scylla 0.3.0 → 0.4.0
Sign up to get free protection for your applications and to get access to all the features.
- data/VERSION +1 -1
- data/lib/scylla/generator.rb +0 -1
- data/lib/scylla/lms/{greek-iso8859-7.lm → greek.lm} +0 -0
- data/lib/scylla/lms/{serbian-ascii.lm → serbian.lm} +0 -0
- data/lib/scylla/lms/{slovak-ascii.lm → slovak.lm} +0 -0
- data/lib/scylla/lms/{slovenian-ascii.lm → slovenian.lm} +0 -0
- data/lib/scylla/lms/swedish.lm +400 -400
- data/lib/scylla/lms/{ukrainian-koi8_u.lm → ukrainian.lm} +0 -0
- data/lib/scylla/lms/{yiddish-utf.lm → yiddish.lm} +0 -0
- data/lib/scylla/resources.rb +53 -0
- data/lib/scylla/string.rb +18 -4
- data/lib/scylla.rb +2 -1
- data/scylla.gemspec +14 -13
- data/source_texts/{greek-iso8859-7.txt → greek.txt} +0 -0
- data/source_texts/{serbian-ascii.txt → serbian.txt} +0 -0
- data/source_texts/{slovak-ascii.txt → slovak.txt} +0 -0
- data/source_texts/{slovenian-ascii.txt → slovenian.txt} +0 -0
- data/source_texts/swedish.txt +479 -66
- data/source_texts/{ukrainian-koi8_u.txt → ukrainian.txt} +0 -0
- data/test/classifier_test.rb +1 -1
- data/test/loader_test.rb +1 -1
- data/test/scylla_test.rb +5 -1
- metadata +16 -15
data/source_texts/swedish.txt
CHANGED
|
@@ -1,75 +1,488 @@
|
|
|
1
|
-
som
|
|
2
|
-
som just
|
|
3
|
-
|
|
4
|
-
|
|
5
|
-
Roland Barthes gjorde i sin Elements of Semiology (1964)
|
|
6
|
-
Aforismer av Lars
|
|
7
|
-
solar som
|
|
8
|
-
bildar vidare en viktig etapp
|
|
9
|
-
|
|
10
|
-
|
|
11
|
-
En vansinnig
|
|
12
|
-
"[...] enligt all sannolikhet
|
|
13
|
-
nietzscheanskt
|
|
1
|
+
som däremot finns är en värld satt i ständig förändring och
|
|
2
|
+
som just för regnets uteblifvande se sina förhoppningar om en
|
|
3
|
+
börjar sin expressionism i musiken. Denna ungdomsartikel
|
|
4
|
+
Samfärdsmedlen kunna snart föregå och framkalla en allt
|
|
5
|
+
Roland Barthes gjorde i sin Elements of Semiology (1964) så
|
|
6
|
+
Aforismer av Lars Nyström och en ny medarbetare i
|
|
7
|
+
solar som gödit och slocknat.
|
|
8
|
+
bildar vidare en viktig etapp på vägen mot den estetik som
|
|
9
|
+
erhålla. Tjänsten gick i stället till C. A. Hägglund. Tvisten
|
|
10
|
+
upptäcker på allvar Edith Södergran. Han träffar Hagar
|
|
11
|
+
En vansinnig världs klokhet
|
|
12
|
+
"[...] enligt all sannolikhet för att få ro oavsiktligt intagit en för
|
|
13
|
+
nietzscheanskt färgade vilja att skapa den nya människan.
|
|
14
14
|
|
|
15
15
|
proffesionell design av Internet/Intranet-systemen.
|
|
16
|
-
|
|
17
|
-
ger
|
|
18
|
-
Om
|
|
19
|
-
|
|
20
|
-
"
|
|
21
|
-
form av en ledare.
|
|
22
|
-
|
|
23
|
-
I Diktonius' diktsamlingar
|
|
24
|
-
sammanhang just en
|
|
25
|
-
vansinnet skrattar
|
|
16
|
+
tidsgräns där vi varken kan eller får längta hem. Så fort vi gör
|
|
17
|
+
ger följande upplysning: "En fingervisning för mina biografer:
|
|
18
|
+
Om människa eller fixstjärna,
|
|
19
|
+
utmärkt exempel på hans dynamiska expressionism citeras
|
|
20
|
+
"Chimären"). Eldtemat får sitt starkaste uttryck i den sista
|
|
21
|
+
form av en ledare. Oförsynt och utan tanke på att
|
|
22
|
+
huvudstäder runt sekelskiftet var därför inte det primära att
|
|
23
|
+
I Diktonius' diktsamlingar från 20-talet lägger man märke till
|
|
24
|
+
sammanhang just en sådan betraktare, som nyfiket slukar
|
|
25
|
+
vansinnet skrattar ihåligt, en röd blomma står på huvudet i en
|
|
26
26
|
redan vid mitten av 1700-talet.
|
|
27
|
-
som
|
|
28
|
-
som gestaltas, men inom en tragisk ram
|
|
29
|
-
|
|
30
|
-
|
|
31
|
-
|
|
32
|
-
|
|
33
|
-
tilltagande
|
|
27
|
+
som fått "slagsida". Men ifall fiktionen tillskriver sin samtid
|
|
28
|
+
som gestaltas, men inom en tragisk ram där den talande
|
|
29
|
+
miljöer, är av underordnad betydelse. Betydelsefullt är dock
|
|
30
|
+
få karaktären av en panteistisk jordförälskelse. Sålunda
|
|
31
|
+
Åhlström blir både vän och rådgivare till den av ekonomiska
|
|
32
|
+
outtröttligt pläderar för i den senare Prästväldets satanism.
|
|
33
|
+
tilltagande trängseln i industristäderna var samhället plötsligt
|
|
34
34
|
Diktonius' dynamiska estetik som i den lyriska gestaltningen.
|
|
35
|
-
|
|
36
|
-
|
|
37
|
-
utvecklat sinne
|
|
38
|
-
|
|
39
|
-
|
|
40
|
-
en
|
|
41
|
-
skrifter, blev
|
|
42
|
-
och
|
|
43
|
-
|
|
44
|
-
geworden bist!".13 Diktonius skriver i januari 1922
|
|
45
|
-
igen egna krav
|
|
46
|
-
dityramb skildras diktarens
|
|
47
|
-
|
|
48
|
-
exempel
|
|
49
|
-
vi vill
|
|
50
|
-
|
|
51
|
-
Om Nietzsche har gett Diktonius stimulans till dikten,
|
|
52
|
-
en annan
|
|
35
|
+
på den känsla av villrådighet ooh även fasa som många av
|
|
36
|
+
Motsägelsefulla krav som dessa måste man handskas varsamt
|
|
37
|
+
utvecklat sinne för ordens "inre klang" och han säger själv att
|
|
38
|
+
Schück. Wickströms mest anmärkningsvärda bok med
|
|
39
|
+
|
|
40
|
+
en översättningsvolym med ny lyrik, Ungt hav 1923. År 1930
|
|
41
|
+
skrifter, blev föga uppskattade. Den ovan nämnda pjäsen
|
|
42
|
+
och fräck vårdslöshet: blåsten har kantiga armbågar,
|
|
43
|
+
överförde därpå sin djupa musikalitet till språket. Hans
|
|
44
|
+
geworden bist!".13 Diktonius skriver i januari 1922 följande
|
|
45
|
+
igen egna krav på direkthet och koncentration - krav som
|
|
46
|
+
dityramb skildras diktarens längtan som en örn, vilken länge
|
|
47
|
+
hemlängtan. Det står vid skiljevägen och marken under
|
|
48
|
+
exempel på att de bejakar den moderna tidens mångfald.
|
|
49
|
+
vi vill engång se
|
|
50
|
+
Landshövdingen av Jämtlands län vid denna tid, Johan Widén
|
|
51
|
+
Om Nietzsche har gett Diktonius stimulans till dikten, så har
|
|
52
|
+
en annan är "broderskapsförkunnelsen", där han anknyter
|
|
53
53
|
Jag sjunger vansinniga visor.
|
|
54
54
|
musikalisk intonation med allitteration, upprepning, variation
|
|
55
|
-
|
|
56
|
-
mitt inre
|
|
57
|
-
Om Nietzsche har gett Diktonius stimulans till dikten,
|
|
58
|
-
bara konservativa och
|
|
59
|
-
|
|
60
|
-
brodern Mauritz
|
|
61
|
-
|
|
62
|
-
tydligen
|
|
63
|
-
|
|
64
|
-
|
|
65
|
-
drivande
|
|
66
|
-
Tillsammans med
|
|
67
|
-
tidsenligt retoriska
|
|
68
|
-
specifikt
|
|
69
|
-
med"
|
|
70
|
-
|
|
55
|
+
visionära dikt i Arbetarbladet (senare publicerad i Hårda
|
|
56
|
+
mitt inre genombäfvas af en outsäglig harmoni." Passagen
|
|
57
|
+
Om Nietzsche har gett Diktonius stimulans till dikten, så har
|
|
58
|
+
bara konservativa och reaktionära tongångar. Här återfanns
|
|
59
|
+
Stjärnorna ler:
|
|
60
|
+
brodern Mauritz förmår hejda sin ursinnige bror. Flera av de
|
|
61
|
+
mänskan.
