسم بدورها إلى وحدات صغيرة مثلثة ونجمية. واستخدم الصدف في تزيين حواف هذه المسطحات والوحدات المثلثة الصغيرة. كانت اللوحات الرخامية المكفتة بعدة أنواع من الحجر والصدف من العناصر الزخرفية الأساسية للعمارة المملوكية المبكرة، واستخدمت بصفة أساسية لإبراز المحراب والقبلة. وقد ظهر هذا النمط من الزخارف بشكل متميز في مجمع السلطان قلاوون المشيد عام 683 – 684 هـ/ 1284 - 1285 م. واستمر هذا التقليد خلال القرن 15 م، إذ نجد أمثلة مشابهة في ضريح وخانقاه برسباي، وهو مجمع شيد عام 835 هـ / 1431 م في مدافن القاهرة الشمالية (أنظر كتالوج الفن المملوكي، ص 102 – 103). ويحوي محراب هذا المجمع لوحات زينت بعقود تشبه العقود التي تحويها هذه اللوحة.","short_description":"هذه اللوحة الرخامية المكفَّتة بالأحجار متعدِّدة الألوان والصدف، تحمل السمات الزخرفية الأساسية للعمارة المملوكية المبكرة، وقد استخدمت بصفة رئيسية لإظهار محاريب القبلة. ونرى هذا الأسلوب في كثير من االعمائر، مثل ضريح السلطان قلاوون.","holder":"متحف الفن الإسلامي","dates":"القرن 9 هـ / 15 م.","location":"القاهرة","dimensions":"الارتفاع: 29.5 سم ؛ الطول: 104 سم.","method_for_datation":"أنظر أعلاه.","method_for_provenance":"أنظر أعلاه.","provenance":"القاهرة.","obtention":"أهداها برمس نجار، أحد تجار الآثار، للمتحف عام 1903 م. ومن الجدير بالذكر أن المتحف اعتمد في بداية تجميع مقتنياته على الإهداء من الأفراد والشخصيات العامة.","bibliography":"\\-مصطفى، محمد. دليل متحف الفن الإسلامي. الطبعة الرابعة، القاهرة، 1978. - Atil, E. Renaissance of Islam: Art of the Mamluks. Washington, D. C., 1981. \n \nGrabar , O. “Architecture and Art,” in: Hayes, J. R. ed. The Genius of Arab Civilization: Source of Renaissance. London, 1983. \n \nEttinghausen, R. and Grabar, O. The Art and Architecture of Islam: 650 – 1250. London and New York, 1987.","linkcatalogs":"IAM_EG_EN_001","author":"Al-Sayyed Muhammad Khalifa Hammad","copy_editor":"Majd Musa","keywords":["أشياء دينية","تكفيت","جص","رخام","زخرفة هندسية","صدف","فسيفساء","لوحة."],"materials":["رخام من الألوان الأبيض والأصفر والأحمر والأسود مزين بالصدف وموضوع ضمن إطار من الجص."]},"fc496894-497a-5358-b6b4-2e9135336e42":{"name":"فسيفساء مسوح.","description":"تقع كنيسة مسوح في حسبان على بُعد 10 كم شمال مدينة مادبا. في عام 1970، أجريت فيها عدة تنقيبات أثرية اتضح من خلالها أن الموقع يرجع إلى عدة فترات بدءاً من القرن 5 م ( قبل الإسلام، وقبل التأريخ الهجري الذي يبدأ عامه الأول في 16 تموز عام 622 م) وحتى القرن 1 / 7. \n \nعُثر في الكنيسة على طبقتين من الأرضيات الفسيفسائية: تعود الطبقة السفلية منها إلى القرن 6 م، ولم يطرأ عليها أي تغيير؛ وتعود الطبقة العلوية من الأرضية إلى القرن 7 م، ودُمِّّرت أجزاء كبيرة منها خلال حرب الأيقونات (إزالة الأشكال الإنسانية وأشكال الحيوانات) وتم استبدالها بقطع فسيفسائية أكبر حجماً. \n \nتتكون هذه الأرضية الفسيفسائية من سجادة مزخرفة بشبكة مستطيلة من الوريدات يظهر داخل بعضها أشكال حيوانات، أحدها يصور أسداً ينظر باتجاه كتابة يذكر فيها تاريخ بناء هذه الكنيسة. وهناك كتابة أخرى تظهر في هذه الأرضية الفسيفسائية تبين أسماء