@museumwnf/amulets-data 1.0.13
This diff represents the content of publicly available package versions that have been released to one of the supported registries. The information contained in this diff is provided for informational purposes only and reflects changes between package versions as they appear in their respective public registries.
- package/LICENSE.md +44 -0
- package/README.md +32 -0
- package/countries.json +1 -0
- package/dynasties.json +1 -0
- package/gallery.json +1 -0
- package/glossary.json +1 -0
- package/items.json +1 -0
- package/languages.json +1 -0
- package/manifest.json +1 -0
- package/package.json +27 -0
- package/partners.json +1 -0
- package/tags.json +1 -0
- package/timeline_events.json +1 -0
- package/timelines.json +1 -0
- package/translations/countries.ar.json +1 -0
- package/translations/countries.cs.json +1 -0
- package/translations/countries.de.json +1 -0
- package/translations/countries.el.json +1 -0
- package/translations/countries.en.json +1 -0
- package/translations/countries.es.json +1 -0
- package/translations/countries.fr.json +1 -0
- package/translations/countries.hr.json +1 -0
- package/translations/countries.hu.json +1 -0
- package/translations/countries.it.json +1 -0
- package/translations/countries.pt.json +1 -0
- package/translations/countries.se.json +1 -0
- package/translations/countries.si.json +1 -0
- package/translations/countries.tr.json +1 -0
- package/translations/dynasties.ar.json +1 -0
- package/translations/dynasties.en.json +1 -0
- package/translations/dynasties.es.json +1 -0
- package/translations/dynasties.fr.json +1 -0
- package/translations/dynasties.tr.json +1 -0
- package/translations/glossary.ar.json +1 -0
- package/translations/glossary.de.json +1 -0
- package/translations/glossary.en.json +1 -0
- package/translations/glossary.es.json +1 -0
- package/translations/glossary.fr.json +1 -0
- package/translations/glossary.it.json +1 -0
- package/translations/glossary.pt.json +1 -0
- package/translations/glossary.se.json +1 -0
- package/translations/glossary.si.json +1 -0
- package/translations/glossary.tr.json +1 -0
- package/translations/items.ar.json +1 -0
- package/translations/items.de.json +1 -0
- package/translations/items.el.json +1 -0
- package/translations/items.en.json +1 -0
- package/translations/items.es.json +1 -0
- package/translations/items.fr.json +1 -0
- package/translations/items.tr.json +1 -0
- package/translations/partners.ar.json +1 -0
- package/translations/partners.de.json +1 -0
- package/translations/partners.en.json +1 -0
- package/translations/partners.es.json +1 -0
- package/translations/partners.fr.json +1 -0
- package/translations/partners.it.json +1 -0
- package/translations/partners.pt.json +1 -0
- package/translations/partners.tr.json +1 -0
- package/translations/timeline_events.ar.json +1 -0
- package/translations/timeline_events.en.json +1 -0
- package/translations/timeline_events.es.json +1 -0
- package/translations/timeline_events.fr.json +1 -0
|
@@ -0,0 +1 @@
|
|
|
1
|
+
{"16131753-740a-5b87-bfb9-06606e67de19":{"definition":"Bandera, pendón o estandarte.","spellings":["Alem"]},"8383edc1-0cb4-52fa-9e3a-219b3a940129":{"definition":"Versículo del Corán.","spellings":["Aleya"]},"e44ace71-d122-5c82-bf6b-34a79ff4b2d8":{"definition":"Ver *ibn*.","spellings":["Bani","Banu","Beni"]},"ac67e975-1f75-526f-a8cd-402ccde93f6f":{"definition":"Fórmula, *bi-’ism Allah al-Rahman al-Rahim*, frecuentemente traducida como “En nombre de Dios, el Clemente, el Misericordioso”.","spellings":["Basmala"]},"b8c40deb-d541-5941-870e-bbb5a22c7520":{"definition":"Sala; en algunos casos, casa. *Bayt al-Hikma*: tribunal; *bayt al-diwan*: vestíbulo de recepción; *bayt al-nar*: caldera, literalmente, la “casa del fuego”. Palabras relacionadas: *dar*, *qasr*.","spellings":["Bayt"]},"9f0f473b-d1c4-579a-830e-8c67cf9124bc":{"definition":"Mercado público o lugar destinado al comercio; mercado cubierto, con puertas. Palabras relacionadas: *arasta*, *bedesten*, *qaysariyya*, *suq*.","spellings":["Bazar"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"El “arte de la bella escritura” (griego) es una de las más eminentes expresiones de la cultura islámica. Dado que la lengua árabe está ligada à la revelación del Islam y ésta fue plasmada en textos, la caligrafía tiene profundas connotaciones espirituales y es considerada como un símbolo de belleza y misterio. Existen numerosos tipos de caligrafía dependiendo del periodo, el lugar y el contexto. Numerosos artistas del mundo arabo-musulmán continúan practicando el arte de la caligrafía actualmente. Palabras relacionadas: *cúfico*, *diwani*, *farsi*, *magrebí-andalusí*, *muhaqqaq*, *nasji*, *nastaliq*, *rayhani*, *ruqa*, *taliq*, *zuluz*.","spellings":["Caligrafía"]},"8013dd99-b044-5c32-9cd2-44d308c0c03d":{"definition":"Término francés que designa una técnica de esmaltado de metales. Se talla en hueco la superficie del metal y en las cavidades practicadas se vierte un polvo de esmalte vítreo que luego se cuece. En alfarería, este término se utiliza para designar los recipientes que presentan una decoración en relieve, que se obtiene retirando barbotina [pasta de arcilla o caolín licuado] y aplicando una capa suplementaria de vidriado de plomo.","spellings":["Champlevé"]},"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"Texto sagrado de la revelación islámica transmitido por el arcángel Gabriel al profeta Muhammad. Ár. *Qur‘an*, de la raíz *qr‘*, ‘leer, recitar’.","spellings":["Corán","Kuran"]},"f3052f85-4db5-5572-a790-f3dc9a248659":{"definition":"(Pl. *dur*) Casa. *Dar al-Imara*: casa del gobernador. *Dar al-Islam*: dominio del Islam: país bajo dominación islámica; los países que no estaban bajo el dominio del Islam eran considerados como territorios de guerra. *Dar al-hadiz*: escuela donde se estudian los hadices. *Dar al-hiyra*: residencia para emigrantes. *Dar al-juffaz*: escuela especializada en la memorización del Corán. *Dar al-qurra*: escuela dedicada a enseñar la recitación del Corán. *Dar al-shifa*: hospital. *Dar al-tibb*: escuela de medicina. Palabras relacionadas: *bayt*, *qasr*.","spellings":["Dar"]},"3fd5d8e5-d6d9-5084-a7bc-f270946f8c24":{"definition":"1\\. Persa. 2. Estilo de caligrafía cursiva particularmente elegante, que valoriza las curvas de los caracteres árabes y reduce las formas angulares. Palabras relacionadas: *caligrafía*.","spellings":["Farsi"]},"e0e8a76f-5937-523a-b87b-6d2a0c6528d7":{"definition":"Aplicación de oro sobre la superficie de una obra de arte. El dorado puede aplicarse a la mayoría de los materiales, como el mármol, la piedra, el estuco, la madera, los metales, la cerámica, el vidrio y el papel. Existen diferentes técnicas de aplicación, como al agua o en hoja. Tr.: *tombak*, técnica del cobre dorado.","spellings":["Dorado","Tombak"]},"c18561f3-9ed2-5c21-92a7-c3476d781d57":{"definition":"Literalmente “dicho”. Conjunto de tradiciones relacionadas con palabras y acciones del profeta Muhammad y sus compañeros. *Dar al-Hadiz*: ver *dar*.","spellings":["Hadiz"]},"4a7c27f5-2059-522b-a21e-ee99a0c6ac00":{"definition":"Alto funcionario del gobierno. El término designaba inicialmente a un chambelán, pero bajo los omeyas de al-Andalus, el *hayib* ejercía de primer ministro, con igual rango que el visir en los califatos orientales.","spellings":["Hayib"]},"cccf5396-0f64-5785-9f34-bb8b7a5ffd5b":{"definition":"Uno de los cinco pilares del Islam; peregrinación a La Meca y a los Santos Lugares que todos los creyentes deben llevar a cabo al menos una vez en su vida, si tienen los medios. Por extensión, el término también se refiere a una persona que hace esta peregrinación. El *hayy* se realiza dos meses después de ramadán y termina con la Fiesta del Sacrificio (Aid al-Ada). La *Umra* presenta casi los mismos rituales que el *hayy*, pero no tiene lugar durante la misma temporada; su importancia es cada vez mayor debido a las dificultades para acoger al creciente número de peregrinos que cada año quieren cumplir con el *hayy* (más de tres millones).","spellings":["Hayy"]},"fc74d5ab-7517-53a5-9a58-0cb34c65fec8":{"definition":"Baños públicos o privados. Se dividen en: *apodyterium* (tr.: *soyunmalık*), vestuario; *caldarium*, sala caliente; *hipocausto*, sistema de calefacción por suelo y paredes, mediante vapor, en las villas y termas romanas; *tepidarium* (tr.: *ılıklık*), sala caliente donde se descansaba después del baño. Existían también en los baños turcos: *aralik*: pasaje entre el *soyunmalık* y el *ılıklık*; *halvet*: habitaciones privadas en los baños públicos; *traşlık*: pequeña habitación utilizada para la eliminación del vello. Así mismo, en los baños sirios: *barrani* (lit. “exterior”): sala fría de los baños que normalmente se encuentra más alejada de la caldera; *yuwwani*: la parte interior, cerca de la sala de calderas: la sala de vapor; *wustani*: cámaras intermedias designadas como “salas de agua caliente”. Palabras relacionadas: *maqsura*.","spellings":["Hammam"]},"d71360cd-eac1-5408-b6b3-59ad3d8464b9":{"definition":"Literalmente, “sagrado”, “prohibido”. Santuario. Acto ilícito, en términos religiosos. Haram al-Sharif: el Noble Santuario, en Jerusalén, que comprende la mezquita al-Aqsa y la Cúpula de la Roca.","spellings":["Haram","Harén"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(del ár. *hiyra*, «migración») Éxodo del Profeta de La Meca a Medina en 622, año de referencia para el comienzo de la era islámica. El calendario musulmán se rige por años lunares de 354 días.","spellings":["Hégira"]},"dcd58376-8ba5-5488-bec0-53d4cf2fa497":{"definition":"Descripción en prosa sobre el profeta Muhammad. *Hilya i-sharif*: “noble descripción” sobre el Profeta; obra de arte que ostenta esta “noble descripción”.","spellings":["Hilya"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"«Hijo de», a menudo forma parte de los nombres. El plural, *banu*, se utiliza para denominar un clan.","spellings":["Ben","Bin","Ibn"]},"070e713b-f503-5f87-be41-16cb73c070b4":{"definition":"Mezquita mayor o aljama donde tienen lugar las oraciones cotidianas y las del viernes. Palabras relacionadas: *masyid*.","spellings":["Yamaa"]},"2003ec95-a720-51cb-9dcd-774d9dc9f389":{"definition":"El texto del Corán se puede dividir en 30 secciones iguales, a las que se denomina *yuz* (pl. *ayza*). Cuando los coranes estaban escritos en 30 volúmenes, como en el Egipto mameluco, cada volumen era un *yuz*.","spellings":["Ayza","Yuz"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"(«cubo») Pequeño templo de La Meca que pasó a convertirse en el centro del islam. Se cree que fue construido por el profeta Abraham y su hijo Ismael.","spellings":["Kaaba"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Escritura árabe de caracteres angulares estilizados, utilizada en los coranes de los primeros tiempos del Islam. Se atribuye a la ciudad de Kufa, en Irak. A partir del siglo IV/X, el cúfico fue menos utilizado, por la dificultad de su lectura. Cúfico florido: escritura que combina el estilo angular de las letras con motivos florales y vegetales, como los florones, de uso frecuente en los periodos fatimí y atabeg. Palabras relacionadas: *caligrafía*.","spellings":["Cúfica"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Escuela islámica de ciencias religiosas (teología, derecho, Corán, etc.) y residencia de los estudiantes. Actualmente, el término designa un colegio.","spellings":["Madrasa"]},"f2ec79dc-0998-56d5-8cc2-bce2d4228e77":{"definition":"Mausoleo o santuario.","spellings":["Mashhad"]},"f176a992-6546-55ba-a3e5-6877adc61b76":{"definition":"Literalmente, “lugar de prosternación”. Mezquita donde se rezan las plegarias diarias, excepto, en general, las del viernes, que no pueden pronunciarse debido a la ausencia de *minbar*. Palabras relacionadas: *yamaa*.","spellings":["Masyid"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Ciudad; casco antiguo de una ciudad, centro independiente. También es el nombre de una ciudad de Arabia Saudí adonde emigraron los musulmanes en el año 622 y en la que está enterrado el profeta Muhammad.","spellings":["Medina"]},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"Nicho con arco y generalmente cóncavo, aunque a veces sólo está marcado, que en los edificios religiosos islámicos indica la dirección de La Meca, hacia la cual se vuelven los fieles cuando rezan.","spellings":["Mihrab"]},"323fc8b6-ea1a-5717-982f-38123c87161c":{"definition":"Gran escritura cursiva asociada al *nasji* utilizado en la Edad Media. Es uno de los seis estilos básicos de escritura. Tr.: *muhaqqaq*. Palabras relacionadas: *caligrafía*.","spellings":["Muhaqqaq"]},"4c8c2130-e69d-5ae6-b03b-7dc72bf78f7a":{"definition":"Reinado, soberanía, poder. La palabra se emplea frecuentemente en la decoración caligráfica para ornar objetos refinados.","spellings":["Mulk"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"Literalmente, “copiado”. Uno de los estilos más difundidos de caligrafía islámica, utilizado en coranes y otras obras. Une la flexibilidad del estilo *farsi* con la armonía de la escritura *cúfica*.","spellings":["Nasji"]},"afa2f843-fdd4-5a67-9298-c7381518b3c8":{"definition":"Ciudadela con características propias de la arquitectura militar, como muros inexpugnables, torres, saeteras y terreno en pendiente antes de la muralla.","spellings":["Qalaa"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"(del lat. castrum) Palacio, castillo.","spellings":["Qasr"]},"44b5dcf7-b45d-5206-b3e1-f77d5f220d80":{"definition":"Técnica de la metalistería que consiste en crear motivos en relieve en la parte visible de una obra martilleando en el dorso.","spellings":["Repujado"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"Recinto fortificado para monjes guerreros (norte de África); hospicio para peregrinos (Egipto mameluco, Palestina y Siria). El nombre de la ciudad de Rabat procede de Ribat al-Fath (‘ribat de la conquista’).","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"(Pl. *subul* o *asbila*) Pequeña edificación desde la que se distribuye agua potable; fuente pública. Tr.: *sebil*, sala donde un criado ofrece bebidas al público.","spellings":["Sabil"]},"98f32a82-0f8d-523b-b82b-b4c5d2090590":{"definition":"(Pl. *sada*) Descendiente del profeta Muhammad. Palabras relacionadas: *jerife*.","spellings":["Sayyid"]},"10021f2a-1ddf-5af4-bb0f-d78adb4a1f5d":{"definition":"Profesión de fe musulmana.","spellings":["Shahada"]},"a0a0b21a-5425-5de1-8d04-b7fd7daeca8b":{"definition":"Anciano respetado por su experiencia y edad, cultivado, erudito en el campo de las ciencias religiosas; miembro de una hermandad religiosa; maestro sufí. *Shayj al-Islam*: Cabeza de la jerarquía de doctores en derecho canónico, tradición y teología musulmanes.","spellings":["Shayj"]},"8d51b0ae-13b3-5a75-acf3-79e63e2bd891":{"definition":"Triángulo curvilíneo en cada ángulo de una habitación cuadrada que sirve para hacer la transición a la línea de imposta circular de una cúpula.","spellings":["Pechina"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"(«soberano») Título que se aplica al jefe político supremo, cuya autoridad no amenaza la superioridad nominal del califa regente.","spellings":["Sultán"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"Literalmente, “tradición”. Para el Islam ortodoxo, conjunto de tradiciones del Profeta en las que se basan los jurisconsultos y teólogos para establecer la ley islámica que dimana del Corán. Sunní: seguidor de la Sunna. Los sunníes se dividen en cuatro escuelas: hanafíes, hanbalíes, malikíes, shafiíes. Sunnismo: sistema político y religioso opuesto al shiísmo. Palabras relacionadas: *fiqh*, *shiía*.","spellings":["Sunna","Sunní"]},"5c212d06-15e4-5918-a02d-bb0ef2c59fe1":{"definition":"Capítulo del Corán. El Corán tiene 114 suras.","spellings":["Sura"]},"1ad49aeb-c4a6-56fa-a5db-9635fe80d767":{"definition":"Del turco *tekke*, literalmente “lugar donde se ofrece alimento”. Lugar donde se encuentran, rezan y viven los derviches. Este tipo de edificio fue introducido por los otomanos. Palabras relacionadas: *imaret*, *janqah*, *zawiya*.","spellings":["Takiyya"]},"5ee94e12-9407-5e41-bdce-43a98dc9b5bf":{"definition":"Término turco que designa el lugar donde los derviches se encuentran, oran y viven. Palabras relacionadas: *imaret*, *janqah*, *zawiya*.","spellings":["Tekke"]},"9b57e731-19ab-55da-8b80-25d31d0f41c3":{"definition":"En ár., “un tercio”. Estilo de caligrafía cuyo nombre se debe al tamaño de la pluma utilizada. La extensión de sus letras permite realizar composiciones decorativas muy complejas. Se utilizaba en todo tipo de obras de artesanía, en libros y en la arquitectura civil y religiosa. Desde el siglo XII/XVIII, se empleaba frecuentemente en determinados paneles del arte otomano. Tr.: *sülüs*.","spellings":["Zuluz"]},"a054eff3-ab33-572b-8c6c-47a7d300c111":{"definition":"Originalmente usado para designar las inscripciones bordadas en telas, este término pronto pasó a denominar las prendas que llevaban inscripciones con el nombre del soberano y el taller donde estos textiles se fabricaban. Estos vestidos eran regalados por el califa a personas que quería honrar. *Dar al-Tiraz*: talleres textiles reales supervisados por la corte.","spellings":["Tiraz"]},"9d699883-6a5a-53ad-8a08-f3b27574c431":{"definition":"Pueblo turco ubicado en la región al este del Mar Caspio y al Sur del Mar de Aral. Actualmente, esta área comprende Turkmenistán y partes de Irán y Afganistán.","spellings":["Turcomanos"]},"76676210-58c4-5de1-89e6-594e4175ceac":{"definition":"Establecimiento de enseñanza religiosa destinado a la formación de los *shayjs*; lugar de peregrinación construido donde nació o vivió un santo. En Turquía, el término designa igualmente un pequeño *tekke*, un albergue para derviches y viajeros. Palabras relacionadas: *janqa*, *tekke*, *takiyya*.","spellings":["Zawiya"]}}