|
|
62
|
+
tydligen fäst sig vid det självutlämnade i En själfmördares
|
|
63
|
+
förgreningar. Begreppet expressionism innefattar en
|
|
64
|
+
rörelses idéer hamnade i god jord både i Tyskland och i Sverige.
|
|
65
|
+
drivande idé var att återgå till en naturligare tillvaro och ett
|
|
66
|
+
Tillsammans med Internetbyrån kan vi även erbjuda en
|
|
67
|
+
tidsenligt retoriska undergångsbasuner, kallade Lindhagen
|
|
68
|
+
specifikt mänskliga, samtidigt som den civiliserar
|
|
69
|
+
med" på en tecknens, symbolernas och metaforernas resa.
|
|
70
|
+
ödesdigra tillväxt. En av dessa många teoribyggare hette
|
|
71
71
|
inte minst hos Diktonius!
|
|
72
72
|
koncentrerad diktform.August Stramm odlade en lyrisk
|
|
73
73
|
"Verbrennen musst du dich wollen in deiner eignen Flamme:
|
|
74
|
-
Kanske
|
|
75
|
-
expressionismen i
|
|
74
|
+
Kanske är en av orsakerna till att vuxenvärlden kommit att
|
|
75
|
+
expressionismen i bestämd form, eftersom den har många
|
|
76
|
+
|
|
77
|
+
Sverige (officiellt Konungariket Sverige (info)) är ett nordiskt land på Skandinaviska halvön i Nordeuropa. Sverige har landgräns i väst med Norge och i nordost med Finland, samt direktförbindelse med Danmark via Öresundsbron i sydväst.
|
|
78
|
+
Med en area på 449 964 km² [9] är Sverige det storleksmässigt femte största landet i Europa och har en befolkning på drygt 9,4 miljoner människor. Sverige har en låg befolkningstäthet med 21 invånare per km² men med en betydligt högre täthet i södra halvan av landet. Omkring 85 % av befolkningen lever i tätorter och denna andel förväntas öka.[10] Sveriges huvudstad är Stockholm, som är landets största stad med 1,3 miljoner invånare i tätorten och totalt 2 miljoner invånare i storstadsområdet. Sveriges näst största stad är Göteborg med 500 000 invånare i tätorten och totalt cirka 900 000 invånare i storstadsområdet. Den tredje största staden är Malmö med 280 000 invånare i tätorten och 650 000 i storstadsområdet.
|
|
79
|
+
Sverige är en konstitutionell monarki med ett parlamentariskt system och en utvecklad ekonomi. Sverige rankas som fyra i världen i The Economists "Democracy Index" och kommer på sjunde plats i Förenta nationernas "Human Development Index". Landet har varit medlem i Europeiska unionen (EU) sedan 1 januari 1995.
|
|
80
|
+
Sverige urskiljde sig som en oberoende och enad stat under medeltiden. Under 1600-talet expanderade landet kraftigt under vad som har kommit att kallas stormaktstiden. Större delen av de erövrade nationerna utanför skandinaviska halvön förlorades under 1700-talet och 1800-talet. Den östra delen av Sverige, idag Finland, förlorades till Ryssland 1809. Det sista kriget som Sverige direkt var delaktigt i var 1814, när Sverige med militära medel tvingade Norge in i Svensk-norska unionen, en personalunion som varade till 1905. Sedan dess har Sveriges officiella utrikespolitik varit alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krigstider.[11][12] Ännu 2009 framhålls den militära alliansfriheten som en central del i Sveriges utrikespolitik, samtidigt som medlemskapet i Nato-samarbetet Partnerskap för fred lett till att Sverige skickar styrkor utomlands.[13][14] Sverige deltar även i EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.
|
|
81
|
+
Se svear för ursprunget till namnet Sverige.
|
|
82
|
+
Innehåll [göm]
|
|
83
|
+
1 Historia
|
|
84
|
+
2 Geografi
|
|
85
|
+
2.1 Klimat
|
|
86
|
+
3 Statsskick
|
|
87
|
+
4 Politik
|
|
88
|
+
5 Rättsväsen
|
|
89
|
+
6 Försvar
|
|
90
|
+
6.1 Militärt försvar
|
|
91
|
+
7 Demografi
|
|
92
|
+
7.1 Språk
|
|
93
|
+
7.2 Invandring och utvandring
|
|
94
|
+
7.3 Religion
|
|
95
|
+
8 Ekonomi
|
|
96
|
+
8.1 Offentliga finanser
|
|
97
|
+
8.2 Sociala förhållanden
|
|
98
|
+
8.3 Socialt kapital och korruption
|
|
99
|
+
9 Infrastruktur
|
|
100
|
+
9.1 Energi
|
|
101
|
+
9.2 Vägar
|
|
102
|
+
9.3 Järnvägar
|
|
103
|
+
9.4 Flyg
|
|
104
|
+
9.5 Sjöfart
|
|
105
|
+
9.6 Telefoni
|
|
106
|
+
10 Administrativ indelning
|
|
107
|
+
10.1 Största tätorter
|
|
108
|
+
11 Arkitektur
|
|
109
|
+
11.1 Skyskrapor
|
|
110
|
+
12 Kultur
|
|
111
|
+
12.1 Sverige i världen
|
|
112
|
+
12.2 Svenska köket
|
|
113
|
+
12.3 Sveriges nationalsång
|
|
114
|
+
13 Massmedier
|
|
115
|
+
14 Internationella rankningar
|
|
116
|
+
15 Se även
|
|
117
|
+
16 Referenser
|
|
118
|
+
16.1 Fotnoter
|
|
119
|
+
17 Litteratur
|
|
120
|
+
18 Externa länkar
|
|
121
|
+
Historia [redigera]
|
|
122
|
+
|
|
123
|
+
Fördjupning: Sveriges historia, Sveriges militärhistoria, Svensk vetenskapshistoria, och Sveriges ekonomiska historia
|
|
124
|
+
|
|
125
|
+
|
|
126
|
+
Gustav Vasa valdes till kung av Sverige den 6 juni 1523, ett datum som nu är Sveriges nationaldag.
|
|
127
|
+
Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika generationer. Landet var splittrat i flera olika maktcentra, främst baserade i Svealand - där svearnas land Svitjod låg - samt östra och västra Götaland. Den första kända gränsdragningen med ett annat land (Danmark) ägde rum på 1000-talet. Det var kung Emund den gamle som under sin regeringstid (1050-60) gjorde denna gränsdragning med den danske kungen Sven Estridsson. Som stat utökades Sveriges administration under 1200-talet när landskapslagar och rikslagar införs, bland annat av Magnus Eriksson.
|
|
128
|
+
Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet. Övre Norrlands kustland koloniserades och försvenskades. Norden förenades i Kalmarunionen år 1397. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa år 1523 besegra danskarna och ta makten i Sverige. Den första riksdagen brukar säges vara Arboga möte år 1435, även om kungarna redan tidigare samlat råd av representanter från rikets mäktiga. Riksdagens funktion och makt har senare varierat avsevärt; under lång tid var den en ståndsriksdag. Fram till 1680 delades den utövande makten mellan kungen och högadeln, vilket ledde till mäktigare adelsmän. I samband med reduktionen infördes 1680 enväldig monarki. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att behålla alla besittningar. 1809 förlorades den östra rikshalvan av Sverige, som i huvudsak motsvarade dagens Finland, till Ryssland.
|
|
129
|
+
Som en reaktion på nederlaget i det Stora nordiska kriget började frihetstiden år 1719, vilket ledde till skapandet av konstitutionell monarki, enligt olika konstitutioner 1772, 1789 och 1809, där den sista införde flera medborgerliga rättigheter. Under Gustaf III:s regering stärktes dock kungamakten temporärt. Under Napoleonkrigen erövrade svenskarna Kiel sedan de genomfört ett anfall från Svenska Pommern. År 1814 anföll Sverige Norge och tvingade Danmark att överlämna Norge till Sverige i utbyte mot de svenska besittningarna i Tyskland. Efter detta har Sverige inte varit huvudpart i något krig.
|
|
130
|
+
Industrialiseringen under 1800 -talet kom sent till Sverige jämfört med Storbritannien, men mycket tidigt jämfört med världen som helhet. Byggandet av järnvägar från 1860-talet var av stor betydelse. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin AB fick en internationellt betydelsefull ställning mot seklets slut. Under första världskriget var Sverige neutralt.
|
|
131
|
+
Det medborgerliga politiska inflytandet förstärktes gradvis under 1800-talet. En första rösträttsreform beslöts år 1909, vilket införde rösträtt för alla män, med graderad rösträtt, och ett proportionellt valsystem. År 1919 fattades riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt i Sverige, sedan kung Gustaf V accepterat att utnämna Sveriges regering utifrån riksdagens flertal år 1917. Lika rösträtt tillämpades första gången i andrakammarvalet 1921, som ledde till en socialdemokratisk regering under Hjalmar Branting. Under 1920-talet växlade regeringsmakten, men vid valet 1932 kom socialdemokraterna i regeringsställning och förutom sommaren 1936 förblev partiet vid makten fram till 1976. Under andra världskrigets samlingsregering och 1950-talets koalitionsregering med nuvarande centerpartiet delades dock regeringsmakten med andra partier.