الأشخاص الذين بنوا الكنيسة، وأسماء المتبرعين للكنيسة في زمن المطران ثيودور، وأعضاء رجال الدين المسيحيين. \n \nتوجد أرضية فسيفسائية في المذبح زخرفت بلفائف من أوراق العنب محاطة بإطار مزخرف بأوراق الأكانثوس يوجد داخلها أشكال حيوانية ونباتية دُمِّرت خلال حرب الأيقونات. \nتحتوي الأرضية الفسيفسائية الموجودة في صحن الكنيسة على إطار من نبتة الأكانثوس يحيط بلوحين مزخرفين بأشكال آدمية وحيوانية ضمن شبكة مصلبة ذات نهاية مقعرة تملأ الجزء الشرقي من صحن الكنيسة. تصور اللوحة الشرقية مشهداً لمركب وصياد معه صنارة ودوائر مليئة بطيور وأزهار. دُمِّرت هذه الأشكال خلال حرب الأيقونات، واستبدلت بزخارف نباتية وصلبان وبعض المباني. كذلك فإن مناظر الصيد التي هي جزء من الشريط الزخرفي لفسيفساء الكنيسة قد دُمِّرت خلال فترة حرب الأيقونات في القرن 1 / 7. \n \nوبعد هذه الفترة تم إعادة بناء واستخدام الكنيسة، ولكن جزءاً من الأعمدة الأساسية أزيلت وغطيت حفر الأساس بقطع فسيفسائية بيضاء اللون.","short_description":"لكنيسة مسّوح طبقتا فسيفساء أرضيتان. السفلى العائدة إلى القرن السادس الهجري/ الثاني عشر الميلادي، مُتعرِّضة لتخريب حاطمي الأوثان، في حين أن الطبقة العليا العائدة إلى القرن الأول الهجري/ السابع الميلادي، تعرَّضت لنوع من التعديل المنهجي على أيدي حاطمي الأوثان والأيقونات. جرى بعناية إبدال الصور بصلبان، أو أشكال نباتية ومعمارية.","holder":"متنزه مادبا الأثري.","dates":"النصف الثاني من القرن 1 – النصف الأول من القرن 2 / النصف الثاني من القرن 6 – النصف الأول من القرن 7.","location":"مادبا.","dimensions":"الطول: 25 م؛ العرض: 15 م.","method_for_datation":"أرخت الأرضية الفسيفسائية استناداً إلى النقش الذي تحويه، إذ يشير إلى فترة المطران ثيودور (نهاية القرن 6 م). يستنتج( Van Eldern 1986)، من خلال الطبقات الأثرية الموجودة في الكنيسة، أن الكنيسة دُمِّرت خلال حرب الأيقونات في نهاية القرن 6 م. ويعتقد (Schick 1995) أن مسوح قد سكنت في الفترة العباسية.","method_for_provenance":"حددت حسبان مكاناً لصنع القطعة نظراً لأنه تم العثور على الفسيفساء خلال الحفرية الأثرية التي أجريت في حسبان عام 1970.","provenance":"حسبان.","obtention":"عُثر على الأرضية الفسيفسائية أثناء التنقيبات الأثرية التي أجريت في الموقع، ولكن تم نقلها من موقعها الأصلي إلى متنزه مادبا الأثري بهدف المحافظة عليها وترميمها.","bibliography":"\\- .Piccirillo, M. The Mosaics of Jordan. Amman, 1993 \n\\- ,Piccirillo, M. “La Chiesa di Massuh e il Territorio della Diocesi di Esbus.” Liber Annuus, no. 33, 1983 \n.pp. 335 – 346 \n\\- Schick, R. The Christian Communities of Palestine from Byzantine to Islamic Rule: A Historical \n.and Archaeological Study. Princeton, 1995 \n\\- .Van Eldern, B. “Byzantine Churches and Mosaics in Transjordan.” In: Geraty, L. and Herr, L. eds \n.\\[.The Archaeology of Jordan and Other Studies. \\[n. d","linkcatalogs":"الأمويون: نشأة الفن الإسلامي (ص 85).","author":"Ghada Al-Yousef","translator":"Ghada Al-Yousef","translation_copy_editor":"Majd Musa","keywords":["حرب الأيقونات","حركة تشويه الصور","فسيفساء","كنيسة ."],"materials":["مكعبات فسيفسائية حجرية."]}}