|
|
@@ -0,0 +1 @@
|
|
|
1
|
+
{"16131753-740a-5b87-bfb9-06606e67de19":{"definition":"Drapeau, bannière ou étendard. Ils étaient portés en présence d’un commandant lors d’une campagne militaire ou étaient utilisés dans les processions religieuses. Ils pouvaient prendre des formes très différentes et arboraient des motifs géométriques, parfois nantis d’inscriptions. Un *alem* en métal pouvait être monté au sommet d’une hampe.","spellings":["Alem"]},"8383edc1-0cb4-52fa-9e3a-219b3a940129":{"definition":"(Pl. *ayat*) Verset du Coran.","spellings":["Aya"]},"e44ace71-d122-5c82-bf6b-34a79ff4b2d8":{"definition":"(sg. Bin/Ibn) “Fils de”, désigne les membres d’un clan ou d’une tribu.","spellings":["Bani","Banu","Beni"]},"ac67e975-1f75-526f-a8cd-402ccde93f6f":{"definition":"Formule, bi-‘ism Allah al-Rahman al-Rahim, souvent traduite par “Au nom de Dieu, le Clément, le Miséricordieux”.","spellings":["Besmala"]},"b8c40deb-d541-5941-870e-bbb5a22c7520":{"definition":"(Pl. biyout) Salle ; dans certains cas, maison. **bayt* al-Hikma* : tribunal. **bayt* al-D*iwan** : hall de réception. **bayt* al-Nar* : chaudière, littéralement, la “maison du feu”. Voir également *dar*, *qasr*.","spellings":["Bayt","Beyt"]},"9f0f473b-d1c4-579a-830e-8c67cf9124bc":{"definition":"Marché public ou place destinée au commerce ; marché couvert avec portes (en Perse). Voir également *arasta*, *bedestan*, *qaysariyya*, *souk*.","spellings":["Bazar"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"L’ “art de la belle écriture” (grec) est l’une des plus éminentes expressions de la culture islamique. Étant donné que la langue arabe est liée à la révélation de l’islam, la calligraphie a de profondes connotations spirituelles et est considérée comme un symbole de beauté et de mystère. Il existe de nombreux types de calligraphie, avec des variations selon la période, le lieu et le contexte. De nombreux artistes du monde arabo-musulman continuent de pratiquer l’art de la calligraphie aujourd’hui. Voir également **coufique*, d*iwan*i, farsi, Maghribi andalou, *muhaqqaq*, *naskhi*, *nasta’liq*, rayhani, ruq’a, ta’liq, *thoulouth**.","spellings":["Calligraphie"]},"8013dd99-b044-5c32-9cd2-44d308c0c03d":{"definition":"Technique de décoration du métal émaillé. Une poudre de verre émaillé est cuite puis placée dans les cavités creusées dans la surface du métal. En poterie, ce terme est utilisé pour désigner les récipients présentant une décoration en relief, obtenue en retirant de la barbotine et en appliquant une couche supplémentaire de glaçure plombifère.","spellings":["Champlevé"]},"4a12c207-113d-5b87-992e-9db5d88374f3":{"definition":"En matière de monnaie, les premières sociétés musulmanes continuaient à utiliser des solidus byzantins en or et des dirhams sassanides argent. On ajouta au fil du temps des versets coraniques, le lieu d’émission, des noms de califes et de sultans et la date hégirienne. Avec la révolution omeyyade de la monnaie en 696-697 H / 1296-1297 J.-C, des pièces purement épigraphiques commencèrent à être utilisées. Akche : pièce en argent, unité de base du système monétaire ottoman ; dinar : pièce en or valant 10 dirhams ; fils : pièce en cuivre.","spellings":["Monnaie"]},"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"De la racine *qr*’ (lire) désigne le texte sacré de la Révélation islamique transmise par l’archange Gabriel au prophète Muhammad en arabe.","spellings":["Coran","Kuran"]},"f3052f85-4db5-5572-a790-f3dc9a248659":{"definition":"(Pl. dur) Maison. *daral-*imara** : maison du gouverneur. Dar al-Islam : domaine de l’Islam : pays sous domination islamique ; les pays qui n’étaient pas sous la domination de l’Islam étaient considérés comme des territoires de guerre. *dar al-Hadith* : école permettant d’étudier les Hadiths ; Tr. : Darülhadis. *dar al-Hijra*: demeure pour la migration. *dar al-khuffaz* : école spécialisée dans la mémorisation du Coran Tr. : Darülhuffaz. *dar* al-Qurra’ : école enseignant la science de la récitation du Coran ; Tr. : Darülkurra. *dar al-shifa’* : hôpital; Tr. : Darüşşifa. *dar al-tibb* : école où étaient enseignées les sciences médicales ; Tr. : Darüttıb. Voir également *bayt*, *qasr*.","spellings":["Dar"]},"a4f8f7c7-245b-5188-b8fe-8085676b0785":{"definition":"Mausolée. Voir également *maqam, *koubba*, *türbe*, turbe, *turbé*, *turbet**.","spellings":["Darih"]},"3fd5d8e5-d6d9-5084-a7bc-f270946f8c24":{"definition":"1. Habitant de la Perse. 2. Style de calligraphie cursive particulièrement élégante valorisant les courbes des lettres arabes en réduisant les formes angulaires. Voir également calligraphie.","spellings":["Farsi"]},"e0e8a76f-5937-523a-b87b-6d2a0c6528d7":{"definition":"Application d’or sur la surface d’une œuvre d’art. La dorure peut être appliquée à la plupart des matériaux, dont le marbre, la pierre, le stuc, le bois, les métaux, la céramique, le verre et le papier. Il existe différentes techniques d’application : la dorure à l’eau ou à la feuille d’or. Tr. : *tombak*, technique du cuivre doré.","spellings":["Dorure","Tombak"]},"c18561f3-9ed2-5c21-92a7-c3476d781d57":{"definition":"Littéralement, “dits”. Ensemble de traditions liées aux paroles et actions du prophète Muhammad et de ses compagnons. *dar al-Hadith* : voir *dar*.","spellings":["Hadis","Hadith"]},"4a7c27f5-2059-522b-a21e-ee99a0c6ac00":{"definition":"Haut fonctionnaire du gouvernement. Le terme désignait initialement un chambellan, mais sous les Omeyyades d’al-Andalus, le *hadjib* agissait en tant que ministre en chef, de rang égal à celui de vizir dans les califats orientaux.","spellings":["Hadjib"]},"cccf5396-0f64-5785-9f34-bb8b7a5ffd5b":{"definition":"Pèlerinage.","spellings":["Hadjdj","Hajj"]},"fc74d5ab-7517-53a5-9a58-0cb34c65fec8":{"definition":"Bains publics ou privés. Apodyterium : vestiaire; Tr. : *soyunmalık*. Caldarium : salle chaude. Hypocauste : système de chauffage du plancher et des murs employant la vapeur dans les villas et les bains romains. Tepidarium : pièce chaude où l’on se reposait après le bain ; Tr. : *ılıklık*. Existait également dans les bains turcs : *aralık* : passage entre le *soyunmalık* et l’*ılıklık* ; *halvet* : chambres privées dans les bains publics ; *traşlık* : petite pièce utilisée pour l’épilation. Egalement dans les bains syriens : *barrani* (lit. Bains publics ou privés. Apodyterium : vestiaire; Tr. : *soyunmalık*. Caldarium : salle chaude. Hypocauste : système de chauffage du plancher et des murs employant la vapeur dans les villas et les bains romains. Tepidarium : pièce chaude où l’on se reposait après le bain ; Tr. : *ılıklık*. Existait également dans les bains turcs : *aralık* : passage entre le *soyunmalık* et l’*ılıklık* ; *halvet* : chambres privées dans les bains publics ; *traşlık* : petite pièce utilisée pour l’épilation. Egalement dans les bains syriens : *barrani* (litt. “extérieur”) : pièce froide des bains située généralement le plus à l’écart de la chaudière ; *jouwwani* : partie la plus intérieure, près de la chaudière – la pièce à vapeur ; *woustani* : chambres intermédiaires désignées comme les “chambres d’eau chaude”. Voir également *maqsoura*. “extérieur”) : pièce froide des bains située généralement le plus à l’écart de la chaudière ; *jouwwani* : la principalement la partie intérieure, près de la chaudière – la pièce à vapeur ; *woustani* : chambres intermédiaires désignées comme les “chambres d’eau chaude”. Voir également *maqsoura*.","spellings":["Hammam"]},"d71360cd-eac1-5408-b6b3-59ad3d8464b9":{"definition":"En arabe, littéralement “sacré”, “interdit”. Sanctuaire. Acte illicite du point de vue de la religion. Haram al-Charif : le Noble Sanctuaire à Jérusalem, comprenant la mosquée al-Aqsa et le Dôme du Rocher.","spellings":["Haram","Harem"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(de *Hijra*, litt. “émigration”) Exode du Prophète de La Mecque à Médine en 622 J.-C., qui sert de point de départ au calendrier musulman, établi selon une année lunaire de 354 jours.","spellings":["Hégire"]},"dcd58376-8ba5-5488-bec0-53d4cf2fa497":{"definition":"Description prosaïque du prophète Muhammad. Hilya-i Charif : “Noble Description” du Prophète, œuvre d’art arborant cette “Noble Description”.","spellings":["Hilya"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"Fils de, souvent utilisé dans la formation des noms. Pour désigner un clan, on emploie la forme plurielle : Bani/Banu/Beni.","spellings":["Ben","Bin","Ibn"]},"070e713b-f503-5f87-be41-16cb73c070b4":{"definition":"Principale mosquée où les prières quotidiennes et celles du vendredi ont lieu. Tr. : *cami*. Voir également *masjid*.","spellings":["Djemaa"]},"2003ec95-a720-51cb-9dcd-774d9dc9f389":{"definition":"Le texte du Coran peut être divisé en 30 sections égales. Un trentième du Coran est donc appelé un *juz’* (pl. *ajza*). Lorsque les corans étaient écrits en 30 volumes, comme en Egypte sous les Mamelouks, un volume était appelé un *juz’*.","spellings":["Juz’"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"(litt. “cube”) Petit temple de La Mecque devenu le centre de l’islam et supposé avoir été initialement construit par Abraham et son fils Ismaïl.","spellings":["Kaaba"]},"ba012528-e332-58db-968d-165b78bc6d94":{"definition":"Textile à endroit lisse tissé dans un type de tapisserie ou de toile à effet de trame. En général, le terme est uniquement appliqué aux tissages non veloutés du Proche-Orient et de l’Asie centrale.","spellings":["Kelim","Kilim","Klim"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"L’une des premières calligraphies arabes, caractérisée par ses traits angulaires et très stylisés ; elle doit son nom à la ville de Koufa en Irak.","spellings":["Coufique"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"École de sciences islamiques (théologie, droit, Coran, etc.) et lieu d’hébergement pour les étudiants.","spellings":["Madrasa","Médersa"]},"f176a992-6546-55ba-a3e5-6877adc61b76":{"definition":"Littéralement, “lieu de prosternement”. Mosquée où l’on dit les prières quotidiennes, à l’exception, généralement, des prières du vendredi, qui ne peuvent s’y prononcer à cause de l’absence d’un *minbar*. Tr. : *mescit*. Voir également *jami’*.","spellings":["Masjid"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Ville, vieux quartier, centre-ville autonome. Egalement le nom d’une ville d’Arabie saoudite où les musulmans ont émigré en 622 ap J.-C. et où est enterré le prophète Muhammad.","spellings":["Médina","Médine"]},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"Dans une mosquée ou une salle de prière, niche située dans le mur de *qibla* qui indique la direction de La Mecque vers laquelle les croyants doivent se tourner pendant leurs prières. Parfois plate, mais le plus souvent concave, c’est généralement la partie la plus décorée de l’oratoire.","spellings":["Mihrab"]},"a95bf8cd-02b1-5d88-b68d-c21999469de6":{"definition":"Voir *jami’* et *masjid*.","spellings":["Mosquée"]},"323fc8b6-ea1a-5717-982f-38123c87161c":{"definition":"Grande écriture cursive associée au *naskhi* utilisé au Moyen Age. Il s’agit d’un des six styles d’écriture de base. Tr. : *muhaqqaq*. Voir également calligraphie.","spellings":["Muhaqqaq"]},"4c8c2130-e69d-5ae6-b03b-7dc72bf78f7a":{"definition":"(“royaume”, “souveraineté”) Mot souvent utilisé dans la décoration calligraphique des luxueux objets de cour.","spellings":["Moulk"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"(litt. “copié”) L’une des calligraphies arabes les plus répandues, aux caractères souples et arrondis, couramment utilisée pour la copie de manuscrits.","spellings":["Naskhi"]},"afa2f843-fdd4-5a67-9298-c7381518b3c8":{"definition":"Citadelle, forteresse ; ses caractéristiques sont celles de l’architecture défensive hauts murs imprenables, tours, meurtrières et glacis.","spellings":["Qalaa"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"Palais, château, résidence monumentale. Du latin *castrum*.","spellings":["Ksar","Qasr"]},"44b5dcf7-b45d-5206-b3e1-f77d5f220d80":{"definition":"Technique du travail du métal. Pour faire apparaître un motif en relief sur la face avant d’une œuvre d’art en métal, elle devait être travaillée au repoussé (martelé) sur la face arrière.","spellings":["Repoussé"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"Construction fortifiée hébergeant les moines-soldats (Maghreb) ; lieu dans lequel on offrait l’hospitalité aux pèlerins (Égypte mamelouke, Palestine, Syrie).","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"Édifice caritatif destiné à la distribution d’eau potable. Fontaine publique.","spellings":["Sabil"]},"98f32a82-0f8d-523b-b82b-b4c5d2090590":{"definition":"(Pl. *sada*) Descendants du prophète Muhammad. Voir également *chérif*.","spellings":["Sayyid"]},"10021f2a-1ddf-5af4-bb0f-d78adb4a1f5d":{"definition":"Profession de foi musulmane. Tr. : *Şahadet*.","spellings":["Chahada"]},"a0a0b21a-5425-5de1-8d04-b7fd7daeca8b":{"definition":"Un ancien respecté pour son expérience et pour son âge, cultivé, érudit dans le domaine des sciences religieuses, membre d’une fratrie religieuse, maître soufi. Tr. : *Şeyh*. Cheikh al-Islam : A la tête de la hiérarchie des docteurs du droit canon, de la tradition et de la théologie musulmans. Tr. : Şeyhülislam.","spellings":["Cheikh"]},"8d51b0ae-13b3-5a75-acf3-79e63e2bd891":{"definition":"Arc placé en diagonale à chaque coin d’une pièce carrée et emplie de manière décorative selon diverses méthodes, assurant la transition entre la surface carrée et la sphère de la coupole.","spellings":["Pendentifs"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Titre honorifique utilisé par des souverains indépendants (notamment ottomans et seldjoukides) dont l'autorité ne remet cependant pas en cause la supériorité nominale reconnue au calife en place.","spellings":["Sultan"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"(litt. “tradition”) Traditions issues des actes et paroles de la vie du Prophète et que revendiquaient les théoriciens du droit comme fondement de la Loi islamique telle qu’écrite dans le Coran.","spellings":["Sunna","Sunnites"]},"5c212d06-15e4-5918-a02d-bb0ef2c59fe1":{"definition":"Chapitre du Coran. Le Coran compte 114 sourates. Tr. : *Sure*.","spellings":["Sourate"]},"1ad49aeb-c4a6-56fa-a5db-9635fe80d767":{"definition":"Du turc *tekke*, littéralement “lieu où la nourriture est offerte”. Centre où se rencontrent, prient et vivent les derviches. Type d’architecture introduit par les Ottomans. Voir également *imaret*, *khanqah*, *zaouïa*, *zawiya*.","spellings":["Takiyya"]},"5ee94e12-9407-5e41-bdce-43a98dc9b5bf":{"definition":"Terme turc désignant le lieu où les derviches se rencontrent, prient et vivent. Voir également *imaret*, *khanqah*, *zaouïa*, *zawiya*.","spellings":["Tekke"]},"9b57e731-19ab-55da-8b80-25d31d0f41c3":{"definition":"En arabe : “un tiers”. Style de calligraphie tirant son nom de la taille de la plume utilisée. La prolongation de ses lettres permet des compositions décoratives très complexes. Il était utilisé en calligraphie, dans les livres et dans l’architecture civile et religieuse. A partir du XIIe siècle H (XVIIIe siècle. J.-C.), il était couramment utilisé sur des panneaux spécifiques de l’art ottoman. Tr. : *sülüs*.","spellings":["Thoulouth"]},"a054eff3-ab33-572b-8c6c-47a7d300c111":{"definition":"Initialement utilisé pour désigner les inscriptions brodées sur les textiles, ce terme a ensuite désigné les vêtements de textile portant des inscriptions donnant le nom du souverain et l’atelier dans lequel ces textiles étaient fabriqués. Ces robes étaient présentées par le calife au peuple qu’il voulait honorer. Dar al-Tiraz : ateliers royaux de textile supervisés par la cour.","spellings":["Tiraz"]},"9d699883-6a5a-53ad-8a08-f3b27574c431":{"definition":"Peuple turc situé dans une région à l'est de la mer Caspienne et au sud de la mer d'Aral. Cette région comprend maintenant le Turkménistan et des parties de l'Iran et de l'Afghanistan.","spellings":["Turkmènes"]},"76676210-58c4-5de1-89e6-594e4175ceac":{"definition":"Etablissement d’enseignement religieux destiné à la formation des *cheikhs* ; lieu de pèlerinage d’un saint construit à l’endroit où il était né ou vivait. Le terme désigne également en Turquie un petit *tekke*, un hospice pour les derviches et les voyageurs. Voir également *khanqah*, *tekke*, *takiyya*.","spellings":["Zaouïa","Zawiya"]}}