|
|
132
|
+
Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala, men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge, vilket tvingade Sverige att föra en pragmatisk politik mot omvärlden. Efter krigsslutet avvecklades samlingsregeringen och en rent socialdemokratisk regering tillträdde. Under 1950- och 1960-talen genomfördes omfattande reformer inom socialpolitiken och under tidigt 1970-tal genomfördes en omreglering av arbetsmarknaden. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.
|
|
133
|
+
Den svenska säkerhetspolitiken byggde på alliansfriheten i fredstid syftande till neutralitet i händelse av krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med Nato. Statsminister Olof Palme drev dock en offensiv utrikespolitik med kritik mot bland annat Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. År 1971 ersattes dessutom den tidigare tvåkammarriksdagen med en enkammarriksdag. År 1974 kom en omfattande grundlagsreform. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.
|
|
134
|
+
Berlinmurens fall 1989, Sovjetunionens fall 1991 och det kalla krigets slut ledde till en omprövning av den tidigare majoritetsuppfattning att den svenska alliansfriheten förhindrande ett närmare svenskt deltagande i den europeiska integrationsprocessen. Sveriges regering ansökte därför om medlemskap för Sverige i Europeiska unionen (EU), efter att ha varit med i EFTA sedan organisationen bildades 1960. Efter förhandlingar blev Sverige medlem den 1 januari 1995, efter en majoritet på 52,3 procent i folkomröstning den 13 november 1994.
|
|
135
|
+
Geografi [redigera]
|
|
136
|
+
|
|
137
|
+
Fördjupning: Sveriges geografi
|
|
138
|
+
|
|
139
|
+
|
|
140
|
+
Karta över Sverige med länsgränser, de största tätorterna och vägarna samt sjöar, floder och berg.
|
|
141
|
+
Sverige ligger i norra Europa, på östra delen av den skandinaviska halvön och sträcker sig över ungefär 14 latituder (breddgrader) och 13 longituder (meridianer),[15]. Den longitudiella skillnaden motsvarar 52 minuter skillnad i soltid (mellan Haparanda i öster och Strömstad i väster). Till ytan är Sverige det 5:e största landet i Europa. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. Landet har också maritima gränser till Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland samt Ryssland (Kaliningrad och fasta Ryssland). De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Sverige utgör en del av det geografiska området Norden.
|
|
142
|
+
Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken och den långa kustlinjen påverkar klimatet. I väster ligger den skandinaviska fjällkedjan som såsom bergskedja benämns Skanderna, sedan gammalt också kallad Kölen på både svenska och norska (kjølen). Den skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren i denna bergskedja. Älvarna i norra Sverige flyter alltså som regel österut från bergskedjan och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna).
|
|
143
|
+
Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark. Totalt sett täcks dock 60 % av totalytan och 75 % av landarean av skog. Sveriges skogsland tillhör den västra ytterkanten av den eurasiska taigan. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum främst i Mälardalen, Bergslagen, Öresundsregionen och i Västra Götalandsregionen. I södra Götaland rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Vattendragen i södra Sverige blir vanligen heller inte lika långa och stora som i norr. I mellersta Sverige och i Götaland finns dock Sveriges största älv när det gäller vattenföring och avrinningsområde: Klarälven-Göta älv, som bland annat inkluderar sjön Vänern. Sverige är ovanligt tätt på sjöar av olika storlek.
|
|
144
|
+
Sveriges högsta berg är Kebnekaise, på 2 104 meter över havet. De två utmärkande största öarna är Gotland och Öland, de två största sjöarna är Vänern och Vättern. Sverige är 1 572 km från norr till söder och den största bredden är cirka 500 km (se även Sveriges ytterpunkter).
|
|
145
|
+
Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar, liksom mangan i Östersjön, koppar, bly, zink, guld, silver, uran, arsenik, volfram och fältspat.[16]
|
|
146
|
+
Klimat [redigera]
|
|
147
|
+
Fördjupning: Sveriges klimat
|
|
148
|
+
Sverige har ett oftast milt tempererat klimat med stora temperaturskillnader, trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norr barrskogar, med tall och gran, och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. I Sveriges nordligaste del, som präglas av fjäll, har landet ett subarktiskt klimat. Det betyder längre, kallare och snösäkra vintrar. Under delar av sommaren är det midnattssol (solen går inte ner) i allra nordligaste Sverige (norr om polcirkeln), medan det under delar av vintern är totalt mörker. Midvinternatten avbryts då endast av några timmars gryning och skymning. Årsnederbörden ligger normalt runt 700 mm, med relativt stora mängder den västra fjällkedjan.[17][18] Dygnsmedeltemperaturen i januari varierar mellan cirka 0 grader i söder, några minusgrader i mellersta Sverige och ner till -16 °C i norr. I juli är temperaturskillnaderna mellan norr och söder avsevärt mindre än på vintern. Dygnsmedeltemperaturen ligger nära 17 °C i både Götaland (något lägre på sydsvenska höglandet) och Svealand (med undantag av de västra delarna). I Norrland avtar dygnsmedeltemperaturen längs kusten från c:a 17 °C vid Gävle ner till 14 °C vid Haparanda. I fjällen stannar emellertid dygnsmedeltemperaturen för juli strax över 10 °C. Sveriges lägsta temperatur uppmättes den 2 februari 1966 i Vuoggatjålme, Lappland, med -52,6 grader. Den högsta registrerade temperaturen, 38 C, noterades i Ultuna, Uppland (9 juli 1933) och Målilla, Småland (29 juni 1947).
|
|
149
|
+
Kiruna (Norra Norrland/nordligaste Sverige):[19]
|
|
150
|
+
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
|
|
151
|
+
Högsta medeltemp. -10 -8 -4 1 7 14 17 14 8 2 -5 -8
|
|
152
|
+
Lägsta medeltemp. -19 -18 -14 -8 -1 5 7 6 1 -5 -12 -17
|
|
153
|
+
Nederbörd 30 25 26 27 34 49 86 74 49 47 42 34
|
|
154
|
+
[Visa] Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
|
|
155
|
+
Stockholm (Östra Svealand/södra Mellansverige)[20]
|
|
156
|
+
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
|
|
157
|
+
Högsta medeltemp. -1 -1 3 9 16 21 22 20 15 10 5 1
|
|
158
|
+
Lägsta medeltemp. -5 -5 -3 1 6 11 13 13 9 5 1 -3
|
|
159
|
+
Nederbörd 39 27 26 30 30 45 72 66 55 50 53 46
|
|
160
|
+
[Visa] Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
|
|
161
|
+
Malmö (Skåne, sydligaste Sverige):[21]
|
|
162
|
+
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
|
|
163
|
+
Högsta medeltemp. 2 2 5 10 16 20 21 21 17 12 7 4
|
|
164
|
+
Lägsta medeltemp. -3 -3 -1 2 7 11 13 12 10 7 3 -1
|
|
165
|
+
Nederbörd 49 30 40 38 41 52 61 58 59 57 61 58
|
|
166
|
+
[Visa] Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
|
|
167
|
+
Statsskick [redigera]
|
|
168
|
+
|
|
169
|
+
Fördjupning: Sveriges statsskick
|
|
170
|
+
|
|
171
|
+
|
|
172
|
+
Riksdagshusets entré i Stockholm. Riksdagen är Sveriges viktigaste politiska instans och beslutar om alla lagar.
|
|
173
|
+
Sverige är en parlamentarisk och representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister. Lagarna i riket stiftas av en riksdag – ett parlament – med 349 direktvalda ledamöter, som väljs i fria val. Riksdagen består av en kammare. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och utses av det politiska block som fick majoritet i det senaste riksdagsvalet. Nya lagförslag läggs vanligen fram av regeringen men kan också läggas fram av riksdagsledamöterna. Riksdagens ledamöter – riksdagsmännen – väljs vart fjärde år enligt ett proportionellt valsystem. Valdagen är tredje söndagen i september, och då väljs också kommunfullmäktigeledamöter och landstingsfullmäktigeledamöter. Riksdagsledamöter och alla andra politiker väljs genom att väljarna röstar på olika partier, som i sin tur representerar olika politiska idériktningar. Alla medborgare över 18 år får rösta i riksdagsvalen, samt fritt grunda partier eller kandidera till politiska poster. Det svenska politiska systemet bygger i hög grad på deltagardemokrati och på att politikerna skall återspegla befolkningens sammansättning så representativt som möjligt.
|
|
174
|
+
Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Riksdagsordningen har status mellan grundlag och vanlig lag. Regeringsformen inleds med följande portalparagraf:
|
|
175
|
+
” All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. „
|
|
176
|
+
Grundlagarna kan endast ändras genom två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Vidare kan, om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i grundlagen, en folkomröstning hållas innan det andra beslutet. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Lagrådet kontrollerar nya lagförslag. Det granskar hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen, rättssäkerhetens krav och till EU-rätten samt hur föreskrifterna förhåller sig till varandra.
|
|
177
|
+
|
|
178
|
+
|
|
179
|
+
Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia.
|
|
180
|
+
Formellt är Sverige samtidigt en konstitutionell monarki, där monarken – kung Carl XVI Gustaf – är statschef. Sveriges tron innehar inte längre någon egentlig makt, monarkin har istället en symbolisk statschefsfunktion med nästan uteslutande ceremoniella uppgifter. Grundlagen skrevs delvis med syftet att "med ett penndrag" kunna avveckla monarkin, och flera partier har införandet av republik inskrivet i sina partiprogram. Kungahuset har dock fortsatt åtnjuta hög popularitet, så frågan väcks inte av pragmatiska skäl.
|
|
181
|
+
Regeringen styr riket. Den tillsätts efter riksdagsvalen genom förhandlingar som leds av riksdagens talman. Talmannen föreslår en statsminister på grundval av vem som har det starkaste stödet i den nyvalda riksdagen. På talmannens förslag utser riksdagen statsministern. Statsministern utser i sin tur ministrarna i regeringen. Regeringen måste stödjas eller tolereras av en majoritet riksdagens ledamöter. Riksdagen har även en kontrollerande funktioner, både av regeringen och av myndigheterna; regeringen kontrolleras bland annat av riksdagens konstitutionsutskott. Riksdagen kan också när den vill pröva om regeringen fortfarande har stöd av riksdagen. Riksdagen kan på så sätt tvinga regeringen att avgå; det kan ske genom att minst 35 ledamöter går ihop och föreslår en omröstning om misstroendeförklaring.
|
|
182
|
+
Sveriges styrelse bygger därutöver på långtgående decentralisering. Kommuner och myndigheter har en ovanligt stark ställning som enskilda instanser, och kommunernas självstyre är inskrivet i grundlagen. I Sverige finns sammanlagt runt 380 olika statliga myndigheter och bolag. En ovanlig politisk institution – och som uppfanns i Sverige – är ombudsmannainstitutionen. Sverige har flera ombudsmän som tillgodoser enskildas rättigheter mot myndigheter, organisationer och företag. Justitieombudsmannen (JO) heter den främsta ombudsman som värnar medborgarnas rätt att bli behandlade på rätt sätt av myndigheterna.
|
|
183
|
+
Sverige är medlem i EU och Sveriges grundlag är underordnad Europeiska unionens, men förhållandet mellan dessa är inte klarlagt exakt.[22][23][24] Omkring 80 procent av alla nya lagar som stiftas i Sverige är från början direktiv som har fattats inom EU. Sverige har 18 av 785 mandat i Europaparlamentet och tio av 345 röster i Europeiska unionens råd. I Europeiska kommissionen sitter svenskan Cecilia Malmström (FP), men representerar inte Sveriges, utan Europas, intressen.[25] Sverige tillhörde länge de länder som hade den allra högsta åtföljnadsgraden av EU:s direktiv.[26][27] De senaste åren har dock implementationsprocenten minskat en aning.[28] Som följd av EU-medlemskapet utformas Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik delvis i samarbete med andra länder. Regeringen representerar Sverige i EU, men förutsätts representera riksdagens ståndpunkter i Europeiska unionens råd genom att regeringen kontinuerligt konsulterar EU-nämnden i riksdagen.[29]
|
|
184
|
+
Politik [redigera]
|
|
185
|
+
|
|
186
|
+
Fördjupning: Sveriges politik
|
|
187
|
+
|
|
188
|
+
|
|
189
|
+
Fredrik Reinfeldt (längst till vänster) är Sveriges statsminister sedan 2006, i spetsen för en koalitionsregering med fyra partier.
|
|
190
|
+
|
|
191
|
+
|
|
192
|
+
Reinfeldt tillsammans med hustru Filippa och Michelle och Barack Obama vid Metropolitan Museum of Art i New York den 23 september 2009.
|
|
193
|
+
Under större delen av 1900-talet har Sverige i huvudsak haft fem olika partier i parlamentet, Riksdagen, som grovt uppräknat har representerat socialism, socialdemokrati, liberalism, konservatism samt landsbygdens intressen. På senare tid har Miljöpartiet - de Gröna (1988) och Kristdemokraterna (1991) samt Sverigedemokraterna (2010) nått över den sk. 4 %-spärren och valts in i riksdagen. I valet 1991 röstades Ny Demokrati in i riksdagen, men kom efter valet 1994 att nästan försvinna helt ur svensk politik. Sedan valet 2010 är de största partierna utanför riksdagen Feministiskt initiativ, SPI - Sveriges Pensionärers Intresseparti, Junilistan samt Piratpartiet.
|
|
194
|
+
I EU-parlamentet representeras Sverige av de sju riksdagspartierna och, sedan EU-parlamentsvalet i juni 2009, Piratpartiet. Åren 2004-2009 hade Junilistan först tre sedan två mandat i EU-parlamentet.
|
|
195
|
+
Socialdemokraterna har sedan 1930-talet dominerat svensk politik och satt närmast oavbrutet i regeringsposition från 1932 fram till 1976 med egen majoritet 1968-1970. Sedan slutet av 90-talet har socialdemokratiska regeringar förlitat sig på stöd från miljöpartiet och vänstern för att bilda regering. De senaste decennierna har socialdemokratins dominans luckrats upp av återkommande borgerliga valsegrar. Riksdagsvalet 2006 resulterade i att den borgerliga alliansen (Allians för Sverige) bestående av Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kunde bilda en majoritetskoalition. Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt innehar sedan dess posten som Sveriges statsminister, dock efter riksdagsvalet 2010 som ledare för en minoritetsregering.
|
|
196
|
+
I samband med riksdagsvalen hålls också val till kommun och landsting. De partier som nu är representerade i riksdagen är också representerade på de flesta håll lokalt. Därtill är det också vanligt med rent kommunala eller regionala partier samt mer eller mindre rikstäckande småpartier som ställer upp i lokala val. Kommunistiska Partiet, Sjukvårdspartiet, Rättvisepartiet Socialisterna och Sveriges pensionärers intresseparti är exempel på partier utanför riksdagen som finns represenenterade lokalt.
|
|
197
|
+
Nuvarande statschef är konung Carl XVI Gustaf och nuvarande regeringschef är statsminister Fredrik Reinfeldt.
|
|
198
|
+
Utrikespolitiskt tillhör Sverige de stater som är medlemmar i flest internationella organisationer och som är mest positiva till multilateralt samarbete. Sverige ger ett av världens högsta bistånd i förhållande till BNP[30] och ett av de största bidragen till FN. Sverige ger även ett av de högsta bidragen till EU och det högsta per capita till UNHCR. Tidigare var Sverige starkt engagerat i fredsbevarande FN-operationer, men bidrag med manskap har minskat kraftigt på senare år.[31] I stället samarbetar Sverige mer och mer med Nato, bland annat genom över 500 man i Afghanistan.
|
|
199
|
+
Rättsväsen [redigera]
|
|
200
|
+
|
|
201
|
+
Fördjupning: Sveriges rättsväsen
|
|
202
|
+
|
|
203
|
+
|
|
204
|
+
Sveriges rikes lag.
|
|
205
|
+
Ett utmärkande drag för polisen i Sverige är att hela polisväsendet, som 2007 omfattade 17 866 poliser, är statligt, även om länspolisen i varje län utgör en egen myndighet.[32]
|
|
206
|
+
Domstolsväsendet är uppdelat i allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. De allmänna domstolarna handlägger och dömer i både civilmål (tvister mellan enskilda) och brottmål medan förvaltningsdomstolarna dömer i tvister mellan enskilda och myndigheter. Verksamheten i de allmänna domstolarna är uppdelad i olika rättsinstanser. Dessa är lokala tingsrätter och förvaltningsrätter, vars domar eller beslut kan överklagas till regionala appellationsdomstolar, hovrätter och kammarrätter, med Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten), som högsta instans i respektive system.
|
|
207
|
+
Vissa mål avgörs i specialdomstolar. Hit hör Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten, miljödomstolarna, fastighetsdomstolarna och migrationsdomstolarna. Vissa arbetsrättsliga mål, som handläggs i tingsrätt som första instans, överklagas till Arbetsdomstolen. En dom i Arbetsdomstolen eller Marknadsdomstolen kan inte överklagas.
|
|
208
|
+
Försvar [redigera]
|
|
209
|
+
|
|
210
|
+
Beteckningen totalförsvar används i Sverige som en samlingsbeteckning på militärt och civilt försvar.[33]
|
|
211
|
+
Sverige var under merparten av 1900-talet militärt alliansfritt men har nu ett nära samarbete med Nato, via medlemskapet i Partnerskap för fred, och deltar i försvarssamarbetet inom EU. Ordet neutralitet försvann från Sveriges säkerhetspolitiska linje 2007.[34]
|
|
212
|
+
Försvarets andel av Sveriges BNP var år 2007 1,48 procent.[35]
|
|
213
|
+
|
|
214
|
+
|
|
215
|
+
En JAS 39 Gripen från svenska flygvapnet. Stridsflygplanet är utvecklat och tillverkat i Sverige.
|
|
216
|
+
Militärt försvar [redigera]
|
|
217
|
+
Fördjupning: Försvarsmakten
|
|
218
|
+
Sveriges försvar består av försvarsgrenarna armén, marinen och flygvapnet. Marinen består i sin tur av vapenslagen flottan och amfibiekåren. Samtliga försvarsgrenar ingår i myndigheten Försvarsmakten. Under 1990-talet, några år efter kalla krigets slut inleddes en långvarig period av successiv minskning av Sveriges försvar. Sverige tillämpade under lång tid värnplikt, men sedan början av 1990-talet har uttaget av värnpliktiga sjunkit kraftigt. 1996 ryckte 32 547 personer in i värn- eller civilpliktsutbildning, år 2007 var antalet personer nere i 5 119 stycken.[36] Värnplikten avskaffades den 1 juli 2010 och ersattes av en frivillig militär grundutbildning.