|
|
@@ -0,0 +1 @@
|
|
|
1
|
+
{"e44ace71-d122-5c82-bf6b-34a79ff4b2d8":{"definition":"Figli di, usato per indicare gli appartenenti ad una tribù. Il singolare è Ibn/Bin.","spellings":["Bani","Banu"]},"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"(Qur’an) Dalla radice ‘qr’, ‘leggere’, è riferito al testo sacro della Rivelazione islamica avvenuta ad opera dell’Arcangelo Gabriele al profeta Maometto in arabo.","spellings":["Corano"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(alla lettera ‘emigrazione’) Si riferisce al trasferimento del profeta Maometto dalla Mecca a Medina nel 622.","spellings":["Egira","Hijra"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"‘Figlio di’, usato spesso nei nomi propri. Per indicare un clan, una tribù di appartenenza si usa la forma plurale *Banu* / *Bani*.","spellings":["Bin","Ibn"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"(letteralmente ‘cubo’) Un piccolo tempio alla Mecca che è diventato il centro dell’Islam; si pensa che originariamente fosse stato costruito dal profeta Abramo e da suo figlio Ismaele.","spellings":["Kaba"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Una delle prime forme di calligrafia araba riconoscibile per il suo stile angolato, che prende nome dalla città di Kufa in Iraq.","spellings":["Kufico"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Scuola islamica di scienze religiose (come teologia, legge coranica, ecc.) e alloggio per studenti e insegnanti.","spellings":["Madrasa"]},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"Nicchia ad arco presente nelle moschee o luoghi di preghiera, normalmente concava, ma talvolta piatta indica la direzione della Mecca verso cui rivolgersi in preghiera ed è la parte più decorata di una moschea o di un luogo di preghiera.","spellings":["Mihrab"]},"4c8c2130-e69d-5ae6-b03b-7dc72bf78f7a":{"definition":"Sostantivo che significa regno o sovranità, spesso usato in decorazioni calligrafiche di oggetti di lusso in uso a corte.","spellings":["Mulk"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"Uno dei più diffusi stili calligrafici arabi, che comprende anche un corsivo fluente. Il significato letterale del termine è correlato con il copiare e produrre manoscritti.","spellings":["Naskhi"]},"afa2f843-fdd4-5a67-9298-c7381518b3c8":{"definition":"Cittadella, fortezza con evidenti attributi architettonici di difesa, come alte mura impenetrabili, torri, feritoie e fossati.","spellings":["Qala"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"Palazzo, castello, dal latino *castrum*, residenza monumentale.","spellings":["Qasr"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"Fortificazione abitata da monaci guerrieri (Maghreb), ospizio per pellegrini (Egitto mamelucco, Palestina e Siria).","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"Edificio per istituzione caritativa, progettato per distribuire acqua potabile e fornire un’educazione di base a titolo gratuito.","spellings":["Sabil"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Titolo che significa sovrano, con cui si indica generalmente il governante supremo la cui autorità però non mette in discussione la riconosciuta superiorità nominale del califfo.","spellings":["Sultano"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"(letteralmente ‘tradizione’) Si riferisce ad avvenimenti e detti del profeta, tramandati per tradizione, utilizzati da esperti e teologi per integrare con necessari chiarimenti la base della legge islamica così come è scritta nel Corano.","spellings":["Sunna","Sunni"]}}
|
|
@@ -0,0 +1 @@
|
|
|
1
|
+
{"e44ace71-d122-5c82-bf6b-34a79ff4b2d8":{"definition":"Ver *ibn*.","spellings":["Banu"]},"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"(do ár. Quran, cuya raíz é *qr’* «ler») Texto sagrado da revelação islâmica, transmitido pelo arcanjo Gabriel ao profeta Muhammad em árabe.","spellings":["Alcorão"]},"cccf5396-0f64-5785-9f34-bb8b7a5ffd5b":{"definition":"Peregrinação a Meca e quinto pilar do Islão. É obrigação de todos os muçulmanos realizarem o *hajj* pelo menos uma vez na vida, se dispõem de meios económicos e se a sua saúde o permitir.","spellings":["Hajj"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(do ár. hijra, «migração») Êxodo do Profeta de Meca a Medina em 622, ano de referência para o começo da era islâmica. O calendário muçulmano rege-se por anos lunares de 354 dias.","spellings":["Hégira"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"«Filho de», partícula que, com frequência, faz parte dos nomes. O plural, *banu*, utiliza-se para denominar um clã.","spellings":["Ibn"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"(«cubo») Pequeno templo da Meca que se converteu no centro do Islão. Acredita-se que tenha sido construído pelo profeta Abraão e pelo seu filho Ismael.","spellings":["Kaaba"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Uma das primeiras formas de caligrafía árabe, distingue-se pelo seu estilo anguloso. Deve o seu nome à ciudad de Kufa (Iraque).","spellings":["Cúfica"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Escola islâmica de ciências religiosas (teologia, direito, Alcorão, etc.) e lugar de alojamento para estudantes.","spellings":["Madrasa"]},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"Nicho con arco nas mesquitas ou salas de oração, quase sempre côncavo, que marca o muro da qibla (ver) ou direcção da Meca. Costuma ser a parte mais decorada das mesquitas.","spellings":["Mihrab"]},"4c8c2130-e69d-5ae6-b03b-7dc72bf78f7a":{"definition":"Reino ou soberania. O termo aparece com frequência na decoração caligráfica de objectos sumptuários.","spellings":["Mulk"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"(«copiado») Um dos estilos caligráficos árabes mais divulgados, e que consiste num cursivo fluido.","spellings":["Naskhi"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"(del lat. castrum) Palácio, castelo.","spellings":["Qasr"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"Recinto fortificado para monges guerreiros (norte de África e al-Andalus); hospedaria para peregrinos (Egipto, Palestina e Síria na época mameluca).","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"Edifício de beneficência construído para proporcionar água potável; fonte pública.","spellings":["Sabil"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"(«soberano») Título que se aplica ao chefe político supremo, cuja autoridade não ameaça a superioridade nominal do califa regente.","spellings":["Sultão"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"(«tradição») Denomina as tradições do Profeta de que se serviram os letrados e os teólogos para fundamentarem convenientemente a criação da Lei Islâmica segundo o Alcorão.","spellings":["Sunita","Sunna"]}}
|
|
@@ -0,0 +1 @@
|
|
|
1
|
+
{"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"Skönskriften, från grekiskans ord för \"vacker\" och \"skriva\", hör till den islamiska kulturens högsta konstformer. Eftersom det arabiska språket är kopplat till islams uppenbarelser har kalligrafin en andlig innebörd av skönhet och mysterium. De kalligrafiska stilarna har varierat beroende på tid, rum och sammanhang. Många arabiska och muslimska artister fortsätter än idag att utöva kalligrafikonsten.","spellings":["Kalligrafi"]},"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"Koran eller Qur'an (av qr' som betyder \"att läsa upp\"), den heliga texten i den islamiska uppenbarelse som ärkeängeln Gabriel gav profeten Muhammed.","spellings":["Koran"]},"cccf5396-0f64-5785-9f34-bb8b7a5ffd5b":{"definition":"Pilgrimsfärden till Mekka och andra heliga platser som alla muslimer måste göra åtminstone en gång i livet om de kan, en av islams fem pelare. Hajj äger rum två månader efter Ramadan och avslutas med Offerfesten (Eid al-Adha).","spellings":["Hajj"]},"fc74d5ab-7517-53a5-9a58-0cb34c65fec8":{"definition":"Allmänt eller privat badhus.","spellings":["Hammam"]},"d71360cd-eac1-5408-b6b3-59ad3d8464b9":{"definition":"Betyder helig, helgedom. Jfr det snarlika ordet *haraam* som står för religiöst oacceptabel.","spellings":["Haram","Harem"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"(av Hijra som betyder \"utvandring\") Profetens utvandring från Mekka till Medina år 622 som är startåret för den muslimska tideräkningen, som grundar sig på ett månår med 354 dagar. I utställningstexterna förkortas dateringarna enligt följande: (år) e.H. / (år) e.Kr.","spellings":["Hegira"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"Son till, används i namn, jfr Andersson, Svensson. För att beteckna en hel klan används pluralformen *bani* eller *banu*.","spellings":["ibn"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"Ordet betyder egentligen \"kub\". Litet tempel i Mekka som har kommit att bli centrum för islam. Antas från början ha byggts av Abraham och hans son Ismael.","spellings":["Kaba"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Arabisk skrivstil med stiliserade och rätvinkliga bokstäver. Den har att göra med den irakiska staden Kufa, och den användes i Koranerna under den första islamiska tiden, men från och med 300-talet / 900-talet inte så ofta, eftersom den var svårläst. Ibland kombineras kufisk skrift med dekorativa växtornament i slutet av bokstäverna.","spellings":["kufisk"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Gamla staden, den äldsta delen av en stad. Medina är också namnet på den stad i Saudiarabien dit muslimerna flyttade år 622 och där Muhammed är begravd.","spellings":["Medina"]},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"Bågformad eller välvd nisch i en islamisk religiös byggnad som visar böneriktningen mot Mekka.","spellings":["mihrab"]},"323fc8b6-ea1a-5717-982f-38123c87161c":{"definition":"En kursiv stil med stora bokstäver som hör till de klassiska arabiska kalligrafiska stilarna.","spellings":["Muhaqqaq"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"Betyder egentligen \"kopierad\". En av de mest spridda kalligrafiska stilarna som använts i Koranen och andra böcker.","spellings":["Naskhi"]},"c47920b0-c22e-53d0-aa8c-93eb3956ca0e":{"definition":"Av det latinska ordet för befäst slott eller fästning. Diminutivformen, som alltså betyder en mindre fästning, är *qusayr*.**","spellings":["Qasr"]},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"Fästning för religiösa krigare (Nordafrika); härbärge för pilgrimer (det mamlukiska Egypten, Palestina och Syrien. Staden Rabats namn kommer från Ribat al-Fath (Erövringens ribat).","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"Brunnsbyggnad, vattenkiosk.","spellings":["Sabil"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Titel som betyder \"härskare\". Det är en politisk titel, och sultanen är därför underställd kalifen.","spellings":["Sultan"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"Riktning inom islam vars anhängare, sunniter, stöder Sunna-berättelserna om Muhammed.","spellings":["Sunni"]},"9b57e731-19ab-55da-8b80-25d31d0f41c3":{"definition":"Skrivstil som uppkallats efter storleken på den penna som användes. Thuluth betyder på arabiska \"en tredjedel\". De utdragna bokstavsformerna ger utrymme för komplicerade dekorativa kompositioner. Stilen användes både i arkitektur och i böcker och från 1100-talet / 1700-talet ser man den ofta på paneler i den ottomanska konsten.","spellings":["Thuluth"]},"a054eff3-ab33-572b-8c6c-47a7d300c111":{"definition":"Ett ord som från början stod för broderade inskrifter på tyg, och som kom att beteckna de dräkttyger som hade kalifens namn inbroderat, som tillverkades vid hans ateljéer och som var presenter från honom till personer som han ville gynna. Dar-al-Tiraz: kungliga textilateljéer.","spellings":["Tiraz"]}}
|
|
@@ -0,0 +1 @@
|
|
|
1
|
+
{"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"spellings":["Medine"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"spellings":["Nesih"]}}
|
|
@@ -0,0 +1 @@
|
|
|
1
|
+