|
|
219
|
+
Internationella insatser har kommit att få successivt ökad betydelse relativt den tidigare dominerande uppgiften försvar av det egna territoriet mot invasion. Sedan år 2002 är Sverige ett krigförande land[37] genom deltagandet i det FN-sanktionerande och Nato-ledda kriget[38] mellan Afghanistans regering och Talibanerna.[39][40]
|
|
220
|
+
Demografi [redigera]
|
|
221
|
+
|
|
222
|
+
Fördjupning: Sveriges demografi
|
|
223
|
+
|
|
224
|
+
|
|
225
|
+
Sveriges befolkningstäthet, kommunvis. (2007) Antal invånare per kvadratkilometer.
|
|
226
|
+
Sverige hade 9 340 000 invånare i början av januari 2010 enligt Statistiska centralbyrån. Befolkningen ökar med 60–80 000 personer per år varav tre fjärdedelar beror på invandringsöverskottet. Landet har en folktäthet på 21,9 invånare per kvadratkilometer. Det är därmed det land med det 84:e högsta invånarantalet, men med endast den 152:a högsta befolkningstätheten. Befolkningstätheten är i allmänhet större i de södra delarna i Sverige. Såsom exempel kan nämnas att det i landskapet Lappland bor 100 980 invånare; Lapplands yta är 109 702 km²; i Lunds kommun bor det fler, 102 257 invånare; Lunds kommun har en yta på endast 442,87 km². År 2006 var medellivslängden 83 år för kvinnor och 79 år för män.[41] Åldersstrukturen är jämförelsevis rak upp till 64 års ålder och andelen gamla är hög; 21 % av befolkningen är yngre än 17 år och 17,5 % äldre än 65 år (2007). Spädbarnsdödligheten är en av de lägsta i världen, 2,5 barn per 1 000 födda. Den summerade fruktsamheten var 1,88 år 2007. De första förfäderna till dagens svenskar anlände till Sverige för 12–13 000 år sedan. Dessa grupper av jägare-samlare följde inlandsisen och bosatte sig först i Skåne.[42] Samtida forskning tyder på ett flertal forntida invandringsvågor; från Mellanöstern via Balkan (haplogrupp I), från Centralasien via Sydeuropa (haplogrupp R1b), från Centralasien västerut (haplogrupp R1a), från Sydostasien via Sibirien (haplogrupp N), samt neolitiska jordbrukare som bör ha anlänt någon gång under neolitikum, från och med 4200 f.Kr (haplogrupper E,G,J).[43][44][45] Ytterligare forskning tyder på att etniska svenskar till största delen (ca 80 procent) är ättlingar till de tidigare jägare-samlarna och endast i mindre grad (20 procent) till de senare neolitiska bondefolken.[45][46]
|
|
227
|
+
Samerna har status som ursprungsbefolkning och invandrade från öster för mellan 8000 och 5000 år sedan.[46] Det finns idag uppemot 17 000 samer i Sverige. I norr invandrade tidigt även finska folk ifrån öster, vilka inte minst blev tornedalingar. Bland de senare etniska minoriteter märks sverigefinnar (i till exempel Rättviks finnmark och Orsa finnmark), romer och judar; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen och i något större antal från 1800-talet. Upp till tusen valloner invandrade på 1600-talet.[47] Efter andra världskriget har växande grupper av framförallt finländare, norrmän, danskar, tyskar, polacker, kroater, albaner, serber, bosnier, turkar, irakier, iranier, kurder, assyrier/syrianer, libaneser, chilenare, greker och somalier invandrat till Sverige. Det fanns 633 292 utländska medborgare i Sverige år 2010, 6,7 % i jämförelse med befolkningen. Samma år var 1 384 929 personer födda i utlandet (14,7 %). Sammanlagt 19,1 % av befolkningen är födda utomlands eller har föräldrar som båda är födda utomlands.[48]
|
|
228
|
+
Språk [redigera]
|
|
229
|
+
Sedan 1 juli 2009 är svenska officiellt stadfäst som huvudspråk för Sverige och samma lag anger att svenska skall vara officiellt språk för Sverige i internationella sammanhang.[49] De erkända inhemska minoritetsspråken i Sverige är samiska, tornedalsfinska, finska, romani chib och jiddisch. Romani chib och jiddisch är så kallade extraterritoriella minoritetsspråk, vilket betyder att de inte är bundna till en viss region eller ett visst område. Övriga minoritetsspråk har en starkare ställning än de extraterritoriella språken, vilket bland annat yttrar sig i att minoritetsspråkbrukare i vissa kommuner har rätt till myndighetskontakter och äldrevård på sitt eget språk. Akademisk forskning och undervisning kring samtliga fem minoritetsspråk ska enligt lag ske vid minst ett svenskt universitet.
|
|
230
|
+
Invandring och utvandring [redigera]
|
|
231
|
+
Fördjupning: Sveriges migrationshistoria och Sveriges invandringspolitik
|
|
232
|
+
|
|
233
|
+
|
|
234
|
+
Invandring (röd linje) och utvandring (blå) i Sverige, 1850-2007.
|
|
235
|
+
Medeltidens invandring till Sverige var blygsam som andel av hela befolkningen och skedde främst i form av tyska hantverkare och köpmän till städerna. Från 1600-talet till tidigt 1800-tal fanns restriktioner mot invandring av personer som inte var protestanter (vilket vid den tidpunkten i praktiken främst innebar katoliker och judar).
|
|
236
|
+
|
|
237
|
+
|
|
238
|
+
Utlandsfödda i Sverige 2009, efter födelseland.
|
|
239
|
+
Efter andra världskriget ökade invandringen till Sverige kraftigt. Under 1950- och 60-talen invandrade många från Sydeuropa till Sverige för att arbeta[källa behövs]. Under perioden 1941-2005 har Sverige tagit emot totalt 2 455 665 invandrare, men samtidigt har 1 410 063, människor flyttat från Sverige.[50] Under åren 1980-2009 har sammanlagt 365 523 asylsökande beviljats permanent uppehållstillstånd. Toppnoteringarna för enskilda år under denna intervall var 1993 och 1994, då 36 482 respektive 44 875 asylsökande beviljades permanent uppehållstillstånd; majoriteten av dessa flyktingar från olika länder i forna Jugoslavien.[51] Under efterkrigstiden fram till omkring 1980 kom många invandrare från Finland, Tyskland, Polen, Iran, det forna Jugoslavien, Vietnam, Chile, Argentina och Uruguay till landet. Senare har många invandrare varit kurder, assyrier/syrianer, araber, palestinier, marockaner med flera från länderna i Mellanöstern. Antalet assyrier/syrianer i Sverige uppskattades till 100 000 år 2008.[52] År 2006 fick 20 663 asylsökande permanent uppehållstillstånd[53] i Sverige, och 2007 beviljades 18 290 asylsökande permanent uppehållstillstånd.[54] År 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige, vilket är rekord för Sverige. Till den här gruppen räknas emellertid 15 949 svenska återvändare, som utgör den största enskilda gruppen, följt av irakier (15 200) och människor från de nordiska grannländerna (10 464).[55][56]
|
|
240
|
+
Antalet utvandrare har ökat från 20 - 30 000 per år under 1970-talet, till över 40 000 per år i dag. År 2007 utvandrade 45 418 personer.
|
|
241
|
+
Religion [redigera]
|
|
242
|
+
Fördjupning: Religion i Sverige
|
|
243
|
+
|
|
244
|
+
|
|
245
|
+
Uppsala domkyrka, säte för Svenska kyrkan.
|
|
246
|
+
Sverige är ett av världens minst religiösa länder. Religionssociologiska undersökningar visar att 46–85% av Sveriges befolkning kan kategoriseras som ateistisk, agnostisk eller icketroende (på Gud).[57] År 2008 var ändå 72,9 % procent av alla svenskar formellt sett medlemmar i den lutherska Svenska kyrkan. Svenska kyrkan var tidigare statskyrka i Sverige och dess villkor och existens fastställs ännu i Lag om Svenska kyrkan från 1998. Lagen trädde i kraft 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt omfattande. Totalt 65 procent av de som föds i Sverige döps inom Svenska kyrkan. En knapp majoritet av vigslarna sker utanför Svenska kyrkan, men nästan 84 procent av begravningarna sker inom den.[58] Ungefär 0,7% av Svenska kyrkans medlemmar utträder varje år.[59] I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, bland annat till följd av invandring från andra delar av världen. Romerska katoliker, den kristna ortodoxa kyrkan, muslimer och frikyrkliga protestanter är vanliga religiösa inriktningar. Den muslimska gruppen, som enligt lösa definitioner uppgick till 400 000 personer år 2006,[60] har den högsta tillväxten av alla religiösa grupper.[61] Av muslimerna uppskattas 5%, eller 25 000, vara praktiserande (de deltar i fredagsbönen och ber fem gånger om dagen).[62] Det finns även mindre grupper av buddhister, judar, hinduer och Bahá'íer. Bland de övriga finns enstaka som praktiserar modern asatro och traditionell samisk schamanism.
|
|
247
|
+
Svenska kyrkans medlemsantal[63]
|
|
248
|
+
År Befolkning Medlemmar[64] %[64]
|
|
249
|
+
1972 8 146 000 7 754 784 95,2 %
|
|
250
|
+
1980 8 278 000 7 690 636 92,9 %
|
|
251
|
+
1990 8 573 000 7 630 350 89,0 %
|
|
252
|
+
2000 8 880 000 7 360 825 82,9 %
|
|
253
|
+
2005 9 048 000 6 967 498 77,0 %
|
|
254
|
+
2006 9 119 000 6 893 901 75,6 %
|
|
255
|
+
2007 9 179 000 6 820 161 74,3 %
|
|
256
|
+
2008 9 262 000 6 751 952 72,9 %
|
|
257
|
+
2009 9 340 682 6 664 064 71,3 %[65][66]
|
|
258
|
+
2010 - 6 589 769 70,0 %
|
|
259
|
+
Ekonomi [redigera]
|
|
260
|
+
|
|
261
|
+
Fördjupning: Sveriges ekonomi och Lista över svenska företag
|
|
262
|
+
|
|
263
|
+
|
|
264
|
+
Sveriges BNP / capita (PPP) (blå linje) i jämförelse med andra avancerade ekonomier. År 2006-2013, årtal efter 2007 är projektioner.
|
|
265
|
+
|
|
266
|
+
|
|
267
|
+
Olika sektorers bidrag till Sveriges BNP, 1800-2000.
|
|
268
|
+
Sveriges valuta är svensk krona (SEK). Sveriges köpkraftsjusterade bruttonationalprodukt uppskattades 2005 till 270,5 miljarder amerikanska dollar.[67] BNP per capita var 36 578 us dollar år 2007.[68] Medelbruttoinkomsten per invånare var 27 100 svenska kronor i månaden i december år 2009.[69] I juli 2011 var arbetslösheten i Sverige på 6,9 procent [70] Störst var arbetslösheten i Västerbottens län med 9,2 procent, minst i Stockholms län med 3,5 procent (2011, juli). Ungdomsarbetslösheten (åldern 15-24 år) uppmättes till 16,5 procent. [71] Sverige har den nionde lägsta arbetslösheten i EU och bland de nordiska länderna har Sverige den näst lägsta arbetslösheten efter Norge.[72] När det gäller löneskillnader, har Sverige det minsta lönespridningen bland OECD-länderna. [73] Sverige har en mycket hög tillväxt jämfört med de andra europeiska länderna, under fjärde kvartalet 2010 växte BNP med rekordstarka 7,3 procent. [74] [75]
|
|
269
|
+
Viktiga näringar i Sverige innefattar tjänster, skogsbruk, industri samt gruvdrift (se Gruvdrift i Sverige). Andra näringar av betydelse inkluderar jordbruk (viktiga jordbruksprodukter är vete, potatis, sockerbetor, nötkreatur) och fisk. Maskiner, papper, trävaror, järn, stål, vägfordon liksom elektronik och telekommunikationsprodukter utgör viktiga exportprodukter för Sveriges ekonomi.[76] Sveriges ekonomi är mycket starkt orienterad mot export och handel med utlandet, exporten har de senaste åren utgjort över 50 % av BNP.[77] Sveriges industristruktur består i ovanlig hög grad av stora internationellt inriktade koncerner. Den svenska huvudstaden Stockholm, med Stockholmsbörsen och flera bankers huvudkontor, är Nordens främsta finanscentrum. Wallenbergsfären har haft ett inom industriländer unikt stort inflytande på den svenska börsen, stundtals har de kontrollerat över 30 % av börsvärdet.
|
|
270
|
+
Sveriges ekonomi är en marknadsekonomi med en omfattande skattefinansierad sektor och omfördelning av inkomster. Privata företag står för cirka 90 procent av landets industriella produktion. Landets tjänsteproduktion utgör cirka 70 procent av BNP. Lantbruket utgör endast 2 procent av BNP och sysselsätter också endast 2 procent av arbetsstyrkan.[78] Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Handel med andra europeiska länder utgör en betydande del av Sveriges utrikeshandel där Tyskland är landets viktigaste handelspartner.[79][80] Verkstadsvaror stod för 47,5 procent av exportvärdet 2007.[76] Landet är sedan 1995 medlem i EU:s interna marknad, men efter ett nej vid en folkomröstning 2003 deltar Sverige inte fullt ut i samarbetet kring EMU.
|
|
271
|
+
Sverige har varit medlem i den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD från det att organisationen bildades 1961.
|
|
272
|
+
Offentliga finanser [redigera]
|
|
273
|
+
Sveriges utbud av offentliga insatser och socialförsäkringar ett av världens mest omfattande. Det gör också att skattenivån som andel av BNP är en av världens högsta. Den offentliga sektorn har de senaste åren genomgått en aggressiv bolagisering och privatisering. I den nära historien har de offentliga finanserna inte alltid balanserat. Sverige har, särskilt sedan mitten av 1970-talet, ackumulerat en statsskuld motsvarande drygt 1093 miljarder kronor. Detta skapar en bruttoskuld på drygt 35 procent av Sveriges BNP.[81] Sedan sent 1990-tal har dock bruttostatsskuldens andel av BNP minskat kraftigt, från ca 80 procent. Statskulden utslaget per invånare blir ca 130 000 kr per individ.[82] Staten äger samtidigt stora finansiella tillgångar. Då tillgångarna överstiger skulderna har Sverige ingen offentlig nettoskuld, utan förvaltar istället ett överskott. Den svenska offentliga sektorn har därmed år 2008 en finansiell nettofordran på 24 % av BNP gentemot omvärlden. Överskottet är följden av att den offentliga sektorn det senaste decenniet har gjort stora budgetöverskott, i genomsnitt ca två procent av BNP per år. År 2008 var överskottet 135 miljarder kronor, vilket främst berodde på försäljningar av statliga bolag. Som en följd av finansiella överskott utan motsvarande ökning av inhemska investeringar, har Sverige använt sju procent av landets samlade resurser till kapitalexport under de senaste tio åren. En så stor kapitalexport är unik bland industriländer.[83]
|
|
274
|
+
Den svenska nationalbanken — Riksbanken — för en inflationsstabiliserande politik med en målsättning på en årlig inflation på 2 procent.[84] Riksbankens beslut får inte påverkas av de valda politikerna och är starkt beroende av ränteutvecklingen i euro- och dollarområdena.
|
|
275
|
+
|
|
276
|
+
|
|
277
|
+
Bruttoregionalprodukt per capita i tusental kronor. (2004)
|
|
278
|
+
Sociala förhållanden [redigera]
|
|
279
|
+
Sverige har världens sjunde högsta levnadsstandard enligt Human Development Index, med en poäng på på 0.958 av 1.0.[85] På lång sikt (1980 - 2006) har Sverige haft en ganska normal ökning jämfört med andra länder. På medellång sikt (1990 - 2006) har Sverige har en relativt hög ökning, men däremot på kort sikt (2000 - 2006) har vi haft en ytterst liten ökning. Även i många andra välfärdsindex hamnar Sverige mycket högt upp vid rankningar. Sverige har världens fjärde jämnaste inkomstfördelning, med en Gini på 25 (år 2000). Även i fattigdomsnivån i Sverige är en av världens allra lägsta, oavsett om man avser relativ eller absolut fattigdom. Inkomstojämlikheten har dock ökat i Sverige under mer än ett decennium. I december 2008 offentliggjorde TCO en rapport som visar att var tredje arbetslös i Sverige saknar a-kassa och därmed bara har en garanterad inkomst motsvarande existensminimum.[86]
|
|
280
|
+
Socialt kapital och korruption [redigera]
|
|
281
|
+
Sverige är ett av de länder i världen som har det högsta sociala kapitalet. Med det menas att tilliten mellan medborgarna som individer och till myndigheter är mycket hög. En effekt av högt socialt kapital är låg korruption.
|
|
282
|
+
Sverige har låg korruption, i likhet med flera andra västeuropeiska länder. På den internationella listan som årligen publiceras av analysföretaget Gallup hamnar Sverige på en tiondeplats. Flera andra europeiska länder hamnade dock före Sverige.[87] Enligt Transparency International hamnade Sverige 2006 på en sjätteplats och ligger ungefär jämsides med Schweiz.[88] Av europeiska länder var Island, Finland och Danmark före Sverige på listan. Jämför artikeln om riksrätt. Enligt Transparency International så delar Sverige 1:a platsen 2008 med Danmark och Nya Zeeland.[89]
|
|
283
|
+
Infrastruktur [redigera]
|
|
284
|
+
|
|
285
|
+
Fördjupning: Sveriges infrastruktur
|
|
286
|
+
Se även: Kollektivtrafik i Sverige
|
|
287
|
+
Energi [redigera]
|
|
288
|
+
Fördjupning: Energi i Sverige
|
|
289
|
+
Sveriges elproduktion är baserad på kärnkraft och vattenkraft. Vattenkraftsproduktionen stod för 45,2 procent av elproduktionen år 2007 med 65 TWh och kärnkraften för 42,2 procent med sina 64 TWh.[90] Landet har tio kärnkraftsreaktorer fördelade på Forsmarks kärnkraftverk, Oskarshamns kärnkraftverk och Ringhals kärnkraftverk. Vattenkraften koncentrerad till dammbyggen vid älvar i norra delen av landet. Sverige har ingen utvinning av råolja och är därmed beroende av import av råolja och drivmedel. 2007 importerade Sverige 20 930 000 m³ råolja.[91]
|
|
290
|
+
Vägar [redigera]
|
|
291
|
+
Fördjupning: Vägar i Sverige
|
|
292
|
+
|
|
293
|
+
|
|
294
|
+
Essingeleden i Stockholm.