{"b29a1eb8-4d03-527c-a470-6d9b2d53269c":{"definition":"Tr. Fatiha Suresi. Kur'an'ın \"İnek\" anlamına gelen ikinci suresidir. Toplam 286 ayetten oluşmaktadır.","spellings":["Fatiha"]},"9f0f473b-d1c4-579a-830e-8c67cf9124bc":{"spellings":["Pazar"]},"c2953466-916b-57e9-9f3b-409c9af9afa1":{"definition":"Tr. Kaligrafi. \"Güzel yazı sanatı\" (Yunanca) İslam kültürünün en yüksek sanat formlarından biridir. Arap dili İslam'ın vahyiyle bağlantılı olduğundan, hat sanatı derin manevi anlamlar taşır ve güzellik ile gizemin sembolü olarak değer görür. Döneme, yere ve bağlama göre çeşitlilik gösteren birçok hat sanatı türü vardır. Arap ve Müslüman dünyasından pek çok sanatçı bugün hat sanatını icra etmeye devam etmektedir.","spellings":["Kaligrafi"]},"44562f82-b0b6-5353-939a-47fccfb7fa3c":{"definition":"Arapça “ikra” (okumak) kökünden gelir. Baş melek Cebrail Aleyhisselam tarafından Hz. Muhammed’e (sav) Arapça vahyedilen İslam dininin kutsal kitabı.","spellings":["Kur’an","Kuran"]},"f3052f85-4db5-5572-a790-f3dc9a248659":{"definition":"Hadis öğrenimi için bir okul.","spellings":["Darülhadis"]},"e0e8a76f-5937-523a-b87b-6d2a0c6528d7":{"definition":"Tr. Yaldızlama. Bir sanat eserinin yüzeyine altın uygulanması. Yaldızlama mermer, taş, sıva, ahşap, metal işleri, seramik, cam ve kağıt dahil olmak üzere çoğu malzemeye uygulanabilir. Altını uygulamak için farklı teknikler kullanılır, hafif bir yıkama veya altın yapraklı folyo olarak uygulanabilir. Tr. tombak, yaldızlı bakır tekniği.","spellings":["Yaldızlama"]},"c18561f3-9ed2-5c21-92a7-c3476d781d57":{"definition":"Tr. Hadis. Kelimenin tam anlamıyla \"sözler\". Peygamber Muhammed ve ashabının sözleri ve eylemleriyle ilgili gelenekler bütünü."},"fc74d5ab-7517-53a5-9a58-0cb34c65fec8":{"definition":"Tr. Hamam. Kamuya açık veya özel yıkanma evi.","spellings":["Hamam"]},"d71360cd-eac1-5408-b6b3-59ad3d8464b9":{"definition":"Tr. Harem. Arapça'da \"kutsal\", \"yasak\". Sığınak. Dini açıdan yasadışı bir eylem. Harem-i Şerif: Mescid-i Aksa ve Kubbetü's-Sahra'yı da içeren Kudüs'teki Kutsal Mabet.","spellings":["Harem"]},"0f3fb66d-a491-591b-a0c2-56e11ec481aa":{"definition":"Tr. Hicri. Peygarmber Muhammed'in MS. 622 yılında Mekke'den Medine'ye kaçışı. Bir ay yılını takip eden Müslüman Hicri takviminin başlangıcı.","spellings":["Hicri"]},"dcd58376-8ba5-5488-bec0-53d4cf2fa497":{"definition":"Tr. Hilye. Peygamber Muhammed'in düzyazı bir tasviri. Hilye-i Şerif: Peygamberin asil tasviri, asil tasviri taşıyan bir sanat eseri.","spellings":["Hilye"]},"d741661c-846f-560d-a11c-19720819ac9a":{"definition":"Genellikle isimlerde kullanılan ‘oğul’ anlamında sözcük. Kişinin ait olduğu klanı ifade eder. Çoğul formu ise Benu/Beni’dir.","spellings":["Bin","İbn"]},"98afafd6-f8b6-5d37-923e-752f4697a5a7":{"definition":"(sözlük anlamı ‘küp’) Mekke’de bulunan ve İslam’ın merkezi olarak kabul edilen, Hz. İbrahim ve oğlu İsmail tarafından inşa edildiğine inanılan yapı.","spellings":["Kâbe","Kıble"]},"dde3bab2-6c93-59de-b512-d4ebe4ea584d":{"definition":"İslam dünyasında yaygın olan, uzun kollu, genellikle pamuklu veya ipekli, ayak bileğine kadar uzanan bir giysi.","spellings":["Kaftan"]},"95fc5a14-1b29-5364-810a-69fc76087256":{"definition":"Tr. Kûfî. Irak’taki Kûfe şehrinden gelir. Açılı stiliyle öne çıkan, en eski hat sanatı formlarından biridir.","spellings":["Kûfi"]},"455c1318-16a9-50f2-9c44-6643a9de238c":{"definition":"Tr. Medrese. İlahiyat, İslam hukuku ve Kur’an gibi dini bilimler eğitiminin verildiği İslamî okul ve bu okulun öğrencilerinin kaldıkları bina.","spellings":["Madrasa","Medrese"]},"f176a992-6546-55ba-a3e5-6877adc61b76":{"definition":"Tr. Mescit. Kelime anlamıyla, \"secde yeri\". Genellikle Cuma namazları haricinde günlük namazların kılındığı alan.","spellings":["Mescit"]},"e99f9b90-c624-5aa1-815f-a47f478f7da3":{"definition":"Tr. Medine. Kasaba, eski mahalle, kendi kendine yeten şehir merkezi. Ayrıca Suudi Arabistan'da Müslümanların MS 622 yılında göç ettiği ve Muhammed Peygamber'in gömülü olduğu bir şehrin adıdır."},"e7f7d170-9ce3-5eb5-8c00-b201155164d8":{"definition":"Tr. Mihrap. Cami veya bir ibadet mekânında Kıble’nin yönünü gösteren, genellikle içbükey (bazen de düz) olan girintili niş. Mihrap çoğu zaman cami veya mescidin en süslü kısmıdır.","spellings":["Mihrap"]},"323fc8b6-ea1a-5717-982f-38123c87161c":{"definition":"Tr. Muhakkak. Orta Çağ'da kullanılan nesih yazısıyla bağlantılı büyük bir el yazısı. Altı temel yazı stilinden biridir.","spellings":["Muhakkak"]},"4c8c2130-e69d-5ae6-b03b-7dc72bf78f7a":{"definition":"Devlet veya ülke anlamına gelir. Bu sözcük genellikle hat sanatında lüks saray objelerinin dekorasyonunda kullanılmıştır.","spellings":["Mülk"]},"8ffa05a8-a165-5e2c-b72e-27e8d5f953ac":{"definition":"Tr. Nesih. Kelime anlamıyla \"kopyalanmış\" demektir. Kur'an'larda ve diğer kitaplarda kullanılan en yaygın İslami hat stillerinden biridir. Fars tarzının esnekliği ile kufi yazının uyumunu birleştirir."},"9a8096ea-a204-590a-8744-2ddf28c2b6b8":{"definition":"(Kuzey Afrika) Din savaşçılarının müstahkem mevkisi; (Memluk Mısır’ı, Filistin ve Suriye) hacılar için konaklama yeri.","spellings":["Ribat"]},"a8525513-1742-5e9f-85de-bb2067ad9fb6":{"definition":"Tr. Sebil. Bir cami veya medrese veya hankah gibi başka bir dini kurum ya da sabil gibi bir sivil kurum veya hatta bir ev lehine belirli koşullar altında ebediyen miras bırakılan gayrimenkul hediyesi.","spellings":["Sebil"]},"98f32a82-0f8d-523b-b82b-b4c5d2090590":{"definition":"Tr. Seyyid. Peygamber Muhammed'in soyundan gelen kişiler.","spellings":["Seyyid"]},"a0a0b21a-5425-5de1-8d04-b7fd7daeca8b":{"definition":"Yaşlı, bilgisine ve yaşına saygı duyulan, dini ilimlerde eğitilmiş bilgili bir adam, dini bir kardeşliğin üyesi, sufi ustası. Şeyhü'l-İslam: Müslüman kanon hukuku, gelenek ve teoloji doktorlarının hiyerarşisinin başı.","spellings":["Şeyh"]},"aea62142-bf4f-5655-8c52-b1e856151ce7":{"definition":"Bağımsız hükümdarlar (özellikle Osmanlılar ve Selçuklular) tarafından kullanılan onursal unvan, ancak otoriteleri hüküm süren halifeye tanınan nominal üstünlüğü sorgulamaz.","spellings":["Sultan"]},"811580e5-c0b8-5c27-8c10-3a3a36bee143":{"definition":"(tekil; çoğulu Sünnet) Sünnet’i takip edenler anlamına gelir. Müslüman toplumunun gelenekçi çoğunluğu bu gruba dâhildir.","spellings":["Sünnet","Sünni"]},"9b57e731-19ab-55da-8b80-25d31d0f41c3":{"definition":"Tr. Sülüs. Arapça: \"üçte bir\". Adını kullanılan kalemin büyüklüğünden alan bir hat sanatı tarzı. Harflerinin uzaması çok karmaşık dekoratif kompozisyonlara izin verir. Hat sanatında, kitaplarda, sivil ve dini mimaride kullanılmıştır. 18. yüzyıldan itibaren Osmanlı sanatına özgü panolarda yaygın olarak kullanılmıştır.","spellings":["Sülüs"]},"76676210-58c4-5de1-89e6-594e4175ceac":{"definition":"Tr. Zaviye. Gezgin Sufiler veya dervişler için manastır veya pansiyon.","spellings":["Zaviye"]}}
|
|
@@ -0,0 +1 @@
|
|
|
1
|
+
{"012a86aa-50ab-584f-aaec-cc16d09de613":{"name":"تميمة بيضوية ذات نقش بخط عربي","short_description":"القطعة هي تميمة بيضوية من الكريستال الصخري عليها تخطيط بخط النسخ في المركز نصه \"\" لا إله إلا الله الملك الحق \"\" .في الخلفية يوجد خطوط متقاطعة ومتوازية تشكل أشكال معينة بينما الإطار الخارجي مشكل بواسطة سطرين/خطين","type":"تمائم","holder":"متحف تاريخ الفن","dates":"القرن السابع عشر / الثامن عشر","location":"فيينا","dimensions":"الطول : 3.43 سم ، العرض : 1.92 سم ، العمق : 0.55 سم الوزن : 7 غرام","method_for_datation":"خبرة طاقم الإشراف المتحفي","method_for_provenance":"جرد المتحف","provenance":"الشرق الأدنى","obtention":"أشتريت عام 1942 ميلادي","bibliography":"Komorzynski, \"\"Assyrische, babylonische und südarabische Denkmäler im KHM in Wien,\"\" *Österr. Literaturzeitung*, 1 (1952): 6.Leitner-Böchzelt, Susanne and Pfaffenbichler, Matthias (eds), *Die Welt des Orients. Kunst und Kultur des Islam*, Leoben: Stadtgemeinde Leoben, 2006: 135, Kat.-Nr. 156.","author":"Mohamed Abbas, Cairo [English Description]; H. Satzinger / E. Haslauer (M. Hüttner) [deutsche Beschreibung]","translator":"أحمد باسل رضوان","keywords":["تخطيط","نسخي","قطع دينية","مجوهرات","تزيين بالتخطيط","طلسم","نقش"],"materials":["كريستال صخري"]},"04c37681-3626-531f-b0b8-f3b3b408eab3":{"name":"مخطوطة تعويذات","short_description":"يفترض بأن التعاويذ تطرد الشر من خلال قوة الكلمات ،الأغاني أو الصور. والنوع الأكثر فعالية من التعاويذ يعتقد بأنه الصلوات المقتبسة من القرآن والتي تتضمن اسم الله أو الشخوص الدينية المهمة. وهذه المخطوطة الصغيرة من التعاويذ هي غير عادية : من حيث تجليدها الدائري وتزويدها بغطاء ، وإحاطتها بتسع ورقات : ورقة ملصقة بالحامل وأخرى بالغطاء بينما الورقات السبع الأخرى مجلدة معا بقطع منسوجة . وعند فتح المخطوطة يمكننا رؤية تسع صفحات مع زوايا زرقاء وعند قلبها نرى سبع صفحات بزوايا حمراء .والرصيعة الذهبية تحمل نصوص دينية باللغة العربية مرسومة على كل من الصفحات التسع ذات الزوايا الزرقاء. وتتضمن النصوص كل الأسماء التسعة والتسعين لله (الأسماء الحسنى) والتي أهمها ، الحافظ .وجذر الكلمة هو حفظ ويمكن أن يوجد في العديد من الكلمات التي تشكل نص المخطوطة .وإن أسماء النائمين السبعة في إفسوس(أصحاب الكهف) و كلبهم قطمير الذين وردت قصتهم في القرآن(سورة 18 – الكهف) مذكورة في الورقة الأخيرة ووفقا للقصة فإن سبعة من المسيحيين فروا من عقوبة الإعدام التي حكم بها عليهم الإمبراطور الروماني ديسيوس باللجوء إلى كهف حيث ناموا فيه نحو ثلاثمائة عام وتقول القصة بأن من يقرأ قصة هؤلاء الفتية سيحميه الله من الشر كما حمى الله هؤلاء الشباب بالسكنى في الكهف. وعلى الأوراق ذات الزوايا الحمراء تملأ الأسماء المقدسة كل أجزاء المربع المنقوش في دائرة مكونة من ثلاثة فراغات ذات كتابات دينية وفراغ أكبر فيه إشارات غامضة والأحرف غير متصلة معا من أجل زيادة قوتها السحرية.","type":"مخطوطة","holder":"المتحف الوطني للفن في رومانيا","dates":"القرن 12هجري / 18ميلادي","location":"بوخاريست, رومانيا","dimensions":"القطر: 10.7 سم (التجليد) الارتفاع : 7 سم ، العرض : 7 سم (الغطاء)","method_for_datation":"تحليل طراز القطعة","method_for_provenance":"تحليل طراز القطعة والتخطيط","provenance":"الإمبراطورية العثمانية","obtention":"اشتريت من قبل المتحف في عام 2007","bibliography":"Dunca, M., *Islamic Art at the National Museum of Art of Romania*, Bucharest: National Museum of Art of Romania, 2015: 112, no. 53.","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["سحر","تعويذات"],"materials":["ورق مقوى","حبر أسود و أحمر","ذهب غروي على ورق مصقول","غواش","جلد و تجليد بالحرير"]},"0ae5bb98-ff82-5c47-b575-e5dded2d383a":{"name":"مطرقة باب.","description":"تتكون هذه المطرقة من تَنّينين مجنّحين رائعين، قوائمهما الأمامية مربوطة مع بعضها بعضاً ورأساهما متجهان نحو الخلف. الفمان مفتوحان وهما يلتهمان جناحيهما. كذلك نهايتا ذيليهما مربوطتان سوية وينتهيان برأسين لاقطين. والتنينان مرتبطان أيضاً برأس أسد له لبدة طويلة تشكل مكان تثبيت المطرقة على الباب. أما جسدا التنينين المجسمان فهما محفوران على السطح العلوي. \nلم تُعرف قطعة مماثلة لهذه المطرقة ولكن هناك مطرقة باب مشابهة جداً كانت سابقاً في الجامع الكبير في قيصري جنوب شرقي الأناضول وهي محفوظة الآن في استنبول في متحف الفنون التركية والإسلامية. \nمنذ بداية صنعها كانت الأبواب الخشبية التي تقارب بارتفاعها خمسة الأمتار ومصفحة بصفائح برونزية ثمينة، تعتبر من الروائع التي تستحق المشاهدة، وهذا ما تذكره وتشيد به مصادر العصور الوسيطة كما هو مذكور في كتاب المهندس إسماعيل بن عبد الرزاق الجزري، الذي وصف في تلك الفترة الأبواب الضخمة لقصر الأرتقي في ديار بكر. \nإن تجسيد التنين المجنح ذي الفم المفتوح كان يعتبر في بداية مرحلة تصنيعه حماية من قوى الشر. ويعبر تشكيل مطرقة الباب عن تصورات الزنكيين للسحر والعوالم الرمزية الخارقة للطبيعة. وتظهر هذه التصورات في أمكنة أخرى وأنواع أخرى من الفنون. ونذكر هنا كأمثلة على ذلك بوابة تاليسمان 617 – 618 / 1221 – 1222 في بغداد والنقوش البارزة على قلعة قونية في تركيا والتي تعود إلى العام نفسه (وهي موجودة اليوم في متحف مدرسة إينجه ميناريلي في قونية). \nكذلك تعتبر بعض صفحات العناوين في مخطوطات الفترة الواقعة حول سنة 1200، أمثلة واضحة على ذلك. كما يبين الكتاب الموضوع حول السموم المضادة سنة 595/1199 في المكتبة الوطنية في باريس، والذي يظهر على غلافه القمر بصورة رمزية. وتؤكد المراجع أن وضع هذه الأشياء على الأبواب يمنع الضيوف غير المرغوب بهم من تجاوز عتبة الباب.","short_description":"يجسد مقرع الباب هذا، تنينين شرسين يبدوان مبتلعين لخاصرتيهما، في حين ينتهي ذيلاهما بعنقاءين. والتنينان مربوطان، أحدهما بالآخر، برأس الأسد المُجهَّز بمسمار طويل، لتثبيت المقرع على الباب. كان الاعتقاد السائد يقول بأن من شأن مثل هذه التنانين أن تحمي المبنى من الكوارث.","holder":"متحف الفن الإسلامي","dates":"بداية القرن الثالث عشر.","location":"برلين","dimensions":"الارتفاع: 27.5 سم؛ العرض: 24 سم.","method_for_datation":"إن مطارق الأبواب المشابهة والمعروفة في الجامع الكبير في قيصري وكذلك بعض النماذج الأخرى المشابهة، تشير كلها إلى تاريخ يعود إلى بداية القرن السابع / القرن الثالث عشر.","method_for_provenance":"إن مطرقة الباب التي أمكن الحصول عليها من تفليس / جورجيا تشابه إلى حد بعيد مطارق الباب المعروفة في الجامع الكبير في مدينة قيصري جنوب شرقي الأناضول، وهكذا تعتبر المراجع المختصة أن مطرقة الباب الموجودة في برلين هي أيضاً من جنوب شرقي الأناضول.","provenance":"جنوب شرقي الأناضول (تركيا).","obtention":"من تجارة القطع الفنية في تفليس ثم كهدية من ا. فرانكه.","bibliography":"\\- .Hattstein, M./Delius, P. *Islam. Art and Architecture,* Köln, 2000, 384-385 \n\\- .Hillenbrand, R. *Islamic Art and Architecture*. London, 1999, 111-137 \n\\- .Kat. *Museum für Islamische Kunst Berlin*. Berlin 1979, Nr. 14, S. 17 \n\\- .Kat. *Museum für Islamische Kunst*. Mainz 2001, 66 \n\\- .Kat. *Turks. A Journey of a Thousand Years, 600-1600*, D. J. Roxburgh ed., London, 2005, 130-131 Kat. 87","author":"Annette Hagedorn","translator":"Hani Saleh","translation_copy_editor":"Abbas Abbas","keywords":["مطرقة باب.","تنين","رمزي","زنكي","برونز"],"materials":["برونز مصبوب ومحفور."]},"1339038e-f661-5345-9923-697aa6a4fa79":{"name":"تميمة بيضوية عليها سورة","short_description":"التميمة مصنوعة من حجر أبيض وحجر العقيق الأحمر بشكل بيضوي. وهي ذات دعاء محفور في المركز ومؤطرة بسطرين . وهي محاطة بتخطيط بخط النسخ لسورة الفاتحة تقول :\"\" الحمد لله رب العالمين ( البشر و الجن وكل الموجودات – الرحمن الرحيم – مالك يوم الدين – إياك نعبد و إياك نستعين – إهدنا الصراط المستقيم – صراط الذين أنعمت عليهم – غير المغضوب عليهم و لا الضالين \"\" وهذه السورة مؤطرة بأربعة خطوط / أسطر. الحقل الخارجي منقوش عليه تخطيط قرآني لسورة الكافرون :\"\" بسم الله الرحمن الرحيم : قل ياأيها الكافرون – لا أعبد ما تعبدون – ولا أنتم عابدون ما أعبد ولا أنا عابد ما عبدتم – ولا أنتم عابدون ما أعبد – لكم دينكم و لي دين \"\" .وإن خلفية كل النقوش مزينة بنقاط ثلاثية وخماسية بينما الإطار الخارجي مشكل من اثنين.","type":"تمائم","holder":"متحف تاريخ الفن","dates":"القرن السابع عشر / الثامن عشر","location":"فيينا","dimensions":"الطول : 5.8 سم ، العرض : 3.55 سم ، العمق : 0.7 سم","method_for_datation":"خبرة طاقم الإشراف المتحفي","method_for_provenance":"قائمة المتحف","provenance":"الشرق الأدنى","obtention":"أشتريت عام 1942","bibliography":"Komorzynski, \"\"Assyrische, babylonische und südarabische Denkmäler im KHM in Wien,\"\" *Österr. Literaturzeitung*, 1 (1952): 6.Leitner-Böchzelt, Susanne and Pfaffenbichler, Matthias (eds), *Die Welt des Orients. Kunst und Kultur des Islam*, Leoben: Stadtgemeinde Leoben, 2006: 135, Kat.-Nr. 156.","author":"Mohamed Abbas, Cairo [English Description]; H. Satzinger / E. Haslauer (M. Hüttner) [deutsche Beschreibung]","translator":"أحمد باسل رضوان","keywords":["تخطيط","نسخي","قطع دينية","مجوهرات","تزيين بالتخطيط","طلسم","نقش"],"materials":["حجر كارنيليان برتقالي – أحمر"]},"201954ee-da8e-50a5-a061-1b9e19db7811":{"name":"حلية صدر بشكل بيضة نعام","short_description":"منذ بداية العصر الحديث فإن بيوض النعام كانت تعلق في غرف المناطق الإسلامية والمسيحية في منطقة المتوسط . وإن الغرض منها كان تحذير المؤمنين وحماية أرواحهم من الأذى. وفي البازارات فقد كانت تعلق على واجهات الشارع للمحلات وفي وعلى البوابات وقد زينت بيوض النعام قبور القديسيين ، الكنائس والمساجد .","type":"عمارة ، دينية","holder":"متحف العالم ، فينا","dates":"قبل 1855","location":"فيينا","dimensions":"البيوض : الارتفاع : أعظميا 15 سم","method_for_datation":"المادة موجودة في دفتر الجرد العام والوثائق الأرشيفية","method_for_provenance":"المادة موجودة في دفتر الجرد العام","provenance":"مصر ( ربما النوبة ) و تركيا","obtention":"مجموعة ميرامار لأرشيدوق فرديناند ماكس ، أخو الإمبراطور فرانتس جوزيف الأول التي أدخلت رسميا في 1878 إلى المجموعة الإمبراطورية في فينا","bibliography":"Steinmann, Axel, \"\"Strauß-Eier als orientalisches Präservativ gegen das Malocchio\"\", in Ilsebill Barta (ed), *Maximilian von Mexiko. Der Traum vom Herrschen, exhibition catalogue* Vienna: Hofmobiliendepot - Möbelmuseum Wien, 2013: 97-100.","translator":"Ahmad Bassel Radwan","materials":["خيط فضة","حرير","صباغ","قطن","بيوض نعام","صوف"]},"21979064-bb4f-57a3-8990-b944ae319b20":{"name":"قميص طلاسم (تعاويذ).","description":"صدر القميص مفتوح حتى مستوى البطن، وله ياقة مدورة؛ وقسمه الأمامي مزدان بكامله بآيات قرآنية وابتهالات وصيغ سحرية وتعاويذ رقمية. أما القسم الخلفي فعليه رسوم لأزهار طبيعية نُفذت بأصباغ ملونة. \n \nإن معظم الكتابات الموجودة على قمصان الطلاسم تتألف من أجزاء وآيات من القرآن، إضافة إلى أسماء الله الحسنى، وأسماء كثير من الأنبياء، وأسماء الملائكة الأربعة، واسم خاتم الأنبياء محمد صلى الله عليه وسلم وقصائد تمجِّده وأحياناً سيرته. وفي بعض الأحيان تورد أسماء فاطمة وابنيها الحسن والحسين والخلفاء الراشدين الأربعة ورموز البروج. وهكذا فإن معظم قمصان الطلاسم تحتوي على تعابير سحرية وتعاويذ في علم الأرقام مؤلفة من أحرف وأرقام يُعتقد أن لها طاقات ومعانٍ سحرية. يوجد في المتحف قمصان طلاسم عديدة تعود لأضرحة مختلفة.","short_description":"الآيات القرآنية، التي هي كلام الله، لم تكن تُرتَّل للصلاة وحسب، بل وكانت تُعدُّ رموزاً طلسمية، ذات قوة سحرية. أحياناً كانت تُحمل بوصفها قلادة تعويذية، وأحياناً أخرى كانت تُكتب على ملابس كاملة، معروفة باسم \"قمصان طلسمية\".","holder":"متحف الفنون التركية والإسلامية.","initial_owner":"ربما السلطان بايزيد الأول، الملقَّب بالصاعقة، (حكم في الفترة 791 - 804 / 1389- 1402).","dates":"نهاية القرن 8- أوائل القرن 9 / نهاية القرن 14 - أوائل القرن 15.","location":"استنبول.","dimensions":"الطول: 100 سم؛ الصدر (من طرف الكم الأول إلى الطرف الآخر): 120 سم.","method_for_datation":"إن اللون الأصفر للقميص والكتابات والزخرفة بالأزهار الطبيعية تجعل من الممكن ترجيح أن يكون القميص قد صُنع في الأعوام الأولى للسلالة العثمانية الحاكمة واستخدمه السلطان بايزيد الأول.","provenance":"بورسة، تركيا.","obtention":"جُلبت القطعة في عام 1332/ 1914 من ضريح السلطان بايزيد الأول من مجمَّعه في بورسة.","bibliography":"\\- ölçer, N. et al. Museum of Turkish and Islamic Art. Istanbul, 2002.","linkcatalogs":"فن بدايات العهد العثماني: تراث الإمارات (ص 137- 140).","author":"Alev Özay","translator":"Abbas Abbas","translation_copy_editor":"Majd Musa","keywords":["السلطان بايزيد الأول","قميص.","طلسم"],"materials":["حرير أصفر مصبوغ."]