|
|
295
|
+
Sverige har ett uppskattat vägnät på 212 000 kilometer (år 2001). De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade områden som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg, Stockholm och Uppsala. Från Helsingborg till Axmartavlan som ligger några mil norr om Gävle är vägen en längre motorvägssträcka. Vissa delar av E4 längre norrut har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår utbyggnad av motorväg. Totalt sett har Sverige i jämförelse med andra europeiska länder en förhållandevis låg vägstandard om man bortser från de nämnda motorvägsavsnitten.[källa behövs]
|
|
296
|
+
Järnvägar [redigera]
|
|
297
|
+
Fördjupning: Sveriges järnvägsnät
|
|
298
|
+
|
|
299
|
+
|
|
300
|
+
X 2000-tågen togs i bruk 1990.
|
|
301
|
+
Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet, även ifall många banor, framförallt på landsbygden, lades ned under andra halvan av 1900-talet. År 2001 omfattade nätet omkring 11 106 kilometer järnväg, varav 9 400 kilometer är elektrifierad.
|
|
302
|
+
Järnvägarna är ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. En förbindelse via Haparanda till Finland trafikeras för närvarande endast av godstrafik. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framför allt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem generellt sett har en bra banstandard, medan andra regioner istället har en lägre standard med följden att tågen där går långsammare.[källa behövs]
|
|
303
|
+
Flyg [redigera]
|
|
304
|
+
Fördjupning: Luftfart i Sverige
|
|
305
|
+
I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter, Skavsta, Malmö Airport och Luleå Airport. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som till exempel Lufthansa och Ryanair. Inrikes finns det flera alternativ förutom SAS på de större sträckorna som till exempel Malmö Aviation och lågprisflyget Norwegian. De största flygbolagen på mindre sträckor är numera Skyways och Nextjet som även erbjuder vidarekopplingar med SAS. Några utländska flygbolag som trafikerar Arlanda och i vissa fall Landvetter är Finnair, Air France, British Airways, Continental Airlines och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut med tät trafik.[källa behövs]
|
|
306
|
+
Sjöfart [redigera]
|
|
307
|
+
Fördjupning: Svensk sjöfart
|
|
308
|
+
Svensk sjöfart har genom historien haft stor betydelse för Sveriges historia och handelsförbindelser, inte minst på grund av det geografiska läget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av sjöfarten som en önation. Med en av Europas längsta kuststräckor och ganska goda djupförhållanden i hamnar, svarar sjöfarten för en dominerande del av transporterna i Sveriges utrikeshandel —- cirka 90 procent mätt i volym. År 2007 fanns 232 fartyg registrerade i det svenska fartygsregistret. Det totala antalet svenskkontrollerade fartyg — inklusive sådana som är registrerade i utlandet — var 562 samma år. Tankfartyg och rorofartyg är de viktigaste fartygstyperna, och Göteborg, Stockholm, Helsingborg och Trelleborg de viktigaste sjöfartsstäderna.[92]
|
|
309
|
+
Telefoni [redigera]
|
|
310
|
+
Fast telefoni (2007): 53 abonnemang per 100 invånare (4 883 000 abonnemang).[93]
|
|
311
|
+
Mobil telefoni (2007): 113 abonnemang per 100 invånare (10 371 000 abonnemang).[93]
|
|
312
|
+
Administrativ indelning [redigera]
|
|
313
|
+
|
|
314
|
+
Fördjupning: Sveriges administrativa indelning
|
|
315
|
+
Sverige är uppdelat i 21 län. I varje län finns en länsstyrelse, utnämnd av Sveriges regering. I varje län finns också ett landsting som är den lokala folkrepresentationen. Varje län är vidare uppdelat i kommuner, med totalt 290 kommuner år 2004. Historiskt och traditionellt finns även uppdelning i landskap och landsdelar.
|
|
316
|
+
|
|
317
|
+
Uppdelning i län med länsbokstäver
|
|
318
|
+
AB - Stockholms län
|
|
319
|
+
C - Uppsala län
|
|
320
|
+
D - Södermanlands län
|
|
321
|
+
E - Östergötlands län
|
|
322
|
+
F - Jönköpings län
|
|
323
|
+
G - Kronobergs län
|
|
324
|
+
H - Kalmar län
|
|
325
|
+
I - Gotlands län
|
|
326
|
+
K - Blekinge län
|
|
327
|
+
M - Skåne län
|
|
328
|
+
N - Hallands län
|
|
329
|
+
O - Västra Götalands län
|
|
330
|
+
S - Värmlands län
|
|
331
|
+
T - Örebro län
|
|
332
|
+
U - Västmanlands län
|
|
333
|
+
W - Dalarnas län
|
|
334
|
+
X - Gävleborgs län
|
|
335
|
+
Y - Västernorrlands län
|
|
336
|
+
Z - Jämtlands län
|
|
337
|
+
AC - Västerbottens län
|
|
338
|
+
BD - Norrbottens län
|
|
339
|
+
Varje län (utom Gotlands) har ett landsting. Lista över landsting:
|
|
340
|
+
Blekinge
|
|
341
|
+
Dalarna
|
|
342
|
+
Gävleborg
|
|
343
|
+
Halland
|
|
344
|
+
Jämtland
|
|
345
|
+
Jönköping
|
|
346
|
+
Kalmar
|
|
347
|
+
Kronoberg
|
|
348
|
+
Norrbotten
|
|
349
|
+
Skåne
|
|
350
|
+
Stockholm
|
|
351
|
+
Södermanland
|
|
352
|
+
Uppsala
|
|
353
|
+
Värmland
|
|
354
|
+
Västerbotten
|
|
355
|
+
Västernorrland
|
|
356
|
+
Västmanland
|
|
357
|
+
Västra Götaland
|
|
358
|
+
Örebro
|
|
359
|
+
Östergötland
|
|
360
|
+
Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
|
|
361
|
+
Uppdelning i landsdelar:
|
|
362
|
+
Götaland
|
|
363
|
+
Svealand
|
|
364
|
+
Norrland
|
|
365
|
+
Uppdelning i landskap:
|
|
366
|
+
Blekinge
|
|
367
|
+
Bohuslän
|
|
368
|
+
Dalarna
|
|
369
|
+
Dalsland
|
|
370
|
+
Gotland
|
|
371
|
+
Gästrikland
|
|
372
|
+
Halland
|
|
373
|
+
Hälsingland
|
|
374
|
+
Härjedalen
|
|
375
|
+
Jämtland
|
|
376
|
+
Lappland
|
|
377
|
+
Medelpad
|
|
378
|
+
Norrbotten
|
|
379
|
+
Närke
|
|
380
|
+
Skåne
|
|
381
|
+
Småland
|
|
382
|
+
Södermanland
|
|
383
|
+
Uppland
|
|
384
|
+
Värmland
|
|
385
|
+
Västerbotten
|
|
386
|
+
Västergötland
|
|
387
|
+
Västmanland
|
|
388
|
+
Ångermanland
|
|
389
|
+
Öland
|
|
390
|
+
Östergötland
|
|
391
|
+
Uppdelning i stift (enligt Svenska kyrkan):
|
|
392
|
+
Uppsala ärkestift
|
|
393
|
+
Linköpings stift
|
|
394
|
+
Skara stift
|
|
395
|
+
Strängnäs stift
|
|
396
|
+
Västerås stift
|
|
397
|
+
Växjö stift
|
|
398
|
+
Lunds stift
|
|
399
|
+
Göteborgs stift
|
|
400
|
+
Karlstads stift
|
|
401
|
+
Härnösands stift
|
|
402
|
+
Luleå stift
|
|
403
|
+
Visby stift
|
|
404
|
+
Stockholms stift
|
|
405
|
+
Största tätorter [redigera]
|
|
406
|
+
Sveriges största tätorter
|
|
407
|
+
|
|
408
|
+
|
|
409
|
+
Stockholm
|
|
410
|
+
|
|
411
|
+
Göteborg
|
|
412
|
+
|
|
413
|
+
Malmö
|
|
414
|
+
|
|
415
|
+
Uppsala
|
|
416
|
+
# Stad Län Befolkning i tätorten Befolkning i dess främsta kommun
|
|
417
|
+
visa • diskussion • redigera
|
|
418
|
+
|
|
419
|
+
Västerås
|
|
420
|
+
|
|
421
|
+
Örebro
|
|
422
|
+
|
|
423
|
+
Linköping
|
|
424
|
+
|
|
425
|
+
Helsingborg
|
|
426
|
+
1 Stockholm Stockholms län 1 372 565 855 361
|
|
427
|
+
2 Göteborg Västra Götalands län 549 839 516 532
|
|
428
|
+
3 Malmö Skåne län 280 415 300 515
|
|
429
|
+
4 Uppsala Uppsala län 140 454 198 109
|
|
430
|
+
5 Västerås Västmanlands län 110 877 137 853
|
|
431
|
+
6 Örebro Örebro län 107 038 135 798
|
|
432
|
+
7 Linköping Östergötlands län 104 232 146 605
|
|
433
|
+
8 Helsingborg Skåne län 97 122 129 828
|
|
434
|
+
9 Jönköping Jönköpings län 89 396 127 750
|
|
435
|
+
10 Norrköping Östergötlands län 87 247 130 289
|
|
436
|
+
11 Lund Skåne län 82 800 110 439
|
|
437
|
+
12 Umeå Västerbottens län 79 594 115 282
|
|
438
|
+
13 Gävle Gävleborgs län 71 033 95 208
|
|
439
|
+
14 Borås Västra Götalands län 66 273 103 561
|
|
440
|
+
15 Eskilstuna Södermanlands län 64 679 96 852
|
|
441
|
+
16 Södertälje Stockholms län 64 619 87 137
|
|
442
|
+
17 Karlstad Värmlands län 61 685 85 775
|
|
443
|
+
18 Täby Stockholms län 61 272 64 222
|
|
444
|
+
19 Växjö Kronobergs län 60 887 83 171
|
|
445
|
+
20 Halmstad Hallands län 58 577 91 956
|
|
446
|
+
SCB
|
|
447
|
+
(Statistiken är den nyaste tillgängliga. Tätorter från 2010, kommunstatistik från 2011-06-30)
|
|
448
|
+
Arkitektur [redigera]
|
|
449
|
+
|
|
450
|
+
Fördjupning: Svensk arkitektur
|
|
451
|
+
|
|
452
|
+
|
|
453
|
+
Kiruna kyrka.
|
|
454
|
+
Innan 1300-talet var de flesta byggnader gjorda av tegel, om de inte var gjorda av trä. Men en förskjutning inleddes mot sten. Tidiga svenska stenhus är romanska kyrkor på landet. Många av de som byggdes i Skåne är i praktiken danska kyrkor. Detta skulle inkludera Lunds domkyrka i Lund från 1100-talet och den något äldre kyrkan i Dalby, men även många andra tidiga kyrkor influerades av Hansan, som i Ystad, Malmö och Helsingborg. Katedraler i övriga delar av Sverige byggdes också som platser för Sveriges biskopar. I Skara Domkyrka är byggt av tegel från 1400-talet, och Uppsala domkyrka från 1500-talet. Grunden till Linköpings domkyrka gjordes 1230, materialet som användes var kalksten, och byggnaden tog 250 år att färdigställa.
|
|
455
|
+
Bland äldre strukturer finns också några betydande fästningar och andra historiska byggnader så som Borgholms slott, Halltorps gård och Eketorps fästning på Öland, Nyköpings fästning och Visby ringmur.
|
|
456
|
+
|
|
457
|
+
|
|
458
|
+
Med sina 190 meter är Turning Torso den högsta skyskrapan i Norden.
|
|
459
|
+
Omkring 1520, strax efter medeltiden under Gustav Vasas regeringstid, inleddes bygget av stora herrgårdar, slott och fästningar. Några av de mer storslagna inkluderar Kalmar fästning, Gripsholms slott och slottet i Vadstena. I de nästkommande två århundradena har Sveriges arkitektur dominerats av barock och senare rokoko. Kända projekt från den tiden inkluderar staden Karlskrona, som nu har också förklarat som världsarv och Drottningholms slott. 1930 var året för den stora Stockholmsutställningen, som innebar genombrottet för funktionalismen, eller "funkis" som det blev känt som. Stilen kom att dominera under de följande decennierna. Några framstående projekt av detta slag var miljonprogrammet, som erbjuder prisvärda men något bissarrt snabbt konstruerade lägenhetskomplex.
|
|
460
|
+
Skyskrapor [redigera]
|
|
461
|
+
De nordiska länderna är kända för att inte ha många skyskrapor, dock är Sverige det land som har byggt flest. Malmö och Stockholm har några skyskrapor på över 80 meter, men är inte tätt byggda som i ett så kallat affärsdistrikt (t.ex i Frankfurt eller La Defense). Det finns ingen förklaring till varför så få höga byggnader har byggts i Sverige. Turning Torso i Malmö har den högsta skyskrapan i de nordiska länderna och det näst högsta bostadshuset i Europa. Malmö upplever också en byggboom sedan Turning Torso färdigställdes och många svenska städer inspireras av denna. Point Hyllie är en ny skyskrapa som just nu är under byggnation, Malmös nya konserthus planeras att vara minst 70 meter högt och flera nya höga byggnader har föreslagits.[94][95]
|
|
462
|
+
Kultur [redigera]
|
|
463
|
+
|
|
464
|
+
Fördjupning: Svensk kultur
|
|
465
|
+
|
|
466
|
+
|
|
467
|
+
Alfred Nobel, instiftare av Nobelpriset
|
|
468
|
+
Svensk kultur är en del av de nordiska, germanska och västerländska kulturområdena. Svenska kulturuttryck inom konst, musik och litteratur ansluter sig främst till dessa traditioner. August Strindberg brukar ofta räknas som en av Sveriges främsta författare; internationellt är han främst känd som dramatiker. Även Astrid Lindgren har haft stora internationella framgångar. Nobelprisvinnarna Selma Lagerlöf och Harry Martinson är välkända. Sveriges mest kända konstnärer inkluderar målarna Alexander Roslin, Anders Zorn och Carl Larsson. Skulptörerna Carl Milles och Tobias Sergel är mycket uppskattade inom Sverige. Svensk 1900-talskultur är också känd för sitt tidiga verksamhet inom filmen, med personer som Mauritz Stiller och Victor Sjöström. Mellan 1920- och 80-talen blev filmskapare som Ingmar Bergman samt skådespelare som Greta Garbo och Ingrid Bergman internationellt kända inom filmen. Nyligen har filmer av Roy Andersson, Lasse Hallström och Lukas Moodysson mottagit internationella utmärkelser. Svensk populärmusik har periodvis haft stora framgångar, dels genom musikgrupper och dels genom framgångsrika låtskrivare och producenter. Under 1970-talet och början av 1980-talet stod ABBA för de största framgångarna, medan Roxette hade sin storhetstid under 1980-talets andra hälft samt och under 1990-talet, då i sällskap med Ace of Base.
|
|
469
|
+
Det offentliga stödet till kulturen är mycket omfattande i Sverige. Folkligt deltagande är stort inom många kulturverksamheter, ett exempel på detta är körsång, som engagerar tiotusentals svenskar.
|
|
470
|
+
Värderingsmässigt skiljer sig svensk kultur starkt från världens genomsnittsvärderingar genom att vara mycket mer universalistisk, sekulär och inriktad mot postmaterialistiskt självförverkligande.[källa behövs] Svensk kultur är starkt egalitär och mycket öppen mot omvärlden.[källa behövs] Amerikansk kultur har ett stort inflytande. Svensk kultur är vidare starkt individualistisk och antinationalistisk, även självkritisk. Maximal jämställdhet mellan kvinnor och män är ett centralt värde, liksom tolerans.
|
|
471
|
+
Sverige i världen [redigera]
|
|
472
|
+
Som ett litet land utan större pågående konflikter är kunskapen om Sverige låg i omvärlden som helhet. De som känner till landet har dock sällan negativa uppfattningar om det. I ett index där drygt 25 000 människor världen över har rankat sin uppfattning om 40 länder hamnar Sverige på en åttonde plats, där varumärket Sverige värderas till 464 miljarder dollar, en uppgång med 16,5 procent sedan föregående år (2006).[96]
|
|
473
|
+
En av de internationellt mest kända svenska företeelserna är Nobelpriset, som har delats ut årligen sedan 1901 och tillkom genom en donation av dynamitens uppfinnare, ingenjör Alfred Nobel. Bland internationellt kända svenska politiker-diplomater finns Olof Palme, Dag Hammarskjöld och Carl Bildt.
|
|
474
|
+
Svenska köket [redigera]
|
|
475
|
+
Fördjupning: Svenska köket
|
|
476
|
+
|
|
477
|
+
|
|
478
|
+
Svenskt knäckebröd.
|
|
479
|
+
Det svenska köket är, liksom de övriga skandinaviska länderna, Danmark och Norge, traditionellt ganska enkelt. Fisk (särdeles sill), kött och potatis spelar framstående roller. Kryddor används relativt sparsamt. Kända maträtter är svenska köttbullar som traditionellt serveras med brunsås, kokt potatis och lingonsylt; pannkakor, lutfisk och smörgåsbord. Akvavit är en populär alkoholhaltig spritdryck och att dricka snaps är kulturellt viktigt. Lokalt viktig mat är bland annat surströmming i norra Sverige och ål i Skåne i södra Sverige.
|
|
480
|
+
Sveriges nationalsång [redigera]
|
|
481
|
+
Fördjupning: Du gamla, du fria
|
|
482
|
+
Du gamla, du fria med text av Richard Dybeck benämns som Sveriges nationalsång och spelas när Sverige vinner idrottstävlingar, men till skillnad från många länder så har denna sång aldrig antagits officiellt, utan användandet av nationalsången vilar helt på traditioner.
|
|
483
|
+
Massmedier [redigera]
|
|
484
|
+
|
|
485
|
+
Fördjupning: Massmedier i Sverige
|
|
486
|
+
Radioinnehav (2000): 943 per 1 000 invånare[källa behövs]
|
|
487
|
+
Tv-innehav (2000): 891 per 1 000 invånare[källa behövs]
|
|
488
|
+
Internetanvändare (2005): 9600 per 10 000 invånare[källa behövs]
|