},"233f177a-9a79-505a-9d9f-69315d5046d2":{"name":"تميمة بيضوية عليها سورة","short_description":"التميمة مصنوعة من حجر أبيض وحجر العقيق الأحمر بشكل بيضوي. وفي حدودها يوجد سطر من آية الكرسي بخط النسخي ونصها : \"\" الله لا إله إلا هو الحي القيوم ، لا تأخذه سنة ولا نوم ، منذا الذي يشفع عنده إلا بإذنه ، يعلم ما بين أيديهم وما خلفهم ، ولايحيطون بشيء من علمه ، إلا بما شاء ، وسع كرسيه السماوات والأرض ، ولايؤده حفظهما وهو العلي العظيم\"\" .ويتم وضع الكلمات النهائية للآية في مركز التعويذة و التي تقول :\"\" وهو الأعلى والأعظم \"\" .","type":"تمائم","holder":"متحف تاريخ الفن","dates":"القرن السابع عشر / الثامن عشر","location":"فيينا","dimensions":"الطول : 6.48 سم ، العرض : 3.77 سم ، العمق : 0.6 سم","method_for_datation":"خبرة طاقم الإشراف المتحفي","method_for_provenance":"قائمة المتحف","provenance":"الشرق الأدنى","obtention":"أشتريت عام 1942","bibliography":"Komorzynski, \"\"Assyrische, babylonische und südarabische Denkmäler im KHM in Wien,\"\" *Österr. Literaturzeitung*, 1 (1952): 6.Leitner-Böchzelt, Susanne and Pfaffenbichler, Matthias (eds), *Die Welt des Orients. Kunst und Kultur des Islam*, Leoben: Stadtgemeinde Leoben, 2006: 135, Kat.-Nr. 156.","author":"Mohamed Abbas, Cairo [English Description]; H. Satzinger / E. Haslauer (M. Hüttner) [deutsche Beschreibung]","translator":"أحمد باسل رضوان","keywords":["تخطيط","سورة البقرة","نسخي","قطع دينية","مجوهرات","تزيين بالتخطيط","طلسم","آية الكرسي","نقش"],"materials":["حجر كارنيليان برتقالي – أحمر"]},"2d7d148e-c180-5cf1-813a-f3b4c6cdb469":{"name":"كتاب صلاة.","description":"هذا الكتاب الصغير عبارة عن تجميع لمجموعة من النصوص الدينية التي تظهر المعتقدات والعادات الشعبية، ويرتكز محتواه بشكل عام على القرآن الذي تم تخصيص الجزء الأول من الكتاب له حيث يبدأ النص بالفاتحة، أول السور، وينتهي بآخر سورة رقم 114، لكنه لا يضم كامل سور القرآن. تمت كتابة النص بالطراز المحقق وبالخط النسخي، وقد تكون الكتابة قد تمت من قبل خطاطين، أحدهما كان إبراهيم بابير بارزاده الذي يظهر توقيعه في الجزء الأخير من المخطوط. تم تأطير النص على كل صفحة بشريط عريض مذهب وخطوط بالحبر الأسود والمحمر البراق، أما عناوين السور فتمت زخرفتها، ونهايات الآيات محددة بزهيرات. يتبع الجزء الأول من المخطوط مجموعة مختارة من آيات من القرآن، فوفقاً للمعتقدات الشعبية، تمتلك كلمات القرآن قوى خاصة بسبب أصلها الإلهي، وهي تساعد في حالة المصائب. تمت تغطية هوامش الصفحات أيضاً بالنصوص، ومن الممكن أن الملاحظات على الهوامش تفسر الاستعمال الخاص لهذه الآيات والجمل ضد المرض أو الفقر على سبيل المثال. تمت كتابة أسماء الله الحسنى وأسماء الرسول على الصفحات التالية من المخطوط، وهي أيضاً ذات تأثير خاص. من العناصر المعتادة أيضاً في مثل هذا النوع من الكتب الصلوات التي يقوم المؤمنون بتلاوتها، والجزء الأكثر إثارة للإعجاب هو مجموعة من الصفحات الملونة التي تظهر كلمتي \"الله\" و\"محمد\" بخط ذهبي على أرضية زرقاء، وطبعة قدم الرسول والخف الذي كان يرتديه، ومشاهد لمكة والمدينة، والعبارات ذات القوى الخاصة، والأحرف وأسماء الله الحسنى، مرتبة كلها في دوائر ومربعات للحماية من العين الحاسدة. \nتجليد الكتاب مصنوع من جلد بني محمر مزين بمستطيل مركزي ذهبي ومملوء بنموذج على شكل معين، أما الجزء الداخلي من التجليد فمغطى بورق أصفر مصقول عليه تصميم من الأوراق الكبيرة.","short_description":"كتاب صغير جامع لنصوص دينية مستخدمة شعبياً للحماية. إضافة إلى المقتبسات القرآنية في الغالب يشتمل الكتاب على دعاوى مباركة. لعل الأكثر إثارة هي صفحات الكتاب المرسومة التي تبين أثر قدم النبي وصندله أو مشاهد من مكة والمدينة.","holder":"متحف آثار المتوسط والشرق الأدنى.","dates":"القرن الثاني عشر/ الثامن عشر.","location":"استوكهولم.","dimensions":"الارتفاع: 14.7سم؛ العرض: 9.5سم.","method_for_datation":"ظهرت الرصيعة المفصصة كعنصر زخرفي على الخزف منذ ثمانينات القرن العاشر/ ثمانينات القرن السادس عشر.","method_for_provenance":"ينتمي كل من الزخارف الزهرية والشكل إلى الخزف الإزنيقي.","provenance":"تركيا.","obtention":"تم شراؤها من مزاد في قاعة فرانسوا دو ريكوليس، باريس، 22 آذار/ مارس 1966، المجموعة رقم 33.","bibliography":"\\- .Atasoy, N. and Raby, J., *Iznik*: *The Pottery of Ottoman Turkey*, London, 1989 \n\\- .Carswell, J., *Iznik Pottery*, London, 1998 \n\\- .Müller-Wiener, M., *Türkisch-Osmanische Keramik*, Traunstein, 2004","linkcatalogs":".IAM_TR_EN_001","author":"Friederike Voigt","copy_editor":"Monica Allen","translator":"Hazar Emran","translation_copy_editor":"Abbas Abbas","keywords":["خزف عثماني","طبق.","زخرفة زهريّة","صحن"],"materials":["جلد وورق مكتوب عليه بالحبر","وهو مذهب ومزخرف ومصور."]},"2f56270b-4828-5cb4-988d-4fea854d025c":{"name":"قلادة تميمة بشكل هلالي","short_description":"مُهداة من السلطان سعيد بن تيمور آل سعيد إلى ابنه السلطان قابوس بن سعيد (طيب الله ثراهما).","holder":"المتحف الوطني العُماني","dates":"8 شعبان 1328هـ/13أغسطس 1910م","location":"مسقط","dimensions":"القطر: 16 سم الوزن: 131,5 جرام","materials":["الذهب واللؤلؤ","والفيروز"]},"324db717-f88f-51eb-8d77-e05946d136f3":{"name":"حلية لغطاء الرأس.","description":"حلية الرأس هذه،المصنوعة من سبيكة مدورة من الفضة الألمانية وسلاسل معدنية ونقود عثمانية وحلي صغيرة وخرز، ربما كانت تُلبس بوصفها جزءاً من جهاز الزفاف، حيث تثبَّت فوق غطاء الرأس المؤلف من قطعة قماش مطرزة ومفصَّلة كي تناسب الرأس. إحدى الحلي عبارة عن رصيعة فرنسية تمثِّل القديس جوزيف، والأخرى يد فاطمة. أما القطع النقدية فهي عثمانية، باستثناء واحدة، أسبانية، يُرى عليها اسم الملك فيليب الخامس، وجميعها مؤرخة ما بين 1180- 1260( 1766- 1844 ). ولهذه القطع النقدية وظيفتان، إحداهما للزينة فقط وثانيهما تدل على ثروة العروس ومكانتها الاجتماعية وقيمة مهرها. إن وجود أيقونة تمثل قديساً مسيحياً، ومثبتة في الجزء الأمامي للرصيعة، يلفت الانتباه إلى احتمال أن يكون غطاء الرأس عائداً لعروس مسيحية! ففي فلسطين، التي تعج بالقرى المسيحية والإسلامية المختلطة، يُعتبر غطاء الرأس هذا مثالاً للتنوع الثقافي في منطقة الشرق الأوسط خلال العهد العثماني. أما القطع النقدية الأوروبية الشائعة في الحلي الشرق أوسطية فتتضمن نقوداً عليها صورة إمبراطورة النمسا ماريا تيريزا. \nربما كانت العرائس في رام الله ( البلدة ذات الغالبية المسيحية ) يرتدين غطاء رأس من هذا النوع في حفلات أعراسهن. وللمرأة الخيار في أن تضع نقوداً إضافية أو تحتفظ بجزء منها للاستخدام الشخصي أو تحسين أحوال بيتها، على سبيل المثال. إن الكثير من أغطية الرأس هذه قد تمَّ تداولها عبر الأجيال، ولكن ما إن درج استخدام العملة الذهبية، حتى حلَّت محل القطع الفضية.","short_description":"شعار أحد القديسين المسيحيين، المُثبَّت على واجهة هذه الزينة، يشي بأنها كانت عائدة لعروس عربية مسيحية، من الفترة العثمانية في فلسطين. من المُؤكِّد أنها كانت تُشكِّل جزءاً من جهاز إحدى عرائس رام الله. تعود القطع النقدية العثمانية الفضية إلى الفترة فيما بين عامي 1180 - 1260 هـ/1766 - 1844م.","holder":"متحف وصالة فنون كيلفينغروف، متاحف غلاسكو.","dates":"القرن الثالث عشر / التاسع عشر.","location":"غلاسكو.","dimensions":"القطر (للقطعة المدورة): 13.5 سم؛ العمق (للقطعة المدورة والمحدَّبة): 3 سم؛ طول السلاسل القصيرة: 12 سم؛ طول السلاسل الطويلة: 28.5 سم.","method_for_datation":"من خلال تحليل الأسلوب والتأريخ للعملة العثمانية المستخدم على غطاء الرأس بين 1180 و 1260 (1766- 1844).","provenance":"رام الله، فلسطين.","obtention":"تـمَّ التبرع بها للمتحف 1987.","bibliography":"\\- .Weir, S., *Palestinian Costume* , London, 1989","linkcatalogs":"الحج والعلوم والتصوف: الفن الإسلامي في الضفة الغربية وغزة.","author":"Noorah Al-Gailani","copy_editor":"Mandi Gomez","translator":"Abbas Abbas","translation_copy_editor":"Abbas Abbas","keywords":["امرأة","عملة على شكل حلية.","زي","حلية"],"materials":["سبيكة فضة ألمانية مع نقود وسلاسل معدنية","وخرزات زجاجية وحجرية."]},"3c17f86e-d439-5b20-bc58-743d4944d612":{"name":"قميص من الكتان عليه تعاويذ","short_description":"هذا القميص مُغطى بالكامل بالمربعات العددية السحرية والصيغ الطلسمية وأسماء الأعلام التي تنتهي أغلبها بكلمة \"الخزرج\". وعلى الوجه الداخلي لظهر القميص يذكر اسم شخصين في كلمة افتتاحية باللغة التركية تشير إلى أنهما مسؤولان عن الكتابات الموجودة على القميص: السيد الشيخ عبد الرحمن إرزينجاني والسيد الشيخ حسن إبراهيم أحمد.","type":"منسوجات","holder":"متحف الشارقة للحضارة الإسلامية","dates":"القرن الثاني عشر الهجري / القرن الثامن عشر الميلادي","location":"الشارقة","provenance":"الإمبراطورية العثمانية، على الأرجح شبه الجزيرة العربية أو العراق"},"418d5f13-426c-5a27-b41a-2628f935f8f4":{"name":"قمسص","short_description":"عرض غني للخط يكسو هذا الثوب الذي ينتمي إلى مجموعة من الأشياء السحرية تسمى قمصان التعويذة الإسلامية. القفطان مخيط من قطن كريمي اللون ومزين بالحبر الأزرق والأحمر والذهب المصقول. \n \nيشير القرآن إلى أن النبي يوسف كان يرتدي قميصًا وقائيًا مشابهًا ، كتب ليعيد البصر إلى والد يوسف يعقوب. في تركيا ، كان السلاطين يرتدون هذا الثوب للمعارك كدروع روحية ومضادة للرصاص. \n \nيتلألأ هذا المثال من تركيا في القرن السابع عشر بآيات قرآنية بخط النسخ والرقة. تشمل الآيات سورة الفاتحة وآية الكرسي وسورة ياسين ضد السحر الشرير وآية \"عون الله ونصرًا سريعًا\" من سورة الصف. . المربعات تبرز محمد والله بالخط الكوفي. صلاة تثري القميص السحري في تناسق ثنائي. علاوة على ذلك ، يظهر الخلفاء الأربعة الأوائل وتسعة وتسعون اسمًا جميلًا في النسيج. علامات تعويضية إضافية تختبئ في مرأى من الجميع ، وتحجبها الأشكال السحرية وعلم الحروف (علم الحروف). باعتبارها واحدة من أكثر النقوش فاعلية ، قد تمثل أسماء الله الحسنى حرفًا وكوكبًا ونهارًا وملاكًا. \n \nفي الغالب من الهند وإيران وتركيا بين القرنين الرابع عشر والسابع عشر ، يجسد مرتدي القفطان قوة الشفاء. يعمل النسيج كوسيلة للتفاعل بين الجسد والنص المقدس ، وفي نفس الوقت يبارك ويحمي الشخص الذي يقرأ أو يلمس أو يرتدي السترة. عند تقديمه للموهبة ، يضخم القميص التعويضي العلاقة بين مانح الهدية والمتلقي.","type":"الأزياء","holder":"متحف الشيخ فيصل بن قاسم ال ثاني","owner":"متحف الشيخ فيصل بن قاسم ال ثاني","dates":"القرن ال 17","location":"الشهنية","dimensions":"طول: 106 سم عرض: 88 سم","provenance":"تركيا","obtention":"شراء","bibliography":"Al-Saleh, Y., “Amulets and Talismans from the Islamic World”, *Heilbrunn Timeline of Art History*, (2000). \nAnetshofer, H., \"The Hero Dons a Talismanic Shirt for Battle: Magical Objects Aiding the Warrior in a Turkish Epic Romance\", *Journal of Near Eastern Studies*, 77 : 2 (2018): 175–193. \nMuravchick, R. E., \"God is the Best Guardian: Islamic Talismanic Shirts from the Gunpowder Empires\", *Publicly Accessible Penn Dissertations 1380*, (2014). \nMuravchick, R. E., \"Objectifying the Occult: Studying an Islamic Talismanic Shirt as an Embodied Object,\" *Arabica*, 64 : 3–4 (2017): 673–693. \nNazanin Hedayat Munroe, \"Wrapped Up: Talismanic Garments in Early Modern Islamic Culture\", *Journal of Textile Design Research and Practice*, 7 : 1 (2019): 4–24. \nPorter, V., Saif, L., and Savage-Smith, E., \"Medieval Islamic Amulets, Talismans, and Magic\", *A Companion to Islamic Art and Architecture*, 1 (2017): 521–557.","author":"Sarah Schroeder","translator":"Faisal Haddad","materials":["قطن: خياطة"]},"501785a0-9d3d-5517-9bcf-01c3e0ae7519":{"name":"زبدية","short_description":"هذه الزبدية لها زر ترصيع عالي وجوانب ذات حواف محدبة. والأوعية من هذا الشكل تشبه أوعية الخمر القديمة والتي كانت تستخدم في العالم الإسلامي في الحمّام أو كأوعية سحرية. وإن خواص الشفاء السحرية لهذه الزبدية الخاصة تتجلى بالرموز المجهولة المعنى على الإطار. والزخرفة بالآيات القرآنية على الإفريز تحت الإطار وجوانب زر الترصيع بينما على سطحها المسطح منقوش اسم الله ضمن نجمة سداسية.","type":"آنية ، مشغولة معدنية","holder":"متحف بيناكي","dates":"القرن السادس عشر – السابع عشر","location":"أثينا","dimensions":"القطر : 18 سم","provenance":"تركيا","translator":"Ahmad Bassel Radwan","materials":["نحاس مقصدر"]},"51757aaf-3959-52b5-9501-f542549914de":{"name":"’ كف‘ أو تميمة على شكل راحة كف.","description":"كف يد زجاجية صغيرة مزينة، يمكن أن تكون قد خيطت مع الكثير من مثيلاتها لتشكل قلادة أو عقد؛ وربما ثبتت على ثوب أو غطاء رأس. إن الوظيفة الرئيسية للكف هي حماية حاملها من 'عين الشر'، وذلك من خلال دفع الأذى الذي يمكن أن تسببه الأفكار أو الأفعال لمرتديها. هذه الكف مصنوعة من الزجاج الملوَّن، بعد أن صُبت في قالب، أما عروتها- الواقعة في مقدمة اليد من جهة الراحة- فتشكلت بواسطة ثني قاعدة اليد(عند المعصم) على نفسها، وعندما تُنظَم، تصبح أصابع اليد متجهة نحو الأسفل. \nتعتبر الكف سابقة للإسلام زمنياً، لكنها اندمجت تماماً في الثقافة الإسلامية الشعبية، وقد استُخدمت على نطاق واسع في كامل الشرق الأوسط وشمال أفريقيا بوصفها تعويذة للحماية. وعلى الرغم من أن الكف سائدة خصوصاً في المجوهرات، فهي تظهر على تمائم الورق والطلاسم والأقمشة وأشغال التطريز والمباني البلدية.","short_description":"في الثقافات الشعبية الإسلامية في الشرق الأوسط، ثمَّة تمائم زجاجية صغيرة كهذه، كانت تُستخدم للزينة من ناحية، وللحماية من ناحية ثانية. ولعل الوظيفة الرئيسية **للكفّ** هي حماية حاملها من \"عين الحسد\" عبر إيقاف الأذى، الذي يمكن للأفكار والأفعال الشريرة أن تلحقه بهذا الحامل.","holder":"متحف وصالة فنون كيلفينغروف،متاحف غلاسكو.","dates":"أواخر القرن الثالث عشر- أوائل الرابع عشر / أواخر التاسع عشر- أوائل العشرين.","location":"غلاسكو.","dimensions":"الطول: 2 سم؛ العرض: 1.5 سم.","method_for_datation":"تحليل الأسلوب: الكثير من النماذج المشابهة مصنوعة من الزجاج الملون نفسه، ومن الحجم الموجود نفسه، ومؤرخة في العهد العثماني، ومنسوبة، من حيث مكان صنعها، إلى حبرون في فلسطين.","method_for_provenance":"الكثير من النماذج المشابهة الموجودة منسوبة، من حيث مكان صنعها، إلى حبرون في فلسطين.","provenance":"حبرون، فلسطين.","obtention":"اشتراها المتحف عام 1912.","bibliography":"\\- .Weir, S., *Palestinian Costume*, London, 1989 \n\\- .Budge, Sir, E. A. Wallis, *Amulets and Superstitions*, London, 1930","linkcatalogs":"الحج والعلوم والتصوف: الفن الإسلامي في الضفة الغربية وغزة.","author":"Noorah Al-Gailani","copy_editor":"Mandi Gomez","translator":"Abbas Abbas","translation_copy_editor":"Abbas Abbas","keywords":["زخرفة تصويرية","قطعة ذات استعمال ديني.","حلية"],"materials":["زجاج مقولب وملون."]},"58b8041e-0838-56a2-b0b3-2369a498e868":{"name":"حزام.","description":"ظهر هذا النوع من الحزام الطويل من الحرير المقصب أو من \"اللمباس\" (نسيج حريري صيني)، والمنسوج ب\"المرمة\" في ورشات فاس في بداية القرن 12 الهجري/ القرن 18 الميلادي. ارتدته النسوة من الطبقة الارستقراطية والبرجوازية فوق قفطانها، ويتم لفه عدة مرات حول الخصر، مطوي مرتين، وضيق ومرن مثل النماذج القديمة، ويمكن ارتداؤه على وجهيه. تزين أرضيته الحمراء زخرفة مقصبة مركبة من خمسة عناصر زخرفية مكونة من ألوان مختلفة، ومستلهمة من الرصيد الزخرفي المغربي- الأندلسي، وجرى إغناءها بعدة مفردات زخرفية مستقاة من الفن الفارسي والعثماني، مثل زخارف المشبكات الهندسية، ذات الفراغات المرصعة بالورود والزهيرات والسعيفات النخيلية، وعناصر زخرفية بيضوية الشكل تشبه ثمرة شجرة الليمون (الطرنجية)، وأفاريز من القويسات المؤثثة بزهيرات، مشابهة لرسوم ستائر الجدران. وقد صورت هذه العناصر الزخرفية وحيدة أو متشابكة على شكل شرائط عرضانية متكررة ومتناوبة. \nوزين طرفا الحزام بأياد عدة رسْمُها مبسط، وبنجوم من ثماني أقسام أو بأختام سليمان (خاتم سليمانية) التي تعتبر في الاعتقاد التقليدي الباطني المغربي رموزاً وقائية. ويتواجد مابين العناصر الزخرفية الكبيرة التي تشكل الزخرفة الرئيسية للنسيج وبين طرفي الحزام، شريط ضيق تزينه خزامى صغيرة موضوعة بعكس بعضها البعض، يمثل - الشريط الضيق - العلامة المميزة للورشة. \nوتنعقد الضفائر الصغيرة الطويلة التي ينتهي بها الحزام من الأمام للحفاظ عليه حول الخصر.","short_description":"كان هذا الصنف الطويل من الأحزمة المصنوعة من الحرير المقصب يوضع فوق القفطان من قبل نساء الأعيان والطبقة البورجوازية. وقد كان الحزام يُلف عدة مرات حول الخصر، وكان بالإمكان ارتداؤه على وجهيه.","holder":"متحف الأوداية؛ الرباط.","dates":"القرن 13- القرن 14 الهجري/ القرن 18 - القرن 19 الميلادي.","location":"الرباط.","dimensions":"الارتفاع: 135 سم؛ العرض: 32 سم.","method_for_datation":"من خلال الدراسة الأسلوبية، ومن المطبوعات المشار إليها ضمن لائحة المراجع المختارة.","method_for_provenance":"لقد جرى تأسيس ورشات نسيج البروكار، وفقاً للدراسات التي أنجزت حول الموضوع وكتابات المؤرخين، في مدينة فاس، منذ العصر المريني حتى بداية القرن العشرين.","provenance":"(هنا المصدر) فاس.","obtention":"شراء.","bibliography":"\\- Golvin, L., “Les métiers à la tire des fabricants de brocarts de Fès”, *Hespéris,* 1950*,* 1er et 2e trim., pp. 37-48. \n\\- Vogel, L., *Soieries marocaines, les ceintures de Fès*, Paris, 1920.","author":"Naima El Khatib-Boujibar","copy_editor":"Margot Cortez","translator":"Ghada al-Houssein","translation_copy_editor":"Ahmed S. Ettahiri","keywords":["حرير","زخرفة كتابيّة","زخرفة هندسية","زخرفة زهريّة","نسيج.","بروكار"],"materials":["بروكار من الحرير منسوج بالمرمة د-الزردخان (المنوال)."]},"63a232f1-8d19-5d4c-86db-4c09688f3384":{"name":"قميص","short_description":"قميص كتبت عليه تعاويذ مكتوبة داخل إطارات زخرفية دائرية بها عبارات دينية بالخط النسخ والثلث المخفف، وأخرى مربعة تضم النص الكامل للقرآن الكريم، وقد نسخت على الأطراف أسماء الله الحسنى التسعة والتسعين.","holder":"دار الآثار الإسلامية","dates":"القرن8 هـ \\ 15 م","location":"مدينة الكويت","provenance":"الهند"},"6c1d66db-90bf-5f82-84ae-0e4c4b5c07c2":{"name":"راية طلسمية / تعوذيات","short_description":"تجمع الراية آيات قرآنية ، أحاديث وأقوال دينية مع مربعات سحرية عددية. وعصابة النقش الرئيسي مكتوبة بخط ذو عناصر من الثلث والنقشي لسورة الفتح (رقم 48) الآيات 1-16 بشكل أجزاء. وهي مؤطرة على طول حافة الراية بسلسلة من الرصائع المفصصة المشكلة على أرضية من الفضة ومربعات سحرية محيطة بها. وفي المركز هناك مربع سحري كبير 101 × 101 ومربع 41 × 41 . والفراغات الباقية مملوءة بعناصر تزيين تخطيطية والمرتبة بشكل متناظر على طول المحور الشاقولي . وتتضمن نصوصها الشهادة والبسملة وآيات قرآنية وبعض الأسماء الحسنى و أسماء النبي محمد وعلي ( مرتبة بحيث تشكل وجه بشري) وهذا ما يعرف برباعية \"\" مناداة علي \"\". وترتيب عناصر التزيين في النصف السفلي من الراية يذكّر بالقسم العلوي القياسي (العلم) وأيضا يوجد ذو الفقار وهو سيف ذو شعبين أعطي من قبل النبي محمد التاريخ ومكان صنع القطعة (اختياري):إن عددا من العناصر التزيينية التخطيطية على الراية لها مثيلات في كل الفن العثماني والهندي ولكن التشكيل الذي يرى هنا المرتبط بالألوان المستخدمة وخط النقش الرئيسي يشير بأن أصلها هو من ديكاني","type":"قماش ، راية ، راية تعويذات ، مربعات سحرية","holder":"عهدة عائلة الخليلي – مجموعة ناصر د. الخليلي للفن الإسلامي","dates":"القرن السابع عشر","location":"لندن","provenance":"الهند ، ديكان","bibliography":"Leoni, F., *Power and Protection. Islamic Art and the Supernatural* (exhibition catalogue), Oxford, Asmolean Museum, 2016, pp.66–7. Tezcan, H., *Tılsımlı Gömlekler*, Istanbul, 2011: no.54, p.184 (comparative item). Nassar, N., in *Textiles, Carpets and Costumes*, London: The Nasser D. Khalili Collection of Islamic Art, volume 14, Part Two. \\[In preparation / forthcoming\\]","author":"Nahla Nassar","translator":"أحمد باسل رضوان","keywords":["تخطيط","راية","الهند","حبر","مغولي","قطن","مصحف","قماش","نقش","طلسمي","بسملة","فضة"]},"7ff62aeb-95ef-5f6d-aac9-d4a4e44250fe":{"name":"رصيعة. (قطعة نقدية ذات وجهين الأوّل مقعّر والثاني محدّب).","description":"تحتوي هذه الصفيحة المعدنية الدائرية الشكل، التي صمّمت على شكل رصيعة، على تقويرة مستديرة في قسمها السفلي. وفي القسم العلوي المقابل، تم لِحام ثلاث حلقات متتالية تفصلها عن بعضها البعض فراغات صغيرة. أحد وجهي الرصيعة مجرد، والآخر يحتوي على زخرفة ونقيشة. يجري خط مزدوج دائري حول المحيط، ويلتف حول التقويرة، ويحيط بالزخرفة التي يتوزع الأساسي منها على ثلاثة شرائط. الشريطان العلوي والسفلي يحتويان على التوالي، على خطوط منحنية متشابكة وخطوط مستقيمة؛ في حين، يضم الشريط المركزي، الأكثر عرضا من الآخرين، نقيشة بأحرف نسخية تحتوي على النص التالي: \"الملك لله وحده\". \nتدلّ الحلقات المثبّتة في القسم العلوي من الرصيعة على أن هذه القطعة النقدية كانت تستخدم كدلاية مركزية في قلادة.","short_description":"ورقة من الفضة دائرية الشكل تكون رصيعة يشتمل الجزء السفلي على تقويرة مستديرة وعلى ثلاث حلقات متتالية في الجزء العلوي. زُخرف أحد الوجهين بدوائر متحدة المركز مقسمة إلى قطع وشرائط تحمل زخارف زهرية وهندسية ونقيشة كتابية بأحرف نسخية.","holder":"متحف سيرتة الوطني","location":"قسنطينة","dimensions":"القطر: 2.8 سم؛ الوزن: 2.11 غ.","method_for_datation":"ينسب بورويبة هذه الأقراط إلى فترة بني حمّاد دون أي برهان. والنقيشة بالأحرف النسخية المميزة للموحّدين وللحفصيّين، الموجودة على رصيعة تمّ العثور عليها مع الأقراط تستبعد هذا الاحتمال، لأنّ بني حمّاد كانوا يستعملون الخط الكوفي. بالإضافة إلى ذلك، فقد تمّ اكتشاف الأقراط ضمن ألف قطعة نقدية موحديّة وقطعة واحدة حفصيّة. ومن المنطقي إذاً نسبها إلى القرن 7 الهجري / 13 الميلادي.","method_for_provenance":"يحدّد بورويبة في *Bulletin d'archéologie algérienne* (t. III, 1968) أنّه تمّ اكتشاف الأقراط \"في القسم الغربي من مصلى جامع قلعة بني حمّاد، بالقرب من آخر عمود من البلاطة ماقبل الأخيرة، إلى يمين المحراب\".","provenance":"(هنا المصدر) : قلعة بني حمّاد، الجزائر.","obtention":"إيداع أثري (تنقيبات بورويبة، أيلول 1967).","bibliography":"\\- .Bourouiba, R., *Cités disparues : Tahert, Sédrata, Achir, Kalaâ des Beni Hammad*, Alger, 1982 \n\\- .Bourouiba, R., *Les H'ammadites*, Alger, 1984 \n\\- Bourouiba, R., “Note sur des bijoux trouvés à la Qal'a des Banu Hammad”, *Bulletin d'archéologie \n.algérienne*, t. III, Alger, 1968, pp. 353-367","author":"Houria Cherid","copy_editor":"Margot Cortez","translator":"Rim Khattab","translation_copy_editor":"Ahmed S. Ettahiri","keywords":["الموحّدون.","مدلاة","رصيعة","قلادة","قطعة نقدية","حلية","الحفصيّون"],"materials":["فضة محفورة ومقطّعة."]},"8a17d7b1-3b8e-5b6d-88b4-25e695aeed52":{"name":"رصائع (قطعة نقدية ذات وجهين الأوّل مقعّر والثاني محدّب).","description":"تحمل كل واحدة من هاتين الصفيحتين المعدنيّتين الدائريتي الشكل على قسمها العلوي حلقة مزينة بثلاثة خطوط بارزة لم تزخرف إلا على وجه واحد. زُينت الرصيعة (01) بخطوط منحنية عريضة ومنفذة بخشونة، وتشبه تشبيكا متقطعا. وتمثل الرصيعة (02) النوع ذاته من التشبيكات الغير متّصلة المنقوشة بخطوط منحنية عريضة، غير أنّها محفورة بدقةٍ أكبر وموضوعة في المركز بشكل أفضل. كما تزيّن هذه الأخيرة ثلاثة مثلّثات مثقوبة. \nيدلّ وجود الحلقات على أن هذه الرصائع كانت تستخدم كقلادة.","short_description":"ورقتان دائريتان من الفضة المحفورة، تكونان رصيعتين مربوطتين إلى حلقات؛ زخرفتا على وجه واحد بخطوط منحنية منجزة بشكل خشن، وعلى الوجه الآخر بخطوط أكثر دقة ومحفورة في المركز بشكل أفضل، لتشكل تشبيكات متقطعة. كما تزخرف ثلاث مثلثات مثقوبة الرصيعة الثانية.","holder":"متحف سطيف الوطني","location":"سطيف","dimensions":"قطر: 2 سم (كل رصيعة)؛ الوزن: 1 غ (كل رصيعة).","method_for_datation":"ينسب بورويبة هذه الأقراط إلى فترة بني حمّاد دون أي برهان. والنقيشة بالأحرف النسخية المميزة للموحّدين وللحفصيّين، الموجودة على رصيعة تمّ العثور عليها مع الأقراط، تستبعد هذا الاحتمال، لأنّ بني حمّاد كانوا يستعملون الخط الكوفي. بالإضافة إلى ذلك، فقد تمّ اكتشاف الأقراط ضمن ألف قطعة نقدية موحديّة وقطعة واحدة حفصيّة. ومن المنطقي إذاً نسبها إلى القرن 7 الهجري / 13 الميلادي.","method_for_provenance":"يحدّد بورويبة في *Bulletin d'archéologie algérienne* (t. III, 1968) أنّه تمّ اكتشاف الأقراط \"في القسم الغربي من مصلى جامع قلعة بني حمّاد، بالقرب من آخر عمود من البلاطة ماقبل الأخيرة، إلى يمين المحراب\".","provenance":"(هنا المصدر): قلعة بني حمّاد، الجزائر.","obtention":"إيداع أثري (تنقيبات بورويبة، أيلول 1967).","bibliography":"\\- .Bourouiba, R., *Cités disparues : Tahert, Sédrata, Achir, Kalaâ des Beni Hammad*, Alger, 1982 \n\\- .Bourouiba, R., *Les H'ammadites*, Alger, 1984 \n\\- Bourouiba, R., “Note sur des bijoux trouvés à la Qal'a des Banu Hammad”, *Bulletin d'archéologie \n.algérienne*, t. III, Alger, 1968, pp. 353-367","author":"Houria Cherid","copy_editor":"Margot Cortez","translator":"Rim Khattab","translation_copy_editor":"Ahmed S. Ettahiri","keywords":["الموحّدون.","رصيعة","قلادة","قطعة نقدية","حلية","الحفصيّون"],"materials":["فضة محفورة."]},"8bd10ee7-7d61-5332-9316-61a61303f68d":{"name":"تميمة بشكل قلب عليها سورة قرآنية","short_description":"التميمة مصنوعة من حجر أبيض وحجر العقيق الأحمر بشكل قلب. وفي المركز هناك نقش بخط النسخي مخطط ويقول : \"\" يسبح الرعد بحمده و الملائكة من خيفته \"\" ومحاطة بآية الكرسي بخط النسخي ونصها : \"\" الله لا إله إلا هو الحي القيوم ، لا تأخذه سنة ولا نوم ، منذا الذي يشفع عنده إلا بإذنه ، يعلم ما بين أيديهم وما خلفهم ، ولايحيطون بشيء من علمه ، إلا بما شاء ، وسع كرسيه السماوات والأرض ، ولايؤده حفظهما وهو العلي العظيم\"\" والتعويذة مؤطرة بخطين .","type":"تمائم","holder":"متحف تاريخ الفن","dates":"القرن السابع عشر/ الثامن عشر","location":"فيينا","dimensions":"الطول : 3.285 سم ، العرض : 3.03 سم ، العمق : 0.48 سم","method_for_datation":"خبرة طاقم الإشراف المتحفي","method_for_provenance":"قائمة جرد المتحف","provenance":"الشرق الأدنى","obtention":"Bought AD 1942","bibliography":"Komorzynski, \"\"Assyrische, babylonische und südarabische Denkmäler im KHM in Wien,\"\" *Österr. Literaturzeitung*, 1 (1952): 6.Leitner-Böchzelt, Susanne and Pfaffenbichler, Matthias (eds), *Die Welt des Orients. Kunst und Kultur des Islam*, Leoben: Stadtgemeinde Leoben, 2006: 135, Kat.-Nr. 156.","author":"Mohamed Abbas, Cairo [English Description]; H. Satzinger / E. Haslauer (M. Hüttner) [deutsche Beschreibung]","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["تخطيط","سورة البقرة","نسخي","قطع دينية","مجوهرات","تزيين بالتخطيط","طلسم","آية الكرسي","نقش"],"materials":["حجر كارنيليان أصفر فاتح"]},"8d5a8b6b-9b7a-5d86-a103-56328d85c92a":{"name":"تميمة على شكل كف.","description":"تميمة نحاسية صغيرة تستخدم كتعويذة حماية، مصممة على شكل يد؛ منقوش على ظاهرها نجمة سداسية نافرة ونقطة في المركز، وهلال في الأسفل. كُتب فوق النجمة كلمة عربية: 'مبروك'.الكف متناسقة، بإبهامين وسبابتين، والإصبع الوسطى في المركز، كما أن الأظافر واضحة التحديد. ظاهر اليد مسطح وخال من المعالم. ربما كانت هذه التميمة مثبَّتة على شيء؛ ملابس أو أثاث أو هدية. \nتعتبر'الكف' تعويذة شائعة، تستخدم لدفع عين الشر التي تمثِّل ما يمكن أن تسببه الأفكار أو الأفعال من مصيبة مؤذية. تظهر الكف أساساً على شكل حلية يلبسها الشخص، ولكنها توضع أيضاً في شكل زينة معمارية أو تزيينات أخرى. \nفي الشرق الأوسط، تعتبر النجمة السداسية النافرة رمزاُ لخاتم النبي سليمان (الملك سليمان حسب التوراة). ووفقاً للتعاليم الإسلامية اشتهر النبي سليمان بحكمته وقدراته الخارقة؛ فخاتمه، المختوم بنجمة سداسية نافرة، مكَّنه من التحكم بعفاريت الجن والتحدُّث إلى الحيوانات. إن الصورة المحفورة على خاتم هذه التميمة تستخدم لمنح حاملها القوة. أما وجود الهلال، وكذلك عبارة المباركة المدوَّنة بالعربية، تؤكدان على أن هذه التميمة إسلامية.","short_description":"تبقى كفّ اليد هذه، شكلاً حامياً من الأذى المُحتمل، ومن جملة الأفكار والأفعال الشريرة. والنجمة السداسية، ذات النقطة في المركز، هي رمز خاتم النبي سليمان، وقد وُظِّفت هنا لتمكين المالك.","holder":"متحف وصالة فنون كيلفينغروف، متحف غلاسكو.","dates":"أواخر القرن الثالث عشر / التاسع عشر.","location":"غلاسكو.","dimensions":"الطول: 3 سم؛ العرض: 2 سم.","method_for_datation":"تحليل الأسلوب: توقف استخدام النجمة السداسية عندما بدأت الجماعات اليهودية الأوروبية باستخدامها بمثابة رمز لليهودية في أواخر القرن الثالث عشر / التاسع عشر، مما يدل على أن هذه الكف لا يمكن أن تكون قد صنعت في فلسطين بعد ذلك التاريخ.","provenance":"فلسطين.","obtention":"تمَّ شراؤها في عام 1912.","bibliography":"\\- .Bearman, P., et. al., *The Encyclopaedia of Islam* , Leiden, 1965 \n\\- .Singer, I., *Jewish Encyclopaedia* , Pennsylvania, 1906","linkcatalogs":"الحج والعلوم والتصوف: الفن الإسلامي في الضفة الغربية وغزة.","author":"Noorah Al-Gailani","copy_editor":"Mandi Gomez","translator":"Abbas Abbas","translation_copy_editor":"Abbas Abbas","keywords":["زخرفة تصويرية","قطعة ذات استعمال ديني.","حلية"],"materials":["نحاس مزين ومقولب."]},"98b84854-315a-5209-aff7-d359b94d60f4":{"name":"تميمة","short_description":"التميمة الذهبية هذه منقوش على كلا طرفيها آيات من القرآن بالخط الكوفي الأولي. والخواص الدينية السحرية للتمائم مقبولة في العالم الإسلامي وهي معززة باستخدام الآيات القرآنية. وفي هذه العلبة فإن الآيات هي من سورة الإخلاص (122) التي تمجد وحدانية الله وتفرده.","type":"حلية ، مشغولة معدنية","holder":"متحف بيناكي","dates":"القرن التاسع عشر","location":"أثينا","dimensions":"الارتفاع : 2 سم","provenance":"العراق أو إيران","translator":"Ahmad Bassel Radwan","materials":["ذهب"]},"a5b2538f-6e41-5940-b65c-59d0b57a7466":{"name":"حلية للصدر(لبة).","description":"يتكون هذا العقد العريض من عدة جواهر منظومة ضمن بريم من الحرير، تتناوب مع لآلئ من الذهب بيضوية الشكل ومخددة؛ وتتشكل من عدة جواهر من الذهب متدلية، لها شكل زهيرات أو زهرات رودس المدعوة \"غرناطي\"، وورديات وأهلة ونجوم، تجتمع كلها لتشكل واقية صدر عريضة وطويلة تغطي كل الصدر تقريباً. زينت الجواهر المتدلية على الوجهين، ورصعت كل واحدة منها بعشرة زخارف على شكل مسمار مزخرف الرأس من الزمرد ومن حجر رماني اللون على أحد الوجهين، فيما زوق الوجه الثاني بمينا مفرغة خضراء وحمراء وزرقاء اللون، ذات زخارف زهرية ونباتية. وقد كان هذا النوع من الحلي خاصا بالمناسبات، إذ يقوم بحمله العروسان من الطبقة البرجوازية يوم عرسهما وبمناسبة الاحتفالات، والرموز السحرية التي يمكن أن نلحظها مخصصة لحماية المرأة من العين الحاسدة. فاستخدام الرقم 10 في رقم الأحجار الكريمة ( وهو مضاعف رقم 5، رمز اليد التي تبعد الأعمال الشريرة) والعنصران الزخرفيان، الهلال والقمر اللذان يصوران الحاجب وقزحية العين (العين التي ترى الخطر)، كلاهما من العلامات الدالة على الأهمية التي توليها النسوة للتمائم.","short_description":"كان هذا العقد المكونُ من العديد من الجواهر المتدلية والمزخرفة من كلا الوجهين يُحمل من طرف الأزواج؛ ويشتمل على رموز مخصصة لحماية المرأة من العين الحاسدة: اليدان الممثلتان بالأحجار الكريمة التي يبلغ عددها عشر قطعة والمرصعة على كل ميدالية، والعين على شكل هلال ودائرة.","holder":"متحف الأوداية؛ الرباط.","dates":"القرن 13 الهجري/ القرن 19 الميلادي.","location":"الرباط.","dimensions":"الارتفاع: 13 سم؛ الطول بلا المفاصل: 35 سم؛ الوزن: 700 غرام.","method_for_datation":"الرجوع إلى كتاب ج. بوزانسونو.","method_for_provenance":"الرجوع إلى كتاب ج. بوزانسونو.","provenance":"(هنا المصدر) فاس.","obtention":"شراء.","bibliography":"\\- .Besancenot, J., *Bijoux arabes et berbères du Maroc*, Casablanca, 1957 \n\\- .Eudel, L., *Dictionnaire des bijoux de l'Afrique du Nord*, Paris, 1906 \n\\- .Khatib-Boujibar, N., *Parures et bijoux du Maroc*, Casablanca, 1974","linkcatalogs":".Maroc andalou, circuit III","author":"Naima El Khatib-Boujibar","copy_editor":"Margot Cortez","translator":"Ghada al-Houssein","translation_copy_editor":"Ahmed S. Ettahiri","keywords":["لبة","حلية صدرية.","زخرفة هندسية","زخرفة زهريّة","ذهب","أحجار كريمة","حلي","مينا مفرغة"],"materials":["ذهب","أحجار كريمة","مينا مفرغة."]},"ac84039d-3144-5f9c-8ce4-fc3ba271ae28":{"name":"مرآة برونزية بحيوانات برأس إنسان ونقش كوفي","short_description":"هذه المرآة المصبوبة المستديرة مزينة بعناصر نافرة ولها مقبض متصل مثقب في المركز. ومحفور على ظهر المرآة زوج من الأشكال بجسم حيوان ورأس إنسان مع ذيول عقارب محاطة بزخرفة مزهرة. ويوجد نقش حول الإطار يقول :\"\" يارب! أناديك باسمك الأعظم ! أنت الإله الأحد الصمد – لقد أقسمت بك بحقيقة هذه الأسماء والملاك الذي يراقب زحل ، ... وأقسمت بالمعلم الذي تتضمن أعماله كل الأسماء وكل اسم بأنك لا ترسل لي أحد ملائكتك لهذه المرآة ، مرآتي ، والذي سيخبرني كل شيء سألت عنه لما سيأتي في هذا العالم والعالم الآخر. وأنه عن طريق مولى السماء : الذي أرسلته لي لجوهر الجبار والروحانية الغامرة التي تنزلت علي في هذه المرآة وبينت نفسها لي . وقد أخبرني كل شيء سألته عنه وأجابني في كل شيء طلبته منه أن يفعله ..الذين يرون فقط أنفسهم في حالتهم القذرة والملطخة للوجود والملامين بكذبهم – وكذلك يجب أن يكونوا / ليكن السلام مع الله\"\".شهد العصر السلجوقي زيادة إنتاج المرايا الدائرية البرونزية المصبوبة ذات الخلفية المزينة بشكل كامل وكان هناك العديد من القطع المتطابقة في مجموعات أخرى التي تتضمن متحف المتروبوليتان للفن في نيويورك والمتحف البريطاني في لندن. وإن الأشكال ذات جسم حيوان ورأس إنسان هي الأيقونات الأكثر شعبية في تلك الفترة والتي كانت رمز الشمس منذ العصور الغابرة.وهذا الشكل الخاص يرتبط إضافة لذلك بالإشارة البرجية ، العقرب. وبالاشتراك مع النقوش فإن هذه المرايا كاتنت ربما تعمل بشكل مشابه للتمائم السحرية كقوة طاردة للشر.","type":"مرآة","holder":"متحف الفن والحرف (MKG)","dates":"القرن السادس - السابع الهجري / القرن الثاني عشر - الثالث عشر الميلادي","location":"هامبورغ","dimensions":"القطر : 10.8 سم","method_for_datation":"بالمقارنة مع قطع مؤرخة مشابهة من حيث الطراز والنقوش","method_for_provenance":"المالك السابق : مجموعة القطع النقدية لولاية مينونيخ","provenance":"إيران","obtention":"أشتريت في عام 1929","bibliography":"Allan, James W., *Metalwork of the Islamic World: The Aron Collection*, London: Sotheby’s, 1986.Canby, S. R., Beyazit, D., Rugiadi, M. et al., *The Great Age of the Seljuqs: Court and Cosmos*, New York: The Metropolitan Museum of Art; New Haven: Yale University Press, 2016.Chirvani, A., *Islamic Metalwork from the Iranian World*, London: Victoria and Albert Museum, 1982. La Niece, S., Ward, R., Hook, D., Craddock, P., “Medieval Islamic Copper Alloys,” in P. Jett, B. McCarthy and J. G. Douglas (eds), *Scientific Research on Ancient Asian Metallurgy: Proceedings of the Fifth Forbes Symposium at the Freer Gallery of Art*, London: Archetype, 2012. Pope, A. U., *Masterpieces of Persian Art*, New York: Asia House, 1954. Porter, V. and Rosser-Owen, M., *Metalwork and Material Culture in the Islamic World: Art, Craft and Text: Essays Present to James W. Allan*, London: I. B. Tauris, 2012. Savage-Smith, E. (ed), *Magic and Divination in early Islam. The Formation of the Classical Islamic World*, Aldershot: Ashgate, 2004.Ward, R., *Islamic Metalwork*, London: British Museum Press, 1993.Zambelli, P., *Astrology and Magic from the Medieval Latin and Islamic World to Renaissance Europe: Theories and Approaches*, Farnham: Ashgate 2012.","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["سحر","حيوان برأس إنسان","مرآة","مشغولة معدنية"],"materials":["برونز مصبوب"]},"b47fbfa4-1cd4-52c9-9672-e4e7728b38d7":{"name":"تميمة مع حلية","short_description":"أحد طرفي التميمة له (حلية hilya ) وهي وصف مادي مميز للنبي محمد . وأعلاه يوجد ذكر لأصحاب الكهف بدون تسمية أسمائهم في سورة الكهف ( 18) . والجزء الآخر محفور بآيات قرآنية من سورة الأنبياء (21) ، جزء من الآية 87 وسورة الصف (61) جزء من الآية 13 والإخلاص (122) وآية الكرسي ( سورة البقرة / 2 – الآية 255).","type":"تميمة (حلية ) ، عقيق أبيض محفور","holder":"عهدة عائلة الخليلي – مجموعة ناصر د. الخليلي للفن الإسلامي","dates":"القرن التاسع عشر","location":"لندن","method_for_datation":"التاريخ ومكان صنع القطعة يستندان إلى محتوى النقوش وعلى أسس الطراز","provenance":"تركبا","bibliography":"Safwat, N.F., *The Art of the Pen. Calligraphy of the 14th to 20th Centuries*, London: The Nasser D. Khalili Collection of Islamic Art, vol. 5, 1996: cat.24, pp.46–7.","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["طلسمية","تميمة","آية العرش (الكرسي)","أصحاب الكهف","نقوش قرآنية","عقيق أبيض","آية الكرسي","نقش عربي","حلية"]},"bb98e522-f646-5d72-a9f4-01e1cce27fbd":{"name":"بروش(تميمة)","short_description":"التميمة أصلا هي بشكل القلب وذات ثقب طولاني في الأعلى الذي يسمح لها بأن تشبك وتعلق.وقد تم تحليتها لاحقا بالذهب وترصيعها بالميناء وزودت بملقط واستخدمت كبروش(دبوس زينة).يتميز الحجر بأنه محفور ومطعّم بكتابات عربية بالخط النسخي والنستعليق وهناك أيضا العيد من الكتابات نافرة بشكل بسيط. والنصوص على طول الحدود تذكر بمجموعها آخر أربعة سور من القرآن بدءا من الأعلى ومن اليمين لليسار كالتالي : سورة الكافرون ، سورة الإخلاص وسورة الناس وسورة الفلق.والكتابات الأخرى متضمنة في تصميم نباتي الذي تشكل أوراقه الكبيرة إطارات تخطيط وفي الأسفل كتبت عبارة\"\" يا علي \"\" والنصوص إما هي اقتباسات من القرآن مثل الآية 13 من سورة الرعد والآية 13 من سورة الصف أو عبارات تعطي القوة المقدسة والأدعية التي تتضمن العديد من الأسماء التسعة والتسعين الحسنى لله وأيضا مكتوب على الحجر عبارة الشهادة ( لا إله إلا الله محمد رسول الله) وعبارة \"\"يا محمد\"\"","type":"تميمة /تعوبذة","holder":"المتحف الوطني للفن في رومانيا","dates":"القرن 13 هجري / القرن 19 ميلادي","location":"بوخاريست, رومانيا","dimensions":"الارتفاع : 10.5 سم ، العرض(مع التحلية) : 8.5 سم ، الارتفاع : 6.5 سم ، العرض : 7.5 سم(الحجر)","method_for_datation":"المقارنة مع قطع مشابهة","method_for_provenance":"تحليل طراز القطعة","provenance":"ربما الهند","obtention":"أعيدت جزئيا للخزينة الرومانية في (1956) والتي أرسلت إلى روسيا لحفظها خلال الحرب العالمية الأولى.","bibliography":"Dunca, M., *Scrierea în arta islamică*, Bucharest: National Museum of Art of Romania, 2000: 75, cat. no. 47.Kalus, L., *Catalogue of Islamic Seals and Talismans*, Oxford: Clarendon Press, 1986.Olariu, E. and Vida, M., *Oglinzile Orientului. Pictură şi grafică din colecţiile Muzeului Naţional de Artă al României, 1850-1950*, Bucharest: National Museum of Art of Romania, 2016: 133, cat. no.132.","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["تميمة"],"materials":["محفور ومطعم و موشى بالذهب والمينا","عقيق أبيض"]},"bd425b9a-5df3-53ae-8d59-3df33045cb72":{"name":"زوج مشابك للزينة (خلالات).","description":"تتكون كل واحدة من هذه المشابك من لسان إبزيم منزلق على قوس دائرة، ومن الحلية، وهي الجزء الأساسي من المشبك، الذي ينتهي في الطرف المقابل للدبوس، بحلقة صغيرة لتعليقها بسلسلة توصل بين المشبكين. يتخذ الجزء الأساسي من المشبك شكلا بيضويا، تتوزع زخرفته حسب تصميم شعاعي. و تنطلق أربعة أحجار كريمة على شكل زهيرات، مسماة الغرناطي أو زهور رودوس، مرصعتان مثنى مثنى بجذر من حجر الزمرد، وبحجر كريم رماني اللون من رصيعة بيضوية مرصعة بحجر الزمرد غير المصقول. وتنبعث من المركز نفسه تركيبات مورقة مكونة، من سعيفتين نخيليتين ذات قنوات، ومن ثلاث سعيفات نخيلية متماثلة على شكل زهيرات، مزينة بلآلئ غريبة الشكل، مثبتة على سطح الحلية بواسطة خيط من الذهب ينتهي بكرة مذهبة. وزخرفت حواف المشبك بسعيفتين نخيليتين ثنائيتين، تلتف أقسامهما بطرق مختلفة، لتشكل خطا من الزخارف المتكسرة. \nتستخدم هذه الحلية، لربط رداء العروسة، كما يتم وضعها كحرز وقائي من الحسد. ويذكر هذا التركيب الصليبي الشكل، المتكون من خمسة أحجار، بعلامة اليد بأصابعها الخمسة (الخميسة أو يد فاطمة). وكذلك بالعين المركزية التي تستشعر الخطر وتبدده وقاية للعروس أو للمرأة التي تحملها من سوء الطالع الذي قد يكنه الحاسدون لها.","short_description":"كانت هذه الخلالات أو المشابك التزيينية، التي تنزلق على قوس دائرة، تستعمل لإمساك رداء العروسة؛ تتضاعف الخلالات بصفيحة مزخرفة من وجهيها تشكل حلية: واحد مطلي، والآخر مرصع بأحجار كريمة يبلغ عددها خمسا، على شاكلة رمز اليد.","holder":"متحف الأوداية؛ الرباط.","owner":"السيد روفييو.","dates":"القرن 13 الهجري/ القرن 19 الميلادي.","location":"الرباط.","dimensions":"الارتفاع: 11.5 سم؛ العرض: 6.3 سم؛ الوزن: 94 غرام.","method_for_datation":"من خلال دراسة أسلوبية وبالاستناد إلى مؤلف السيد ج. بوزانسونو.","method_for_provenance":"اشتهرت مدينة فاس بصناعة مثل هذه المجوهرات.","provenance":"(هنا المصدر) فاس.","obtention":"هبة من السيد روفييو**.**","bibliography":"\\- .Besancenot, J., *Bijoux arabes et berbères du Maroc*, Casablanca, 1957 \n\\- .Eudel, P., *Dictionnaire des bijoux de l'Afrique du Nord*, Paris, 1906 \n\\- .Khatib-Boujibar, N., *Parures et bijoux du Maroc,* Casablanca, 1974","linkcatalogs":".Maroc andalou, circuit III","author":"Naima El Khatib-Boujibar","copy_editor":"Margot Cortez","translator":"Ghada al-Houssein","translation_copy_editor":"Ahmed S. Ettahiri","keywords":["ذهب مسبوك.","زخرفة هندسية","زخرفة زهريّة","مشابك / خلالات","حلي"],"materials":["ذهب مصبوب ومخرم ومرصع بأحجار كريمة غير مصقولة."]},"c5864634-4eda-5afc-9805-0634535b6407":{"name":"طبعة ملونة دينية : يد مع عين للحماية","short_description":"إن اليد المرفوعة ذات الأصابع المفتوحة مفهومة عالميا من قبل كل الناس بغض النظر عن اللغة و الثقافة. \"\" توقف! اليد الحامية والعين ترتبطان بشكل معقد ببعضهما البعض وبشكل خاص عندما يتعلق الأمر بالاحتماء من العين الشريرة وحسد الآخرين. إن الحواجز المادية والعين الرمزية أو اليد الطاردة / الدافعة ستبعد الخطر وتحقق استمرار وجود عائلة الإنسان وإن البيت التركي الذي يتبرك براحة اليد مع عين مرسومة عليها تعد بالرخاء والحماية من العين الشريرة \"\" الله سيحمينا\"\".","type":"دين","holder":"متحف العالم ، فينا","dates":"قبل 1983","location":"فيينا","dimensions":"الارتفاع : 35 سم ، العرض : 50 سم","method_for_datation":"المادة موجودة في دفتر الجرد العام والوثائق الأرشيفية","method_for_provenance":"المادة موجودة في دفتر الجرد العام","provenance":"تركيا ، إسطنبول","obtention":"تصنيف الكاتالوك : \"\" أشتريت من الدكتور بيتر و. شينيريل ، القاهرة ، 1983.\"\"","bibliography":"Steinmann, Axel, \"\"Hand and Eye\"\", in Christian Schicklgruber (ed), *Weltmuseum Wien, exhibition catalogue*, Vienna: Weltmuseum Wien, 2017: 106-109.","translator":"Ahmad Bassel Radwan","materials":["ورق"]},"c644f172-5e30-55ce-9c9e-f557428c4c25":{"name":"تد فاطمة","short_description":"ُظهر الأشياء الموجودة في صندوق العرضاطمة المعروفة أيضًا باسم خمسة ويد فينوس. كان صانعو الفضة اليهود في المغرب يشكلون المجوهرات و مقابض الأبواب على شكل هذا الرمز السحري . \n \nمنذ مصر القديمة ، ظهرت اختلافات في رمزية اليد المفتوحة عبر الزمن والمعتقدات باعتبارها رمزاً مقدساً يُعتقد أنها تحمي من الشر، كف فاطمة (فاطمة أبنة الرسول محمد) تحمي أي شخص من الأذى بغض النظر عن دينه. \n \nمعدن الفضة مع تصميم الكف المتناسق يزيد من فاعليته لأن الفضة معدن مبارك في القرآن. وفي دلالة سحرية للأرقام، تشير الأصابع إلى أركان الإسلام الخمسة، وخمس صلوات يومية، ومفاتيح الغيب الخمسة.","type":"الاثار الدينية","holder":"متحف الشيخ فيصل بن قاسم ال ثاني","owner":"متحف الشيخ فيصل بن قاسم ال ثاني","dates":"القرن ال 19","location":"الشهنية","dimensions":"طول: 24 سم عرض: 16 سم","place_of_production":"طنجة, المملكة المغربية","provenance":"المملكة المغربية","obtention":"شراء","bibliography":"Hildburgh, W. L., \"Images of the Human Hand as Amulets in Spain\", *Journal of the Warburg and Courtauld Institutes*, 18 : 1/2 (1955): 67–89. \nKoltuv, B. B., *Amulets, Talismans, and Magical Jewelry: A Way to the Unseen, Everpresent, Almighty God*, Berwick: Nicolas-Hays, Inc., 2005. \nPomeroy, H., *Intertwining Cultures: Memories of the Andalusi Past. In the Iberian Peninsula and Beyond: A History of Jews and Muslims (15th–17th Centuries),* Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2015: 246–57. \nSánchez, A. R., and Mitchell, P., \"THE HAND OF FATIMA: SILENT & TACTILE\", *Artes de México*, 131 (2019): 84–86. \nSayed, N. A., \"The Hand of Hamsa: Interpretation across the Globe\", *Hand*, 6 : 20 (2016).","author":"Sarah Schroeder","translator":"Faisal Haddad","materials":["فضة:منقوش"]},"c69cb729-5a18-54d1-b7ac-2cfc3ae623ed":{"name":"حجر محفور.","description":"القطعة عبارة عن حجر مربع الشكل يوجد عليه نقش قرآني لآية الكرسي وهي الآية رقم 255 من سورة البقرة (رقم 2). والآية تقرأ على النحو التالي: \"الله لا إله إلا هو الحي القيوم لا تأخذه سنة ولا نوم له ما في السموات وما في الأرض من ذا الذي يشفع عنده إلا بإذنه يعلم ما بين أيديهم وما خلفهم ولا يحيطون بشيء من علمه إلا بما شاء وسع كرسيه السموات والأرض ولا يؤده حفظهما وهو العلي العظيم\". \n \nحفرت هذه الآية على الحجر بالخط الكوفي بشكل عميق، وجاءت في عشرة أسطر. الأحرف طويلة وذات زوايا مما يدل على أن هذا النقش يرجع إلى فترة مبكرة، إذ أن هذا النوع من الأحرف يرجع إلى الفترات الإسلامية المبكرة. \n \nأما بالنسبة لاستخدامات هذا الحجر، فهي مرتبطة بفكرة حماية المنزل وأهله من الحسد. ما يثير الانتباه أن هذا التقليد ما زال شائعاً إلى يومنا هذا، إذ نجد هذه الآية على جدران المنازل من الداخل مكتوبة على ألواح من النحاس المصفح أو على المطرزات أو قطع الحلي التي تستخدم خاصة للأطفال.","short_description":"حجر منقوش من عمّان، عليه آية الكرسي القرآنية وهي الآية 255 من سورة البقرة. الخط الكوفي أموي أنموذجي. تمثَّلت وظيفة الحجر بحماية صاحبه، وأفراد أسرته، والبيت من \"العين الشريرة\". مازالت هذه العادة متداولة إلى يومنا هذا.","holder":"متحف الآثار الأردني.","owner":"معروض الآن في متحف الأردن","dates":"النصف الأول من القرن 2 ﻫ/ 8 م .","location":"عمّان.","dimensions":"الارتفاع: 70 سم؛ العرض: 38 سم.","method_for_datation":"أرِّخت القطعة من خلال تحليل طراز النص والكتابة، وكذلك من خلال القطع أو الكسر الفخارية التي عثر عليها في نفس الطبقة الأثرية.","method_for_provenance":"حدِّدت عمّان مكاناً لصنع القطعة من خلال التنقيبات الأثرية التي جرت في مدينة عمّان.","provenance":"عمّان.","obtention":"تم اقتناء القطعة من قِبَل المتحف من خلال الحفريات الأثرية الإنقاذية التي أجريت في وسط عمان من قِبَل دائرة الآثار العامة عام 1958.","bibliography":"**\\-** العابدي، محمود. الآثار الإسلامية في فلسطين والأردن. عمان، 1973.","linkcatalogs":"الأمويون: نشأة الفن الإسلامي (ص 59).","author":"Aida Naghawy","translator":"Ghada Al-Yousef","translation_copy_editor":"Majd Musa","keywords":["نقش.","قرآن","آية الكرسي","خط كوفي"],"materials":["حجر محفور."]},"e55614b8-f79a-5fa9-af73-256d887343b2":{"name":"زينة صدر","short_description":"إن المجوهرات التركمانية إلى جانب استخدامها لأغراض الزينة الواضحة فإنها في مثل هذه المجتمعات القبلية بشكل كبير تشير للهوية العرقية والمكانة الاجتماعية. والمجوهرات التركمانية عادة تكون مطعمة حيث يستخدم كل من الذهب والنحاس الأصفر. والكارنيليان هو الحجر المختار للتطعيم ويعتقد أنه يحمي مرتديه من الموت والمرض إلى جانب كونه يجلب السعادة والسلم.وإن المجوهرات التي توضع على الصدر تسمى التومار وترتدى من قبل كل القبائل التركمانية. ويصنف التومار إلى قطع توضع على الصدر وحول العنق وتتدلى فوق الصدر بالرغم من أنه يمكن أن تصل حتى الخصر. وهذه الحلية الصدرية الفضية الكبيرة تتميز بشكل طائر ذو رأس مزدوج والذي منذ الأزمنة الغابرة كان رمزا للقوة والسلطة.","type":"مجوهرات","holder":"متحف الفنون الإسلامية في ماليزيا","dates":"تقريبا 1300-1400 هجري /تقريبا 1900-2000 ميلادي","location":"كوالا لامبور","dimensions":"115 سم × 53 سم","provenance":"أوزباكستان ، بخارى","bibliography":"Islamic Arts Museum Malaysia, *Jewellery of the Islamic World: An Introduction*, Kuala Lumpur: IAMM Publications, 2009: 32-33, 62-66.","translator":"Ahmad Bassel Radwan","materials":["تطعيم بالفضة"]},"e8cef6f7-62c2-5606-806d-9b7be4aaaae5":{"name":"التصويرة (تميمة)","short_description":"تصوير الكائنات تقليد قديم في عُمان، ويعود لحقب ما قبل التأريخ؛ حيث يظهر في رسومات الكهوف، والنقوش التي على الصخور، أما في العصر الإسلامي فقد استمر تصوير الحيوانات الداجنة، والبرية، وكذلك تصوير البشر، والجن؛ لتصبح بذلك جزءا لا يتجزأ من التراث الحرفي العُماني، ويستخدم أيضا تعبير تجريدي ليد بشرية؛ تعرف أحيانا بـ(كف فاطمة)؛ كنمط تمائمي في الحلي الفضية، والمنسوجات البدوية، وتشمل الأنماط التمائمية الأخرى أشكال جنيات حبيسة، وأشكالا تجريدية لرجال، ونساء؛ حيث يرتديها الأطفال كتمائم تقيهم الأذى.تسمى هذه الأشكال الغامضة المظهر \"\"التصاوير\"\"، ومفردها \"\"التصويرة\"\"؛ وهي نوع خاص من التمائم التي تجلب الحظ الحسن ــ كما يعتقد ــ والتي صممت لتبدو على هيئة إنسان بقدمين، وأحيانا بساقين، وذراعين؛ لكنه بدون رأس، ويستبدل الرأس بحلقة في الجزء العلوي؛ تستخدم لتعليق التصويرة على سلسلة تلبس كقلادة يرتديها الأطفال؛ لحمايتهم من الشر، وسوء الحظ.","type":"مجوهرات فضية","holder":"المتحف الوطني العُماني","dates":"القرن الرابع عشر الهجري / القرن العشرين الميلادي","location":"مسقط","dimensions":"الطول : 5 سم ، العرض : 2,1 سم ، الوزن : 4,3 غرام","provenance":"شمال عُمان","obtention":"وزارة التراث والسياحة","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["تميمة","جني","مجوهرات"],"materials":["شكل نحاسي ذو تصميم خاص مع تصاميم مقببة"]},"eeb73625-9b7f-5b6e-bac6-70835ba47781":{"name":"تميمة","short_description":"القطعة عبارة عن حلية بشكل دمعة ذات حدود من الفضة المخرمة من سلك مبروم و تخشين. ومنقوش على كلا جانبي التميمة ابتهالات ونصوص قرآنية. والأدعية مكتوبة بخط الثلث على أرضية ملفوفة في الوسط ومحاطة بعصابات تخطيط كتابية بآيات بخط النسخ : عبارة \"\"ما شاء الله\"\" محاطة بآيات من سورة الفلق وعبارة \"\" يا حافظ \"\" وبآيات من سورة الناس. وهاتين السورتين الأخيرتين من القرآن قصيرتان جدا ومثيرتان بشدة ويشار لهما بالمعوذتان وتستخدمان كثيرا في التمائم .","type":"تميمة","holder":"المتحف الوطني للفن في رومانيا","dates":"القرن 12هجري / 18ميلادي","location":"بوخاريست, رومانيا","dimensions":"الطول : 6.7 سم ، العرض : 5.6 سم","method_for_datation":"تحليل طراز القطعة والمقارنة مع قطع مشابهة","method_for_provenance":"تحليل طراز القطعة","provenance":"الإمبراطورية العثمانية","obtention":"أعيدت جزئيا للخزينة الرومانية في (1956) والتي أرسلت إلى روسيا لحفظها خلال الحرب العالمية الأولى.","bibliography":"Dunca, M., *Scrierea în arta islamică*, Bucharest: National Museum of Art of Romania, 2000: 74, cat. no. 46.Olariu, E. and Vida, M., *Oglinzile Orientului. Pictură şi grafică din colecţiile Muzeului Naţional de Artă al României, 1850-1950*, Bucharest: National Museum of Art of Romania, 2016: 131, cat. no. 126.","translator":"Ahmad Bassel Radwan","keywords":["تميمة"],"materials":["تخشين","ذهب","زخارف بارزة","فضة"]},"f4fdfa35-5e30-5d5a-b283-f6a2e53a4f66":{"name":"قميص تعويذات","short_description":"صدر وظهر القميص مغطى بالآيات القرآنية والدعوات والابتهالات لله مكتوبة بمجموعة من الخطوط ومرتبة في لوحات وعناصر تزيين بأشكال متعددة.ويوجد عنصري تزيين في الأمام يحملان صور للمسجد الحرام في مكة والمسجد النبوي في المدينة وكل منهما ضمن إطار تزييني يحيط بصور دقيقة لمواقع مقدسة أخرى في المناطق المحيطة. إن عرض الأماكن المقدسة على قمصان طلسمية نادر ومن بين الأمثلة المعروفة قميض ذو صورة للحرم المكي وقبعة بصور مطرزة للمسجد النبوي موجودة في متحف قصر توبكابي ومشاهد لكليهما على قميص هندي في مجموعات الخليلي .ولكن كلها هي صور غير حقيقية وعلى خلاف المناظر على هذه القميص المصورة بشكل حقيقي.","type":"قميص تعويذات ، قماش ، قماش منقوش ، قماش مرسوم ، مكة ، المدينة","holder":"عهدة عائلة الخليلي – مجموعة ناصر د. الخليلي للفن الإسلامي","dates":"القميص غير مؤرخ . التاريخ المبين يستند لمقارنات مع مواد مشابهة في قصر توبكابي وأيضا كلوحات في المخطوطات.","location":"لندن","dimensions":"سم 87 × 101 ( حيث الأكمام ممدودة)","method_for_datation":"مكان صنع القطعة والتاريخ يستند إلى أسس الطراز وبالمقارنة مع قطع مؤرخة مشابهة.","provenance":"تركيا","bibliography":"Tezcan, H., *Tılsımlı Gömlekler*, Istanbul: Timaş Tarih, 2011.","author":"Nahla Nassar","translator":"أحمد باسل رضوان","keywords":["دين","تخطيط","قماش عثماني","سفر","الكعبة","الحج","قطعة دينية","حبر","نقوش قرآنية","الحجاز","مكة","قطن","قماش"],"materials":["منقوش بأحبار ملونة وذهب","قميص مكون من 10 قطع من القماش مخاطة معا.","قطن"]},"f5c3cafb-6809-579d-8000-390c6200afa9":{"name":"علبة تميمة","short_description":"النقش الكوفي – شهادة المسلم بالإيمان وتمجيد الحسن ابن أحمد الذي بالضرورة كان مالك علبة التميمة – مع العناصر النباتية هي التزيين الوحيد فقط للقطعة. والعلبة المربعة لها ثلاثة عرى التي يتم تعليقها منها. ويوجد جانب قصير مخلوع بحيث أن الرقية أو الآية من القرآن قد نحيت جانبا.","type":"مطعمة بالفضة والنيلة","holder":"مجموعة ديفيد ، كوبنهاجن ، الدانمارك","dates":"القرن الرابع - الخامس الهجري / القرن العاشر - الحادي عشر الميلادي","location":"كوبنهاغن","provenance":"إيران أو أفغانستان","translator":"Ahmad Bassel Radwan"},"fd051a6c-6d76-5872-b5f1-48712d9ee72b":{"name":"تميمة ’عين الحسد‘.","description":"'عين الحسد'، تميمة زرقاء مصنوعة على شكل قرص من الزجاج الأزرق المقولب، ومزخرفة بسلسلة ملوَّنة من الدوائر متناقصة الحجم: الأصفر، فالأبيض، ثم نقطة سوداء في المركز. ربما تكون خرزة من ضمن نسق من الخرزات المشابهة، لأنها مثقوبة في أحد جوانبها كي تنظم في سلك. من المحتمل أن هذا النوع من 'العين' الزجاجية كان يركَّب على الملابس أو أغطية الرأس. \nتسمَّى العيون الزرق، بحسب المعتقد الإسلامي الشائع، عين الحسود؛ حيث يتقلدها المرء كي تطرد القوى السلبية وتعكسها على عيون الجناة الحاسدين، وبهذه الطريقة تحمي مرتديها من عواقب الحسد التي يُعتقد أنها تسبب المرض أو المصيبة. \nإن عيوناً كهذه يمكن أن تُصنع تقريباً على شكل هذه الخرزة، أو يمكن أن تُرسم بدقة ونوعية تدلاَّن على مهارة الصنع، حسبما وُجدت في مجوهرات الذهب أو الفضة؛ لكن النوعية ليس لها تأثير على القوة الحمائية. يعتقد أيضاً أن الخرزات الزرق البسيطة تلعب دوراً حمائياً مماثلاً، وتُستخدم أحياناً عوضاً عن عين الحسد.","short_description":"من معتقدات مسلمي الشرق الأوسط الشعبية، أن العيون الزرقاء حسودة من جهة، وقادرة على ردع الحسد من جهة ثانية. وهذه العين الزجاجية الزرقاء تُحمل للوقاية من تأثيرات الغيرة والحسد، التي قد تفضي إلى فقدان موضوع الغيرة، أو إلى المرض، والكوارث.","holder":"متحف وصالة فنون كيلفينغروف، متاحف غلاسكو.","dates":"أواخر القرن الثالث عشر- أوائل الرابع عشر / أواخر التاسع عشر- أوائل العشرين.","location":"غلاسكو.","dimensions":"القطر: 2 سم.","method_for_datation":"تحليل الأسلوب: يوجد الكثير من النماذج المماثلة، من حيث الأسلوب والصنع والحجم واللون، التي يعود تاريخها للعهد العثماني ويُنسب مكان صنعها إلى حبرون في فلسطين.","method_for_provenance":"الكثير من النماذج المماثلة الموجودة نسب مكان صنعها إلى حبرون في فلسطين.","provenance":"حبرون، فلسطين.","obtention":"ابتاعها المتحف عام 1912.","bibliography":"\\- .Weir, S., *Palestinian Costume*, London, 1989 \n\\- .Budge, Sir, E. A. Wallis, *Amulets and Superstitions*, London, 1930","linkcatalogs":"الحج والعلوم والتصوف: الفن الإسلامي في الضفة الغربية وغزة.","author":"Noorah Al-Gailani","copy_editor":"Mandi Gomez","translator":"Abbas Abbas","translation_copy_editor":"Abbas Abbas","keywords":["قطعة ذات استعمال ديني","زخرفة تصويرية.","حلية"],"materials":["زجاج مقولب وملون."]},"fe15bf30-dd6d-5446-86a7-37536d667b14":{"name":"تميمة ، جمجمة كبش مزخرفة","short_description":"في الثقافة الإسلامية فإن الكبش هو حيوان الأضحية الأكثر أهمية. والانتقال من التضحية من البشر إلى الحيوان هو في قلب قصة النبي إبراهيم الذي رغب في تقديم ولده إسماعيل. وفي تضحية إبراهيم التي وفقا للنص الإسلامي جرت في منى فإن الكبش قدم كبديل معجز من قبل جبريل باسم الله. ومن أجل أن يشمل الحرم المكي فإن القصة تعرض رأس كبش إبراهيم الذي علق من قرونه على ميزاب الكعبة ( الطبري) كتقليد ساري بأن الكعبة هي نفس البيت العتيق الذي بني من قبل إبراهيم وإسماعيل. والمسلمون يحيون ذكرى التضحية كل عام بعيد الأضحى خلال الحج لمكة حيث يتم ذبح شاة أو كبش أو حيوان مماثل. ويعتقد أن الكبش المضحى به سيظهر في يوم القيامة ليقوم بنفسه بالسير على الصراط ، ذاك الجسر المؤدي للجنة.","type":"دين","holder":"متحف العالم ، فينا","dates":"تقريبا 1934","location":"فيينا","dimensions":"الطول : 46 سم ، العرض : 43 سم ، الارتفاع : 24 سم","method_for_datation":"المادة موجودة في دفتر الجرد العام والوثائق الأرشيفية","method_for_provenance":"المادة موجودة في دفتر الجرد العام","provenance":"تركيا ، غرب الأناضول","obtention":"مصنفة في الكاتالوك بالشكل : \"\" إعارة سابقة لأمين المتحف أوتو كولر ، 1937.\"\"","bibliography":"Steinmann, Axel, \"\"Die Unschuld des Blicks oder Von der Beredtheit der Dinge\"\", in Christph Steinbrener, *Unternehmen Capricorn. Eine Expedition durch Museen, exhibition catalogue*, Vienna: Triton, 2001: 90-95.Steinmann, Axel, \"\"Amulet. Adorned ram's skull\"\", in Anne-Marie Bouttiaux and Anna Seiderer (eds), *Fetisch Modernity, exhibition catalogue*, Tervuren: Royal Museum for Central Africa, 2011: 114.","translator":"Ahmad Bassel Radwan"}}
|
|
@@ -0,0 +1 @@
|
|
|
1
|
+
{"012a86aa-50ab-584f-aaec-cc16d09de613":{"name":"Ovaler Talisman mit arabischer Schrift","short_description":"Ovaler Talisman aus Bergkristall mit *Nashi* Epigraphik im Zentrum: ”Es gibt keinen Gott außer Gott den König das ist die absolute Wahrheit“. \nAls Hintergrund ein Rhombenmuster aus sich kreuzenden und parallelen Linien; den äußeren Rahmen bildet eine Doppellinie.","type":"Amulett","holder":"Kunsthistorisches Museum","dates":"11. – 12. H. / 17. – 18. Jahrhundert","location":"Wien","dimensions":"Länge: 3.43cm, Breite: 1.92cm, Tiefe: 0.55cm, Gewicht: 7g","method_for_datation":"Kunsthistorischer Vergleich","method_for_provenance":"Inventar-Eintrag","provenance":"Naher Osten","obtention":"Ankauf 1942","bibliography":"Komorzynski, „Assyrische, babylonische und südarabische Denkmäler im KHM in Wien,\" *Österr. Literaturzeitung*, 1 (1952): 6. \nLeitner-Böchzelt, Susanne und Pfaffenbichler, Matthias (Hgg.), *Die Welt des Orients. Kunst und Kultur des Islam*, Leoben: Stadtgemeinde Leoben, 2006: 135, Kat.-Nr. 156.","author":"H. Satzinger","materials":["Bergkristall"]},"0ae5bb98-ff82-5c47-b575-e5dded2d383a":{"name":"Türklopfer.","description":"Der Türklopfer besteht aus zwei phantastischen, gegenständig geflügelten Drachen, deren Vorderläufe miteinander verbunden sind und die ihre Köpfe rückwärts wenden. Ihre Mäuler sind weit geöffnet und verschlingen ihre Flügel. Die Schwanzenden sind miteinander verbunden und enden in Greifenköpfen. Die Drachen sind mit einem Löwenkopf verbunden, der mit einem langen Zapfen die Befestigung an einer Tür herstellte. Die plastisch geformten Drachenkörper sind auf der Oberfläche graviert. Ein Gegenstück zu dem Türklopfer ist nicht bekannt, aber ein sehr ähnlicher Türklopfer befand sich früher in der Ulu Cami (Große Moschee) in Cizre in Südostanatolien und ist heute in Istanbul, im Museum für Türkische und Islamische Kunst. Schon in der Entstehungszeit galten die fast fünf Meter hohen Holztüren mit den kostbaren Bronzebeschlägen als Sehenswürdigkeiten. Als solche werden sie auch in Mittelalterlichem Quellen bewundert, wie im Buch des Ingenieurs Ismail b. ar-Razzaq al-Djazari, der um diese Zeit die großen Türen des Artukidenpalastes in Diyarbakir beschrieb. Die Darstellung von gegenständigen geflügelten Drachen mit aufgerissenen Mäulern galten in ihrer Entstehungszeit als Abwehr gegen böse Mächte. Die Formensprache des Türklopfers entspricht den zengidischen Vorstellungen von Magie und übernatürlicher Weltsymbolik. Solche Vorstellungen werden auch in anderen Orten und Kunstgattungen gezeigt. Als Beispiele gelten hier das Talismantor von 617-618 H. / 1221/22 n. Chr. in Bagdad, Reliefs an der Zitadelle von Konya (Türkei) aus dem gleichen Jahr (heute im Museum der Ince Minareli-Madrasa, Konya) oder auch Titelblätter von Manuskripten der Zeit um 1200, wie das Buch über Gegengifte von 595 H. /1199 n. Chr. in der Pariser Nationalbibliothek, das auf dem Titelbild symbolisch den Mond zeigt. In der Literatur wurde betont, daß diese Motive an Türen befestigt ungebetene Gäste abhalten sollten, die Türschwelle zu überschreiten.","short_description":"Dieser Türklopfer zeigt zwei wilde Drachen, die ihre eigenen Flügel zu verschlingen scheinen und deren ineinander verschlungene Schwänze in Greifköpfen enden. Die Drachen sind durch einen Löwenkopf verbunden, in dem ein langer Stift steckt, um den Klopfer an der Tür zu befestigen. Drachen wie diese sollten das Gebäude vor dem Bösen schützen.","holder":"Museum für Islamische Kunst","dates":"Anfang 7. H / 13. Jh.","location":"Berlin","dimensions":"Höhe 27, 5 cm Breite 24 cm","method_for_datation":"Die vergleichbaren Türklopfer aus der Ulu Cami (Große Moschee) in Cizre sowie andere Vergleichsbeispiele weisen auf eine Datierung an den Anfang des 7. Jh. H./ oder 13. Jh. n. Chr. hin.","method_for_provenance":"Der Türklopfer, der in Tiflis/Georgien erworben wurde, hat die besten Parallelen in Türklopfern aus der Ulu Cami (Große Moschee) in der südostanatolischen Stadt Cizre, so dass auch in der Literatur für den Berliner Türklopfer eine südostanatolische Provenienz angenommen wird.","provenance":"Südostanatolien (Türkei)","obtention":"Kunsthandel Tiflis. 1912 als Geschenk von A. Francke erworben.","bibliography":"Hattstein, M./Delius, P. Islam. Art and Architecture, Köln, 2000, 384-385. \n \nHillenbrand, R. Islamic Art and Architecture. London, 1999, 111-137. \n \nKat. Museum für Islamische Kunst Berlin. Berlin 1979, Nr. 14, S. 17. \n \nKat. Museum für Islamische Kunst. Mainz 2001, 66. \n \nKat. Turks. A Journey of a Thousand Years, 600-1600, D. J. Roxburgh ed., London, 2005, 130-131 Kat. 87.","author":"Annette Hagedorn","keywords":["Drachen","Bronze","Zengiden","Türklopfer","Symbolik"],"materials":["graviert","Bronze","gegossen"]},"1339038e-f661-5345-9923-697aa6a4fa79":{"name":"Ovaler Talisman mit Sure","short_description":"Ovaler Talisman aus orangerotem Karneol mit einem Bittgebet im Zentrum, gerahmt von einer doppelten Linie. Als nächstes folgt die Eröffnungssure (*Al-Fathiha*) in *Nashi*: „Im Namen des barmherzigen und gnädigen Gottes. Lob sei Gott, dem Herrn der Welten dem Barmherzigen und Gnädigen, der am Tag des Gerichts regiert! Dir dienen wir, und Dich bitten wir um Hilfe. Führe uns den geraden Weg, den Weg derer, denen Du Gnade erwiesen hast, nicht (den Weg) derer, die dD(ein)em Zorn verfallen sind und irregehen!“ Die Sure wird von vier Linien gerahmt, auf die ein äußeres Band mit Koran Epigraphik der Sure *al-Kafirun* folgt: “Im Namen des barmherzigen und gnädigen Gottes. Sag (oh Mohammed) denen, die nicht an Gott glauben „Ich verehre nicht, was ihr verehrt und ihr verehrt nicht, was ich verehre. Und ich verehre nicht, was ihr (bisher immer) verehrt habt, und ihr verehrt nicht, was ich verehre. Ihr habt eure Religion, und ich die meine (islamischer Monotheismus).“ Alle Inschriften vor einem Hintergrundmuster aus drei und fünfteiligen Punkten, den äußeren Rahmen bilden zwei Linien.","type":"Amulett","holder":"Kunsthistorisches Museum","dates":"11. 12. H. / 17. – 18. Jahrhundert","location":"Wien","dimensions":"Länge: 5.8cm, Breite: 3.55cm, Tiefe: 0.7cm","method_for_datation":"Kunsthistorischer Vergleich","method_for_provenance":"Inventar-Eintrag","provenance":"Naher Osten","obtention":"Ankauf 1942","bibliography":"Komorzynski, „Assyrische, babylonische und südarabische Denkmäler im KHM in Wien,\" *Österr. Literaturzeitung*, 1 (1952): 6. \nLeitner-Böchzelt, Susanne und Pfaffenbichler, Matthias (Hgg.), *Die Welt des Orients. Kunst und Kultur des Islam*, Leoben: Stadtgemeinde Leoben, 2006: 135, Kat.-Nr. 156.","author":"H. Satzinger","materials":["Orangeroter Karneol"]},"233f177a-9a79-505a-9d9f-69315d5046d2":{"name":"Ovaler Talisman mit Sure","short_description":"Ovaler Talisman aus weißem und rotem Granat; eine Zeile aus der Ayat-al-Kursi (Der Stuhl) bildet den Rand: „Allah (ist einer allein). Es gibt keinen Gott außer ihm. (Er ist) der Lebendige und Beständige. Ihn überkommt weder Schlummer noch Schlaf. Ihm gehört (alles), was im Himmel und auf Erden ist. Wer (unter den himmlischen Wesen) könnte - außer mit seiner Erlaubnis - (am jüngsten Tag) bei ihm Fürsprache einlegen? Er weiß, was vor und was hinter ihnen liegt. Sie aber wissen nichts davon - außer was er will. Sein Thron reicht weit über Himmel und Erde. Und es fällt ihm nicht schwer, sie (vor Schaden) zu bewahren.“ Die Schlussworte der Sure zieren die Mitte des Talismans: „Er ist der Erhabene und Gewaltige“.","type":"Amulett","holder":"Kunsthistorisches Museum","dates":"11. 12. H. / 17. – 18. Jahrhundert","location":"Wien","dimensions":"Länge: 6.48cm, Breite: 3.77cm, Tiefe: 0.6cm","method_for_datation":"Kunsthistorischer Vergleich","method_for_provenance":"Inventar-Eintrag","provenance":"Naher Osten","obtention":"Ankauf 1942","bibliography":"Komorzynski, „Assyrische, babylonische und südarabische Denkmäler im KHM in Wien,\" *Österr. Literaturzeitung*, 1 (1952): 6. \nLeitner-Böchzelt, Susanne und Pfaffenbichler, Matthias (Hgg.), *Die Welt des Orients. Kunst und Kultur des Islam*, Leoben: Stadtgemeinde Leoben, 2006: 135, Kat.-Nr. 156.","author":"H. Satzinger","materials":["Orangeroter Karneol"]},"8bd10ee7-7d61-5332-9316-61a61303f68d":{"name":"Herzförmiger Talisman mit Sure","short_description":"Herzförmiger Talisman aus halbgelben Karneol; in der Mitte eine Inschrift in *Nashi* „Donner (*ar-ra’ad*) verherrlicht und preist Ihn, ebenso wie die Engel aus Ehrfurcht“ umgeben von Ayat-al-Kursi (Der Stuhl) „Allah (ist einer allein). Es gibt keinen Gott außer ihm. (Er ist) der Lebendige und Beständige. Ihn überkommt weder Schlummer noch Schlaf. Ihm gehört (alles), was im Himmel und auf Erden ist. Wer (unter den himmlischen Wesen) könnte - außer mit seiner Erlaubnis - (am jüngsten Tag) bei ihm Fürsprache einlegen? Er weiß, was vor und was hinter ihnen liegt. Sie aber wissen nichts davon - außer was er will. Sein Thron reicht weit über Himmel und Erde. Und es fällt ihm nicht schwer, sie (vor Schaden) zu bewahren. Er ist der Erhabene und Gewaltige“. Der Talisman wird von einer doppelten Linie gerahmt.","type":"Amulett","holder":"Kunsthistorisches Museum","dates":"11. 12. H. / 17. – 18. Jahrhundert","location":"Wien","dimensions":"Länge: 3.29cm, Breite: 3.03cm, Tiefe: 0.48cm","method_for_datation":"Kunsthistorischer Vergleich","method_for_provenance":"Inventar-Eintrag","provenance":"Naher Osten","obtention":"Ankauf 1942","bibliography":"Komorzynski, „Assyrische, babylonische und südarabische Denkmäler im KHM in Wien,\" *Österr. Literaturzeitung*, 1 (1952): 6. \nLeitner-Böchzelt, Susanne und Pfaffenbichler, Matthias (Hgg.), *Die Welt des Orients. Kunst und Kultur des Islam*, Leoben: Stadtgemeinde Leoben, 2006: 135, Kat.-Nr. 156.","author":"H. Satzinger","materials":["Hellgelber Karneol"]}}
|
|
@@ -0,0 +1 @@
|
|
|
1
|
+
{"501785a0-9d3d-5517-9bcf-01c3e0ae7519":{"name":"Κούπα","short_description":"Η κούπα έχει κεντρικό ομφαλό και τοιχώματα με αυλακώσεις. Το σχήμα αυτού του σκεύους πάει πίσω στις αρχαίες φιάλες σπονδής και χρησιμοποιείται στον ισλαμικό κόσμο ως κούπα για το χαμάμ ή μαγικό μπολ. Οι μαγικές θεραπευτικές ιδιότητες του συγκεκριμένου μπολ φανερώνονται από τα κρυπτογραφημένα σύμβολα στο χείλος. Κορανικοί στίχοι κοσμούν τη ζώνη κάτω από το χείλος και γύρω από τον ομφαλό, η πλατειά έδρα του οποίου φέρει εξακόρυφο άστρο και το όνομα του Αλλάχ.","holder":"Μουσείο Μπενάκη","dates":"16ος-17ος αιώνας","location":"Αθήνα","dimensions":"Διάμετρος 18 εκ.","provenance":"Τουρκία","materials":["Χαλκός Επικασσιτερομένος"]},"98b84854-315a-5209-aff7-d359b94d60f4":{"name":"Φυλαχτό","short_description":"Το ενεπίγραφο χρυσό φυλακτό φέρει κορανικούς στίχους σε πρώιμη κουφική γραφή και στις δύο πλευρές. Πρόκειται για το κεφάλαιο CXII με τίτλο «Ειλικρίνεια» στο οποίο υμνείται η αγνότητα του θεού και η πίστη στον ένα θεό. Οι μαγικοθεραπευτικές ιδιότητες των φυλακτών είναι αποδεκτές στον ισλαμικό κόσμο και ενδυναμώνονται με τη χρήση κορανικών αποσπασμάτων.","holder":"Μουσείο Μπενάκη","dates":"9ος αιώνας","location":"Αθήνα","dimensions":"Ύψος 2 εκ.","provenance":"Ιράκ ή Ιράν","materials":["Χρυσός"]}}
|